En spjälsäng för fyra
I natt ramlade Wilfred ur sängen. En face plant rakt ner i golvet. En kort stunds gråtande och sen somnade han om. Tanken hann slå mig, att barn som slagit i huvudet ska hållas under uppsikt eftersom somnolens kan tyda på hjärnskakning en andra läskiga saker. Men det var natt, vi alla var till förvirring trötta och vi somnade istället.
Ingen fara skedd.
Anledningen till att han föll ur var att det är för trångt med fyra personer uppe i huvudänden, varav dom små tar sin egen längd i diameter i plats. Jag har därför börjat ta med mig Wollmar eller Wilfred och lägga mig nere i fotänden.
Våra väderkvarnar till barn ligger ju inte stilla, så det brukar bli att jag ligger liksom på spänn för att hålla koll på om barnet jag har med mig i fotänden inte snurrar ner från sängen. Men i natt måste jag ha somnat för djupt, och då var olyckan ett faktum.
Jag vill ha en sängram med en fotände, ett uppåtstickande stopp även längst ner. Jag hittar ingen för 180-sängar, bara för barn. För Joseph som är av normallängd är det ju såklart inte heller tipptopp i bekvämlighet med en kant där nere i fotänden, men för mig som är under 160 cm gör det ju inget. Och just nu känner jag såhär:
1) att få sova överhuvudtaget går före komfort
2) att barnen inte trillar ur sängen går före komfort.
Vi vill ha en snygg sängram med gavlar både uppe och nere, inte för dyr och från en butik som kör hem eftersom vi inte har bil. Ge mig tips!
Annars funderar jag på en ommöblering i sovrummet, och sätta en stor byrå som stopp vid fotänden av sängen. Men då måste jag göra något åt bakstycket på byrån, den är ju typ träbrun spånskiva. Tips på det? Tyg? Färg? Vi har grönt som färg på gardiner och överkast.
Föräldraledighetsupplägget
Vi är hemma halvtid var den här hösten innan Wilfred ska skolas in på förskolan i december.
Jag är hemma måndagar och tisdagar och varannan onsdag. Joseph är hemma de andra onsdagarna och torsdag, fredag. Wollmar är hemma från förskolan på onsdagar och vi turas alltså om att ha tvåbarnsonsdagarna. Förra gången det var min tur var jag och barnen så trötta att allt blev kaos och skrik och panik och jag mest kände för att ta reda på vem jag kunde reklamera dem hos.
Idag har vi en toppendag! Just nu är jag nap-nappad med Wilfred i soffan och Wollmar håller på att vakna upp i sin säng.
Morgonen innehåll besök i en inhägnad lekpark. Att parken är helt och hållet inhägnad och grindar stängda, de är en av de sakerna som jag har börjat prioritera sedan vi fick två barn. Det går helt omöjligt att ha ögonen på båda exakt hela tiden, speciellt eftersom de aldrig är på samma plats.
Nu kunde jag lägga ner Wilfred, och Wollmar måste kissa. Hörs!
Ytterligheter
Ena dagen..
…Och andra dagen.
Jag måste säga att omväxlingen mellan att vara hemma och gå till jobbet känns fantastisk. Den här hösten är underbar.
Planeringsdag på jobbet
Mitt jobb har den årliga planeringsdagen idag och landstingsanställd som jag är, är jag svältfödd på bjudlunch med bubbelvatten i glasflaska, små mintchoklad i metallpapper och lunch med civilklädda kollegor på lokal. Så idag trotsade jag spöregnet och föräldraledigheten och tog med Wilfred till planeringsdagen. Det sket sig naturligtvis med min plan att Wilfred skulle sova som han vanligtvis gör över lunchtid. Han somnade istället vid nio efter förskolelämningen och blev väckt när jag lyfte över honom i vagnen när vi skulle gå.
Men det gjorde tydligen inget! Wilfred var på sitt bästa humör och slevade in pannbiff med god aptit samtidigt som han flörtade med min kollegor och viftade med besticken.
Sen härjade vi runt lite, sprang runt och busade och utnyttjade de stora golvytorna. Och pratade lite med en Wilfred-stor uggla som vi hittade i ett hörn.
Och nu! Nu är vi på väg hem promenerandes vid Årstaviken. Wilfred somnade, trots alla mina katastroftankar om övertrötthet, sömnvägran, totaldäckning vid fem och tillslut omöjlig nattning till kvällen.
Jag borde kanske köpa en lott?
Medan jag går här nu känner jag hur träningsvärken från igår börjar krypa på mig. För första gången på flera år har jag lite inspiration till styrketräning igen. Jag har bara fokuserat på löpning ett tag nu, men nu känns gymmet roligt igen. Men det känns i benen…
http://m.ikea.com/se/sv/catalog/products/spr/69931561/
Den här tycker jag är fin. Inte jättehög kant men kanske tillräckligt för att inte ramla ut..?
Vi har en från Ikea, tror det är hemnes? 🙂
Ah! Tack! Ska kolla med Joseph, blir säkert att vi beställer en sån.
varför inte sova utan barn i sängen? villl ni inte det?
Jorå mer än gärna! Men vi vill hellre sova med dem än att inte få sova alls! Vi bär bort en eller båda flera gånger per natt. Wollmar kommer själv till oss och Wilfred vaknar och är ledsen. Wollmar sov hela nätter i egen säng när han var bebis och fram till att Wilfred föddes ungefär. Wilfred har varit ett mänskligt plåster från start.
haha du får trösta dig med att ingen 17-åring vill sova mellan mor och far! 😉
Man ska inte ropa hej förrän man är över bron… 🙂
Hehe, jag har själv närt drömmar om en spjälsäng nästan lika stor som sovrummet, så en kan sova utan oro för att vakna av den där omisskännliga dunsen som uppstår då telningen träffar golvet. Vi har ju bara ett barn än så länge, så vi har honom i mitten och ligger i någon sorts stand-by läge som får oss att göra en halvsovande situp och rycka tag i pyjamasbaken när han är på väg ner i fotänden. Om vi får ett till barn överväger jag att byta från hög kontinentalsäng till lägre resårmadrass modell större direkt på golvet…
Ja så, resårmadrass direkt på golvet har vi till treåringen. Den är mysig att sitta och läsa på under dagen också. Men även om han älskar sin säng och saknar den varje gång vi åker bort så räcker tydligen inte det för att stanna där hela nätterna…
Vi tog av sängbenen och ställde sängen direkt på golvet.
Smart lösning! Vi har gjort så på Wollmars säng, men har inte tagit steget att göra det med vår egna.
Vi beställde däremot precis en ny sängram som kommer nästa vecka. Så om vi förser den med grindar på sidorna kan spjälsängsdrömmen/mardrömmen bli verklighet.