Ett politiskt problem

Våld mot kvinnor – ett politiskt problem

FN beräknar att var tredje kvinna på jorden utsätts för våld någon gång under sin livsstid och att var femte kvinna någon gång i sitt liv utsatts för våldtäkt eller försök till våldtäkt. WHO bekräftar att män är förövare i fråga om nästan allt våld, 90-95 procent i såväl krig som fredstid. Så kommentarer om att ”inte alla män…” för det kan jag räkna ut med lilltårna. Men, kan vi enas om att män står för lejonparten av våldet?

Förekomsten av sexuellt, fysiskt och psykiskt våld är ett av de största jämställdhetsproblemen i världen och något som bidrar till att vidmakthålla bristande jämställdhet. FN har i en rapport uppmanat flera länder i västvärlden, där ibland Sverige, att mer aktivt arbeta för att utmana stereotypa könsföreställningar, inte minst i medier och reklam. Man efterlyster åtgärder mot sexualiseringen av det offentliga rummet och mot den ”mainstreaming” av pornografi man finner utbredd. På grund av att detta  kan underminera kvinnors rättigheter. Nu pratar vi om grundläggande mänskliga rättigheter, inte enbart om mer ”fluffiga” problem som skeva ideal och för smala modeller eller dylikt.

I förlängningen kan sådana sexualiseringen av det offentliga rummet bidra till sexuella beteenden hos män där kvinnors gränser inte respekteras.

Begreppen skyddsvärde/straffvärde

När jag läser ”teori” om sexuellt våld mot kvinnor kommer dessa begrepp upp, ”skyddsvärde” och ”straffvärde”. Kvinnor, ”det svagare könet” har historiskt sett ansetts ha ett skyddsvärde. Män, däremot, har haft ett ”straffvärde”.

Mannens straffvärde har traditionellt varit kopplat tills hans manliga identitet och sociala status. Kvinnors skyddsvärde har hängt samman med hennes ärbarhet och sexuella tillgänglighet. Ju lägre skyddsvärde kvinnan ansetts ha, desto lägre straffvärde tilldelas mannen.

Men när uvecklingen även om det sexualteoretiska området gick framåt, ansågs kvinnor och män vara mer jämlika, även i ett sexuellt avseende. Kvinnor och män vill ha sex i samma utsträckning. Det låter ju jämlikt och bra, men kvinnor förlorade även på detta synsätt när det kom till våldtäkter. För resultatet blev att det var svårare för kvinnor att påvisa sin oskuld, att bevisa att de inte ville ha sex just denna gång, om de nu ändå ansågs vara varelser som faktiskt gillar sex.

Samtyckeslagen

I Sverige pågår just nu ett arbete om att få till en samtyckeslag. Det innebär att vi för första gången har möjlighet att få en lag som stödjer att sex ska bygga på frivilligt deltagande, om vi hårddrar det. Allt utom ja är nej. I dagsläget så krävs det att du ska ha utsatts för våld, hot eller att du ska ha befunnit dig i en särskilt utsatt situation för att ett ofrivilligt samlag ska anses vara en våldtäkt.

Jag är absolut inte någon hejare på att läsa lagstiftning, så ni får gärna kommentera och förtydliga om det är någon nyans i detta som kan förklaras tydligare. Annars vill jag gärna hänvisa hit. 

I propositionen inför samtyckeslagen skrevs

”Ett sexuellt övergrepp är ett extremt uttryck för bristande respekt för en annan människas självklara rätt till personlig och sexuell integritet och självbestämmande. Att förebygga och bekämpa dessa brott effektivt förutsätter ett väl utvecklat straffrättsligt skydd men också ett välfungerande rättsväsende och aktörer som har förståelse för och god kunskap om frågor som rör sexualbrott”.

Fram för samtyckeslag säger vi!!

Kampanjen för en samtyckeslag har pågått i decennier och intensifieras emellanåt vid friande domar som framstår som särskilt upprörande.Den föreslagna nya lagstiftningen innebär att frivilligheten måste komma till aktivt uttryck, antingen muntligt eller genom ”olika former av fysisk respons”. Passivitet ska inte kunna tolkas som frivillighet.

Vill du lyssna på en podd som just förklarar samtyckeslagen bra så finns det här.

 

Hur tänker du kring sexualisering av det offentliga rummet? Vad tänker du kring samtyckeslagen?

 

 

Referenser till veckans inlägg:

Antologi: sju perspektiv på våldtäkt Nationellt centrum för kvinnofrid-

Våldtagen – en handbok i att möta utsatta kvinnor RFSU

“OM MAN INTE FRÅGAR FÅR MAN INGET VETA” Eva Sundborgs avhandling.

 

Inläggen i serien, vars länkar kommer fungera allt eftersom de publiceras:

En serie inlägg om våld mot kvinnor

Ett politiskt problem

Hur påverkas individen av en våldtäkt?

Hur frågar jag som vårdpersonal bäst om våldsutsatthet?

Att möta någon som utsatts för våld

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *