Svarta ränder i vårt handfat

Jag vet inte om jag skrivit om det förut, men just badrumsstädning är viktigt för mig. Jag är inte som Kanga (!!)  (I Nasses film) som tycker om att städa, men jag gillar i alla fall att ha städat.

Det har alltid varit viktigt för mig att handfatet inte har en fettig beläggning eller har fläckar med smuts och damm.

Det har uppstått lite problem med det här.

Vi har barn som även en helt regnfri och torr dag kan komma hem från lekparken helt kamoflagemålade av smuts. Jag vet faktiskt inte hur de gör för att bli så infernaliskt smutsiga varje dag.

Och vårt handfat… det får en ny dos bruna prickar och ränder VARJE dag. Direkt efter handtvättningen är det ju dessutom dags att äta middag och sen rullar hela kvällsbestyren igång och handfatstvätt känns väldigt oprioterat. Och när barnen väl är i sängs vill vi ju göra andra saker, hur viktigt ett rent handfat en gång var för mig.

Jag försöker tänka barnens smuts är ett mått på hur roligt det har haft. Att om de varit helt rena när de kom in,  hade det också varit ett litet sorgligt mått på hur bra de leker. Jag vet att detta inte är helt sant, men att tänka så funkar för mig. Det hjälper mig att stå ut med fläckar.

Även på kläder. Hade Wollmar kommit hem med kläder i orört skick hade det känns osunt.

Barn ska vara lite smutsiga och slita på kläder. Barn som alltid är rena och inte får hål på knäna kan helt enkelt inte ha roligt.

Har du några liknande tankar som hjälper dig att stå ut?

(här skulle jag förstås satt en bild på eländet, men det visar sig att vanliga smutsränder knappt ens syns i min kamera… Use your imagination..)

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *