Gravida elitatleter

Gravida elitatleter

Alla gravida är nuförtiden rekommenderade att vara fysiskt aktiva, men de övre gränserna är inte riktigt utforskade. De flesta motionärer och atleter minskar mängden löpning successivt under graviditeten så att enbart en tredjedel löptränar in i tredje trimestern. Vad gäller styrketräning har detta inte visats ha några negativa effekter på graviditeter i sig, men att hålla andan eller krysta under tunga lyft kan delvis öka blodtrycket kraftigt samt öka buktrycket så pass att blodflödet minskar till fostret. Atleter som sysslar med så pass tung styrketräning som ökar buktrycket kraftigt kan även orsaka nedsättningar på bäckenbottens stödjande funktion. Detta kan troligen öka risken för ansträngningsinkontinens, anal inkontinens samt framfall.

Att lyssna in kroppen

Om kvinnan fortsätter att springa i tredje trimestern är intensiteten vanligtvis sänkt. När det kommer till konditionsidrott är det ofta för hög puls som oroar den medicinska världen. Kortvarig högintensiv träning har visats inte påverka foster negativt, och träning under 90% av maxpulsen verkar vara okej. Detta har visats kunna påverka fostret negativt.

Elittränande kvinnor har dock en vana att pressa kroppen utöver gränsen i flera sammanhang, och detta behöver inte vara en fördel när kvinnan är gravid. Hon kan behöva få individualiserade råd om vilken intensitetsnivå hon ska ligga på, för att kunna sätta en gräns som inte är baserad på hur det känns i kroppen, om hon liksom är van att förtrycka inlyssnandet mot det kroppsliga måendet.

Fatigue är en symtommässig trötthet som hör ihop med bland annat graviditeter. Det är en överväldigande känsla av trötthet/utmattning vilket ger en minskad kapacitet för både fysisk och psykisk ansträngning. Fatigue kommer drabba 90% av alla gravida någon gång under graviditeten. Det är bland annat denna trötthetsbarriär som elittränande kvinnor kan tänkas pressa sig själva över i större utsträckning än andra.

Ingen skillnad när det kommer till bäcken-eller ländryggssmärta

Kvinnor som tränar på hög nivå har i studier visats träna specifik bålmuskelträning under och efter graviditeten än andra kvinnor, dock verkar de inte träna bäckenbotten mer än andra. Trots detta har elitaktiva kvinnor inte mer smärtor i bäcken/ländrygg eller besvär från bäckenbotten än andra kvinnor. Dock har deras högre träningsgrad inte visats ha någon skyddande effekt mot ländryggssmärta, bäckensmärta eller inkontinens.

Högre tryck på bäckenbotten

En graviditet i sig ökar trycket mot bäckenbotten, foster och allt annat i som väger tynger ner. Detta tillsammans med den hormonella uppmjukningen som infinner sig under en graviditet påverkar så att bäckenbotten sänks och töjs.

födabarn3

Vad gäller urininkontinens är detta mycket vanligt hos atleter, det finns siffror på allt mellan 28- 80% beroende på idrottsgren. Vanligast förekommande är urininkontinens i samband med gymnastik och trampolinhopp. 84 % av alla elitsatsande kvinnor har aldrig pratat med sina tränare om inkontinensbesvär.  Analinkontinens drabbar normalt en av fyra gravida kvinnor, och 14 % av alla kvinnor som tränar mer än 8 timmar (18-40 år)  i veckan drabbas av analinkontinens, dock främst gas-läckage. Vad gäller urinläckage har forskning visat att gravida kvinnor som tränar mer än 3 timmar i veckan har mer läckage än andra, och ett högre tryck mot bäckenbotten.

Depression

Högre nivåer av fysisk aktivitet och träning är generellt hophörande med lägre risk för depressiva symtom, och generellt antas atleter vara mindre frekvent deprimerade än andra. Dock vet vi att skador och misslyckanden vad gäller fysisk prestation är en trigger för depression för atleter. Det verkar också finnas en tendens att ignorera psykiska symtom inom idrottsvärlden, både bland individer och inom organisationer. Jag undrar om graviditeter innebär en fysisk nedsättning som möjligen kan leda till en trigger till psykisk ohälsa hos vissa?

Vad vi forskningsmässigt hittills vet

Det går inte att generalisera råd och träningsregim för olika gravida atleter, eftersom dels kvinnorna och del idrottsgrenarna skiljer sig åt. I en studie påvisades att gravida elittränande kvinnor fick bibehållen kondition, hälsa och styrka om per vecka tränade:

  • Styrketräning 2,5 timme
  • Konditionsintervaller på puls mellan 170-180 bpm 1 timme
  • Konditionsträning 120-140 bpm 5 timmar

Gravida elitatleter

”Att lyssna på kroppen” är ett generellt bra råd till gravida, men till elittränande gravida kvinnor kan detta råd inte vara lämpligt som gränssättning. Den elittränande gravida kvinnan bör tillsammans med tränare, barnmorska och fysioterapeut utarbeta en träningsdosering som både mamma och foster mår bra av.

Referenser

 

Alla inläggen i serien:

En serie om elitidrottande kvinnor

Gravida elitatleter

Elitidrottande kvinnor förlossningar

Återgång till elitidrott efter graviditet

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *