En arbetsdag (Mias)

Är ni intresserade av att följa med mig på en arbetsdag? Inte på riktigt förstås, jag har ju sekretess. Men vill ni veta hur en arbetsdag ser ut?

För att behålla sekretessen och inte lämna ut någon så har jag sytt ihop en fiktiv, men ändå helt vanlig och rimlig dag:

08.15 Jag kommer till jobbet klädd i löparkläder efter en fem kilometers löptur från förskolan. Kastar mig in i duschen och drar på mig arbetskläderna knappt utan att ha hunnit torka mig.

08.23 Startar igång datorn och sveper ett glas vatten

08.30 Första patienten har kommit. Jag går och lägger datorn i behandlingsrummet, spritar av britsen, spritar händerna och går ut och hämtar i väntrummet. Hälsar, går in i rummet. Vi har 45 minuter per nybesök – jag försöker disponera tiden med 15 minuters anamnes, 15 minuters undersökning och 15 minuters genomgång av åtgärd/träningsprogram eller en provbehandling av något slag. Det här besöket en gravid kvinna i vecka 23 som haft ont i bäckenet sedan vecka 14.

09.15 Lotsar ut patienten igen, springer till personalrummet och tar en kaffe, går tillbaka till behandlingsrummet. Hetsskriver journal från nybesöket i 15 minuter. Egentligen hade nog en del tyckt att det vore bättre om jag skrev journal samtidigt som jag tog anamnesen, typ. Jag kan inte för mitt liv förmå mig till det, jag skulle dö av empati-lösheten i att sitta och knappra på dator samtidigt som jag lyssnar på när någon beskriver sina smärtor eller besvär.

09.30 Dags för nästa nybesök. Ställer i ordning britsen, eventuella redskap som använts, spritar händerna och går ut och möter nästa patient. Håller mig alltid strikt till nybesökens 45-minuter, men prioriterar att få till ett bra patientmöte framför att alltid hinna med alla delar. Det innebär till exempel att jag vid enstaka tillfällen låter hela första besöket gå åt till en lång anamnes, om det så behövs. Så blev det här besöket – en kvinna med besvär från bäckenregionen flera år efter graviditeter och förlossningarsom gått igenom både det ena och det andra under årens lopp.

10.15 Försöker hinna med någon minuts journalskrivning innan jag har tid för en eller ett par återbesök. Den här först en patient i gymmet, en kvinna med bäckensmärta efter förlossning som vill veta vad hon vågar göra på gymmet. Sedan ett kortare besök med uppföljning av råd och träningsprogram jag gav ut för ca en månad sedan till en gravid kvinna. Hon mådde bättre nu, men önskade återkomma för att hyra en TENS inför förlossningen.

11.15 Ett nytt nybesök, samma rutiner som de på morgonen. En kvinna som 11 veckor efter förlossningen har funderingar om knipövningar och som har en del urinläckage.

12.00 Landar med datorn på kontoret jag delar med några till. Kommer på försent att jag borde ha tagit ut en matlåda som jag fryst ner på jobbet i och med att jag inte bär med mig matlådor de dagar jag springer. Ställer in maten för upptining i micron och går och försöker hetsskriva journaler igen.

12.15 Lunch! Sitter med några kollegor och pratar om TV-serier och matlagningstips.

12. 40 Tillbaks till datorn, kollar av eftermiddagens patienter och ringer ett samtal. Bokar tolk till ett besök om några veckor. Sveper en kopp kaffe.

12.45 Dagens sista nybesök, tillbaks till behandlingsrummet. Det visar sig vara ett ”vanligt” besök, alltså inte något som tillhör mitt specialistområde – och jag träffar något för mig så exotiskt som en farbror som ramlat och brutit armbågen.

13.30 Avslutar patientbesöken med en återbesökstid, den här gången ett besök med en gravid kvinna som strax ska föda. Vi har träffats några gånger under hennes graviditet på grund av spänningar i bröstrygg och huvudvärk. Jag önskar henne lycka till inför förlossningen och hälsar henne välkommen efteråt. Jag tycker förstås att det är kul att träffa patienter igen, men önskar såklart att alla egentligen ska ”slippa mig”. Det är lite dubbelt, det där…

14.00 sätter jag mig inne på kontoret igen. Ska jag summera dagen, skriva klart alla journaler och gärna kolla igenom morgondagens patienter litegrann, för att se om jag behöver förbereda något speciellt. Skickar iväg något brev, skriver ett elektroniskt remissvar och går sedan till omklädningsrummet och konstaterar som vanligt att mina träningskläder fortfarande är fuktiga efter morgonens löptur. Drar på mig dem ändå, knyter skorna och joggar tillbaks för att hämta på förskolan.

Så ser mina arbetsdagar ut för tillfället, och då jobbar jag ju inte heltid nu. Jag tror tyvärr att jag är ”dyr” för landstinget, i och med att jag knappt har några grupper och har ganska långa besök. Så länge min arbetsgivare har tålamod med mig så är jag tacksam…

Ungefär var tredje dag får jag något uteblivet besök eller sent återbud, och då brukar jag leta efter nya, intressanta studier och svar på frågor jag undrar över. Sånt som sedan i bearbetat skick kanske hamnar här på bloggen.

Japp. Det var en vanlig arbetsdag för mig! Idag ska jag hålla en 1,5 timmes föreläsning/utbildning för mina nya kollegor på Rehab Södermalm. Det ska bli kul!

Previous

Next

4 Comments

    • Hoppas att fler än du och jag vågar tänka så. Oroar mig ibland för att behöva byta arbetssätt för att dra in mer stålarz…

  • Kul att läsa! låter som kul dagar. är det ett stressigt jobb, tycker du. förlåt grammatiken, håller nyföding med ena armen. just det, nu ska jag knipa!

    • Nä, som tur var brukar återbud ofta komma liksom lägligt så att jag hinner ikapp, är ganska sällan stressad på jobbet. Men ibland hopar det sig, typ om en patient dyker upp tjugo minuter försent och jag liksom hade räknat med att kunna avsluta lite tidigare än avsatt tid, för att använda tiden till att ringa eller göra något annat som ligger å väntar. Då kan det bli körigt, men inte så jag inte hinner ikapp till dagens slut iaf.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!