Mentala förberedelser

Imorgon ska jag till min barnmorska på MVC på någonslags efterkontroll. Eftersom hon troligen inte har mycket att tillföra i undersökningsväg av rupturen/såret/stygnen så planerar jag mest att använda besöket till att samtala och bearbeta.

Det kommer dagar då min mesta tankeverksamhet snurrar kring förlossningen. Kunde de gjort annorlunda? Kunde man vetat i förväg att han låg fel? Kunde man på något sätt ha undvikit att han fastnade med axlarna? Borde man ha förstått att en så uttröttad moder och så lång förlossning hade en stor risk i att sluta som en intrumentell förlossning med sugklocka och extra hög risk för sfinkterruptur?

Jag läser och försöker bearbeta, skummar igenom forskningsrapporter och försöker gissa mig till en prognos för mitt egna hälsotillstånd. Hur bra kommer det kunna bli, egentligen?

Läkaren som jag träffade på BB ”förbjöd” mig att läsa i forum och diskussionstrådar om ämnet, hon menade att det bara är de få bittra som det gått dåligt för som gör sin röst hörd, och att det inte kommer göra det lättare för mig att läsa. Jag tror hon har rätt. Samtidigt vet jag också att hon påstod att typ 98% blir helt bra, vilket inte någon som helst forskning som jag hittat påstår. Det är snarare närmare 40% eller nåt sånt. Och helt bra och helt bra, det beror nog ganska mycket på vad man frågar efter. Smärta? Tyngd- och trötthetskänsla i underlivet? Inkontinens? Förmåga att hålla gaser? Återgång till normal sexuell förmåga och lust? Knipförmåga? Eller en allmän känsla av hälsa?

Som med all annan forskning, så finns det så många aspekter och väldigt lite som visar hela den egentliga sanningen.

Jag har inte haft någon direkt toppenpersonkemi med min barnmorska på MVC, så jag vet egentligen inte hur mycket jag kan förvänta mig av samtalsterapeutisk effekt av samtalet imorgon. Men kanske kan hon tipsa om någon annan väg att gå, något effektivt sätt att bearbeta traumat och gå vidare? Jag har hittat något som kallas Förlossningsstödet Linden, en barnmorska som har samtal med såna som mig – som har haft en traumatisk förlossning och som behöver hjälp att gå vidare. Grejen är bara att det kostar en hel del. Pengar som det helt klart är värt om det är bra, och om det inte finns något annat inom hälso- och sjukvården som jag kan få tillgång till. Jag funderar på det.

Till dagens bearbetning och förberedelse inför imorgon (surfar, läser på, funderar, formulerar) dricker jag kaffe och äter Marabou Schweizernöt. Det är faktiskt den chokladkakan som Joseph köpte till förlossningen, som jag aldrig fick tillfälle eller ork att äta av. Till och med att äta av den gör mig gråtmild. Samma sak är det med läkemedelsdosetten jag fick med mig hem från BB – den kommer jag ju troligen aldrig behöva använda igen, men ändå kan jag inte göra mig av med den. Den är någonslags trofé, eller i alla fall minne.

Jaja. VI får ser vad morgondagens besök ger mig.
Nu ska jag sy upp ett par leggings som jag köpte idag för 30 kr. Fyyyynd!

Previous

Next

4 Comments

  • Auroramottagning/bm! Rekommenderar starkt! Där kan man sitta och bara få gråta eller mala eller fråga – vad som helst som behövs. Om du inte hittar någon så ger jag dig gärna namnet på en av dom underbaraste människor jag träffat, min gamla aurorabarnmorska.
    Har läst lite om sugklocka, och som du säkert vet var en av mina största rädslor. Dom största nackdelarna med en lyckad dragning verkar vara just sfinkterrupturer och skulderdystocier. När vävnaden inte hinner töjas och barnet inte hinner rotera till vinkeln det låg i högre upp. Och jag tänkte på det där om dom borde ha vetat att det skulle sluta så. Visst var du fullt öppen i tre timmar +? Som jag har förstått det är det maxtid, fyra timmar om hjärtljuden och laktaten är bra, sen är det antingen sugklocka eller kejsarsnitt som gäller, framförallt pga risk för livmoderruptur (?). Och helst provar de ju sugklocka först och främst. Min första fl var jag fullt öppen i tre timmar, andra fl i fyra och det blev ju en sån där livmoderruptur. Vet inte vad jag ska säga mer men hoppas du kan få svar på dina frågor och få bearbeta allt. Och framförallt att du blir återställd.

    • Men får man gå till aurora utan att vara gravid? Jag tänkte att dit får jag väl gå först om det blir en ny graviditet? Jo jag var fullt öppen i fyra timmar, och då hade jag ju redan varit fullt öppen i kanske fyra timmar innan på dagen, det gick ju igen lite när de tog hål på hinnorna. Och ja, man undrar ju de tyckte att en sån hög sugklocka och inga krystvärkar var ett bra utgångsläge… Men kanske visste de att det inte fanns tid för kejsarsnitt ändå? Vad vet jag…

  • Det tror jag man får, men är inte säker. Ta reda på det, är jättebra att bolla tankar med någon som både är utbildad barnmorska och nån form av samtalskontakt. Allt i ett. Nån som kan allt det där. Konstigt att dom lät dig vara öppen så länge…det borde dom få svara på varför. Borde finnas något styrdokument att leta reda på om hur länge man får vara fullt retraherad. Våra förlossningar är rätt lika men med olika avslut. Ingen bebis nedom spinae, sugklocka utan krystvärkar osv. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *