Under tiden som Wollmar varit sjuk har Mia sovit på en madrass på golvet i Wollmars rum. Detta dels för att ha koll på honom i fall att han spyr/bajsa ner sig/sängen och dels för att om det blir en extruderande katastrof när han sover med Mia (typ efter ammning eller bara för tröst) så ska det inte gå ut över vår säng.
I natt erbjöd jag att sova på golvet, men eftersom vi fortfarande är noga med att säkerställa att han får i sig tillräckligt med vätska så ville Mia amma honom under natten. Alltså, Mia på golvet i natt igen.
Men där tar inte sagan slut. Runt tre tiden i natt kommer Mia till mig och säger något i stil med: “Kan du byta… skynda så att inte Wollmar hinner krypa iväg!”
OK, byta bajsblöja. Inga problem, det kan jag. Men om det är risk för läckage från blöjan varför lämnar hon honom på madrassen och kommer till mig? Ja ja, jag tar mig dit och Wollmar sitter upp och titta leende på mig. “Lilla Bajsmar”, tänker jag, “här ska det bytas och tvättas!” När jag kommit till toaletten hör jag Mia fråga: “Har han bajsat?”. “Hur ska jag veta det?”, svarar jag lite syrligt eftersom det var hon som ville att jag skulle byta. Hade hon inte tittat efter själv?
Mia fattar i alla fall galoppen och förklarar: “Du skulle ju byta plats med mig. Inte byta blöja på Wollmar”
Jaha, så det som egentligen sas var: “Joseph, jag har jätte ont i ryggen. Kan du byta plats med mig? Och skynda så att inte Wollmar hinner krypa iväg.”
Så jag la mig på madrasse och inser med det samma varför Mia har ont i ryggen. Madrassen är tunn och golvet är hårt.Wollmar hann vakna till ordentligt i och med att jag slet med honom till toaletten och tände lampan, så det tog en god timma av vyshande, vaggande och nappande för att få Bökmar att somna om.
Nu på morgonen är han fortsatt slö och trött. Men han han ätit lite gröt och mjölkersättning och varit duktig med att dricka vatten. Han har inte spytt alls under natten och inte heller idag. Hoppas hoppas!
