Chocolate chip cookies – sega och stora

Chocolate chip cookies – sega och stora

Stora chocolate chip cookies

Sedan några år har vi ett favoritrecept på chocolate chip cookies som är stora och så där sega inuti. Jätte goda i sig själva och ännu godare när vi åt dem med vaniljglass med chokladbitar i som en sandwich. Mums!

Ingredienser:

  • 170 g smör (mjukt)
  • 100 g farinsocker
  • 200 g strösocker
  • 1 ägg
  • 1 äggula
  • 5 dl vetemjöl
  • ½ dl kakaopulver
  • ½ tsk bakpulver
  • 1 tsk vaniljpulver + 1 msk vatten alt 1 msk flytande vanilj
  • ½ tsk salt
  • 2 dl chocolate chips (ca 100 g)

Så här gör du:

  1. Slå på ugnen på 170 °C. Förbered två plåtar med bakplåtspapper.
  2. Vispa ihop det mjuka smöret med farin- och strösocker tills det blir en len och lätt fluffig smet.
  3. Tillsätt äggen och vispa tills det är helt iblandat.
  4. Rör eller sikta ihop mjöl, kakao och bakpulver.
  5. Blanda socker/smör/ägg-blandningen med de torra ingredienserna, salt, vaniljsocker och vatten (alltså allt förutom chocolate chips). Rör om tills du har en jämn deg.
  6. Häll över chocolate chips och rör om så att de fördelar sig jämt.
  7. Ta ca ½ dl deg och rulla till en boll. Platta till den och lägg den på plåten. Upprepa för resten av degen, vilket borde leda resultera i runt 12 kakor fördelade på två plåtar.
  8. Grädda en plåt i taget i mitten av ugnen i ca 15 minuter.
  9. Låt svalna på ett galler och servera.

image

Vårt tips är att baka dessa kakor nu och äta några med en gång, färska med ett gas kall mjölk till. Imorgon när de är garantera svala och lite sega bjuder du någon på glassfika! Vi kan garantera att de kommer älska det!

Fysioterapeutisk behandling vid endometrios

Fysioterapeutisk behandling vid endometrios

Fysioterapeuter är vana att undersöka och behandla muskler och leder, och om fysioterapeuten har extra kunskaper om bäckenbotten kan hen också vara en viktig del av behandling vid endometrios. En fysioterapeutisk behandling för att fokusera på buk och bäckenregionen, men får inte heller ignorera resten av kroppen. Kroppen kan reagera på smärtan med försvarsmekanismer som bidrar till utveckling av spänningstillstånd och muskulära obalanser på fler ställen i kroppen.

Akupunktur och TENS

En meta-analys över tre studier med totalt 99 kvinnor som deltagare har som slutsats att akupunktur kan vara en säker kompletterande behandling för kvinnor med smärta av endometrios, men evidensgraden är låg till följd av små och få studier utan kontrollgrupper. TENS har tidigare visats vara effektiv som behandling för menssmärta. Specifikt för TENS-behandling vid endometrios finns endast en studie som visar på gott resultat både vad gäller smärta, samlagssmärta och självupplevd livskvalitet. Baserat på dessa få studier men också beprövad erfarenhet anses både TENS och akupunktur vara lämpliga behandlingsmetoder utifrån att de har få eller inga biverkningar och kan påverka symtombilden till det bättre.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan vara en tänkbar faktor till att påverka symtombilden vid endometrios. En del av den teoretiska bakgrunden till att fysisk aktivitet skulle fungera väl på endometrios hämtas från vetenskapen kring andra inflammatoriska sjukdomar. Fysisk aktivitet kan påverka både östrogennivåer och insulinresistens, vilket kan har ett teoretiskt samband även med endometrios. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar även cytokinnivåena i kroppen vilka har antiinflammatoriska egenskaper. Det är inte välgrundade vetenskapliga påståenden att fysisk aktivitet skulle kunna påverka symtombilden vid endometrios till det bättre. Det verkar heller inte helt otroligt. Det finns en mindre studie på yoga som behandling för endometrios har visat positiva effekter på kontroll över inre bäckensmärta och självuppskattad livskvalitet.

Cirkulations och spänningsnormalisering

Utöver fysisk aktivitet som behandling för besvären kan cirkulationsfrämjande samt rörlighets- och styrkeökande övningar vara en viktig del av att normalisera spännings- och rörelsemönster för personer som lider av smärtor och besvär. Enligt min kliniska erfarenhet är detta en viktig del av behandlingen vid endometrios. Individen kan behöva ha hjälp att ”träna ner” spänningsgrad i både bäckenbotten och andra muskelområden för att på så sätt kunna bryta spännings- och smärtmönster. På liknande sätt kan andra muskelgrupper behöva stärkas upp för att optimera hållning och goda förutsättningar för aktivitet och rörelse.

Muskulär och myofasciell behandling

För de triggerpunkter och överspända muskler som uppkommer i samband med endometrios är manuella behandlingsmetoder ofta använda. Det kan handla om mjukdelsmobilisering, stretchövningar, avslappningsövningar och andningstekniker. Det finns endast ett fåtal behandlingsstudier kring detta. Min (och många andras) beprövade erfarenhet är dock att detta är välfungerande kompletterande behandlingsmetoder som kan hjälpa på flera olika nivåer. Alltså både fysiskt och genom att bidra till optimering av psykologiska copingstrategier. Överspänning i bäckenbotten och långvarig inre bäckensmärta kan också behandlas med botoxinjektioner (av läkare). Jag har inte hittat några studier kring kombinationen endometrios och botoxbehandling. Är det någon av er läsare som vet om botoxinjektioner erbjuds till kvinnor med endometrios i Sverige?

Teambaserad behandling

Så som vid många andra smärttillstånd är effektiv behandling sällan en professions verk. Ett bra teamarbete hade med fördel varit om det fanns ett samarbete mellan allmänläkare, gynekolog, kirurg, sexolog, psykolog och fysioterapeut. Jag tror inte att detta finns, i alla fall inte på många ställen. Hoppas att Socialstyrelsens kommande riktlinjer styr upp endometriosvården till det bättre framöver! Behandlingen bör naturligtvis individanpassas.

Du som lider av endometrios, berätta!

Vad har du erbjudits för behandling och vad har funkat bäst för dig?

Tema: Endometrios

Tema: Endometrios

För inte alltför länge sedan hade vi ett tema om långvarig inre bäckensmärta, och då nämnde jag endometrios som en av orsakerna och gick djupare in på endometrios och träning samt bäckensmärta och endometrios. Nu har jag alldeles nyligen skrivit en studieuppgift om litegrann samma ämne och har därför anledning att återkomma till ämnet.

Tidigare inlägg om just endometrios:

Vad är endometrios?

Normalt när en kvinna inte är gravid byggs det upp livmoderslemhinna inuti hennes livmoder under månadens gång. När tiden för menstruationen kommer blöder denna slemhinna ut, och cykeln börjar sedan om. När livmoderslemhinna växer någon annanstans än inuti livmodern kallas detta för endometrios. Denna slemhinna går igenom samma cykel, men blödningen har ingen naturlig väg ut ur kroppen. Blödningen ger upphov till retningar och inflammatoriska reaktioner och ger upphov till smärta. En del kvinnor har sådan vävnad utanför livmodern som inte ger några symtom alls, och andra kvinnor lider svårt av sina endometriossymtom.

Endometrios är därför en vanligt förekommande östrogenberoende inflammatorisk sjukdom som kommer med en bred variation av symtomintensitet. Sjukdomen drabbar 10-15 % av alla kvinnor i reproduktiv ålder och karaktäriseras av tillväxt av endometrievävnad utanför livmodern, oftast inne i lilla bäckenet eller ute i bukhålan. De vanligaste symtomen är smärta vid mens, smärta inuti eller kring bäckenet som inte behöver vara ihophörande med menstruation, smärta vid samlag samt andra besvär kring tarmar och urinvägar. Personer med endometrios lider också ofta av trötthet och depression samt har en större risk att vara infertila. 25-50 % av alla infertila kvinnor har endometrios. Kvinnor med endometrios har också ökad risk för prematur förlossning, missfall, föreliggande moderkaka, små barn vid födsel och att bli förlösta med kejsarsnitt. Endometrios ger också upphov till ärrvävnad och sammanväxningar som kan ge relaterade symtom från de organ eller vävnader som berörs.

Fysioterapeutiskt behandlingsbara symtom av endometrios

Endometrios kommer ofta tillsammans med smärta och spänningsstillstånd vilka kan vara svåra att sortera ut som ”orsak” eller ”verkan”. Endometriossmärtan ger upphov till överaktivering av muskler och andra mjukdelar. Överspänning i muskler ger ofta upphov till ny smärta. En vaginal undersökning av bäckenbotten med fingrar istället för instrument visar ofta triggerpunkter. Bäckenbottens triggerpunkter kommer inte som ”vanliga triggerpunkter” i knutar utan i form av strama stråk som gör ont när man trycker på dem. Ändtarmens slutmuskler,  levatorerna och obturator internus är vanliga smärtområden för personer med endometrios. Individer som lider av endometrios har oftare djupa samlagssmärtor och överspänning i bäckenbotten än andra kvinnor.

Det finns i dagsläget inga internationella riktlinjer vare sig för kliniskt diagnossättande eller för optimalt medicinskt omhändertagande för endometrios. Detta är kritiserat både från patientgruppen och från vården i sig, då det i dagsläget tar mellan 7-10 år för en patient att få en korrekt diagnos. Läkemedelsmässigt är förstahandsbehandlingen p-piller och utredningsmässigt ska den tyngst vägande undersökningen vara att verifiera endometriosen via titthålsoperation. Det finns dock studier som tyder på att kvinnor som behandlas med enbart p-piller inte blir tillräckligt smärtlindrade. Målet med behandling för endometrios är oftast just smärtlindring, eftersom sjukdomen är svår att få bort. Smärtproblematiken vid endometrios har visats vara inte helt synonym med antalet blödningsdagar, vilket också tyder på att hela symtombilden inte enbart handlar om den rena inflammatoriska aktiviteten i sjukdomen.

Riktlinjer är på gång!

Under 2018 kommer socialstyrelsen ut med nationella riktlinjer för vård vid endometrios och jag vet att det funnits en fysioterapeut med i utformandet av dessa. Jag ser fram emot dessa och kommer naturligtvis återkomma till ämnet!

Seriens referenser finns här:

  1. Clinical diagnosis of endometriosis and optimal medical therapy.
  2. Endometriosis and physical exercises: a systematic review.
  3. Relating Chronic Pelvic Pain and Endometriosis to Signs of Sensitization and Myofascial Pain and Dysfunction.
  4. Sexual function in endometriosis patients and their partners: effect of the disease and consequences of treatment.
  5. Is acupuncture effective in the treatment of pain in endometriosis?
  6. Self-management and psychological-sexological interventions in patients with endometriosis: strategies, outcomes, and integration into clinical care.
  7. Effectiveness of complementary pain treatment for women with deep endometriosis through Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation (TENS): randomized controlled trial.
  8. The Practice of Hatha Yoga for the Treatment of Pain Associated with Endometriosis.
  9. Rehabilitation of the short pelvic floor. I: Background and patient evaluation.
  10. Rehabilitation of the short pelvic floor. II: Treatment of the patient with the short pelvic floor.

Att vara kvinna och löpare – om bäckenbotten

Att vara kvinna och löpare – om bäckenbotten

Det här är ett repostat älde inlägg i och med min sjukskrivning. Sedan jag skrev detta har jag bland annat skrivit en hel serie om bäckenbotten och löpning, och flera andra inläggsserier om bäckenbotten utifrån andra aspekter.

Här är länkar till start-inlägget i några av de serier jag skrivit:

Har löpare en ökad risk för inkontinens och framfall?

Är det i något läge farligt för just bäckenbotten och området däromkring att springa för kvinnor? Jag tänker på bråck, framfall och liknande?

Den här frågan får jag ofta. Jag ska försöka svara förhållandevis kortfattat, men hänvisar till mer omfattande läsning för dig som är mer intresserad. Först en liten bakgrund (med en del upprepningar för er trogna läsare):

Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss, men de lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta.

Bäckenbottendysfunktioner är vanliga och är en paraplyterm som inkluderar urininkontinens, framfall, avföringsinkontinens. Faktum är att det i dagsläget ej är helt säkerställt hur tyngre fysisk träning påverkar risken för bäckenbottendysfunktion både akut och över tid. Vi vet att tung träning hör samman med ansträngningsläckage.

Vad är det som sker när vi får ansträngningsläckage?

Vi kan tänka att det är som en balans, typ som en armbrytning. Vi ser hela tiden vilken som är starkast – vår bäckenbottens lyftande kraft eller belastningen vi utsätter den för. Förhoppningsvis vinner bäckenbotten. Studsmattans lyftande kraft, och hängmattans bärande funktion kan vara försämrad – kanske efter förlossningar, på grund av åldrande eller övervikt eller på grund av genetiska faktorer som bindvävens hållfasthet.

Bäckenbotten förlorar armbrytningen när trycket inne i magen blir större än den kraft som bäckenbotten kan stå emot. Vi kallar denna kraft för intraabdominellt tryck, och det skapas både av våra egna rörelser och genom yttre faktorer som att lyfta, bära, hoppa. Det som är tyngst är hopp, löpning, rörelser när båda fötterna lämnat underlaget samtidigt och när buktrycket ökar upprepade gånger som vid upprepade tunga lyft. När bäckenbotten inte orkar hålla emot kan det läcka urin. (Det finns urinläckage på grund av andra anledningar, nu pratar jag alltså bara om ansträningsinkontinens). 

Sambanden mellan fysisk aktivitet och framfall är mycket vagare.

Framförallt för att tillgängliga studier är av låg kvalitet. Tunga arbeten verkar dock vetenskapligt fastställt att öka risken för framfall. Då pratar vi tunga arbeten som fabriksarbeten, men även militära yrken finns inom denna kategori.  Min egen tanke är att det är tidsfaktorn som spelar in här. Att lyfta tungt på gymmet tre kvällar i veckan kanske är okej, men någonstans när det kommer till tunga lyft flera gånger om dagen, fem dagar i veckan har vi alltså gått över en gräns för vad som är bra för bäckenbotten.

Vi vet inte exakt var den gränsen går!

Förmodligen är det individuellt också. Det kanske bör bli mer allmänt känt att tunga lyft och tung träning inte alltid är friskvård för bäckenbotten. Vet du med sig att du är i riskzonen på grund av ärftlighet eller förlossningsskador, så kan det finnas en poäng med att hålla dig till andra träningsformer som inte ger dig symtom från din bäckenbotten. Det behöver inte vara lätt träning, utan bara justerad och modifierad, så att din bäckenbotten inte blir överbelastad.

Till frågan: Kan löpning orsaka eller förvärra bäckenbottendysfunktioner?

Vi vet inte säkert. Det verkar i stort vara en dosfråga (hur mycket, hur länge) och en hastighetsfråga.

Löpning innebär att båda fötterna är i luften samtidigt. När hälen slår i marken kommer dunsen överföras via benet upp till bäckenbotten. Uppe i bäckenbotten ska rörelsen pareras genom att studsmattan ska ge ett litet studs, samtidigt som den också drar ihop sig och lyfter upp de inre organen. Om inte ihopdragningsförmågan och den lyftande kraften blir tillräckligt stor kan en överbelastning under tid innebära att bäckenbotten snarare tänjs ut och dras ner. Detta skulle alltså kunna ge inkontinens ochupphov till en ökad risk för framfall, om kvinnan låter blir att lyssna på kroppens varningssignaler. Dessa kan  som bestå av läckage och/eller tyngdkänsla.

Vad kan jag då göra för att optimera min bäckenbottenfunktion så att den kan hålla för löpning?

  1. Knip! Grunddosering är 30 knip om dagen för kvinnor utan besvär, som vill träna i förebyggande syfte. Jga brukar rekommendera appen TÄT för knipträning med en visuell hjälp.
  2. Ibland handlar inte urinläckage under träning om bäckenbottenstyrkan, utan om att urinblåsans stöd är lite bristande Testa att springa med en tampong eller menskopp. Blir det bättre då? I så fall kan du försöka få kontakt med en uroterapeut som för förskriva contrelle till dig, eller så fortsätter du att använda menskopp under träning.

Hur kan jag anpassa min löpning efter bäckenbotten?

  1. Spring på mjukare underlag. Eftersom fotens stötar i marken spelar in, kan mjukare underlag och mer stötdämpande skor ha en god effekt.
  2. Spring med kortare steg. Ju större steg, desto större duns ner i marken får du.
  3. Spring kortare distanser. Alla muskler blir utmattade efter en tids ansträngning, så även bäckenbotten. Bäckenbotten ska hålla upp hela bukens tyngd mot tyngdlagen, och ju hastigare du rör dig framåt, desto mer behöver den jobba. Efter en viss tid kanske uthålligheten tar slut, och löpningen blir nedbrytande istället för uppbyggande. Testa dina egna gränser. Om du får urinläckage eller tyngdkänsla av 60 minuters löpning, kan kanske 45 minuter kan fungera?
  4. Undvik backträning. Jämna underlag minskar belastningen på bäckenbotten.
  5. Variera dig. Om löpning är din absoluta träningsfavorit, men en favorit som också orsakar dig besvär – kanske får du variera konditionsträning med till exempel cykling och låta löpningen vara något du ”unnar dig”. Vattenlöpning kanske kan vara ett alternativ?

Vad bör jag mer tänka på?

  1. Ha koll på vikten. Ju mer belastning bäckenbotten måste bära, desto tröttare blir den. Överviktiga kvinnor lider av större risk att drabbas av bäckenbottendysfunktion än normalviktiga kvinnor.
  2. Spring inte under graviditet om det inte känns superbra, spring inte heller för tidigt efter förlossningen. En intressant berättelse här. Kroppen mjukas upp under en graviditet för att förbereda inför förlossningen. Bebisen, moderkakan, fostervattnet och mammans egen ökade vikt lägger en stor press på bäckenbotten och många gravida kvinnor får urinläckage bara av detta. Efter förlossningen har en kvinna mycket låga nivåer av östrogen i kroppen vilket tillsammans med förlossning/kejsarsnitt, trötthet och eventuell amning skapar en känslighet i kroppen för belastning. Aldrig någonsin är bäckenbotten så skör som då. Läs mer här om stegrad träning efter förlossning.

När vet jag att bäckenbottenträning inte är nog?

bäckenbotten crope

När jag träffar patienter med besvär från bäckenbotten kommer vi oftast överens om att testa en intensiv knipträningsperiod i 12 veckor. Har kvinnan inte upplevt någon större förbättring av sina besvär efter detta tycker jag att hon ska få en läkarbedömning om det finns någon annan behandling eller insats som kan hjälpa.

Det som kan vara viktigt att veta är att det inte alltid i 100% av fallen som en kvinna just behöva knipträna. Ibland är problemet faktiskt snarare på grund av en överspänd bäckenbotten och då kan traditionella knipövningar vara missriktade.

Dessutom så gör alla kvinnor inte rätt när de kniper, i forskning har det visats sig vara nära 20% som kniper fel, även efter muntlig instruktion av en vårdpersonal.

Därför tycker jag att kvinnor med besvär av bäckenbotten ska försöka få en tid till en fysioterapeut som kan göra en muskelfunktionsbedömning av bäckenbotten. Vår yrkesgrupp är specialister på muskelfunktion, oavsett om det är muskler i vaden, axel eller bäckenbotten. Vi gör bedömningar på helt andra sätt än till exempel barnmorskor. Inget om om dem, men vi är två olika yrkeskategorier som kan separata saker!

Finns det några andra tips?

Jag är ju själv motionärslöpare. Jag har fått en sfinkterskada och har sprungit med den (och dess kvarvarande muskeldefekter) i 5 år. Jag har stor respekt för att varken långlopp eller hårdintensiva intervaller alltid är friskvård för bäckenbotten. Jag har däremot inte låtit begränsa mig av rädsla för att det eventuellt kan ge negativa effekter för min bäckenbotten. Mer tankar om detta finns här.

Har du några andra frågor eller funderingar? Fråga på!

wp-1465069356022.jpg

 

 

 

 

Matig bönmasala

Matig bönmasala

Här kommer ett jättefin vegetarisk gryta med en krämig indisk bas. När vi har gott om tid gör vi egen paneer-ost (som som vi beskrivit längst ner i det här receptet). Hinner du inte kan du byta ut det mot en fastare mozzarellasort. Vi älskar mat från Indien/Sri Lanka-området. Och den banghladeshiska matveckan hamnade på vår topp 5-lista faktiskt. Vi gillar mat med den här slags smaksättning, helt enkelt.  Just nu minns vi inte på rak arm var vi såg den här rätten först, men det är en återkommande favorit hemma hos oss nu.

Vi har helt missat att ta bild på den här härliga anrättningen, men i ärlighetens namn är den heller inte särskilt fotogenisk. Använd din fantasti! =)

Bjuder istället på en bild från krydd-inköp.. 

Ingredienser:

  • 4 morötter
  • 1 gul lök
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 msk färsk ingefära (hackad/riven)
  • 1 ½ msk garam masala (recept på hemmagjord garam masala hittar du här)
  • 2-3 msk olja för stekning
  • 500 g krossad/passerad tomat
  • 2 dl crème fraiche
  • 1 tärning grönsaksbuljong
  • 2 msk vitvinsvinäger
  • 2 msk tomatpuré
  • 2-3 burkar bönor (blandade sorter eller efter tycke)
  • färsk koriander, (hackad)
  • salt
  • chili
  • 125 g paneer (funkar också med mozzarella om du vill köpa och inte göra!)
  • 1-2 dl cashewnötter

Gör så här:

Skala och riv morötterna grovt. Skala och hacka lök, vitlök och ingefära. Fräs garam masala i oljan i en stor kastrull eller gryta. Efter 15-30 sekunder tillsätetr du lök, vitlök och ingefära. När löken blivit lite mjuk kan du hälla i de rivna morötterna och blanda.

Tillsätt tomatkross, crème fraiche,  buljongtärning, vinäger och tomatpuré. Låt koka i minst 20 minuter. Ha  eventuellt i mer vatten om den börjar bli för tjock.

Tillsätt bönorna och mixa såsen slät med en stavmixer. Smaksätt med koriander, salt och chili efter smak. Skär mozzarellan i tärningar i tärningar och rosta cashewnötterna med salt eller annan kryddsättning för att sedan hacka nötterna grovt.

Ös i mozzarellan i den varma grytan precis innan servering och toppa med cashewnötter på tallriken. Servera med förslagsvis ris eller bulgur!

Det här är en god vegetarisk rätt som du inte kommer ångra att du provade göra! Vi lovar! 

 

Matvecka från Östtimor

Matvecka från Östtimor

Vi brukar alltid döpa den här inläggen med landet nämnt först. ”Sri Lankesisk matvecka” eller ”Grekisk matvecka”, liksom. Men nu kan vi för allt i världen inte lista ut om det heter Östtimorsk eller Östtimoriansk eller Östtimoriensk. Så ”Matvecka från Östtimor” blir det. Vi har börjat använda en slumpgenerator för länder för att välja temaländer, och den kommer fram med fyra förslag. När vi nu har haft en ganska stor mängd länder föll nu valet på Öst Timor.

Vet du, liksom vi, väldigt lite om Östtimor?

Östtimor är ett land i sydostasien och har en befolkning där 42 % är under 15 år. Detta enligt Wikipedia. Östtimor blev fritt från kolonialmakten Portugal 1975, men blev bara några dagar senare invaderat av Indonesien. Efter blodiga uppror blev sedan Östtimor självständigt 2002. Matkulturen är en blandning av traditionell östasiatisk mat och portugisiska influenser. Vi tänker att detta kan göra att deras mat kanske blir lite lik Sri Lankesisk. Vi får väl se!

Vår matvecka från Östtimor

Batar Daan, en vegetarisk gryta med ris. Som våra barn inte kommer äta. Men världen är full av barn som lever på ris, så de får överleva en dag.

Caril är en slags kycklingcurry som ska vara väldigt typisk Östtimor. Eftersom vi inte hittar något recept från just detta land så kör vi på ett brazilianskt recept. Vi tänker att de portugisiska rötterna från tala… När vi läser receptet så känns det väldigt… Sri Lankesiskt!

Ikan Pepes är ett fiskrecept som vi får free style:a utifrån i och med att det kan vara svårt att få tag på hel Red Snapper och bananblad.

Kycklingköttbullar med nudlar och soppa

Stekt tofu med ris och blandade wokade grönsaker.

Det blev en matvecka på enbart fem dagar.

För vi hittar inga fler recept! Så kan det gå. Men det kan ju också vara bra att inte överdriva de här matveckorna som känns lite knepiga för barnen, hehe.

 

19 november i bloggarkivet

19 november i bloggarkivet

I början av nästa år fyller bloggen 6 år. Det börjar bli ett gäng år, och det ger en rolig återblick över våra år med graviditeter och barn.

19 november 2012

image

Wollmar var 4 månader och övade på att rulla när han inte satt i babysitter, som på bilden. Så himla söt, lille Wollmar!

2013

Då var Mia gravid och rapporterade att det gick dåligt med löpningen och att hon hade bäckensmärta. Vi skrev också om Wollmars pratande och att han verkligen försökte göra sig förstådd, fast utan ljud. Då var han 16 månader.

2014

Den här dagen för 3 år sedan åt vi morotsbiffar till middag. Och Mia postade en selfie. Inget kort på Wilfred den dagen, men han var då 6 månader.

image

image

Det måste varit en ganska lugn dag i föreäldraledighetsbubblan, för hon bakade också jordnötssmörskakor och la upp receptet.

2015:

Den här dagen för två år sedan skrev jag ett inlägg med mina reflektioner om ett raljant blogignlägg som någon annan skrivit om mammor som ”går ner sig” och slutar bry sig om sitt utseende under småbarnsåren. Jag satte det i perspektiv i hur det hade varit om motsvarande tankar hade riktats mot pappor. 

Jag var föräldraledig och gick till Rum för barns målarverkstad md Wilfred. Målningen han gjorde då har vi faktiskt haft uppsatt i köket ända fram tills för en månad sedan, då vi fick städa inför lägenhetsvisningen och försäljning.

image

2016:

Förra året hade vi redan börjat gå ifrån att posta mer personliga inlägg här på bloggen, till fördel för instagram. Wilfred hade då hunnit bli 2,5 och vi har slutat skriva om barnen och ha bilder på dem när de har fyllt 2 år.

Mia skrev ett inlägg om bålträning under graviditet och tipsade också samma dag om att Stockholms Läns Landsting ville höra återkoppling från personer som nyligen varit gravida.

Dagen innan hade jag hade tågstrul och var sur på instagram. Den nittonde lagade jag Sri Lankesiskt ”devilled”, en av världens bästa maträtter.

Rackarns! Sabotage på tågspåret och förseningar. Äntligen snart framme för att hämta barnen efter 2 ½ timma! 😠

A post shared by Bakingbabies – Mia och Joseph (@bakingbabies) on

Hur blir den här dagen?

Ni följer väl oss på instagram? Då får ni följa oss mer på det personliga planet!

Graviditeter och begreppen hälsa och sjukdom

Låt oss prata om påståendet att ”graviditet är inte en sjukdom”.

Graviditeter och begreppen hälsa och sjukdom

Nej, en graviditet är inte en sjukdom. Men många saker som inte är en regelrätt sjukdom förorsakar lidande, skapar behov av sjukskrivningar och är vårdkrävande. Allt som skapar en ökad risk för död, nedsatt arbetsförmåga, smärta och funktionsbortfall är inte sjukdomar. En skottskada är inte en sjukdom. Ett benbrott är inte en sjukdom. En allergisk reaktion är inte en sjukdom.

Låt oss börja med WHO:s fakta om mödravård och mödradödlighet.

Varje dag dör ca 800 kvinnor världen över på grund av graviditeter och förlossningar. 99% av dessa dödsfall sker i utvecklingsländer där kvinnorna inte får tillräckligt vård och omsorg. Mödravård och förlossningsvård sparar kvinnors och barns liv. Nästan alla av dödsfallen hade kunnat undvikas med rätt sorts vård.

Graviditeter är ingen sjukdom, men det är ta mig tusan rätt vårdkrävande ibland.

Stora blödningar, infektioner, högt blodtryck och förlossningskomplikationer samt osäkra aborter är de vanligast förekommande dödsorsakerna.

Kvinnor dör för att de inte får adekvat vård och för att förlossningar sker utan närvarande vårdpersonal. I samma länder där kvinnor dör tar läkare hand om människor med skottskador, efter bilolyckor, brutna ben och allergiska reaktioner. Alla dessa är inte heller regelrätta sjukdomar, men är fortfarande i hög grad vårdkrävande. Precis på samma sätt är graviditet inte en sjukdom, men det kan fortfarande vara smärtsamt, handikappande och kräva vårdinsatser. Ibland medicinska, ibland rehabinsatser. Och ibland sjukskrivning.

pelvis 001

Såhär skriver försäkringskassan:

”En normal graviditet anses inte som en sjukdom, men en kvinna kan ha rätt till sjukpenning om hon är eller blir sjuk under graviditeten och om sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Det gäller oavsett om sjukdomen beror på graviditeten eller inte.

När ett normalt graviditetsbesvär är tillräckligt uttalat kan det anses vara ett sjukdomstillstånd. Man måste alltid individuellt värdera hur uttalade besvären är. Det är viktigt att detta framgår tydligt i läkarintyget.

Men normala graviditetsbesvär som till exempel ryggont och trötthet räknas inte som sjukdom och ger därför inte rätt till sjukpenning. Har du däremot graviditetsbesvär som är ovanligt svåra kan de däremot räknas som sjukdom och ge rätt till sjukpenning. För att du ska få rätt beslut är det viktigt att dina besvär tydligt framgår i det intyg som läkaren skriver.”

Försäkringskassan snurrar nästan in sig själv i begreppen hälsa och sjukdom här. Och det är inte helt klart, eller hur?

Låt oss tänka över definitionerna över vad hälsa, ohälsa och sjukdom innebär. Vi kan se begreppet hälsa på lite olika sätt, här är några förslag:

1. Som avsaknad av sjukdom

2. Som välbefinnande

3. Som upplevd livskvalitet

4. Som förmåga eller kapacitet

WHO har formulerat definitionen av hälsa som följer:

”Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt (infirmity).”

Ser vi hälsa som välbefinnande, att må både fysiskt och psykiskt bra, så kommer ju i alla fall delar av nästan alla graviditeter upplevas som en avsaknad av hälsa. Ohälsa är att lida psykiskt eller fysiskt (illamående, sjuklig trötthet, sömnsvårigheter, värk etc). Kanske att ohälsan då bättre kan mätas i livskvalitet? En gravid kan ju må ap-illa men ändå vara vid gott mod och ha god livskvalitet för att hon är så oändligt glad över graviditeten, då kanske hon inte lider av ohälsa.

Varför följer inte Försäkringskassan WHO:s definition av hälsa och ohälsa, någon som vet det?

Försäkringskassan skriver ”Ur försäkringsmedicinsk synvinkel är sjukdomsbegreppet svårdefinierat och det saknas en heltäckande definition. Definition saknas i lagtexten men ofta hänvisas till en utredning och förslag angående lag om allmän försäkring från 1944 (SOU 1944:15, sid 162) där det anges:

I dessa förarbeten finns vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande anses vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömningen hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med den utgångspunkten kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom.

Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, graviditet eller barnafödande ska enligt förarbetena inte betraktas som sjukdom, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen.

Vi kan ju också prata om hälsan som en arbetsförmåga och en kapacitet.

En gravid kanske inte är regelrätt är sjuk, men” normala graviditetsbesvär som till exempel ryggont” som Försäkringskassan uttrycker det, kan till exempel hindra en förskolepedagogs arbetsförmåga drastiskt. Försök själv klä på 10 tvååringar galonisar med stor mage och samtidig ryggsmärta.

En läsare kommenterade klokt på ett annat inlägg:

”Kanske inte så konstigt att man 1944 tyckte att graviditeter och barnafödande inte var något att komma dragandes med (antar att det var män som satt på beslutspositionerna). Kanske lite mer konstigt att det fortfarande är vägledande sjuttio år senare”.

Tänk vidare med mig! 

Har du erfarenhet av att få vara, eller inte få vara, sjukskriven under graviditet och efter förlossning?

Hur har läkaren och försäkringskassan resonerat tror du?

Vad är dina tankar om detta?

 

 

Jag återkommer till det här temat då och då, vidare läsning finns här:

Försäkringskassan har fel om ohälsa under graviditet

Bäckensmärta och sjukskrivningar

Kulturella föreställningar om graviditeter

Bäckensmärta är inte normalt

Jag nämner också detta med att inte få vara sjukskriven efter en traumatisk förlossning här. 

Att ges rätten till medgivande

Att ges rätten till medgivande

Med jämna mellanrum får jag frågan vad jag anser i debatten vaginal förlossningar versus kejsarsnitt, och jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Jag önskar ingen en sfinkerskada, och om vi VET att det står mellan en sfinkerskada och ett kejsarsnitt faller min röst på kejsarsnitt. Men vi vet ju aldrig, eller hur? Jag tror däremot att de mycket förenklade påståendena kring att en vaginal förlossning alltid är bäst för mamma och barn är påståenden på lite lös grund. Långtidskonsekvenserna av förlossningar kan ju vara förödande för livskvaliteten om det vill sig illa. Jag tycker inte att det statistiskt sett verkar vara särskilt många som drabbas i lika hög andel av besvär av sina kejsarsnitt på sikt.  Men ett snitt är en bukoperation och det kan  naturligtvis vara krångligare för kroppen att hantera en en okomplicerad vaginal förlossning. En del vaginala förlossningar kan ju dock verka så okomplicerade, men ändå innebära muskelskador. Levatorskador och framfall är ju såna saker som inte riktigt följts upp som en del av förlossningsstatistiken tidigare, och det gör ju att den informationen vi hittills haft också inte riktigt blir rättvisande.

Kommer vi någonsin veta?

Om vi ens någonsin kommer få tydliga svar om vad som är ”bäst” eller ”säkrast”, så kommer det ändå vara uttalanden som baseras på befolknings/gruppnivå. Vad som är bäst och säkrast för den enskilda individen är ju en helt annan sak.

Informerat medgivande

Jag brukar försöka svamla ur mig ett svar på frågan vilket sätt att föda på som är bäst, och istället hävda kvinnors rätt till informerat medgivande.

Handen upp

Hur många av er vaginalt förlösta kvinnor känner att ni fick tillräcklig information om de risker som en vaginal förlossning innebar?

Fick du tillräckligt med information?

View Results

Loading ... Loading ...

Fick du möjligheten att själv ta ställning utifrån den information du fick?

View Results

Loading ... Loading ...

Vad fick du information om?

Kommer information öka förlossningsrädslan?

Det här är ju ett ganska vanligt tankesätt. Att vi inte ska prata om det potentiella riskerna med vaginala förlossningar för att folk blir rädda. Men att informationen om riskerna med kejsarsnitt framgår med all önskad tydlighet är det ju ingen som bekymras av. Förutom de kvinnor som faktiskt upplever att ett kejsarsnitt skrämmer skiten ur dem.

Min spontana tanke är att om adekvat information skrämmer vanliga, vettiga människor så får vi helt enkelt göra följande:

  • Höja kvaliteten inom förlossningsvården så att riskerna minimeras
  • Sluta övertala kvinnor om att föda på ett visst sätt utan att informera om riskerna

Allt går inte att förebygga

Allt går inte att förebygga, men jag LOVAR att det knappast känns bättre att drabbas av ohälsa utan att ha informerats om risken innan. Bristen på information bidrar till skam, skuld och stigmatisering vilket lägger sten på bördan vad gäller ohälsa.

Informerat medgivande

Inom vården är vi ålagda att ta hänsyn till patientens autonomi och integritet samt att ge så mycket information att patienten själv kan ta ställning till om hen önskar en viss behandling eller insats, eller avstå densamma. Även inom förlossningsvården borde detta vara självklart, och kvinnor bör ha rätten att få information om både risker och fördelar med kejsarsnitt och vaginala förlossningar. Två informerade blivande mödrar med ungefärligt lika bakgrund och hälsa skulle då alltså kunna fatta två helt olika beslut. Jag tror inte att vi behöver vara rädda för att alla kvinnor kommer låta förlossningsrädsla ta överhanden så att kvinnor överlag slutar föda vaginalt.

Enligt Patientdatalagen

Hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. (Patienten ska dock få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja inte kan utredas.)

Enligt patientdatalagen ska vi alltså få information om

  • hälsotillstånd,
  • de metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
  • de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
  • vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
  • det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
  • väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
  • eftervård, och
  • metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

samt

  • möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare
    och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård,
  • möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt,
  • vårdgarantin,
  • möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

Tankar om detta? 

Referens:

Patientlagen

Tips! Läs också detta inlägg om att förutse risken med förlossning!

Bäckenbotten under graviditet

Tyngdkänsla i bäckenbotten under graviditet

Jag har fått några frågor av läsare om hur bäckenbotten påverkas av en graviditet och tänkte ta mig an dessa idag.

 

Frågor: 

”Jag är gravid i vecka 16 och har ett barn sedan tidigare. Jag vet att trycket ökar på bäckenbotten vid en graviditet och min är nog inte så vältränad från början. Men de senaste veckorna känner jag ofta tyngdkänsla i bäckenbotten utan att jag gjort nåt speciellt ansträngande. Och allra värst är det efter sex. Kan förstå om det känns efteråt men till och med dagen efter. Är det normalt? Försöker göra knipövningar varje dag men det går sådär. Oftast blir det en gång om dagen och ibland glömmer jag helt. Vet att detta bara är mitt ansvar och inget någon annan kan göra åt mig Har skaffat tät-appen och ska försöka följa den tänkte jag. Tacksam för svar/förklaring/tips.”

”Försvagas bäckenbotten mycket redan under graviditeten? Jag är nu gravid i vecka 30 och för har försökt knipa så ofta jag kommer ihåg under hela graviditeten. I princip blir det åtminstone någon gång per dag, ofta fler. Men tycker verkligen att det är plötsligt börjar bli stor skillnad. Tycker uthålligheten är bedrövlig plötsligt.  Och liksom mer svårkontrollerat, och svårare att koncentrera till bara den muskelgruppen på nåt sätt. Allting börjar ju bli tungt, och livmodern gör lite ont varje dag, vag mensvärk liksom. Och jag är fysiskt mycket tröttare, så det kanske bidrar.”

Bäckenbotten påverkas av graviditet

Det vi vet är att att även kvinnor som förlöses med kejsarsnitt drabbas av urininkontinens i nästan samma utsträckning som kvinnor som föder barn vaginalt, med ökad ålder. För framfall vet vi att det är vaginala förlossningar som är den största orsaken, men för andra bäckenbottentrubbel verkar alltså inte kejsarsnitt skydda i någon övertydlig omfattning. Detta leder ju till tanken att graviditeten i sig påverkar bäckenbotten till det sämre. Detta verkar de flesta överens om idag, men själva mekanismen bakom detta är inte helt klarlagd ändå. Troligen är det en kombination av trycket från magen, en graviditets-hormon-cocktail och förändringar i stabiliteten i stödjevävnaden som innebär en utsträckning och försvagning av bäckenbotten. Knipövningar är förstahandsrekommendationen för urininkontinens under graviditet, och det finns vetenskapliga belägg för att det också funkar bra.

Jag brukar ju likna bäckenbottens arbetsuppgifter med en armbrytning.  Bålens tyngd och buktrycket du utvecklar utgör en kraft och bäckenbotten utgör en lyftande motkraft. Under perioder när du går upp vikt och ökar på belastningen på bäckenbotten kommer den inte riktigt hänga med att bli motsvarande stark – och resultatet blir då istället en försvagning. Bäckenbottens hängmatta bli hängigare, bäckenbottens parerande av buktryck blir mindre elastiskt.

Varför urinläckage?

Ansträngningsinkontinens, alltså urininkontinens då det blir ett ökat tryck mot bäckenbotten (som när vi hostar eller nyser) anses vara ett resultat av att bäckenbotten och dess stödjevävnader samt tillhörande nerver får försämrad funktion. Den försämrade funktionen drabbar i det här fallet urinröret och blåshalsen, och resultatet blir urinläckage.

Tyngdkänsla?

Att en kvinna upplever tyngdkänslor i bäckenbotten under graviditet är egentligen inget konstigt. Det brukar dyka upp som symtom senare i graviditeten när magen är stor och tung och tynger nedåt. Men redan tidigt under graviditeten får den gravida en topp av de uppmjukande hormonerna som ska möjliggöra en förlossning senare, och dessa kan påverka så att även stödjevävnaden i bäckenbotten blir lite ”svajigare”. Att försöka motverka uppmjukningen och graviditetens ökade tyngd och belastning på bäckenbotten med knipövningar kan vara en god idé. Speciellt om du faktiskt upplever besvär.

bäcken 004
Bäckenbottens placering i förhållande till organen.

Ökade besvär efter sex?

Det är det här med ökad tyngdkänsla efter sex som får mig att fundera om det kan vara något ytterligare annat med i bilden. Här är min gissning lika god som din. Åderbråck inne i underlivet kan ge motsvarande känsla. Eftersom sex gör att underlivet blir med blodfyllt än vanligt är det den närmaste anledningen jag kan komma på på rak arm, och om det finns åderbråck är det venösa återflödet påverkat och svullnaden kan kännas av längre.

Råd för åderbråck

Åderbråck är en  vidgning av de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Det vanligaste är ju åderbråck i benen och för att minska besvär av dessa brukar rekommenderas generellt stödstrumpor och träning av vadmusklerna för att genom muskelpump pressa tillbaks blod till hjärtat. En person med besvär av bristande venöst återflöde till hjärtat (svullna ben under graviditete som exempel) rekommenderas att ha benen högt i sittande och inte så för långa stunder.

Bäckenbotten går ju inte att ha i högläge direkt, om du nu inte känner för att börja med någon avancerad form av gravidyoga med huvudstående som en del av övningarna =). Jag tänker att det är rimligt att träning av bäckenbottens muskler kan motverka känslan av tyngd även om det skulle bero på åderbråcksbildning.

Bäckenbotten vid förlossning

Det finns inga kända nackdelar med att ha starka bäckenbottenmuskler vid en förlossning. Om inte din barnmorska säger något annat kan du med fördel använda appen TÄT som påminnelse och stöd vid knipträningen. Vissa kvinnor har tendenser att vara överspända i bäckenbotten. Även en överspänd bäckenbotten har också försämrad funktion. Lägg därför precis lika mycket krut på att slappna av mellan knipen som att faktiskt knipa!

Fråga dina barnmorska om råd!

Ett blogginlägg med tips och råd kan på intet sätt ersätta en kontakt med en vårdgivare. Fråga din barnmorska vid nästa besök!

 

 

Lycka till!

Referenser: