Att må psykiskt dåligt efter en förlossning

Att må psykiskt dåligt efter en förlossning

Posttraumatisk stress efter förlossning

Det finns grader av traumatisering, och den svåraste graden är man drabbas av Posttraumatiskt Stresssyndrom. På engelska kallas detta post traumatic stress disorder, PTSD. För att kunna diagnosticeras med just PTSD ska man dels ha upplevt en händelse där man tror att man själv eller någon annan ska dö eller en händelse där den fysiska integriteten är hotad.

PTSD-symtom kan sedan ge sig uttryck i bland annat:

  • att du återupplever händelsen i mardrömmar eller intensiva tankar
  • att du undviker saker som påminner en om händelsen
  • att du får psykiska symtom så som ökad irritabilitet
  • Symtomen ska finnas mer än en månad och orsaka signifikant nedsatt förmåga att leva som vanligt.

Förlossning= trauma?

Graviditeter och förlossningar är ju helt vanliga inslag i samhället och i individers liv och skiljer sig från de flesta andra traumatiska händelser på många sätt. Det kan ju vara en otroligt positiv upplevelse för många kvinnor. Dessutom är graviditeter och förlossningar ofta planerade och förutsedda. Naturkatastrofer och andra traumatiska händelser skiljer sig naturligtvis från förlossningar på denna punkt.

Ändå säger forskningen att 20-30% av alla kvinnor upplever sin förlossning som traumatisk. Detta trots att det reella procenttalet för livshotande förlossningar för mamma och/eller barn är ungefär 1% (siffran är från Storbrittanien, gissningsvis är det ganska lika i Sverige). Man har sett att instrumentella förlossningar (där man använder sugklocka eller tång) samt kejsarsnitt ökar risken för att händelsen ska upplevas traumatisk. Dock kvarstår faktumet att många kvinnor med helt normala vaginala förlossningar ändå upplever förlossningen som ett trauma. 2-6% av alla kvinnor som genomgått en förlossning uppnår diagnoskraven för PTSD de första sex månaderna.

Riskfaktorer

Riskfaktorerna för att drabbas av denna värsta form av traumatisk stress, PTSD, är tidigare depression och ångest och komplikationer under graviditeten. Man har också sett att en annan riskfaktor är en missmatchning mellan förväntningarna på förlossningen och utfallet av förlossningen. Man har sett att kvinnor som önskat föda med kejsarsnitt men ändå fött vaginalt har en ökad risk för en traumatisk upplevelse, detta tror man kan ha att göra med en önskan att föda med kejsarsnitt grundas i en förlossningsrädsla. Tidigare traumatiska förlossningar ökar risken för att påföljande förlossning upplevs traumatisk.Kvinnor som har upplevelse av sin förlossning som traumatisk känner rädsla, frustration och en känsla av maktlöshet och chock under själva händelsen, och ångest, en känsla av främlingsskap och får flashbacks efteråt.

Det som är nästan viktigast att förstå i sammanhanget är att det inte handlar om förlossningen som sådan, den kan ha sett bra ut på pappret. Utan den handlar om individernas egna subjektiva upplevelser av händelseförloppet, som avgör om förlossningen skapar en traumatisk stress. Kvinnans personlighet och sociala faktorer kan påverka utfallet; social isolering, generell ångest samt vissa personlighetsstöriningar ökar risken för PTSD.

Även partnern kan drabbas

Även partnern som stått vid kvinnans sida under förlossningen kan få långlivade psykiska besvär efter en traumatisk upplevelse av förlossningen.
Man har sett att diagnoskrav 2, det vill säga upplevelsen av intensiv rädsla, är mycket viktigt för att utveckla en PTSD efter förlossning. Man kan alltså ha upplevt rädslan för att någon ska dö, utan att reagera med kraftiga känslomässiga negativa responser. Då minskar risken för PTSD. Känslan av otillräcklighet, skräck för kontrollförlust och  oron att personalen ska tappa greppet över situationen är vanligt förekommande hos dem som får PTSD efter förlossningen.  Andra faktorer som bidrar är ovänlig personal, känslan av hjälplöshet, inadekvat information, brist på medkännande och ett ökande antal medicinska ingrepp.

Att må psykiskt dåligt efter en förlossning

Om jag går till min egen förlossning med Wollmar så upplevde jag delvis diagnoskriterie 1, det vill säga att jag var helt övertygad om att någon av oss skulle dö. Trots detta vet jag att jag inte hade någon intensiv känsla av rädsla eller skräck. Det var ju till och med på grund av att vi var så lugna och tillitsfulla som både jag och Joseph i efterhand kunde känna att vi borde ha reagerat annorlunda, så hade kanske förlossningen slutat med ett kejsarsnitt och inte med en sfinkterruptur. Den känslan i sig var en av de sakerna som vi fick bearbeta hos kuratorn efter förlossningen.Att jag har negativa känslor för min vaginala förlossning har egentligen inte att göra med själva förlossningsförloppet i sig, utan hör ihop med att få en sfinkterruptur och skador för livet.

Forskningen stödjer påståendet att om man inte har några specifika förväntningar på förlossningen minskar risken för att man upplever den traumatisk. Likaså kan man ju anta att den god och tillitsfull allians med personalen på förlossningen kan minimera risken. Ändock finns en procentsatser av kvinnor som drabbas trots avsaknaden på de kända riskfaktorerna.

Jag var en glad och förväntansfull förstföderska som trodde mig själv om stordåd, och förlossningsvården om kvalitetsvård, som ändå fick en traumatisk upplevelse av förlossningen.

Livskvaliteten påverkas

Förutom en obehaglig känsla kring förlossningen kan en traumaupplevelse också påverka kvinnans vilja att skaffa fler barn och hälsa under eventuella graviditeter. Relationen med partner och bebis kan också påverkas negativt. Mamman kan få negativ inverkan på sin förmåga att knyta an till barnet. Dessa symtom verkar dock höra ihop mer med förlossningsdepression än traumatiska stressreaktioner. Därför är det viktigt att ta sin förlossningsupplevelse på allvar. Vänd dig till det sjukhus där du födde och be om en kuratorskontakt, eller fråga om psykologhjälp via BVC.

Jag vet att vi har flera läsare som haft besvärliga (eller regelrätt vedervärdiga) förlossningar och tider efter dessa. Många av er verkar ha kommit ut på andra sidan helskinnade. Vad tror du att har haft en skyddade inverkan mot att upplevelsen av förlossningen ska ha gett traumatiska stressreaktioner?

Behandling

I Sverige verkar många kvinnor falla mellan stolarna när det kommer till posttraumatisk stress. BVC verkar vara bättre på att fånga upp mer depressiva symtom och mående som är förknippat med föräldraskap och anknytning. Forskningen gällande bästa behandlingen för posttraumatisk stress efter förlossning är inte entydig, men det verkar som att det viktigaste är att kvinnan genom den vård och behandling hon erbjuds upplever att hennes egna subjektiva upplevelse tas på allvar. Berätta gärna om era bra och mindre bra erfarenheter av detta i kommentarerna!

 

Referenser

 

Bad och bad och bad 

Ja, idag finns inte så mycket att berätta. Nu lever vi semesterliv:

  • Vakna
  • Solkrämssmörj och morgongrejs
  • Frukostbuffé 
  • Promenad på stranden, löpning för Joseph 
  • Sandslottsbygge
  • Bad i pool
  • Mellanmål
  • Bad i pool
  • Lunch för barn
  • Dagsovning för barn
  • Lunch på stan medan Josephs föräldrar satt på altanen utanför sovande barn
  • Uno
  • Mellanmål
  • Bad i pool
  • Uno
  • Barnprogram på plattan
  • Middag på hotellet 
  • Natta barn 
  • Jacuzzibad för oss i det lyxbadrum vi lyckats få pga släkt med Josephs pappa 

Vi njuter för fulla drag och barnen älskar naturligtvis att få bada typ hela dagarna. Soldräkterna de har, tillsammans med kepsar med ett nerhängande skydd för nacken, skyddar barnen perfekt från solen. De har inte fått för mycket sol någon dag. Idag råkade både jag och Joseph få lite väl mycket sol på ryggen, då vi blev lite för inne i sandslottsbygget…

Samtidigt som vi njuter så saknar vi Kandy och ”det riktiga Sri Lanka”. Det känns som att människor som reser hit och bara befinner sig på hotell- och turisttäta strandorter verkligen missar något. Josephs mamma berättade att hon brukar avråda folk som bara vill ha strandsemester från att åka hit, att det är onödigt lång resa för just bara det. Sri Lanka behöver upplevas på andra sätt! 

Men nog om detta. Nu ska vi sova! 

Till kärringen på tuben (alla kroppsliga besvär syns inte)

Repost: Till kärringen på tuben (alla kroppsliga besvär syns inte)

Allt syns inte utanpå

Jag satt på tunnelbanan på vägen hem. Väldigt trött och lite ledsen över en grej som hänt. Tunnelbanan hade varit sen, det var överfullt, men det fanns ett ledigt säte. Jag sjönk ner och drog upp telefonen. Sjönk ner i min digitala värld, kollade bloggen, Facebook, instagram. Scrollade runt, slappnade av.

Plötsligt bröts den brusiga tunnelbanetystanden av en typ 60-årig kvinnas stämma. ”Jag förstår inte att de där unga tjejerna ska sitta där, på handikappplatserna… Tänk att de tycker att de får sitta där och titta ner i sina telefoner… Inget hyfs har de…”

Upprört, agiterande, högljutt. Hon hade hamnat några rader bort, ståendes, men riktade tydligt sin blick emot mig och tjejen bredvid. Tydligen satt vi på handikappsätena.

Jag reste mig, naturligtvis. Jag har (just nu) ingen anledning att kräva en sittplats. Jag jobbar med det jag gör, och jag ställer mig gärna upp om någon mer behövande behöver sitta.

Men jag hade god lust att ta till orda. Det här hade jag gärna sagt:

HÖR NU UPP  NOGA, DAMEN. 

Har du någonsin hört talas om graviditeter? Tidiga graviditeter? 

En kvinna är nämligen gravid LÅNGT innan det syns. Hon kan få bäckensmärta tidigt. Hon kan få lågt blodtryck och yrsel precis lika tidigt. En alldeles nygravid kvinna har alla skäl i världen att få sitta.

Har du någonsin hört talas om mens?

Om kvinnor som får mens som niagarafall? Har du hört talas om kvinnor med superkraftiga menssmärtor? Unga kvinnor som söker gynakuten för att de inte står ut?

Har du någonsin hört talas om unga kvinnor som har fått missfall och som kan känna sig ömma i dagar efteråt?

Har du någonsin hört talas om kvinnor som gjort abort och som kan ha värk efteråt?

Har du någonsin hört talas om kvinnor som har bäckensmärta i flera år efter en förlossning?

Har du någonsin hört talas om förlossningsskador och smärtor och tyngdkänsla som kan göra att en kvinna som fött barn tycker att det är outhärdligt att stå långa stunder?

Har du någonsin hört talas om unga kvinnor som har ont i kroppen, överhuvudtaget?

I VILKEN VÄRLD HAR DU LEVT TIILS NU?!

Det finns lika väl medelålders typer som ser sportiga och vitala ut som har knäartros.  Medelålders män med diskbråck. Unga män med pungbråck. Men i den här bloggen fokuserar jag på KVINNOHÄLSA och det jag tänkte ryta till om idag.

Till kärringen på tuben

DU VET INGENTING OM NÅGON ANNANS HÄLSA UTIFRÅN VAD DU SER PÅ TUNNELBANAN.

Du kan inte uttala dig om någon annans hälsa utifrån ålder, men en kvinna i fertil ålder har MÅNGA ANLEDNINGAR att få sitta på tuben.

Tack för mig, och håll käft.

 

The begining of a beautiful friendship

Första hela dagen i Hikkaduwa har varit…tröttsam på många sätt. Nu menar jag inte det på ett rent negativt sätt, utan snarare att barnen har haft så roligt och gjort så mycket att de har blivit helt slut. Efter frukost tog vi en promenad längst med stranden för att se om havssköldpaddorna som fanns i ett korallrev längre bort för sex år sedan fanns kvar. Mia passade på att köra lite barfotalöpning i intervaller på stranden medan vi gick (imorgon blir det min tur!). Och visst fanns de kvar. Inte nog med det, de har fått in en kompis som också anslutit sig. De låg där så fridfullt och lät vem som helst komma nära och blev matade med sjögräs som en kunde hitta i viken eller som några lokala killar dykt efter och sålde till turister. När Wilfred och jag kom till viken var både Mia och Wollmar i vattnet och klappade och matade den ena sköldpaddan. Enligt de som bor här är dessa havssköldpaddorna över 50 år gamla. Här, precis som jag skrev om gällande Pinnawella, är det något av en ambivalent känsla i en situation där vilda djur blivit ”tämjda”/beroende av människan. Vad vet jag, kanske skulle dessa gamla rackare klara sig utmärkt även om alla människor skulle försvinna en vacker dag. Men även om jag tycker att det är en fantastisk upplevelse där min familj, och framför allt mina barn, får en underbara minnen för livet, så känner jag ändå ett visst obehag kring det hela.

På vägen tillbaka till hotellet träffade vi på ytterligare några krabater som hör hemma här på stranden. Krabbor! Jag är van att se små små sandkrabbor här på Sri Lanka, men i en rad med sprängsten kryllade det med stora krabbor (kanske blåkrabbor?). Den största vi såg var stor som en matkrabba.

Sedan har det varit bad och lek till och från större del av dagen. För att orka med middagen (som är 19:30), fick även Wollmar sova på dagen. Detta passade bra på många nivåer. Vi fick, för första gången på mycket länge, egentid mitt på dagen. Och det  under en pågende semester! Dessutom sov barnen bort de varmaste och västa soltimmarna. Sedan var det till föga hjälp med dagsovning för Wollmar eftersom har var redo för sängen bara 30 minuter efter vanligt läggdags och det blev knappt någon mat för honom och en kort middag för oss. Ja ja, better luck next time. Känsla efter denna dagen är dock att barnen har otroligt roligt på stranden och i poolen. Nästan så att det blir lite overload och det finns inte mycket energi kvar till att äta ordentligt eller orka med att hänga med i vuxen takt.

Vi lovade ju mer bilder från Hikkaduwa, men i ärlighetens namn går vi inte omkring med kameran eller telefonerna, så det blir inte många kort tagna. Eller ja, i omgångar tar vi kort på barnen men dem brukar vi ju inte visa upp så mycket här. 

Fortsättning följer!

Viktnedgång efter graviditet -vad fungerar?

Viktnedgång efter graviditet -vad fungerar?

Här följer tips och råd för dig som vill gå ner i vikt efter graviditet

Jag är inte den som slänger mig med diet-tips, jag hänvisar långt mycket hellre till dietistkollegorna på jobbet om det är något du faktiskt behöver ha stöd och hjälp med. Men för dig som läst hela den här serien och som faktiskt funderar över hur du ska göra, här kommer lite tips för hur du kan tänka, inte hur du faktiskt ska göra.

Du har varit gravid och du funderar på det här med preggokilona. De verkar inte bara rinna av dig som det gör ”för alla andra”. Du vill samtidigt vara snäll mot kroppen och du vill absolut inte trigga igång någon kroppsrelaterad psykisk ohälsa hos dig själv. Vad ska du göra?

  • För det första – var snäll mot dig själv.

Stress och allmän trötthet kommer inte hjälpa dig att må bättre vare sig i kroppen eller själen. ”First things first”  – du kan kanske inte pressa dig igenom stora livsstilsförändringar under en period när du knappt kan hålla dig samman totalt sett. Vila när du behöver! Jag har också träffat kvinnor som berättar att de okynnesäter när de blir trötta. Om du strävar efter viktnedgång är det kanske en bra prioritering att faktiskt vila mer.

  • Förlita dig inte på eventuell amning.

Det verkar inte finnas vetenskapligt stöd för att amning gör att preggokilona rinner av. Har du kvarvarande vikt efter graviditeten du vill bli av med, kommer du förmodligen behöva jobba aktivt med att få bort dem. Men se punkt ett, kanske är detta ett ”senare problem”, om det är så att all energi du kan uppbåda i dagsläget är att hålla upp ögonlocken.

  • Om du ammar – se till att maten du äter innehåller bra med näringsämnen, alltså vitaminter och mineraler.

Det kan vara lättare att peppa dig till att äta nyttigt om du tänker att du gör det för barnets skull. Du kan också ha lite tendenser till brist av vitaminer och mineraler själv efter graviditeten. Så försökt äta mycket frukt och grönt, bland annat. Om du äter vegetariskt bör du kanske se över behovet av tillskott av B12, kalcium och järn.

  • Ät regelbundet

En lagom hungernivå hjälper dig kanske att välja de näringsriktiga alternativen framför de mer kaloririka när du väl ska äta. De kanske känns verksamt för en viktnedgång att bli riktigt, riktigt hungrig mellan varven – men det kan faktiskt innebära det rakt motsatta!

  • Motionera och rör på dig.

Motion gör dig ofta piggare, så även om du är trött (se punkt ett) så kan motion vara ett bra alternativ. Motion kan också göra att du dessutom känner dig fräschare i kroppen och därför har lättare att motivera dig själv till at välja bättre mat. Och motion ökar också på din förbränning, vilket är bra om du nu är ute efter viktnedgång. Om du ammar och tycker att det är obekvämt att träna på grund av brösten, försök att träna efter att du ammat eller pumpat ur dem och använd en bra sportbh.

  • Om du ha möjlighet – försök äta långsamt.

Som småbarnsförälder är du förmodligen van att slänga i dig maten. Det kan göra att kroppen inte hinner med att ge dig mättnadssignalerna i tid. Ät långsamt och känn efter hur kroppen faktiskt tar emot maten.

  • Ge efter för sötsuget – men gör det lite krångligt

Kanske vill du ge efter för sötsuget? Välj då det bästa du kan. Är det ekologiskt, rättvisemärkt, och dessutom dyrt så äter du det mer andäktigt och mer medvetet. Försök att låta bli och äta saker när du står och går, någonstans har jag läst att vi ofta inte tycker att sånt som vi äter ”i farten” räknas…

Vad säger forskningen?

Forskningsmässigt vet vi att kontroll över energiintag tillsammans med träning ger goda resultat för viktnedgång för kvinnor postpartum. Träning bör komplettera diet eftersom träning också ger en förbättrad hälsa i form av bättre kondition, starkare hjärta, sänkt vilopuls och normalisering av blodtryck. Enbart träning ger dock ingen eller liten effekt på viktnedgång, kroppsfett eller fettfri-massa. Enbart träning gör alltså inga stordåd för vikten, men är bra för hälsan i stort.

Det finns inga genvägar, som vanligt. Man ska äta nyttigt och lagom mycket och röra på sig.

wpid-20120607_101233.jpg

Frågor, funderingar och egna erfarenheter? Berätta!

 

Det här är en del av en serie inlägg. Länkarna kommer fungerar allt eftersom de publiceras:

12 januari: Snart kommer en serie om viktnedgång efter graviditet

13 januari: Vad säger forskningen om viktnedgång efter graviditet?

14 januari: Påverkar amningshormonerna kroppens matsug och näringsupptag?

15 januari: Amning och viktnedgång

16 januari: Viktnedgång efter graviditet -vad fungerar?

Dagen då jag nästan tog kål på min svärfar 

Vi är ju här på Sri Lanka tillsammans med Josephs föräldrar, och Josephs pappa är en herre strax över de sjuttio. 

Svärfar Desmond och mostrar

Lankeser som har råd med det skyr kollektivtrafiken som elden, och de riktigt rika har bil med egen chaufför. Turister som ska åka runt i landet hyr ofta en van inklusive chaufför, eftersom det är smidigast och billigt.

Jag hade varit ganska bestämd innan den här resan att jag INTE ville åka särskilt mycket bil med barnen. Trafiken är galen och bilbarnstolar existerar inte, knappt ens bilbälten. Därför hade jag och Joseph bestämt att vi ville åka tåg de längre sträckorna. På grund av olika omständigheter blev det så att kollektivtrafiksdebuten för den här resan blev idag, då vi skulle ta oss från Kandy, till Colombo, och vidare söderut längs västkusten till Hikkaduwa. 

Såhär, eller varför inte två vuxna och två barn på en motorcykel, alla utan hjälm? Trafiken är galen.

Josephs föräldrar har varit långt ifrån sålda på idén att åka tåg, och vi har varit öppna för att dela på oss och åka på olika sätt. Men vi är ju liksom en flock, och imorse klockan sex satte vi oss alla på ett tåg från Kandy. Detta var ”fintåget” som kostade ungefär 400 kronor för oss alla sex, och då ingick filmvisning, vatten på flaska och wifi. 

Skumpigt tåg och dålig bild, men såhär serverades maten på tåget.

Den sträckan var också magisk. Jag skulle vilja åka den om och om igen. Utsikten var såååå vacker. Vi satt bra, det fanns AC och vi köpte frukost från serveringen som innebar att en kille kom med ett litet uppfällbart bord med duk! 

Sen kom vi till Colombo, och slogs av den fuktiga hettan som finns på låglandet nära kusten. Vi hade nyss missat ett tåg söderut och passade på att stanna och dricka te och fika lite. 10.30 skulle näsa tåg gå, men kvart över 11 rullade det tåget in på perrongen. 

Till dessa tåg säljs biljetter i oändlighet för tio kronor styck, alla som vill får åka med. Vet ni vad det innebär? Det innebär att tåget är smockfullt. Smockfullt på Sri Lanka är inte samma smockfullhet som på bussen 69 på väg till Djurgården. Smockfullt här är något annat. 

Marie, svärmor, fick en sittplats med båda barnen i knät. 1 meter bort stod svärfar mitt i mittgången, med människor på både höger och vänster sida, och med försäljare som trängdes sig förbi stup i kvarten. Jag stod lutad mot en vägg med tre mindre väskor, och Joseph halvt påväg in i nästa vagn med de stora resväskorna. 
Efter de flesta stoppen ser jag hur svärfar börjar krokna och bli blek under det bruna. Han står och lutar sig framåt och svetten rinner. Det var säkert 40 grader inne i tågvagnen, och brisen från de öppna fönstren nådde inte in till oss. 

Jag hann tänka ”jag kommer råka ha ihjäl svärfar med min bilvägran!” och lyckades efter ytterligare en halvtimme veva och vifta med armarna så att han slussades till en sittplats, där redan en mamma med två barn satt. Han somnade, barnen somnade borta hos Marie  och tillslut lyckades alla utom Joseph få tag i sittplatser resterande timmarna.

Vi kom fram till rätt station och möttes på hotellet av kylda kokosnötter och denna välkomstskylt.

Desmond, svärfar alltså, var här och jobbade med bistånd efter tsunamin och har bott på det här hotellet i sammanlagt ett år. Stora delar av personalen känner honom och han och Marie välkomnas som kändisar.

Sen fick vi en skön eftermiddag i poolen och på stranden, och nu sover barnen.

Vi är också rätt trötta, men imorgon väntar en hel dag här i paradiset. 

Vi lovar bättre bilder och mer pool- och badskryt imorgon! 

Amning och viktnedgång

Amning och viktnedgång

Amning och viktnedgång

Går man ner i vikt av att amma?

Forskningen är långt ifrån entydig vad gäller viktnedgång efter en graviditet och huruvida amning påverkar detta positivt eller inte. Forskningen är idag inte entydig om att amning hjälper till med viktnedgång hos en postgravid kvinna generellt. Det som verkar vara den största påverkande faktorn för hur lätt kvinnan kommer ha att gå ner i vikt efter förlossningen har mer att göra med hur mycket hon faktiskt gick upp under graviditeteten.

Nu kommer en mycket förenklad beskrivning av kroppens energiomsättning

Kroppen är en maskin som drivs av den energi vi får i oss genom maten vi äter. Förutom ren energi behöver kroppen näringsämningen i form av vitaminer och mineraler. Om vi pratar om ”nyttig mat” är det alltså mat som innehåller en lagom dos energi, men också de viktiga ämnen som vitaminer och mineraler är för att bygga våra kroppar. Mat kan alltså bli ”onyttig” om den innehåller alldeles för mycket energi jämfört med vad vi behöver, eller om den innehåller mycket energi men inga viktiga byggstenar i form av andra näringsämnen.

Mycket förenklat

Om vi för en liten stund inte låtsas om att mat innebär en väldiga massa andra saker för oss människor (glädje, tröst, en anledning till gemenskap, njutning…) så kan vi krasst se det hela som en rätt enkel ekvation.

Vi behöver en viss mängd energi för att fungera. Den mängd energi du behöver för att fungera kallas basalomsättning, basalmetabolism eller basal förbränning. Det är den mängd energi din kropp använder för att hjärtat ska slå, hjärnan ska fungera, celler ska förnyas, andningen ska rulla på. Det din kropp förbrukar även om du ligger absolut stilla. Det finns ett gäng olika sätt att försöka räkna ut basalmetabolismen, men den varierar också från person till person och är delvis genetiskt styrd.

Basalmetabolism

Allt som vi gör utöver att enbart ligga stilla kräver ytterligare energi än vår basalmetabolism. Här är en tabell snodd från livsmedelsverket som visar ett snitt för energiförbrukningen för kvinnor och män mätt i kilokalorier (kcal). Siffran är alltså en genomsnittlig beräkning av basalmetabolism och behovet av energi utöver denna.

 

Kvinnor Låg* Medel* Hög*
18-30 år 2000 2300 2500
31-60 år 1800 2100 2400
61-74 år 1700 1900 2200

* Räknat på Physical Activity Level (PAL) 1,4; 1,6 och 1,8. PAL är en förkortning av Physical Activity Level och anger faktorn på en individs genomsnittliga fysiska aktivitetsnivå under ett dygn. En PAL-faktor på 1 är lika den energi som krävs för att hålla en individ levande i vila under ett dygn, dvs. lika mycket som individens basala energiförbrukning. PAL-faktorn är viktig då man vill räkna ut en individs totala energiförbrukning under ett dygn och beräknas genom att multiplicera PAL-faktorn med basalmetabolismen. En PAL-faktor kan variera mellan 1,2 hos en sängliggande individ till 2,4 för en person med tungt kroppsbelastande yrke eller elitidrottare. PAL-faktorn beräknas genom att multiplicera varje aktivitets MET-värde med antal timmar och sedan dividera med dygnets 24 timmar.

Jag tycker inte att det känns ett dugg sunt att räkna kalorier och försöka ha ett uträknat minus, men tabellen ger ändå en viss viktig information. Till exempel behöver vi mindre energi ju äldre vi blir och har därför ett minskat behov av energiintag med ökad ålder.

Enkel balansräkning?

Om vi har lagt på oss kilon som vi vill bli av med  behöver vi för en tid ligga på minus i intag för att kroppen istället för att enbart förbruka det vi äter också ta av det som ligger lagrat i fettvävnad. Enkelt uttryckt så måste du ligga på ett kaloriunderskott för att gå ner i vikt. Det finns ingen genväg – du går inte ner i vikt bara genom att sluta äta gluten, dra ner på andelen kolhydrater eller fett, följa någon specifik metod eller diet. Om du inte ligger på minus i det totala energi-intaget händer ingenting.

Amningens energikostnad

WHO:s rekommendationer om energibehov under amning baseras för kvinnor i i-länder som ammar 100% och på den genomsnittliga mjölkmängden 749 g/dygn. Bröstmjölk beräknas också innehålla 2,8 kilojoule per gram, energi som måste ersättas på något vis.

Under graviditet och amning brukar de generella råden vara att lägg till ytterligare 500 kcal per dygn. Barnet behöver ju sin beskärda del av näringsämnen. Dock kan energikostnaden täckas av föda, mobilisering av kroppsfett eller minskad fysisk aktivitet.

Om dessa 500 kcal kommer från föda bör de vara fulla av nyttigheter och vitaminer och mineraler.

En liten jämförelse då på vad som innehåller ungefär 500  kcal:

  • 100g choklad
  • 150g smågodis
  • 1 stor hamburgare
  • 2 varmkorvar med bröd
  • 1 dl äkta bearnaisesås
  • 1 bit chokladtårta
  • eller en hel måltid med 125 g stekt lax, 2 kokta potatisar, 0,5 dl gräddfil, 100g kokt broccoli och sallad.

Det kan vara klokt att välja dels något som ger mättnad över längre tid, och dels något som innehåller viktiga näringsämnen.

Påverkas mjölken av viktnedgång?

Kroppen kan öka prolaktin-nivåerna under en kortvarig minskning av energiintaget för att bibehålla mjölknivåerna. En del studier visar att mjölken inte påverkas alls i kvalitet och kvantitet om modern går på en diet. Forskning visar att om modern äter mindre än 1500 kcal per dygn minskar mjölken och man riskerar barnets viktuppgång. En viktnedgång på 0,5 kg i veckan anses vara säkert för en kvinna som vill gå ner i vikt efter förlossningen. Det är säkert för ammande kvinnor att både gå diet och träna (såklart inom rimliga gränser för vad som är hälsosamt generellt sett).

wp-1461440994380.jpg

Amning och viktnedgång

Det finns inget som entydigt säger att den energikostnad som amningen innebär på något direkt sätt kommer påverka kvinnans vikt. Om hon äter samma energimängd som amningen kostar, eller låter bli att förbruka samma energimängd genom utebliven via fysisk aktivitet, kommer amningen inte påverka vikten.

Det här är en del av en serie inlägg. Länkarna kommer fungerar allt eftersom de publiceras:

12 januari: Snart kommer en serie om viktnedgång efter graviditet

13 januari: Vad säger forskningen om viktnedgång efter graviditet?

14 januari: Påverkar amningshormonerna kroppens matsug och näringsupptag?

15 januari: Amning och viktnedgång

16 januari: Viktnedgång efter graviditet -vad fungerar?

Svajigt internet och sista dagen i Kandy

Vi har supersvajigt internet så ikväll blir det inga bilder med dagens inlägg. Idag har vi ätit lunch med några släktingar på en kinesisk restaurang. Jag är ingen fan av svenska kinarestauranger, men kineisk mat med en Sri lankesisk touch är väldigt, väldigt god! Jasmin Song är en kinesisk restaurang i Kandy som vi varmt kan rekommendera! 

Släktingarna följde sedan med oss upp till vårt lånade hus och Joseph och hans mamma hade bakat en kaka som vi tog till eftermiddagsteet. 

På när de gått promenerade jag och Joseph till en butik och köpte middagsmat, något så spännande som kycklingköttbullar och pasta. Ibland måste vi bara göra det lätt för barnen. 

Imorgon klockan sex går vårt tåg från Kandy till Colombo. Där ska vi sedan byta till tåg söderut, till Hikkaduwa. Sista dagarna på resan tillbringar vi vid indiska oceanen. Ska bli najs. Egentligen är klimatet mycket mer behagligt uppe i Kandy, men havet har ju ändå något visst med sig. Och det ska bli enormt härligt med frukostbuffé! 

Vi hoppas på wifi från hotellet, hörs! 

Påverkar amningshormonerna kroppens matsug och näringsupptag?

Påverkar amningshormonerna kroppens matsug och näringsupptag?

Viktnedgång efter graviditet

Amning och hunger

wpid-20120727_185606.jpg

Hur hormonerna påverkar

När jag letar finns inga entydiga studier om huruvida kvinnliga könshormon eller amningshormon påverkar hunger, sug efter mat och viktuppgång. Det finns studier som kollat på vad de enskilda hormonerna gör i kroppen, men i och med att en hormon aldrig jobbar helt ensam så finns det inga lätt slutsatser att dra. Till exempel ett hormon kanske stimulerar hunger men ett annat hormon stimulerar mättnadskänsla – och teoretiskt sett ska det vara en fin balans mellan dessa. Men jag antar att det finns enorma skillnader på hur vi som kroppar och individer har det med hormonbalansen (typ som att jag reagerar på p-piller med extremt sänkt sexlust, medan det finns kvinnor som absolut inte märker någonting av detta).

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytoxin.

Prolaktin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och detta förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker. Så länge en kvinna ammar kommer hon ha bibehållna låga nivåer av östrogen.

Men låt oss ta det hormon för hormon:

  • Prolaktin:

Amningshormonet prolaktin verkar kunna öka aptiten. Höga nivåer av prolaktin tros också kunna motverka viktnedgång. Höga prolaktinniåver hos kvinnor som inte ammar har setts minska metabolismen (omsättningen) av fett. Prolaktin anses också kunna minska sexlusten. Prolaktin verkar också ha en skyddande effekt från att mamman tömmer ut alla sina fettreserver, det vill säga hämmar fettmetabolismen.

  • Oxytocin:

Oxytocin kallas ”lugn- och ro-hormon” och frigörs när en kvinna ammar, men också när en person får njutbar beröring som vid massage. Det verkar som att oxytocin kan stimulera en nöjdhetskänsla som kan minska drivet efter att hitta och konsumera mat.

  • Östrogen:

En ammande kvinna har låga östrogenhalter (därav torra slemhinnor som kan göra att sex känns obekvämt så länge en kvinna ammar). Östrogen anses minska hungerkänslor och öka mättnadskänslorna. Östrogen verkar däremot vara med i att styra placeringen av fettvävnad på kroppen, det är därför kvinnor har lättare att lägga på sig vikt över höfterna jämfört med män.

  • Progesteron:

Det andra kvinnliga könshormonet, progesteron, ökar hunger. Mycket förenklat tros progesteron vara orsaken till ökat sug under vissa perioder av menscykeln och under graviditeter. Det finns studier som visat att höga progesteronvärden hör ihop med ökande konsumtion upp emot 600 kcal per dygn.

Progesteron och östrogen har en varierande balans under en menstruationscykel.

När du har lägre nivåer av östrogen kommer du ha svårare att uppleva mättnad jämfört med perioden när progesteron är låg. De kvinnliga könshormonerna, östrogen och progesteron, går upp och ner i nivå under en menstruationscykel. Östrogenkoncentrationen är som högst under under den follikulära fasen (från menstruationens första dag till ägglossningen,1-14). Progesteronhalten är som högst under lutealfasen (det vill säga perioden mellan ägglossning och menstruationens första dag, 14-28). Jag tänker mig att detta är en del bakom ökat sötsug under PMS/menstruationens början?

Under amning

Kanske att låga östrogennivåer under amning ger mindre mättnadskänsla.  Höga prolaktinniåver under amning gör att en del kvinnor upplever mer matsug och hunger samt gör så att kroppen vill hålla kvar på energireserverna. Det är alltså normalt att vara mer hungrig som ammande kvinna.

Vad händer vid fyra månader?

När bebisen är fyra månader händer en del saker. I början kan hormonerna göra att den ammande kvinnan är lite ”skyddad” från överväldigande trötthet av nattvak och sömnbrist, men efter 4 månader sker en svängning i hormonbalansen som plötsligt kan kännas som en käftsmäll av trötthet. Och i samma veva händer något som kan påverka vikten. Mellan 4-6 månader sjunker nivåerna av prolaktin, och energiomsättningen i kroppen ökar till följd av detta. När barnet sedan slutar amma helt återställs nivåerna av prolaktin helt, och då upplever en del mammor att de sista kilona försvinner. Prolaktin minskar ju också sexlusten, så på samma veva kan en hel del saker kännas som att de lägger sig på plats igen. Men tröttheten kanske förvärras. Plus minus noll, kanske då.

Påverkar amningshormonerna kroppens matsug och näringsupptag?

Absolut! Troligen är detta väldigt individuellt och det är därför som en del kvinnor absolut inte förlorar någon vikt medan de ammar, medan någon annan har svårt att upprätthålla normalvikten.

Det här är en del av en serie inlägg. Länkarna kommer fungerar allt eftersom de publiceras:

12 januari: Snart kommer en serie om viktnedgång efter graviditet

13 januari: Vad säger forskningen om viktnedgång efter graviditet?

14 januari: Påverkar amningshormonerna kroppens matsug och näringsupptag?

15 januari: Amning och viktnedgång

16 januari: Viktnedgång efter graviditet -vad fungerar?

 En dag bland elefanter

För 6 år sedan när vi var i Sri Lanka var vi på safari i ett elefanttätt naturreservat. Där fick vi se många vilda djur och mängder med elefanter i sitt naturliga habitat. Nu kan en tycka att det inte är så naturligt om bilar och människor tittar in i tid och otid, men människan som varelse får väl ändå räknas till en del av elefantens naturliga habitat om de nu samlevt med varandra i minst 10 000 år. I och med att det är ganska långt ute i vildmarken är det en dagstur att komma till en närliggande ort för att sedan sova över och åka tidigt på safarin. Sedan tillbaka till den närliggande orten för ytterligare övernattning (även om en hade kunnat åkt hem) och sedan åka vidare nästkomande dag.

Förra resan var det bara Mia och jag (+ Wollmar i magen) som åke till Sri Lanka och då testade vi på att besöka Pinnawela elefantbarnhem istället. Idag gjorde vi ett återbesök på elefantbarnhemmet då det hade varit lite mastigt med en tredagarstur ut till vildmarken med barnen. En annan gång kanske.

Basen för Pinnawelas verksamhet bygger på föräldrarlösa elefanter som hittats övergivna av hjorden eller (som oftast) kvar efter att modern skjutits eller omkommit av annan anledning. Dessa elefanter har omhändertagits på parken i Pinnewella och under åren har elefanterna i parken fått egna ungar och hjorden har utökats till 93 elefanter. Än tar de in övergivna elefanter som får surgatmammor i hjorden.


Vi packade med oss frukost som vi åt i bilen och åkte tidigt på morgonen för att vara framme till öppningsdags, vilket är 8:30. Efter ca 1 h 15 minuter från Kandy och en smärre spyolycka kom vi fram till Pinnewella 8:45. Vi tackade artigt men bestämt nej till diverse guides/”state employes” och gick till biljettkassan. Eftersom de delat upp entréer för inhemska och utländska köpte min föräldrar sina biljetter (japp, min mammas Sri Lankesiska körkort fick in henne för 100 Rs denna gången med) först och gick in och vi promenerade runt hela parken till andra sidan för att köpa våra biljetter (2 500 Rs, vuxen och 1 250 Rs för barn över 3). Sedan var det elefanter så det hette duga. Vi kom fram till en öppenslätt där elefanterna hängde och åt. Folkmassan och elefanthjorden åtskiljdes av en rad med stenar ca 1 meter höga.

9:15 var det dags för de minsta elefanterna att få sin flaskmatning. Vi fick första parkettplatser och två 2½ åringar och en 4 åring (alltså precis som Wilfred och Wollmar) svepte minst 20 liter mjölk på några minuter.


Sedan drog vi ner till floden för att titta på elefanterna när de badar. Det är här som lite av det olustiga som kommer in i bilden. När biljetterna köps är det tydliga instruktioner att besökare inte får ta på elefanterna eller mata dem. När en kommer ner till floden så uppmanas alla av elefantskötarna att komma ner till elefanterna och klappa dem eller sitta på dem eller mata dem mm. Efteråt ber de om penger eller dricks eller liknande och gärna i dollar eller euro. Det är här som det känn olustigt. Skötarna som ska se till djurens bästa säljer liksom ut dem för egen vinnings skull. Även om elefanterna verkar njuta av att bli skrubbade när de ligger i floden eller uppskattar extra bananer så känns det inte rätt. Det blir lite etiskt klurigt med detta, dessa elefanter hade inte överlevt utan parken. Men den hade kunnat skötas på ett lite annat sätt. 

Barnen tycker i alla fall att det var supernajs att se elefanter, elefantbebisar och elefantbajs! Efter allt gick vi in i parken och fikade, tittade och hälsade på några av de äldre elefanterna som inte hunde hänga med hjorden till badet (vi fick info att de skulle få gå ner senare).

Sedan åkte vi hem igen och barnen sov gott i bilen på serpentinvägarna tillbaka. Hemma drog vi inte många knop och istället för bad satte vi igång vattensprinklern en stund så barnen kunde svalka sig och leka en stund i trädgården.

Imorgon är sista dagen i Kandy och det blir ännu en kusinträff. Sedan bär det iväg till västkusten för ”sol” och bad.Det är där den delen av vår semester som blir mer som asiensemestrar ”brukar” se ut. 

%d bloggare gillar detta: