Fysisk träning och vikt vid infertilitet

Fertilitet och livsstilsfaktorer är en snårskog, upplever jag. Det är inte enkelt att skilja på vad som är åsikter, fördomar, vetenskap och vettiga råd, men jag hoppas att jag kunnat läsa mig till rätt info.

Övervikt och fertilitet

Överviktiga och feta kvinnor har statistiskt sett svårare att bli gravida än normalviktiga kvinnor. Kopplingen mellan kroppssammansättning inom överviktsspannet och fertilitet är dock inte helt klarlagd.  Själva fettvävnaden kan ha en nyckelroll då denna är kopplad till kroppens hantering av insulin. Att ligga högt i insulin kan störa regleringen av ägglossning, och därför rekommenderas ofta överviktiga och feta kvinnor att gå ner i vikt om de har svårigheter att bli gravida En av anledningarna är ägglossningsproblematik till följd av en hormonell obalans så som vid PCOS. Denna hormonbalans kan också höra ihop med en nedsatt känslighet för insulin och en risk för att utveckla diabetes. Vid just PCOS finns evidens för att rätt kost och fysisk aktivitet kan öka chansen att bli gravid.

Undervikt och fertilitet

Det tar längre tid för både underviktiga och överviktiga kvinnor att bli gravida. Du kan ha ägglossningsrubbningar på grund av undervikt och energibrist. Det kan också vara så att missfallrisken är högre hos underviktiga än hos normalviktiga kvinnor.

Övervikt och risker under graviditet

Statistisk sett ökar övervikt och fetma risken för att kvinnan ska drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, blodpropp, missfall och att barnet blir större än normalt samt för vissa förlossningskomplikationer. Planerar du att bli gravid och är överviktig kan du, även om du skulle ha några problem att bli gravid, ha fördel av att gå ner lite i vikt innan graviditeten.

Livsstilsbehandling för fertilitet

Att vi alla borde äta välbalanserat är ingen nyhet, och troligen inte heller att du behöver äta bra inför och under en graviditet. Förutom att det är viktigt att äta folsyra inför och under en graviditet är det inget speciellt som du MÅSTE äta. Har du frågor om mat och ätande inför att bli gravid eller för att gå ner i vikt rekommenderar jag dig att boka ett besök hos en dietist.

Träning då?

Regelbunden motion hjälper blodcirkulationen och hälsan i stort, vilket kan vara bra då du vill optimera förutsättningarna för att bli gravid. Träning kan, oavsett vikt, påverka kroppens förmåga att hantera insulin och på så sätt kan menstruationscykeln och ägglossningen normaliseras. När det gäller kopplingen mellan ägglossning och träning är det inte ”ju mer desto bättre”. De som tränar hårt över 60 minuter per dag kan ha ökad risk för ägglossningsproblematik. 30-60 minuters intensiv träning varje dag verkar inte medföra någon risk för besvär med ägglossning. För överviktiga och feta kvinnor (med eller utan PCOS) kan träning minska insulinnivåer och normalisera hormonvärden så att ägglossning kan normaliseras. Evidensen vad gäller effekten av fysisk aktivitet på fertilitet och välmående födda barn verkar vara så att det kanske funkar är bäst för kvinnor med normalvikt/BMI. Alltså att fysisk träning inte ger någon toppeneffekt på varken under- eller överviktiga kvinnors infertilitet.

Fysisk aktivitet under IVF?

Här ska du lyssna på din vårdgivares råd till dig specifikt. Du kan ofta vardagsmotionera, men kanske bör du undvika tung och intensiv träning.

Referenser

Fysioterapi och fertilitet

Något jag inte skrivit särskilt mycket om här på bloggen tidigare är barnlängtan och infertilitet. Det finns nog flera anledningar till det, den främsta är att detta är något som jag inte kan så mycket om. Det här handlar om två saker – 1) det är inget fysioterapeuter jobbar särskilt mycket med och 2) jag har haft turen att ha noll bekymmer med detta själv. Det i sig är såklart inte en anledning för att inte ta till mig problematiken, men jag har bara inte haft anledning att läsa på. Förrän nu!

Jag kan som vanligt inte skriva allt om allt. Jag har inte supermycket kunskaper om alla de olika fertilitetshindren och om alla olika behandlingsalternativ som finns. Det jag däremot kan fatta är fysioterapi, och jag har ägnat några veckor åt att läsa forskning om detta.

Först en kort bakgrund

Infertilitet drabbar 10-15 % av alla par världen över enligt WHO. Definitionen av infertilitet är när ett par haft över ett års regelbundna oskyddade samlag som inte resulterat i graviditet. Det finns primär infertilitet vilket innebär att individen aldrig varit gravid/gjort någon gravid, och en sekundär graviditet som innebär att individen tidigare har varit gravid/gjort någon gravid. Orsaken till infertiliteten kan vara väldigt olika;

  • Ägglossningsstörning 20%,
  • Tubarfaktor (mekaniska hinder, ärr, skador som påverkar äggets möjlighet till rörelse från äggstockar till livmoder) 20%
  • Manlig faktor 40%
  • Oförklarig barnlöshet 15 &
  • Övrigt 5 %

Över 35 års ålder har en kvinna hälften så stor chans att bli gravid som i tjugoårsåldern, och chansen att bli gravid över 40 års ålder är 10 %.

Utredning och behandling

Utredning och behandling av infertilitet är saker som sker hos läkare. I den här serien när jag går igenom kompletterande och alternativa fysioterapeutiska behandlingar så menar jag ICKE att något av detta kan ersätta den utredning och behandling du behöver hos läkare. Jag vill vara väldigt tydlig med detta. Generellt är också evidensläget för alla fysioterapeutiska behandlingar vid infertilitet låg. Även om det finns ett gäng studier som påvisar trender mot goda resultat är alla dessa små och har metodologiska brister.

Hoppas ni vill hänga på!

Det blir en serie av inlägg över fyra dagar!

Råd för dig med bäckenbottendysfunktion

50 % av alla kvinnor kommer ha besvär av någon slags framfall någon gång under livets gång. En av tre kommer också lida av urinläckage. I den här serien har jag försökt ge mig i kast med att sammanställa en del tankar om träning och belastning. Hur du som individ med bäckenbottendysfunktion kan bibehålla bästa möjliga aktivitetsnivå utan att förvärra dina symtom.

Saras historia

Några månader efter förlossningen då Sara födde sitt första barn kände hon en dag hur det plötsligt kändes som att något låg och tyngde och vägde inne i hennes vagina. Hon tittade efter med en spegel, och efter att ha googlat runt en del internet-diagnosticerade Sara sig själv – hon hade framfall. Sara älskar att träna. Hon skulle kunna leva med symtomen, egentligen, bara hon visste att hon kunde träna fritt utan att förvärra något. Hon kom till mig för att få vägledning i hur och vad hon skulle träna.

Lisas historia

Lisa är en annan patient. Hon födde sitt första barn utan större besvär i efterförloppet, och gick tillbaks rätt tidigt till att träna någon slags ”mamma bootcamp” två gånger i veckan. När hon frågade efter råd de gånger hon hade frågor som handlade om bäckenbotten finns hon vaga svar. Hela träningen ansågs vara ”mamma-säker” men det fanns inte någon större flexibilitet till att individanpassa efter de olika deltagarnas funktioner och förmågor. När Lisa blev gravid igen rann hennes träning ut i sanden. Halvvägs in i den andra graviditeten kände Lisa att någonting började tynga neråt mer än vanligt i underlivet, och hon förstod att det handlade om ett begynnande framfall.

Sara och Lisa

Sara och Lisa hamnar båda hos mig, och vi försöker göra det bästa av deras respektive situationer. Vi jobbar med bäckenbottenstyrkan, men också med hela bålstyrkan, andningen och hållningen. Andning, hållning, bäckenbotten- och bålstyrka utgör alla viktiga komponenter för att optimera hälsan runt bäckenet. Mitt mål med varje patient är att de ska kunna komma tillbaka till den träning som ger henne allra mest glädje. Jag tar vägen dit genom att försöka lära ut hur hon ska kunna vara fysiskt aktiv med minimalt med buktrycksökning. Observera, både Sara och Lisa är fiktiva patienter till mig.

Slutet gott?

Både Sara och Lisa kommer kanske opereras för framfall någon gång i livet. Men just nu har de båda god muskelstyrka och välfungerande strategier för vardag och träning, vilket gör att de kan leva livet utan avkall på livskvaliteten. De upplever båda vissa begränsningar, men känner inte att begränsningarna faktiskt stör dem så mycket. Lisa födde sitt andra barn vaginalt och besvären för sig inte längre påminda varje dag, sedan hon slutade amma. Sara är igång och tränar högintensiva intervaller i olika gruppträningssammanhang och klarar detta utan ökade besvär.

Råd för dig med bäckenbottendysfunktion

Att förstå dina individuella riskfaktorer kan vara en hjälp för att hitta en vardag som fungerar, även för dig som har symtom av bäckenbottendysfunktion. Här kommer en lista på några av de tankar jag låter mina patienter bearbeta under rehabprocessens gång:

• En gång postpartum, alltid postpartum.

Statistiken här ovan, att 50 % av alla kvinnor som fött barn kommer uppleva framfall någon gång, gäller alltså inte enbart när du är nyförlöst. Det innebär rent krasst att kvinnor som fött barn behöver anpassa sin träning och sitt allmänna leverne till viss del. Att kroppen har förändrats efter att du har fött barn hör ändå till saker du behöver acceptera. Sedan innebär inte det att du ska acceptera ohälsa eller dålig livskvalitet till följd av symtom du fått i sviterna efter graviditet och förlossning. Är en viss träningsform eller aktivitet väldigt viktig för dig, men svår att genomföra i dagsläget  – ta hjälp med bäckenbottenrehab.

• En tanke om överrörlighet.

Överrörlighet är ibland lite av en trenddiagnos, som gemene patient får höra att de har. Men riktig överrörlighet hör ihop med hur stabil hela kroppen är. Bäckenbotten och all stödjevävnad inne i bäckenet kan påverkas av överrörlighet och detta kan ha en inverkan på hur bra bäckenbotten jobbar mot tyngdlagen och annan belastning. Om du vet att överrörlighet är en del av hur din kropp är, kanske du ska lyssna lite extra på kroppens signaler kring mens och ägglossning. Förlägg inte den tyngsta träningen då!

• Ha respekt för tunga lyft.

Jag kommer aldrig bli den som menar att kvinnor i gemen inte ska lyfta tungt. Men jag kommer aldrig heller bli den som rekommenderar att alla borde träna tung styrketräning. På min agenda står att informera kvinnor om att lyftteknik och att en bäckenbottenomsorg kan minska risken med tunga lyft. Lyft på utandning! Knip med bäckenbotten med adekvat styrka jämfört med bördan du lyfter, enligt det vi kallar ”tension to task”. Om du inte klarar att knipa med bäckenbotten tillräckligt starkt/hårt, ska du heller kanske inte lyfta så tungt.

• Fundera över kroppskonstitutionen

Jag vill ofta inte nämna vikt, men hög vikt är en hög belastning på bäckenbotten. Jag är övertygad om att friska människor finns i alla former och storlekar, tro inget annat. Men att som överviktig gå ner i vikt kan påverka bäckenbotten till det bättre.

• Konditionsträning kan behöva anpassas.

Högintensiv konditionsträning, hopp på studsmatta och redskapsgymnastik är de träningsformer som ger allra högst tryck på bäckenbotten. Det innebär inte att du som lider av besvär från bäckenbotten aldrig mer ska träna intensivt, men det kan krävas en rehabprocess innan du är där.

• Sluta gå och dra in magen.

Nästan alla kvinnor jag vet går och håller in magen. Kvinnor som tränar mycket yoga eller pilates gör detta nästan ännu mer. Om du aldrig slappnar av i magmusklerna kommer andningsrörelsen som ska ske inne i magen inte vara optimal, och bäckenbotten riskerar att ständigt få ett litet ökat tryck emot sig. Generell och långvarig tryckökning mot bäckenbotten är alltså inget du vill ha, om du har ett framfall.

• Undvik förstoppning.

Att regelbundet krysta för kung och fosterland är inte skonsamt för bäckenbotten. Speciellt om du nyligen fött barn vaginalt kan bäckenbotten verkligen behöva en respit från överdrivet krystande. Det finns massor av råd och produkter för att öka smidigheten på avföring. Våga fråga på apoteket! Och ta en tripp till IKEA och köp en sådan där pall som barnen kan ha i badrummet för att nå upp till handfatet om ni inte redan har en sån. Att ha fötterna upp på en stol kan hjälpa din ergonomi när du ska bajsa!

• Undvik långvarig hosta.

Om jag ber folk respektera tunga lyft, så måste jag faktiskt ännu mer be folk tänka på hostor. Det här är _sjukt svårt_ i och med att bäckenbottenbesvär ofta kommer tillsammans med förskolebakterier. Att inte röka med bäckenbottendysfunktion är A och O. Om du besväras av astma eller allergier som ger hosta bör du ha optimal medicinering för detta. Om du måste hosta och har känningar från bäckenbotten, sitt gärna ner och försök att knipa medan du hostar.

Mer läsning på BakingBabies:

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Screena dina kunder för bäckenbottendysfunktion!

Inlägget avslutas med reklam för vårt mentorskapsprogram.

Att uttala sig om någons bäckenbottenfunktion

Jag ondgör mig ibland över tramsiga uttalanden om bäckenbottenfunktion utifrån vad en personlig tränare upplever sig känna utifrån magen på en kund. Jag hävdar att lika lite som jag kan undersöka någons korsbandsfunktion genom att känna på axeln, så kan dessa känna bäckenbottenfunktionen genom magen. Det är en helt och hållet icke-adekvat bedömning för dig som har bäckenbottenbesvär!

Att prata om generell bäckenbottenfunktion

Däremot är jag alltid OTROLIGT glad och tacksam för när kollegor, kroppsterapeuter, personliga tränare eller andra instruktörer pratar om bäckenbotten med sina patienter eller kunder. Jag hävdar alltså inte att bäckenbotten-området bara är ”mitt”. Utan snarare tvärt om – vi måste bli så många fler som pratar om dessa frågor!

Våga fråga!

Du kan inte kan uttala dig om någons bäckenbottenfunktion utifrån maganspänning. Däremot kan du uttala dig desto säkrare om du bara vet vilka frågor du ska ställa. Frågorna är privata och potentiellt känsliga, men det är oftast bara känsliga för dig som är frågeställare. Det kommer aldrig som en överraskning för personen du jobbar med att du vet att hen kissar, bajsar eller har sex. Du kanske tänker att dessa känsliga ämnen ligger utanför ditt yrkesområde. Ja, kanske? Men då måste du acceptera att du inte ska jobba så mycket med bäckenbotten. Du kan inte få det ena, utan att ta det andra.

Påminn din patient/kund om att de inte behöver svara om de inte vill. Svaren kan vara otroligt viktiga för att du ska veta hur du ska anpassa den fysiska träning du går igenom med personen ifråga. Svarar personen ”JA” på två av de blå frågorna bör du också rekommendera personen att söka hjälp hos en fysioterapeut/sjukgymnast riktad mot kvinnors hälsa.

Du som jobbar inom friskvård

Hur ofta tänker du på huruvida de övningar du rekommenderar kan ge en kvinna urinläckage eller möjligen bidra till ett framfall? Hur skulle du veta om så var fallet? Jag kan garantera: de flesta kommer inte ta upp detta med dig spontant. Om du INTE tänker på dina klienters förmåga att använda bäckenbotten som en del i träningen kan du mycket väl råka förvärra någons symtom utan att ens veta om det själv.

Hur du kan identifiera en bäckenbottendysfunktion!

Kolla av dina kunder med följande frågeformulär.

Angående vikt så är BMI relaterat till bäckenbottendysfunktion på gruppnivå.

Får du ja på flera av frågorna behöver du rekommendera din klient att uppsöka en bäckenbottennischadfysioterapeut.

Det kan vara värt att ta lite administrativ tid och ringa runt till de rehabmottagningar som finns i närheten av där du jobbar. Fråga vart och till vem du kan hänvisa dina klienter vid behov. Det kommer löna sig för dig i slutänden! Vi från vårt håll vill otroligt gärna rekommendera våra patienter fortsatt friskvårdsträning hos kunniga personer ute i träningsbranschen. Du kan också hitta en del av oss här.

Inlägg på samma tema:

Och på tal om detta..

Om du är en professionell som jobbar med kvinnor och behöver veta mer om allt detta, så vill jag rekommendera:

Värk i bäckenbotten och ländrygg efter tung träning

Läsarfråga om värk i bäckenbotten och ländrygg efter tung träning.

Läsarfråga

”Jag har fått som en kronisk svag mensvärk ungefär som känns både längst ner i ländrygg och fram emot vad som känns som livmodern. Har inga konstiga blödningar eller så. Sista två månaderna har jag också börjat med rätt tung styrketräning, mkt olika marklyft och bäckenlyft med skivstång etc. Tror du att det kan vara en reaktion på träningen som kan sätta sig i den regionen? Kan det vara nån obalans mellan starka yttre muskler och svag bäckenbotten?”

Värk i bäckenbotten efter tung träning

Jag tror att du redan känner på dig att det kan finnas en koppling. Jag kan naturligtvis inte ge dig en diagnos eller ett faktiskt svar på hur det är, men jag kan ge dig ett resonemang till en bakgrund till att mitt svar blir:

JA, det kan vara en reaktion på träningen och en svaghet i bäckenbotten. 

Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Hela tiden när vi rör oss sker som en ”armbrytning”. Vi ser hela tiden vilken som är starkast – vår bäckenbottens lyftande kraft eller belastningen vi utsätter den för. Förhoppningsvis vinner bäckenbotten.

Buktryck och träning

Bäckenbotten förlorar armbrytningen när trycket inne i magen blir större än den kraft som bäckenbotten kan stå emot. Vi kallar denna kraft för intraabdominellt tryck, och det skapas både av våra egna rörelser och genom yttre faktorer som att lyfta, bära, hoppa. Det som är tyngst är hopp, löpning, rörelser när båda fötterna lämnat underlaget samtidigt och när buktrycket ökar upprepade gånger som vid upprepade tunga lyft.

Bäckenbotten förlorar?

När bäckenbotten förlorar armbrytningen med det intrabdominella trycket kan det uppstå risk för att bäckenbottens hängmatta successivt bli hängigare och med tiden ökar kanske risken för framfall. Ett framfall ger ofta skavkänsla (typ som en tampong som sitter fel) och tyngdkänsla, men kan också följas åt av molande värk i ryggen och fram som mensvärk. Läs med om framfall här. Den där molande värken blir ofta värre vid tunga lyft och annan fysisk ansträngning.

Svag vetenskaplig koppling

Jag kan naturligtvis inte säga att du har ett framfall, men det här är argumenten för att tung fysisk träning som ger symtom kan höra ihop med en svaghet i bäckenbotten och risk för framfall. Vi har inte supermycket vetenskapliga evidens för att det finns en stark koppling mellan framfall och tung fysisk träning. Jag tänker att den värken du har skulle kunna förklaras av att hängmattan hängs ut för mycket när du tränar tungt och att det blir en negativ stretch med drag uppåt i ligament- och muskelfästen som skapar smärtan.

Vad är då för tung träning?

Gränsen för vilken fysisk träning som blir för mycket är väldigt individuell och beroende på ärftlighet, graviditeter, förlossninger och eventuella komplikationer.  Det är ju väldigt svårt att definiera tung träning. Jag tänker att när vi pratar om bäckenbotten så handlar det om träningspass med hög intensitet och frekvens på hopp eller längre tids löpning, samt repetitiv styrketräning med över 20 kg. Någonstans har jag läst att det tryck på bäckenbotten som vår egen kropp skapar i en hostning är ungefär lika som att lyfta 20 kg, så därför är mitt något svävande gränsvärde 20 kg.

Du har något på känn?

Det är dock verkligen inte så enkelt som att säga att om du lyfter tungt kommer du får ett framfall. Bäckenbottens styrka och tryckökningen på denna beror på en mängd olika faktorer. Framförallt beror det på din bäckenbottenstatus till att börja med. Det du skriver i din fråga får mig att misstänka att du själv har en känsla av att din bäckenbotten inte är tillräckligt stark, eller?

Börja lyssna på kroppens varningssignaler.

Stanna upp, knipträna mer. Jobba med andning och knip i koordination tillsammans när du tränar med belastning. Se om du kan uppnå en bäckenbottenstyrka som kan stå emot den belastning du vill att den ska klara.

Skaffa TÄT-appen och se till att få in bäckenbottenträningen i din vardag. Gå inte över gränsen i annan träning för vad som passerar symtomfritt för din bäckenbotten. Och gå till en gynekolog och be om en undersökning och besvären kvarstår!

Tidigare inlägg på samma tema:

Träna magen efter graviditet

Men hur vet man egentligen när det är fritt fram att träna mage som vanligt igen? Dvs plankan, benlyft etc. Även om man kört mkt knipövningar etc – hur vet man att ens inre magmuskler är tillräckligt starka? 

Läsarfråga

Känner du dig som vanligt?

Min första tanke kring den här frågan är om du känner dig som vanligt igen. Hur känns det i din mage när du tar i? Skjuter barnvagn uppför en brant backe? Lyfter och bär?

Vad är ”träna som vanligt”?

Du som frågeställare nämner några övningar och jag antar att det är ”som vanligt” för dig, men det finns ändå en stor variation av utföranden. Hade jag varit din fysioterapeut hade jag velat veta vad vanlig träning är för dig, se dig testa dessa övningar och vid behov gett råd om modifieringar av dessa.

Successiv stegring

Det finns ingen magisk punkt eller test när du vet vad som funkar eller inte. Men generellt så behöver vi alla en stegvis ökning, du kan inte gå från noll träning till en snygg planka över en dag. Här nedan kommer nu en rad länkar med tips på stegring av magträning efter graviditet:

Klarar du alla dessa (och liknande/motsvarande tunga övningar) kan du gå över till ”din vanliga träning”.

Vad ska du tänka på?

Du ska hålla koll på två saker: att magen inte får en ”ås” och att du inte får obehag i bäckenbotten. Känns det okej, och ”ser okej ut” (alltså inte snygghets-mässigt utan att du är stabil i magen) så är det helt okej att träna så tungt du vill. Får du symtom ska du inte göra det.

Bäckenbotten kommer först. Om du får tyngdkänsla eller urinläckage när du tränar, är det kroppens varningssignaler för att bäckenbotten inte orkar med riktigt.

Undvik att hålla andan när du tränar – om du gör det klarar kroppen inte av att koordinera arbetet mellan bålmusklerna och andningen, och resultatet kan bli för stort tryck på bäckenbotten.

Vad händer om jag tränar för hårt?

Sanningen är: vi vet inte. Vi kan inte påstå med vetenskapen i ryggen att för hård träning kommer ge framfall eller försämrad återhämtning av en magmuskeldelning. Men det är nog ändå dessa två faktorer som vi har respekt inför, när vi ger råd om en varsam återgång till träning. Det finns med all säkerthet individer som klarar rätt hård stegring av träning postpartum, och det finns med all säkerhet individer som inte mår så bra av det. Som vanligt handlar det nog också om din allmänna hälsa, din generella träningsgrad och muskelstyrka. Något generellt och kategoriskt svar finns inte att ge.

Ge bort en förlossning!

Vad ska man ge till sin egen mamma som har allt? Det är Mors Dag snart, och jag veeet att Mammaroll och Snippkontroll inte passar alla. Därför vill vi också passa på att tipsa om att du kan ge bort en förlossning via Läkarmissionen.

Den går till en kvinna som annars hade fått föda barn hemma, ofta under väldigt osäkra förhållanden. En morsdagsgåva som kan rädda liv!

Genom att köpa en förlossning i present till mors dag ger du en fattig kvinna möjlighet att föda sitt barn på sjukhus. På Panzisjukhuset i Kongo finns bra vård till för tidigt födda barn och möjlighet att ge kejsarsnitt när det behövs. 

Hur gör du?

Köp årets viktigaste morsdagspresent genom att swisha 150 kronor till 90 00 217. Du kan också ladda gärna ned ett gåvokort genom att klicka här. 

Om du hellre vill få ett snyggt gåvobevis hemskickat eller skriva ut det på egen hand, köper du morsdagspresenten i Läkarmissionens gåvoshop. Där kan du även välja kortbetalning.

Tips!

Bästa presenten till en nybliven mamma

Jag ställde en fråga på instagram och fick såå många bra svar. Frågan jag ställde var ”Vad är bästa presenten till en nybliven superhjälte/mamma?”. Någon ville gärna ta del av svaren, så jag tänkte att jag sammanställer dem här:

Samlade tips

  • Mammaroll och snippkontroll… (Så fint av alla som svarade det, det värmer!!) (Ps: Jag har nu ett gäng böcker hemma som jag kan sälja, signerade! 120 kr plus frakt, eller om du vill komma till Årsta och hämta!)
  • En påse med choklad, vin, ansiktsmask, nagellack och lyxig tidning
  • Choklad och blommor
  • Livmoderhalsband eller andra smycken
  • SPA-behandling/pedikyr/massage att utnyttja längre fram OCH löfte om barnvakt
  • Lyxig duscholja/foam  eller något parfymfritt att smörja sig med
  • Mat! Att få fylla på depåerna med rejäl och lagad mat i trevligt sällskap/Färdiglagad mat att fylla frysen med
  • En lyxig fruktkorg och goda drycker, särskilt om hon ammar
  • Choklad och fika. Bullar, bärpaj, kladdkaka eller något annat?
  • Ost, marmlead och kex
  • Egentid/att få sova
  • Presentkort på latte på närmaste café
  • Tala om att just jag aldrig kommer döma, komma med pekpinnar eller ge o-ombedda råd
  • Tips på härliga och ärliga instakonton att följa
  • Pilatesboll så att hon kan studsa barnet utan att anstränga sina obefintliga magmuskler för mycket

Fick du någon present när du var nyförlöst?

Berätta gärna och fortsätt dela med er av tips!

Andra tips till nyblivna mammor

Checklista för nyblivna mammor

De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behover veta

Nytt om magmuskeldelningar

De ämnen som jag jobbar med mycket kollar jag regelbundet upp all ny forskning kring. Nu har det kommit några nypublicerade studier och jag har samlat ihop till ett lite ”gott och blandat”-inlägg angående magmuskler.

Test av stabilitetsträningsprogram

I en studie har man testat stabilitetsträningsprogram plus magträning tre gånger i veckan under en åttaveckorsperiod och jämfört med en grupp som ”bara” fick träna annan magträning tre gånger i veckan i åtta veckor. Det var 20 kvinnor i vardera grupp. Kvinnorna i stabilitetsträningsgruppen fick en signifikant minskning av magmuskeldelningen och förbättrad upplevd livskvalitet.

Båda grupperna gjorde alltså grundläggande statiska magsövningar, bäckentippning, en motsatt situps, rotationsövningar och testgrupen gjorde alltså tillägg av någon form av bracing-övning, diafragma-andning, bäckenbottenträning och en plank-övning. Jag har inte kunnat hitta programmen, så det är lite svårt att beskriva dem. Ändå fint att se ett slags träningsupplägg utvärderat. Hoppas de utvecklar sitt upplägg ännu mer och utvärderar det på större grupper!

Ärftliga faktorer bidrar

Patienter med bråck har oftare en annan uppsättning av kollagenfiber i sina sen- och stödjevävnad än människor som aldrig får något bråck. I en studie på vävnaden i linea alba hos kvinnor som genomgick bukkirurgi kunde man se att de som hade en magmuskeldelning också hade en lägre nivå av kollagenfibrer av typ 1 och 3, vilket betyder att kvinnor som får en magmuskeldelning faktiskt kan ha en svagare sammansättning i magens mittlinje på cellnivå.

Magmuskeldelning och funktion

I många studier har man inte helt tydligt sett att en magmuskeldelning faktiskt ger några tydliga funktionsnedsättningar. (OBS, jag menar inte att det inte finns, jag menar bara att studierna inte lyckats fånga upp det bra). I en studie från 2018 undersökte man om det fanns någon skillnad i bålmuskelfunktion, självrapporterad smärta och ländryggsproblematik hos kvinnor med och utan magmuskeldelning 12-14 månader efter graviditeten. I denna såg man att kvinnorna med magmuskeldelning hade signifikant lägre krafter för att kunna rotera/stå emot rotationer i bålen och nedsatt förmåga till att utföra en situp. Det finns en del problem i tolkningen av dessa resultat dock, exempelvis tränade icke-magmuskeldelningsgruppen tränade mer/oftare än de med magmuskeldelningar. Förklaras detta av att delningen ger olika förutsättning för träning, eller är det skillnaden i träning som förklarar resultatet?

Vi måste titta bortom centimetrar

Forskningen leder oss framåt till att se bortom själva mellanrummet och centimetrar i delningen, till att istället försöka förstå att egenskaper i själva mittlinjen hör ihop med förekomsten av symtom. Att kunna få fram bra anspänning i magens mittlinje är en förutsättning för att kunna få en bra bålstabilitet och kunna använda stabiliteten till att röra bål och ben i stabil koordination. Det finns personer som har en delning, men som kan få en bra stabilitet i magens mittlinje – och då är delningen inte ett särskilt stort problem.

Vi bryr oss mer och mer om spänning och mindre om själva avståndet!

När de raka bukmusklerna anspänns drar de i vardera sida av linea alba och ger ett drag längs med hela mittlinjen. Beroende på status på stödjevävnaden i linea alba  kommer denna anspänning att visa sig på olika sätt. Det här nedan är inte hämtat från någon studie, utan mer ett kliniskt resonemang.

  1. På översta exemplet kan inte linea alba stå emot buktryck – en ås bildas vid anspänning.
  2. När du inte spänner magmusklerna kan linea alba vara slack och delningen kännas ”djup”.
  3. När kroppen återhämtar sig kan djupet stabiliseras och du har lättare att hantera buktryck.
  4. På sista exemplet ser du att delningen ser lite bredare ut, men linea alba lite tjockare. Detta kan hända när din kropp anpassar sig förhållandevis bra till en delning – du klarar att hålla emot tryck, stabiliteten i mittlinjen är god – även om delningen finns kvar och kanske är något bredare än i början. Det betyder faktiskt inte att det blir sämre – utan faktiskt bättre!

Referenser

Mer läsning på Bakingbabies

Träning vid magmuskeldelning

Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn

Jag har läst avhandlingen ”Förlossningsrädsla – med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn” av Christina Nilsson. En oerhört intressant avhandling, som jag uppfattar har lite samma ton som den avhandling som Lina Palmer skrivit om amning utifrån ett existentiellt perspektiv. Båda  liksom osar av respekt för kvinnor och deras upplevelser, vilket kanske är något som jag allra mest efterlyser generellt inom vården.

Så här skriver författaren i introduktionen:

”Den svenska förlossningsvården är medicinskt säker, mödra- och spädbarnsdödligheten ligger på en låg nivå i ett internationellt perspektiv. Varför finns det ändå kvinnor som är rädda för att föda? Den medicinska tryggheten finns, men har barnaföderskor också andra behov? Kan vården medverka till negativa förlossningsupplevelser? Vilka behov har födande kvinnor om vi frågar dem? Frågorna ledde sedermera till ett intresse för barnaföderskans livsvärld, en magisteruppsats och till föreliggande avhandling.”

Jag känner henne inte, men jag älskar henne för det här: ”har barnaföderskor också andra behov?”. Så vettig frågeställning.

Förlossningsrädsla

I resultatet så beskrivs förlossningsrädsla som ”att förlora sig själv som kvinna i en ensamhet”. Här tänker jag på Emma som jobbar som doula, hur mycket hennes jobb utgörs av att inte låta den födande förloras i en ensamhet. I avhandlingen står också detta:

”Att som kvinna förlora sig själv innebär för både förstföderskan som står inför sin första förlossning och för omföderskan att självkänslan i relation till barnafödande rubbas, att bilden av sig själv som barnaföderska samt förtroende och tillit till den egna förmågan att föda barn förändras… Lyckas inte detta rubbas självkänslan och en känsla av misslyckande vänds inåt som ger känslan av att vara svagare och sämre än andra kvinnor”

Här tänker jag igen på parallellen till amning och existens, hur det beskrivs att amningssvårigheter också kan påverka identiteten som mamma. När amningen upplevs svår kan det trigga igång en krisreaktion som försvårar moderskapet. Jag skrev mer om detta här. Det finns så mycket i barnafödande och amning som verkligen kan trigga igång kriser hos oss!

Rädslan efteråt

En tidigare förlossning kan av en kvinna med (kvarvarande/förvärrad/nydebuterad) förlossningsrädsla skapa känslor av att inte ha varit på plats i förlossningsrummet och en känsla av att ha en ofullbordad förlossningsupplevelse. Det här känner jag igen från SÅ MÅNGA förlossningsskadade jag träffat. Med ”att inte vara på plats i förlossningsrummet” menas alltså  en känsla av att vara utanför, utan att till fullo kroppsligen medverka i förlossningen, och en känsla av att saker bara händer. Om känslan av kontakten med barnet som ska födas förloras, förlorar också förlossningen sin innebörd och mening. Den ofullbordade förlossningsupplevelsen omfattar känslor av ensamhet, tomhet och förlust samt en upplevelse av att inte själv föda barnet, utan en känsla av att bli förlöst. Att själv vara på plats innebär också en upplevelse av att barnmorskan också är där, är stödjande och närvarande och tillgänglig.

Sambandet mellan förlossningsrädsla och förlossningsupplevelsen

Ett år efter förlossning hade 15 % av kvinnorna i studien rädsla vid tanken på eventuellt kommande förlossningar. Ett år efter förlossning var också sambandet mellan förlossningsrädsla och upplevelsen av en tidigare förlossning som negativ starkare. Det var alltså inte för alla som intrycken och känslorna bleknade, så länge det fanns en ”eventuellt ytterligare förlossning” i världsbilden.

I ett längre tidsperspektiv

I avhandlingen  nämns att ”förlossningsrädslan läker” men också att rädslan minskar i betydelse då graviditet och barnafödande inte längre är något på tapeten. Ärren efter tidigare svåra förlossningsupplevelser kan kan fortfarande smärta om det blir berörda av något som påminner om de gamla upplevelserna. Sammanfattningvis skriver författaren att ”varje förlossning är en berättelse som lever kvar, förlossningsrädsla är sammanbunden med den barnafödande tider och förlossningsupplevelserna är centrala livserfarenheter”. Det här perspektivet är så viktigt.

Väcker vidare tankar

Författaren ställer en rad frågor i diskussionsdelen som är superintressanta.

Denna avhandlings resultat indikerar dock att det är viktigt att problematisera förlossningsrummet utifrån frågeställningar som: Är det så att företeelser, händelser och upplevelser i förlossningsrummet skapar förlossningsrädsla och därmed ett onödigt lidande hos kvinnor? Lämnas kvinnor alltför ensamma i förlossningsrummet? Har vi en alltför ensidig fokusering på de medicinska/biologiska aspekterna av förlossning? Har barnaföderskorna reducerats till objekt? Vem har makten över förlossningsrummet?”

Det här tycker jag är så otroligt viktiga frågor. I min egen förlossningsupplevelser har jag definitivt händelser som skedde inne på förlossningsrummet som jag upplever som traumatiska. Ensamheten är absolut en av de sakerna, ensamhet mest som i frånvaron av närvarande barnmorska.

Kliniska implikationer

Avhandlingen är ju skriven av en barnmorska och forskningsresultatet riktas till barnmorskor och andra aktörer inom förlossningsvården, med rekommendationer om att skapa förutsättningar för både medicinsk och känslomässig trygghet under förlossningen, att vården måste individanpassas och att kvinnor måste få påverka sin egen vård. Samt att barnmorskor måste få möjligheten att finnas till för kvinnor under förlossningen. 

Vad tänker du när du läser detta? Berätta!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!