Tisdags- och hela veckan-ångest

Jag har så otroligt mycket ångest för en grej att jag knappt känner att jag fungerar, jag vill liksom bara lägga mig ner och ge upp. Det gäller mina specialiststudier, och jag vet verkligen inte hur jag ska lösa det här problemet.

Dessa är de generella kraven för min specialistutbildning:

  • Klinisk fördjupning inom valt specialistområde, tre år (36 månader) under klinisk handledning med en tjänstgöringsgrad på minst 75 % av heltid.
  • Minst magisterexamen samt andra relevanta kurser inom specialistområdet kopplat till målen.
  • Fördjupningsarbete inom specialistområdet och intyg på genomförd vetenskaplig presentation i publikt vetenskapligt sammanhang.

Utöver detta ska jag också uppfylla allt detta:

specialist

För att uppnå allt detta har jag en individuell studieplan med exakt vilka kurser jag ska gå, litteratur som ska läsas och auskultationer som ska göras.

Till problemet:

Jag gjorde min magisteruppsats inom ”fel” område. Jag hoppade på en magisterutbildning och gjorde klart min uppsats inom interprofessionellt samarbete två månader innan Wollmar föddes. Exakt två månader innan mitt liv tog  vändningen till att jag började nischa mig mot kvinnohälsa.

Det innebär att jag måste göra ett nytt fördjupningsarbete motsvarande 15 hp eller 10 veckors arbete. Jag kan inte gå om en magisteruppsatskurs jag redan är godkänd i, och det finns inga program/kurser som motsvarar det inom mitt område.

Facket som ställer kraven på att jag måste göra om fördjupningsarbetet (och det jobb jag gör med bloggen räcker liksom inte…) kan inte vägleda mig till hur jag ska göra. Jag måste alltså göra ett fördjupningsarbete med tillräckligt god vetenskaplig metod för att kunna gå upp och presentera på någon fysioterapi/barnmorske-/patientsäkerhets-/vårdkvalitetskongress utan att det få någon som helst stöd/support. Min arbetsgivare har inga såna här resurser och jag kommer ju knappast hitta någon som i princip vill agera magisteruppsatshandledare, utan att faktiskt göra det ”officiellt” och få tid och ersättning för det.

Ett ytterligare problem är att om jag inte är ansluten till ett universitet, har jag heller inte tillgång till universitetsbiblioteket, hjälp av statistiker eller tillgång till alla medicinska databaser. Utan allt detta kan jag verkligen inte se att det finns potential att göra något som ”blir något att ha”.

Jag gjorde en intervjustudie som magisteruppsats och det är jag inte särskilt sugen på att göra igen. Jag skulle helst vilja göra en systematisk litteraturöversikt, eller om det går ett mer praktiskt förbättringsarbete i min egen kliniska vardag. Men utan någon att bolla vetenskaplig metod med vete tusan om det går. Visst, jag kan ju för all del lägga 10 veckor av mitt liv på att jobba med att förbättra mitt eget arbete, men facket kan inte garantera att ett sådant förbättrings-/fördjupningsarbete blir godkänt i min specialistutbildning, i och med att… den vetenskapliga biten då inte är garanterad…

Så jag är mitt ute i ett moment 22 av att behöva göra ett fördjupningsarbete enligt vetenskaplig metod, för att kunna få det godkänt och presenterat i ett publikt vetenskapligt sammanhang, utan att få tillgång till någon handledning eller ens officiellt uppdrag. Om det hade varit så hade jag ju för all del kunnat jobba fram ett förslag till en vårdprocess/vårdprogram av något, men det är ju inte något en enskild vårdgivare kan göra själv, liksom.

Jag vet inte alls om ni hänger med, men det här får mig att må så dåligt att jag knappt orkar stå på benen idag.

Instagramtips!

…från klubben för inbördes beundran…

Min specialiststudiekamrat Emma har sedan en tid börjat posta instagrambilder under namnet fysio_emma (om ni söker, sök efter fysio_emma med ett understreck emellan!) , tydliga bilder med beskrivande text om övningar för gravida och nyförlösta. Emma har verkligen en talang för att fånga övningarnas komplexitet med några få beskrivande meningar.

Jag vet att några av er läsare efterfrågat detta tidigare, men jag är lååååångt mer en förklaranade/analyserande text-person än en bild-person, så detta hade aldrig kunnat bli min grej.

Men det är Emmas grej, och hon gör det så bra! In och följ! 

 

Previous

Next

15 Comments

  • Du kommer helt klart fixa det! 🙂 tricket är att inte se allt som ska göras på en gång, ta ett steg i taget. Se om du kan hitta något inom ditt område, (som kan agera lite vetenskaplig handledare) etablera kontakt och fråga om du kan bolla idéer. Visar du hur stort intresse du har finns det säkert någon som vill hjälpa dig utan att vara officiell handledare. Du kanske till och med hittar flera som kan ”dela uppdraget”. Låt inte bristen på en uppsats stoppa dig 🙂

    • Åh, ja vet, jag har alltid ”första dagen på kursen-ångest” när jag pluggar, men sen när jag betar av saker en efter en är det ju aldrig jobbigt. Nu är ju problemet att jag inte har en kurs att börja med över huvud taget.

      • Finns det kanske någon på specialistutbildningen som du vill gå, typ nån forskare eller så, som kan hjälpa dig med tillgång till databas etc och kanske kan agera bollblank? Vet inte hur det ser ut på den utbildningen, men kanske nån engagerad lärare/forskare finns att hitta? Förstår att det är jobbigt läge, vänd på alla stenar!

        • Nej, alltså utbildningen går jag ju redan sedan i augusti och den är inte förlagd till ett universitet/program, utan det är facket som godkänt min individuella studieplan och sedan godkänner mig som färdig specialist. Och i och med att jag själv plockar ihop kurser finns ingen övergripande ansvarig mer än de på facket, och de verkar helt handfallna inför situationen. Jag måste typ vara den första som vill ha en specialistkompetens inom ett annat område än vad jag tog min magister i. Allt är ju klinisk medicinsk vetenskap/fysioterapi, så det är den lilla nischen som måste vara exakt rätt.

          • Hmmm riktigt jobbigt läge! Men jag tror fortfarande att du klarar att skriva en uppsats även utan handledning, du har ju läst väldigt mkt forskning. Skulle ju iofs vara bra om någon inom det forskningsområdet som uppsatsen ska skrivas inom kunde vara bollplank… Hoppas verkligen att du hittar någon!

  • Är det inte möjligt för dig att söka nån magisteruppsats inom något annat program och bara läsa den? Det finns ju en del tvärvetenskapliga program inom hälsoområdet på magister/master nivå? Kanske är det möjligt att då söka uppsatskursen som en fristående kurs och på det viset får tillgång både till handledare och vetenskapligt material?

    Sjukhuset som jag jobbar på (iofs ett universitetssjukhus) har man tillgång til medicinska databaser via sjukhusbiblioteket som anställd, det kanske du också har?

    • Jag har kollat och alla uppsatskurser som finns kräver att jag läser just till deras program tillhörande vetenskapliga metodik, och jag är inte så sugen på att okynnesplugga just det. I Linköping finns enda kursen jag kan söka till och den har jag inte kommit in på pga för många sökanden.

      Vi har väldigt begränsad tillgång till pubmed inom primärvården, Joseph som jobbar på läkemedelsföretag har bättre tillgång och kan ibland få tag i fulltexter till mig. Men det funkar inte att göra så i en studie, ba ”jag inkluderade alla relevanta artiklar jag kom åt…”

  • Nu forskar jag visserligen om helt andra saker men vi anställer ofta diverse studenter/andra intresserade på ett par månader för mindre projekt. Vet inte alls om något sådant skulle fungera för dig men en idé i vart fall. Det skulle hur som helst ge dig möjlighet att få kvalificerad handledning, insikt i hur andra bedriver forskning och även tillgång till publicerat material. Dock vore det förstås svårare att få lov att göra fördjupningen om precis det du vill och jag vet inte vad din nuvarande arbetsgivare tycker om att ge dig tjänstledigt… Lycka till!

    • Har aldrig hört talas om det i min bransch, i så fall anställds typ studenter för att transkribera inspelade intervjuer. Och grejen är att jag MÅSTE jobba kliniskt minst 75% under den här perioden, så jag kan inte vara tjänstledig.

  • Det är inte ett alternativ att söka till en master och komplettera med de kurser som behövs för den, då får du skriva ett arbete till på 15 hp med handledning..? Och kanske kan komplettera med relevanta kurser inom ditt område som du ändå skulle läst?

    • Jo, går det inte att lösa på annat sätt så.. Men eftersom jag måste jobba minst 75% under den här perioden, och jag inte tänker klämma in FLER kurser och minst halvfartsstudier plus allt det andra jag måste plugga, plus man och barn och träning och liv… Det känns liksom övermäktigt. Men om jag bestämmer mig för att låta det här ta längre tid än de här tre åren så kanske…

      • Förstår att det känns övermäktigt. Har precis börjat läsa er blogg så är inte jätteinsatt i hur du har planerat din specialistutbildning eller hur många procent du jobbar nu. Finns några hyfsat enkla distanskurser på 25% på avancerad nivå inom fysioterapi, kanske inte är inom det området du tänkt dig men ändå… Och om både en master och specialistutbildning skulle ta 4-5 år tillsammans då är iallafall jag imponerad (gör min master nu på halvfart i kombination med föräldraledighet) och tänkte söka till specialistutbildningen efter det.. Så är kanske klar med allt om 7-10 år .

  • ååå stackars dig, sketna moment 22-läge!
    men visst borde det finnas nån bra person som vill va handledare?? Det håller jag tummar o tår för!
    <3

  • Usch vad jobbigt! Men du kanske får låta det ta längre tid och köra på masterprogram ändå. Kanske ”enklast” av alla jobbiga alternativ..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!