Läsarfråga om sex efter sfinkerruptur

Läsarfråga om sex efter sfinkerruptur

Ha sex efter en sfinkterruptur?

Fråga:

Även jag drabbades av en sfinkterruptur, detta för 4 månader sen. Jag funderar mycket på det här med hur det ska gå med samlag igen och undrar om du skrivit något om det?

Svar:

Hej och tack för din fråga! Jag har inte skrivit så jättemycket mer om sex efter sfinkterrupturen just här, i och med att det ändå är en hyfsat privat fråga och jag kanske inte har varit helt redo.

Först lite fakta:

Det har gjorts flera undersökningar som visar samma sak, att kvinnor som drabbats av större förlossningsskador mår psykiskt sämre än andra och också har en längre tid innan de återgår till att ha sex efter förlossningen.

Det är ofta egentligen inte den sexuella förmågan som är problemet. Detta även om inte förlossningsskadan påverkat den fysiska förmågan till orgasm.Den drabbade kvinnan kan känna ett behov av att isolera sig mot sin partner. Oro för obehag och smärta under samlag gör att kvinnan drar sig undan. En kvinna med förlossningsskador har oftare minskad lust även till och med att bli hållen, smekt och rörd.  Kvinnans identitet som sexuell varelse får sig ofta en törn av förlossningen och skadan och det kan dröja innan det återgår till det normala.

Naturligtvis påverkar förlossningsskadorna och kvinnans besvär även partnern, men om detta finns det inte lika mycket forskning.

Jag är medveten om att min historia inte är allmängiltig, men jag vet också att det kan vara skönt att läsa om någon annan som varit i samma siutation som en själv.

Here goes.

Jag och min man har alltid haft en bra kommunikation och en öppenhet i vårt förhållande. Vi kunde innan första förlossningen sitta och prata om det knasiga med män som inte vill se sina fruars underliv i förlossningssituationen för att de kanske skulle tappa lusten för det området igen. Vi kunde liksom förfasas över människors oförmåga att separera händelser som barnafödande och sex.

Nu ska ni få höra. Den som sedan inte kunde få ihop den här bilden igen, det var jag själv. På BB skulle den mycket korrekta och finkänsliga läkaren göra en kontroll av det opererade området ett par dagar efter förlossningen. Jag övertalade henne att Joseph behövde få en guidad tur genom mitt ”nya” underliv eftersom jag visste att jag inte skulle våga närma mig det själv. Stackars läkaren tyckte nog att det var en av hennes märkligaste dagar på jobbet. Men det var viktigt för mig att det blev gjort. Det var sedan Joseph som fick kontrollera stygnen och sårläkningen, jag varken ville eller vågade göra det själv.

Det tog över en och en halv månad innan jag tog en spegel och kollade in eländet. Det fick mig att bryta ihop. Jag blev själv helt överrumplad över hur hårt det påverkade mig. Hur mycket det nog ner min kroppskänsla, självkänsla och känslan av att vara fräsch, snygg och attraktiv. Ett tag tappade jag motivationen att göra knipövningarna, allting kändes så hopplöst.

På återbesöket hos barnmorskan hade hon tagit upp det här med sex.

Hon sa att så länge jag ammade kunde sex vara litegrann obekvämt till följd av att slemhinnorna är torrare än vanligt. I mitt stilla sinne undrade jag om det överhuvudtaget hade potential att bli bekvämt igen. Jag var rädd.

Jag bestämde mig för att det absolut inte skulle bli något omslutande sex så länge jag ammade. Jag ville liksom inte ha dubbel-obekvämt. Ont från sårområdet och torrt som tusan, hur attraktivt låter det liksom? Barnmorskan förespråkade naturligtvis andra former av sex och närhet.

Problemet var bara att jag absolut inte ville. Med sfinkterrupturen försvann alla lust till sexuell närhet. Dessutom kände jag ibland att amningen krävde all hudkontakt jag överhuvudtaget kunde uppbåda. Det var helt omöjligt att identifiera mig som en sexuell varelse samtidigt som jag varje dag blev påmind om the Grand Canyon i mitt eget underliv.

Det krävdes att jag slutade amma (bebis ungefär 10-11 månader) innan vi var tillbaks på banan med omslutande sex som var någolunda som tidigare.

Såhär snart tre år efteråt har jag absolut inga besvär från sfinkterrupturen när det kommer till sex.

Läsarfråga om sex efter sfinkerruptur

Mitt råd, om det finns något sådant: Vänta så länge du behöver.

Låt ingen pressa dig. Det är så mycket som kan låsa sig. Om du utöver sfinkterrupturstraumat även får sexuell press från din partner eller för all del även från ”media”. Jag frågar ALLA nyblivna föräldrar jag träffar på jobbet om sex och det är VERKLIGEN typ ingen som har kommit igång med sexlivet första halvåret. Ens efter vanliga förlossningar. Behöver du vänta ett år så gör du det.

Personligen älskar jag Kittys inlägg på samma ämne här.

 

 

Läs mer på BakingBabies:

Mer om sfinkterrupturer:

A walk down memory lane; och varför jag är som jag är

Vågar jag föda vaginalt efter en sfinkterruptur?

Nya riktlinjer för sjukgymnastik efter sfinkterruptur

SBU-rapport om förlossningsskador och Almedalen

Mer om sex: 

Fjärde grenen i bästa mamma-tävlingen: Ha sex tidigt

Sex efter förlossningen; identitet, funktion och relation

 

Previous

Next

9 Comments

  • Bra inlägg! Pratas för lite om sex efter förlossningen.
    Jag tycker Kitty har fel. Jag känner inte igen det här med att ha sex snabbt efter förlossningen är viktigt, tycker snarare att det känns som att den allmänna attityden är tvärtom. Man hör om att kvinnor tappar sexlusten efter första barnet och efter det får mannen klara sig själv och om det ska bli ett andra barn så går hon motvilligt till sängs igen bara för att få det. Typ. ”Det är så kvinnor funkar när dom blir mammor” känns som en föreställning som finns bland både kvinnor och män typ. Kanske är det så för många? Jag vet inte. Bara den uppfattningen jag har med mig någonstans ifrån. Givetvis ska man vänta tills man själv får lust, säger inget om det.
    Jag förstår att sex ligger ganska långt ner på listan över saker man vill roa sig med efter en sfinkterruptur men kan tänka mig att frågorna finns där om hur ett framtida sexliv kommer bli.
    Vi gjorde kulvertarna på storsjukhusen efter att tvillingarna kom till världen för att vi båda behövde det -och kunde-, men efter andra förlossningen med svidande skärskador av sugklockan och svullnaden efter barnmorskans brutala töjningsförsök och deppigheten som kom så var det ju naturligt att det tog lite längre tid. Det är inget att skämmas för, vare sig man är osugen eller ej. Kvinnors lust och sexualitet ses alltid negativt, vare sig den finns där eller ej.
    Män slipper ju allt vad avslag, hormoner, sprutande mjölktuttar, sfinkterrupturer, sprickor, kejsarsnittssmärta osv heter men det vore kul att höra lite mer om mäns lust efter förlossning. Som du skriver, det här med oförmåga att separera barnafödande och sex. Eller graviditet och sex. En del män verkar ju inte kunna ta i sin fru när hon är gravid och en del tycker det är supersexigt 🙂 Inte så mkt med sfinkterrupturer att göra här men intressant ämne med lust och så tycker jag!

    • Intressant aspekt! Det är ju så sjukt laddat och hur en än vrider på det så blir det nästan skuldbeläggande. När du skriver att du var snabb tillbaka (även om jag är glad för din skull och yadayada) så drabbas jag direkt av skuldkänslor och tänker att jag på något vis är dålig…
      Jag har dock uppfattningen att gemene kvinna har skuldkänslor, inte att det förväntas att kvinnan ska vara osugen länge. Men båda föreställningarna finns ju uppenbarligen, och lika negativt för kvinnor blir det oavsett.

      Jag tror också att en sfinkterruptur är lite speciell i förhållande till återupptag av sex, just för att det är så mycket smärta och faktiskt stukad identitet och kvinnlighet i samband med skadorna. Att inte känna igen utseendet och sådär.

      Äh, nu svamlar jag. Återkommer med vad jag kan hitta om mäns sexuelitet i sammanhanget..

  • Undrar om inte det är nya grejen isåfall i den där ”bästamammatävlingen” som du skrivit om tidigare.. Det räcker inte längre med hur länge man har ammat eller hur många år man är hemma med sitt barn… utan nu gäller det också hur snabbt man blir kåt igen efter förlossningen också! Först till bingen vinner 🙂 Förfasas över tanken och är glad att jag inte stött på det iaf. Frågan har man väl fått dock. Nä, det vore kul att se hur det vore om det var männen som tryckte ut en baby genom Petter-Niklas. Förmodligen inte bättre, de skulle väl skryta om vem som fick flest stygn. :/ Godnatt!

  • vad är din mailadress så man kan maila sin egen adress till dig för att få mer information? Kram Frida

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *