Tunnel Run 2017

Idag kom dagen för Tunnel Run 2017, ett lopp som vi både sett fram emot sedan mer än ett halvår. Jag sprang Tunnel Run 2014 tillsammans med min ena syster 2014, och uppskattade det loppet väldigt. Då var det väldigt trångt, men det var en häftig upplevelse att springa i tunnlarna och få se de konst-installationer som finns inne i Norra Länken. Dessa får ju bilister i vanliga fall bara se i några sekunder, medan de passerar. Dagens lopp var i servicetunnlarna som går i anslutning till de nya pendeltågsspåren som byggts i tunnlar mellan Södra Station, centralen och den nya pendeltågsstationen Odenplan.

Vi hade barnvakt (tack Lina!!) och en chans att få en löptur/ett lopp som en gemensam upplevelse, och det kändes väldigt roligt. Jag hade någon vag oro för att jag skulle få klaustrofobi i tunnlarna, men annars var vi båda fulla med förväntan.

Vår startgrupp var den första av eftermiddagens startgrupper, och det kändes välorganiserat på plats fram till startfållan. Det var nästan två kilometer uppe på marknivå innan vi sprang in i tunneln, och möttes av en häftig ljusshow. De hade kallat loppet ”ett upplevelselopp” och poängterat att detta inte var ett tillfälle för personbästa. De hade också uppgett att vi löpare absolut inte fick ha hörlurar under loppet, på grund av säkerhetsskäl. Okej, visst, det är en tunnel och det är lite speciella omständigheter, det kan vi köpa rakt av.

Efter den första häftiga ljusshowen följde sedan ganska mycket mörker och en rak och tråkig runnel.

Av de övriga ”upplevelserna” längs med banan var några NRJ-stationer där det var typ deras vanliga reklam-prats-kändisar som sa typ ”Välkommen till Odenplan, mvh NRJ”. Ingen rolig eller peppig musik, bara snack och typ en bakgrundspuls. Vid centralstationen var det reklam från Jernhusen med Kalle Moreaus röst som sa en massa reklamfloskler om ”hotell Continental”. I typ en kilometer. SÅ SJUUUUUHUUUUKT IRRITERANDE. Det fanns också en kör och en typ ”skräck-grotta” med någon som spelade orgel ”läskigt” och så hade de fixat dit lite fejkade gravstenar? Joseph trodde på riktigt att det var gravstenarna från förolyckade tunnel-arbetare.

Det var alltså typ världens tråkigaste lopp. Så kallade ”upplevelser” som bara var ren och skär reklam av det mer irriterande slaget. Och resten var cement- och asfaltstunnel. Den biten hade vi ju räknat ut innan, såklart. Det fanns ju ingen publik, men inte ens funktionärerna hejade i princip. Det blir ju också väldigt uppenbart att det där med hörlurs-förbudet också handlar mer om att alla ska utsättas för reklamen från sponsorerna.

Vi är glada över att ha fått nästan 8 km löpning en lördag, att vi fick några timmar tillsammans bara vi. Men själva loppet hade vi egentligen kunnat vara utan. Vi får helt enkelt bli bättre på att skaffa barnvakt för helg-tillsammans-löpning en solig lördag längre fram.

Och nu kan det bara bli uppåt framåt inför Lidingeloppet!

Men! En bra sak var det ju!

Sista sträckan i tunneln var en backe som de varnat för var värre än Abborrbacken på Lidingöloppet. Och varken jag eller Joseph tyckte att den backen var så värst jobbig. Nu skiljer det ju visserligen en väldig massa kilometer på loppet innan de båda backarna, men ändå. Vi är rätt bra back-tränade.

Var det någon läsare som sprang idag? Känner du dig lika negativ som vi?

Yoga för gravida

Yoga för gravida

Yoga för gravida

Yoga och rörlighetsträning för gravida kan vara fördelaktigt för att träna aktiv avslappning och för att öka kroppsmedvetenheten. Men inte all yoga är bra för alla gravida, och ibland kan det göra mer skada än nytta. Som fysioterapeut är inte yoga mitt främsta kunskapsområde, och här tänker jag att yogainstruktörer och fysioterapeuter skulle kunna samarbeta mycket mer.

Graviditeter kan innebära ländryggs- och bäckensmärta, försvagad bäckenbotten och inkontinensproblematik och nästan alltid förändrad hållning och balans. Alla dessa saker kan vara viktiga att ta hänsyn till när det gäller all träning för gravida, men kanske specifikt viktigt när det kommer till yoga.

8 saker du kan behöva tänka på när du gravidyogar:

  1. Undvik ryggliggande positioner efter första trimestern.

Att ligga på rygg kan skapa tryck mot blodkärl som minskar flödet av blod och syre till både dig och fostret. Har du positioner där du vanligtvis brukar ligga på rygg kan du nu använda kuddar så att du ligger med hjärtat högre än bäckenet. Skulle du bli yr, tappa andan, bli illamående eller få dimsyn ska du genast rulla över på vänster sida och ligga så tills besvären går över.

  1. Att stå länge kan orsaka blodtrycksfall. Stående utmanar också balansen

Detta är ju en av det viktigaste orsakerna till att gravida ska få sitta i kollektivtrafiken, och blodtrycksförändringarna kan komma tidigare än vad magen syns. Senare under graviditeten kan också magens storlek påverka balansen så pass att du inte riktigt klarar av de stående positionerna utan att tappa balansen. Ha gärna en vägg eller en stadig möbel i närheten där du står, så att du vid behov kan ta emot dig.

  1. Ta inte ut dina leder till de maximala ytterlägena hur länge som helst

Under graviditeten mjukas lederna i kroppen upp på grund av de hormonomställningar som ska optimera att barnet så småningom ska kunna passera ut genom ditt bäcken. Detta gör att vissa individer kan ta ut ytterläget i lederna längre än normalt under graviditeten, men att kunna betyder inte att det nödvändigtvis ska göras. Översträck inte lederna bara för att du upplever att det går, utan lyssna noga på kroppens signaler och känn dina gränser.

  1. Tänk lite extra på bäckenet

Bäckenets leder är de som främst påverkas av rörlighetsökningen under graviditeten. Bäckenet kan förenklat uttryckt förklaras som benstruktur med två halvor. Enbensstående övningar och övningar som inkluderar ett stort utrymme mellan benen i någon riktning kan göra att instabiliteten i bäckenet triggar smärta.  Ha bredden av dina höfter eller axlar som riktlinje för placering av dina fötter och gå bara inåt eller utåt i fotplaceringen om du inte får ont av det. Bit inte ihop och fortsätt om du får smärta i bäckenlederna när du tränar yoga under graviditeten, utan modifiera tills det inte längre smärtar.

  1. Undvik yoga i hetta

Ditt hjärta jobbar redan på med att föra runt extra mycket blod till dig och ditt foster. Gravida bör träna i lätta kläder samt tänka på att tillföra vätska under och efter träning. Aktiviteter med hög intensitet i varmt och fuktigt klimat bör undvikas.

  1. Ta andningen som den kommer naturligt för dig

Andfåddhet är ett vanligt symtom under graviditet, och under graviditet bör du undvika andning som innebär att du ska hålla andan eller andas onaturligt snabbt. Träna istället in att andas in och ut långsamt med en medrörelse ända ner i magen, gärna med ett mullrande ljud på utandning. Detta sätt att andas kan också hjälpa dig under förlossningen.

  1. Gå på yogaklasser som är anpassade för gravida eller yoga som du känner väl sedan tidigare

Undvik för kraftfull yoga, yoga i varm temperatur eller för avancerade yogaklasser. Du behöver antingen ha en bra instruktör som kan guida dig igenom vilka övningar som är lämpliga, eller så behöver du ha väldigt god känsla för vilka anpassningar som är nödvändiga själv. Om du är osäker kan du också boka en tid hos en fysioterapeut för att gå igenom de övningar och rörelser du funderar över.

  1. Huvudstående positioner är kontroversiella

Huvudregeln är att om du är van vid dessa och du känner att du klarar av dem med lätthet och normal andning anses de vara säkra. Den stora risken är att falla och omgivningens reaktion kan vara oro med tanke på hur detta skulle kunna påverka barnet. Lyssna på kroppen och ditt sunda förnuft.

I systematiska översikter från 2012 och 2015 granskades det fåtal studier som omfattade gravidyoga som då fanns tillgängliga. Enbart få av dem var randomiserade, kontrollerade studier, så resultatet är generellt sett tunt och ska inte dras för stora växlar på. De få och små studier som finns visar i alla fall att anpassad gravidyoga är okej för både mamma och foster.

 

Referenser:

Systematic review of yoga for pregnant women: current status and future directions.

Effects of yoga intervention during pregnancy: a review for current status.

 

 

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Östrogenniåver och amning

Kroppens hormonsystem är oerhört komplext, och det finns oändliga aspekter att se på amning utifrån. Jag har tidigare skrivit ett helt inlägg om oxytocin och ett inlägg som mer fokuserar på prolaktin och amning som preventivmetod.

Hur fungerar östrogen?

Östrogen är egentligen en grupp av tre olika hormon, och under en graviditet har du ungefär hundra gånger högre niåver av dessa än normalt. Normalt produceras östrogen i äggstockarna, men under en graviditet sker produktionen primärt i moderkakan. Östrogen ser till att moderkakan fungerar bra och att bebisen utvecklas som den ska, men östrogen kan också bidra till huvudvärk och ökade flytningar.

Östrogen är en viktig komponent i den kvinnliga reproduktionen och förser vaginas väggar med stuns och tjocklek samt lubrikation. Östrogen påverkar även sexuell lust. Östrogen är viktigt för bentätheten, och sänkningen av östrogennivåerna under amning minskar kvinnans bentäthet, men detta återhämtar sig sedan. Efter klimakterier då östrogenniåverna är kroniskt sänkta har kvinnor en ökad risk för benskörhet och benbrott.

Amning påverkar östrogennivåerna

Graviditeter innebär en stor hormonomställning i kroppen, och strax efter att barnet blivit förlöst minskar nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt. Detta ger utrymme för prolaktin – hormonet som är ansvarigt för mjölkproduktionen – att istället få stå i centrum. Under amningsperioden kommer sedan prolaktinniåverna hållas höga. Detta bidrar till att ägglossning inte sker, och att östrogennivåerna hålls fortsatt låga.

Hur du märker av detta:

  1. Du har ingen mens. Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Om menstruationen är tillbaks så är detta tecken på att ägglossningen nyss varit, och detta är ett kvitto på att östrogennivåerna inte längre är sänkta.
  2. Sexlusten kan påverkas. Vissa studier har visat att föräldrar som ger sina barn ersättning återgår till sex tidigare än de som ammar, men orsaken är inte helt fastställd. Låga östrogennivåer tros ha en del i detta.  Livsomställningen och sömnbrist kan ju påverka i minst lika stor omfattning, men detta drabbar ju ofta ammande och flaskmatande föräldrar i lika stor utsträckning.
  3. Vagina är torrare än vanligt. Östrogen bidrar normalt sett till att vagina hålls fuktig, och bristen på östrogen kan göra att slemhinnorna känns torra, och penetrerande sex kan vara obekvämt. Detta kan påverka upplevelsen och möjligheten till penetrerande sex. Om inte glidmedel räcker till kan du prata med din barnmorska om du kan rekommenderas lokalbehandling i form av östrogenkräm.
  4. Östrogenbristen kan också ge en lokal torrhet i urinröret, vilket gör att det har svårare att sluta tätt. Detta kan göra att vissa kvinnor upplever att besvär med urinläckage upphör eller minskar när de slutar amma.

När du slutar amma kommer östrogenniåverna återställas.

Mens, ägglossning och slidans normala fuktighet kommer återvända, sexlusten kan återhämtas (även om tröttheten inte försvinner i samma trollslag). Du kan uppleva att urinläckage minskar något. De låga östrogenniåverna under amning gör också att kroppens kollagenproduktion inte är fullt så bra som vanligt. Detta gör att vaginas väggar kan få en skjuts i återhämtningen när östrogennivåerna kommer tillbaks till det normala. Allt detta sammantaget gör att många vårdgivare ber dig med besvär från vagina/bäckenbotten att avvakta menstruationens återkomst innan du fullt ut utvärderar ”hur slutresulatet blev” efter förlossningen. Om du slutar amma tidigt kommer kroppens egen återhämtning som bara kräver tid också fortgå. Summan av detta blir det något vaga rådet att vänta ett år efter förlossningen innan du drar för stora växlar på de besvär du upplever. Detta är dock en sanning med modifikation, för har du besvär har du också rätt att få en bra bedömning, råd och stöd.

Referens:

Hormonal Influence on the Neuromusculoskeletal System in Pregnancy

 

 

Bäckensmärta och amning

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

 

En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan påverkar återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin har varit att amning bibehåller en hormonnivå i kroppen som gör att lederna behålls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. I en norsk studie såg man inga samband mellan amningens längd och långvarig bäckensmärta. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Hormonernas inverkan fortfarande inte klarlagd

Den hormonella kontrollen av mjölkproduktion är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolactin. Prolactin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Oxytocin har också visats reglera smärtupplevelsen och öka smärttoleransen i djurstudier. Oxytocinhalten sjunker snabbt efter avslutad amning och detta kan delvis förklara varför en kort tids amning kan följas av en uppfattad ökad smärta från bäckenet.

Det finns därför ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser:

Attitydproblemen som förminskar oss

Attitydproblemen som förminskar oss

Två klipp cirkulerar i min sociala-mediesfär just nu.

Detta:

Och så detta:

Jag blir så vansinnigt frustrerad och trött.

Nä.

Jag bli APFÖRBANNAD.

Jag blir så himla arg.

För vet ni vad? I den allmänna förödelsen som en fjärde gradens sfinkterruptur gav mig, så var det förändrade utseendet också något som gjorde mig ledsen. OCH JAG HAR RÄTT TILL DET. Vem är du som kan säga åt mig att det är fel? Ett tag såg det ut som att jag hade ett hål i mitten, mellan vagina och anus. Är det också normalt? Är det på något sätt fel av mig att vara ledsen över att det såg ut som att någon smällt av en handgranat i min vajayay? Jag har rätt till mina känslor. 

Förminska mig inte!

Den kvinno/människosyn som den där kvinnan förmedlar är så otroligt förnedrande. Vi kanske inte kan förvänta oss att utseendet på vulva ska vara exakt likadana efter en förlossning, men vi måste kunna få förvänta oss att de som förlöser våra barn också bryr sig om grundläggande funktion. Det den där kvinnan har missat att det som hon förminskar som ytlighet är en nonchalans inför viktiga kroppsliga funktioner. Mellangårdens längd, blygdläpparnas utseende och slidväggarnas stuns är alla viktiga. Visst, det kan inte vara så att den offentliga vården ska stå för skönhetsingrepp. Men väl MÅSTE vi kunna lita på att vården dels LETAR efter och dels ÅTGÄRDAR rent anatomiska avvikelser, för att förebygga FUNKTIONSBORTFALL.

Jag hamnar ofta i att citera samma studie, (som egentligen handlar om amning):

”As feminism highlights the patriarchal oppression of women, consideration of the role of the healthcare system in perpetuating power inequity is of importance. As a historically male dominated profession, medical practice has been cited as talking control of the female body with the institution of medicine being designed in a way that enforces sexism and disempowerment of women…Of greatest importance is the role of the medical system in stripping women of their status of having the capacity to reason and make competent decisions…However, the dominant medical discourse that women are too uneducated to make decisions for themselves, and thus should not have control over health related decisions, still predominates….”

Det den där kvinnan säger är precis detta. Hon står för ett medicinskt tänkande som ”avklär mig min kapacitet att själv resonera och fatta kompetenta beslut” och menar att jag är för dum/våpig/outbildad för att kunna veta vad som är rimligt att förvänta sig av min kropp efter en vaginal förlossning.

Vi skämtar inte om vår nedsatta livskvalitet

Jag lever ett liv snart 5 år efter en total sfinkterruptur som ger mig ”dåliga sfinkterruptursdagar”. Jag har TUREN att inte bajsa ner mig varje dag. Jag har inte fått stomi. Jag har inte smärtor som sätter ner min förmåga att vara fysiskt aktiv. Jag anser mig vara lyckligt lottad. Men de känslor och upplevelser jag har kring mitt eget underliv, de är inget annat än adekvata tolkningar av min egen vardag.

Nu är jag riktigt himla sur, och jag brukar inte vara riktigt så frispråkig. Men kan ingen bara avsätta den där kvinnan? 

 

 

 

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Ergonomiska råd för amning och flaskmatning

Vilka ergonomiska principer bör ammande kvinnor tänka på?

Det viktigaste är att ryggraden ska vara i en så neutral position som möjligt, och den neutrala positionen skiljer sig något åt mellan individer. Syftet är att du ska sitta i en balanserad och bekväm situation som förebygger ytterlägen i leder och muskler, vilket kan leda till smärta. Ofta underlättas din sittandergonomi av en kudde i svanken.

Det är också viktigt att tänka på handlederna. Att hålla en liten bebis inbjuder till snäva vinklar i handlederna, vilket kan bli början till en irritation i handledens senor, vilket senare kan utvecklas till ett inflammationstillstånd (mb de Quervains). Andra kvinnor drabbas av karpaltunnelsyndrom, vilket innebär att medianusnerven kläms under karpaltunnelvävnaden i handleden. Symtomen är somninskänsla, känselbortfall och nedsatt gripstyrka i handen. Båda dessa tillstånd behandlas av arbetsterapeut i första hand, med skenor, övningar och ergonomiska råd. För dig med smärta i kroppen rekommenderas sidliggande eller halvliggande amningspositioner i första hand.

Hur du optimerar din amnings-/matningsergonomi

Jag skrev i ett tidigare inägg kan matningssituationen innebära rätt påfrestande positioner för dem som matar, och därför tänkte jag ge lite professionella råd.

Dåliga matningspositioner kan vara en del av orsaken till smärta i rygg, nacke, axlar och handleder. Mitt generella tips är att göra en analys av var du helst ammar och se till att den platsen är optimalt förberedd. Även om det kan kännas omöjligt, kan fem sekunder extra innnan bebisen får mat vara allt som behövs för att du sedan ska sitta mycket bättre.

Sittande

Om du sitter och matar med bebisens hela vikt på dina armar kommer belastningen för att skulderbladen dras framåt och samtidigt gör att den övre delen av ryggen kutas ut. Om du sitter såhär och samtidigt stirrar din bebis ömt i ögonen kommer du även få en jobbig belastning för nacken, likaså om du samtidigt kollar på mobilien.

Någon som känner igen sig att det här kan bli jobbigt under en maratonmatning?

Hur du förbättrar sittande amning:

 Använd en hög med kuddar (ofta räcker inte bara en amningskudde)för att stötta upp bebisens vikt och för att underlätta för din arm och axel. Försök att hålla nacken mjukt rörlig och lås den inte i en position. För att stötta ländryggen bör du ha fötterna i golvet och gärna en kudde i svanken. Undvik helst att korsa benen. 

Ett alternativ är det som kallas ”Fotbollsgreppet” och som många tvillingmammor lär sig. Det funkar bäst för dem som har ganska stora bröst, vad jag förstått. Det är också detta grepp som rekommenderas dig som har ont i handlederna, eftersom du då kan hålla dem ganska raka.

Bildresultat för breastfeeding football

Du placerar bebisen på kuddar på samma sida som det bröstet du ska amma ifrån. Du styr bebisens huvud med samma sidas arm. Om du ser till att ha bra ländryggsstöd och också kontrollerar axeln så att den inte glider framåt sitter du i en bra ergonomisk position. Titta såklart ner på bebisen då och då, men annars är det faktiskt bäst att titta ganska rakt framÄven i den här positionen ska du se till att fötterna når golv eller fotpall för bästa stöd.

För att ergonomioptimera sittande flaskmatning:

Placera en kudde under din vänstra underarm så att armbågen nästan nuddar ryggstödet på stolen. Hela skuldran ska kännas avlastad med understöd. Lägg bebisen så att ryggen lutar mot din vänstra underarm så att du har huvudet i din vänstra handflata. Handen ska vara avslappnad och öppen, med handleden så gott som rak. Skuldrorna ska vara så avslappnade som möjligt. Håll sedan flaskan med höger hand med så rak och adekvat spänd hand som du kan. Greppa inte för hårt i onödan. Växla gärna höger och vänster sida vid olika matningstillfällen. 

Halvliggande amningsposition

Bildresultat för breastfeeding positions

I halvliggande behöver du en kudde i svanken för att hålla ryggen i en neutral position. Denna position tillåter att barnets vikt till största delen ligger vilande mot din kropp, utan att du behöver lägga så mycket kraft på hållandet. Det kan också finnas en fördel för barnet, som lättare hittar rätt tag om bröstet i denna position. Denna position tror jag inte kommer som särskilt naturlig för dig som flaskmatar, men rätta mig gärna om jag har fel. 

Liggande

Att ligga och amma/mata är förstås skönast direkt efter förlossningen, när en inte gärna sitter. Det är också avlastande för ryggen. Det kan dock bli tungt för nacken om du inte ser till att ha nacken i en neutral position. Personligen ville jag ha den undre armen vikt som stöd under en eller två kuddar för att känna att jag kom i en bra position med huvudet. Och gärna en kudde mellan knäna. Och kanske en kudde bakom ryggen. Har du ont i handlederna är liggmatning att rekommendera eftersom du då slipper böja handleden i ett fast grepp om bebisen. Även för dig som flaskmatar kan sidliggande vara en ergonomiskt skön position, speciellt om du har ont i ryggen. 

Sammanfattningsvis:

  • Bär inte hela bebisens vikt i armarna. Använd kuddar.
  • Ha en neutral kurva i svanken, gärna understödd med en kudde.
  • Titta inte ner på bebisen (eller mobilen…) under hela matningsstunden. Håll nacken mjukt rörlig helst i ett neutralt läge, utan att böja huvudet framåt.
  • Sitt med fötterna i golvet eller på en fotpall. 
  • Håll handlederna så raka du kan.

 

Referenser:

Vegovecka 4.

Vegovecka 4.

Vecka 4 i vår vegetariska period, och i den kristna fastan. Vi har inte skrivit så jättemycket om orsaken till våra 40 vegodagar, men det är alltså förankrat i den kristna fastan. Vi försöker vanligen att uppmärksamma fasteperioden på något sätt, och i går kände vi att det vore intressant att testa att inte äta kyckling, kött eller fisk (men ost och ägg), Det är inte helt ovanligt att krista fastar, både kopter och ortodoxa kyrkan har vegetarisk fasta om vi förstått det rätt. Traditionellt är fastan en period av att testa att avstå något i livet som annars är en viktig eller självklar del, för att vidga perspektiv och förståelse.

Vi har rester från tidigare veckor i frysen, så den här veckoplaneringen blir bara 5 dagar.

Nudlar med röd tahicurry och tofu

Ost och purjolökspaj med insmugen Mifu, vi får lösa det med mängderna i receptet på något sätt.

Quinoapilaf

Morotssoppa och tjockpannkaka.

Yakiniku med Oumph och kimchi

Till maten: Edamamebönor och en svartbönsröra som vi freestylar ihop i början och veckan och har att ta som proteinförstärkning när det behövs.

Vad ska ni äta i veckan?

 

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Existerar ”amningsreumatism”?

För något år sedan träffade en kollega till mig en nybliven mamma som patient, kvinna  vars personliga tränare hade sagt till henne att hon hade ”amningsreumatism”. Den stackars kvinnan hade naturligtvis ont, jag förnekar absolut inte hennes smärta eller besvär. Vi både förfasades och skrattade åt detta. Naturligtvis skrattade vi inte åt en kvinna som hade ont. Men för det första. En personlig tränare kan inte ge en diagnos. Det kan inte en massör eller någon annan kroppsterauept eller mammacoach heller för den delen. Inte ens en fysioterapeut får inte ens ge medicinska diagnoser. Vi får ge funktionsdiagnoser av typen ”alla tester tyder på att du har en meniskskada” eller ”alla tecken visar på att du har bakre bäckensmärta”.

Vad är reumatism?

Reumatism är en medicinsk diagnos som ges efter en noggrann medicinsk utredning. Reumatism är en riktig sjukdom som i de  flesta fall har autoimmun orsak, det vill säga att kroppens immunförsvar av någon anledning förstör kroppens egen vävnad. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning. Men det finns inga utoimmuna responser i amning/hormonerna kring amning som bryter ned vävnad på det sättet. Jag blir JÄTTEJÄTTEARG när en klåpare till gymnolla dunkar ut diagnoser till höger och vänster.

Varför har ammande kvinnor ont i kroppen?

Ammande kvinnor har ofta anledning till att få besvär med nacke, skuldra, underarmar, handleder och ländrygg. Både graviditeten och småbarnsföräldraskapet kan orsaka dessa smärtor och besvär. Orsaken är ofta en blandning av kroppens rent fysiologiska förändringar, och den belastning kroppen utsätts för. En graviditet påverkar en kvinnas hållning: magmuskler och bäckenbotten sträcks ut, andra muskler blir försvagade och några andra blir mer dominanta. Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.

Smärta av statiska positioner

Ammande kvinnor kan få ont i kroppen, såklart. I både muskler och i leder. På flera ställen i kroppen. Ungefär i samma utsträckning som flaskmatande kvinnor.  Jag har verkligen inte hittat något som tyder på att just ammande kvinnor får mer generell värk i kroppen än andra nyförlösta. Här reserverar jag mig dock, jag har inte läst all forskning i hela världen. Hittar ni en studie som säger motsatsen så läser jag gärna! Det som INTE FINNS är forskning om diagnosen ”amningsreumatism”. För den existerar inte.

Däremot finns det kvinnor som har ont, som borde få gå till en riktig vårdgivare och få en bra bedömning och behandling.

  • Ont i handlederna verkar vara hyfsat vanligt bland de kvinnor som lider av ”amningsreumatism”.

Ont i handlederna kan bero på många olika saker, men för de flesta gravida brukat det vara CTS och för många nyblivna föräldrar kan det vara Mb Dequervain.

  • Smärtorsaken till ryggvärk hos ammande kvinnor är ofta bristande hållning.

Jag har skrivit om graviditetsrelaterad hållningsförändringar här och här. Amning och flaskmatning innebär ofta sittande med dålig hållning, och i och med att det upprepas både ofta och länge kan det bli ett smärtbildande vanemönster. Muskler som får jobba statiskt och leder som hålls i icke-optimala lägen gör ont. Ryggsmärta kan bero på en mängd olika orsaker, men kan också härledas till långvarigt sittande, sittande med bristande hållning och försvagad bålmuskulatur. Inget av detta är direkt sällsynta fenomen hos en nyförlöst kvinna.

Här har jag skrivit om nacksmärta. Just det inlägget handlade om arbetsergonomi, men sittande bebis-matnings-ergonomi är ungefär lika illa för nacken.

  • Smärtor i axlarna hos nyblivna föräldrar kan också handla om att musklerna är axelleden inte är tillräckligt stark eller uthållig för den nya belastningen som barnet innebär.

Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Även hållningen är ofta boven i dramat även här. En något framåtböjd sittande position med rundade axlar är vanlig när en matar en bebis. Förenklat uttryckt kan en säga att detta gör att musklerna som drar axlarna framåt kan bli spända (bröstmusklerna, främre armhålevecket) och musklerna som ska dra axeln bakåt och skulderbladen ihop blir svaga och utsträckta.

  • Samsovande med bebis gör att den undre armen hamnar i de märkligaste ytterlägen.

  • Knäsmärta kan bero på massor av olika saker.

Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv.  Många bäckar små kan göra att en får ont! Om en ska ge generella tips sådär utan vidare brukar jag tipsa om appen ”Knäkontroll” som finns gratis via app-nedladdningstjänster.

  • Fotsmärta efter graviditet har jag skrivit om här. Här finns också litegrann tankar om fötter och skor.

Fotsmärta kan också vara det som i folkmun kallas hälsporre . Det kan triggas igång av ökad vikt och belastning (bärande av barn) och att gå och stå mycket på hårt underlag.

Så, nu tog jag med er en liten guidning genom postgravitetsrelaterad smärta.

Inget av det här jag skriver och tipsar om ersätter en bra undersökning av en vårdgivare. Fysioterapeuter är proffs på just besvär från muskler och leder, jag tycker du ska gå till en bra sådan om du har besvär från kroppen som stör dig i din vardag. Om det gäller händerna och handlederna kan det vara bättre att gå till en arbetsterapeut.

Läs gärna även:

Referenser:

Amning och smärta

Amning och smärta

Finns det ett samband mellan amning och ledvärk?

Jag möter det ganska ofta, påståendet att amning kan orsaka ledvärk. Det är ett problematiskt uttalande och jag är en av dem som (i vissa lägen) påstår motsatsen. Jag ska ta er igenom ett resonemang om amning och smärta.

Först av allt, missförstå mig inte. Är det något jag tror på, så är det när människor säger att de lider av smärta. Jag skulle aldrig förminska människors problem, och i min kliniska vardag somfysioterapeut är det just smärtan jag försöker råda bot på.

Kan amning ge ledvärk?

Jag läste nyss ungefär detta i ett kommentarsfält: ”Jag har haft jätteont i kroppen när jag ammat mina barn, och när jag födde barn nummer två fick jag det bekräftat av läkaren på BB att amning kan ge ledvärk”. 

Det här är för enkelt uttryckt. För det första finns det inga medicinska studier som står bakom påståendet att ammande kvinnor har med ledvärk än andra. För det andra finns det heller inga svar på vad det i så fall skulle vara i amningen som ger smärta. Det inte går att dra enkla likamedstreck mellan amning och ledvärk. Alla ammande kvinnor har ju inte lika ont, eller hur?

Det är VÄLDIGT förenklat att säga att ledvärk kan uppstå av amning.

Låt oss prata lite om hormonerna

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytoxin. Prolakin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och  förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker.

En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tros det att låg nivå östrogen har ett samband med smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.

Östrogenbrist att det onda gör ondare?

Jag har verkligen letat efter studier som kan ge en grund för uttalanden om huruvida den hormonella cocktailen som en postgravid kvinna har i kroppen skulle kunna orsaka ledvärk. Det finns inga enkla svar. En rad i en lärobok löd ”In the postpartum female, the rapid decline of oestrogen after parturition may possibly contribute to joint pain”. Denna sänkning sker alltså under de första 24 timmarna och stabiliseras sedan, men fortsätter att ligga på en låg nivå hos kvinnor som ammar. Enligt vissa forskare kan denna drastiska sänkning av östrogen kunna påverka debuten av förlossningsdepression. Låga östrogennivåer verkar också ha tendenser att öka förekomsten av långvariga smärttillstånd hos kvinnor efter klimakteriet. Möjligen kan då den östrogenbrist som ammande kvinnor har leda till en ökad smärtupplevelse. För som jag förstått det är ger östrogen i sig inte mer smärta, men det kan göra att det som redan gör ont, upplevs ondare.

Östrogen verkar vara det mest bidragande hormonet till att kvinnor generellt är med ledrörliga än män, alltså i befolkningen i stort. Ammande kvinnor har inte ökad ledrörlighet till  följd av östrogenniåver. Relaxin, som är ansvarig för leduppmjukningen i bäckenet under graviditeten, är ett hormon som återställs förhållandevis snabbt efter förlossning oavsett amning eller ej. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi ej heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.

Men vad är det som gör ont då?

Jag som fysioterapeut anser att problemet ofta går att bryta ner och analysera. Det är för enkelt att   skylla allt på amningen.

  • Varför får kvinnan ont?
  • Var får hon ont?
  • När får hon ont?
  • I vilka leder och under vilken grad av påfrestning?

Ofta så går det att hitta andra, bidragande orsaker som också går att behandla.

Kan vi inte skylla på amningen?

Det finns inga vetenskapliga evidens för att ammande kvinnor har mer ledvärk än andra. Därför bör vårdpersonal inte av detta skäl råda kvinnor med ledsmärta att sluta amma på grund av hormonpåverkan. Jag menar inte att kvinnor ska fortsätta amma om de inte känner att det är bra för dem. Absolut inte. Men OM en kvinna vill fortsätta amma går ledvärk  att analysera och behandla. Jag tror aldrig att amning är ensamt orsak till problemet.

En kombination av orsaker

Graviditet och månaderna efter graviditeten är förenade med fysiologiska förändringar i kroppen som kan skapa förutsättningar för att utveckla smärta i muskler och leder. Fysiologiska förändringar under graviditeten omfattar svullnad i mjukdelar, ökad ledrörlighet, viktuppgång, en ökning av svanken, en rundning av bröstryggen och påverkan på bäckenets leder. Summan av dessa förändringar blir ofta att kvinnans tyngdpunkt förskjuts, vilket påverkar muskler att bli antningen kortare eller längre än normalt. Skuldrans främre muskler, ryggmusklerna och höftböjarna blir ofta kortare, medan magmuskler och bäckenbottens muskler töjt ut och försvagas. Spända nack- och skuldermuskler tillsammans med svaga bålmuskler tenderar att göra så att individen hamnar i en framåtböjd och något ihopsjunken position i sittande, allra minst under amning. Tillsammans kan detta bidra till att leder hamnar i ytterlägen, och musklerna arbetar icke-optimalt.

Amning och smärta

Kombinationer av en viss ökning av rörlighet, en muskelmasseförlust efter graviditeten och en ökad känslighet för smärta anser jag vara de bidragande orsakerna till ledsmärta efter graviditet. En viss individ kanske får enorm smärtlindrande hjälp av att sluta amma i det läget, för att återfå normala östrogennivåer. En annan individ kanske inte alls får samma effekt, utan behöver i första hand se över sin ergonomi. DÄRFÖR tycker jag inte att ledvärk ska skyllas på amning, enbart. En kvinna med smärta i kroppen bör få hjälp att analysera sina besvär. Kan det hjälpa med ergonomiska råd, kan det hjälpa med muskelträning, eller handlar det sist och slutligen om amningen?

En kvinna som inte trivs med amning ska inte behöva fortsätta göra det. Men en kvinna som vill amma, ska inte rådas att sluta med amningen på grund av icke-vetenskapliga påståenden att amning rätt av är lika med ledsmärta. Hon ska få hjälp och verktyg att se över sin situation, behandling och råd om träning och se om symtomen lättar då.

Jag har skrivit mer om mammor och ont i kroppen här och här. Läs gärna.

Referenser:

STHLM heartbeat och 30-årsbaluns

STHLM heartbeat

Igår var jag inbjuden till något så fancy som ett blogg- och influencer-event på Fotografiska. Det var härliga Uppochhoppa-Sofia som dragit ihop ett influencerevent och ett öppet träningsevent på kvällen. På kvällen hade jag inte möjlighet att delta, eftersom jag redan hade en inbjudning till en väns 30-årsfirande. Men det var himla fint att få gå och träffa en massa andra influencerkollegor! Eller ja, innan var jag lite skräckslagen till att börja med, i och med att jag inte direkt känner mig som ”en i gänget” bland träningsbloggare. Joseph hade peppat mig att våga gå, och naturligtvis hade han ju rätt: Det var asroligt och alla var snälla.

Först på dagen var det ett Soma Move-klass med ”Friskgymnasten” Linus Johansson. Jag har haft en förfärlig hosta hela veckan och jag var rädd att förstöra andras djupa träningsupplevelse med mitt skrällande. Men det gick okej, och det var otroligt spännande att se och uppleva både träningsformen som sådan och Linus in action.

Sedan hade Linus ett Workshop, ”Fascia” stod på schemat. Det här är ju ett ämne jag gillar, och det är alltid inspirerande att höra någon prata som brinner så mycket för ett ämne.

Sedan var det lunch, Valio bjöd på en lunch med det stekbart laktosfritt mjölkprotein i grynform. En del av proteinproblemet med att äta vegetariskt tycker jag generellt är att det är så svårt att undvika halvfishy halvfabrikat som ska föreställa ”korv” eller ”köttbullar”. Det här kändes ändå nyskapande. Fast i ärlighetens namn inte heller superspännande. 

Efter lunch var det ett workshop om fötter som Apoteket stod för. Jag gick, mest för att hålla mig sysselsatt. Jag jobbade ju ett tag på ortopedisk skobutik, och innan jag totalsnöade in mig på kvinnohälsa var faktiskt fötter en av mina favoritkroppsdelar att undersöka och behandla. (Alltså, vi pratar fortfarande om muskler och leder, jag kan ingenting om typ fotvård). Det var en naprapat som höll i workshopen, och det och det är alltid lite kul att höra hur en annan terapeut pratar och resonerar. 

Efter det höll SATS i en ”Barre Toning”-klass. Det var riktigt roligt! Jag kanske skulle testa mer innan jag uttalar mig, men jag håller ju alltid lite utkik efter mer ”bäckenbottenvänliga alternativ” och tyckte faktiskt att det här höll måttet på många sätt. 

På eftermiddagen var sedan ett workshop som var mer inom mitt specialintresse: En pilatesklass med presentation om Elvie, en liten tampongliknande sensor som registrerar knip och skickar informationen till en app på telefonen. Jag har bekanta som testat detta och gillat det, och jag var såklart nyfiken. Jag ser lite svårigheter med produkten (risk till mätfel bland annat) och är väl lite generellt fundersam över kopplingen pilates och bäckenbotten (skrev om det här) men är generellt positiv till dagens upplevelse. Jag skulle oerhört gärna vilja testa Elvie själv, för att kunna utvärdera och se om det är något jag skulle kunna rekommendera till vissa patienter.

Dagen fortsatte sedan med eftermiddagsfika och ytterligare ett träningspass, men jag fick tacka för mig eftersom 30-årsfirandet hos Christine skulle börja redan 16.00. Jag fick en fin goodie bag med mig hem! Kul!

Och sen fortsatte kvällen med tjejmiddag och mys i Huddinge. Så härligt! Grattis Christine!

Precis som min kloka vän Louise, blir jag också socialt bakis efter såna här dagar. Gårdagen var mastig. Mingel med en massa andra bloggare på dagen, och en social tillställning på kvällen gör mig liksom känslig så här dagen efteråt. Trött och lite hudlös, känner jag mig, men ändå glad och nöjd också. 

Hur var din lördag?

 

%d bloggare gillar detta: