Muskler och muskelskador

Muskler och muskelskador

Muskelfysiologi

I detta första avsnitt börjar vi lite lättfattat med hur musklerna fungerar. Skelettmuskler består i huvudsak av två komponenter, muskelfibrer och stödjevävnad. Muskelfibrerna är ansvariga för musklernas kontraktila förmåga, det vill säga att muskeln kan dra ihop sig och förlängas under ansträngning. Stödjevävnaden utgör ramverket som binder ihop enskilda muskelfibrer och omsluter blodkärl och nerver inuti muskelstrukturen. Muskelfibrer varierar mellan några få centimeter till upp till 50 cm i längd (den längst längden hos vältränade män i m. sartorius)! Varje muskelfiber binds samman med senvävnad i en muskelsenövergång. Mellan varje enskild muskelfiber finns membranet endomysium, mellan olika buntar med muskelfibrer skiljer perimysiumet. Runt hela muskeln finns epimysium, vilket är en senvävnad av betydande tjocklek. Hela muskeluppbyggnaden är konstruerad att tåla enorm belastning.

BakingBabies: Muskler och muskelskador

Muskelskador

En muskelskada uppstår antingen av ett trauma, en plötslig överbelastning/sträckning eller en successiv överbelastning.  90 % av alla idrottsskador kommer från kontusioner eller sträckningar. En kontusion innebär att en muskel utsätts för en plötslig kompressionskraft, så som vid ett fall eller en tackling. Sträckningar sker vanligtvis vid sprint och hopp och handlar om att kraften blir så stort i rörelsen att muskeln sträcks ut och skadas. Då är det muskelfibrerna som helt enkelt blir så utsträckta att det går sönder. Dessa skador drabbas oftast muskler som går över två leder, där rörelseomfånget kan bli riktigt stort.

Vanlig träningsvärk kallas ”delayed onset muscle soreness, DOMS” och innebär en låggradig muskelskada i vilken muskelfibrer och stödjevävnad runt omkring muskeln har drabbats. DOMS, träningsvärk, är smärta från en muskel och beror på en cellnedbrytningsprocess och en inflammatorisk reaktion till följd av detta. Reaktionerna är dock så små att de inte behöver behandlas.

Den vanligast förekommande platsen för en muskelskada är i övergången mellan sena och muskel, eftersom denna plats i muskeln får utstå hög belastning med relativt liten flexibilitet. Den näst vanligast förekommande platsen för muskelskada är övergången mellan muskelsenan och benet.

När en skada uppstår är det för att en (eller många) muskelfibrer utsätts för större belastning än vad de kan hålla emot. Fibrerna brister itu, och så även de skiljeväggar som skiljer fibrerna åt. På den översta bilden pekar jag på den synliga övergången mellan muskel och sena, men dessa bryggor finns alltså nere på cellnivå och kan befinna sig på flera olika ställen i muskeln.

Skadetyperna

De olika typerna av muskelskador kan alltså delas upp i följande tre grupper:

  • Akut skador– skador som uppstår plötsligt med en klart definierat tillfälle.
  • Överbelastningsskador – skor som uppstått gradvis efter långvarig repetitiv (över)belastning.
  • Långvariga skador – skador som har  gett upphov till symtom (smärta) i minst tre månader. De långvariga besvären har börjar som de två ovan, men smärtan har inte gett med sig och det finns en pågående smärtprocess.

Vad händer när en muskel skadas?

I en muskelskada uppstår blödningar från blodkärlen inne i muskeln. En större skada orsakar också att epimysiumet går sönder, och då sprids blödningen mellan olika muskler. En mild muskelskada drabbar bara några enstaka muskelfibrer och ger bara upphov till en liten svullnad och smärta. En mellanstor muskelskada innebär större funktionsbortfall (=minskad förmåga för muskeln att dra ihop sig) och en stor skada går över hela muskelns tvärsnitt och orsakar då naturligtvis ett totalt bortfall. Dessa skador är ovanliga.

Akut omhändertagande

Det finns olika akronymer som står för de akuta åtgärder som ska göras efter en muskel- eller senskada. I oliker perioder har dessa varit:

  • RICE står för REST, ICE, COMPRESSION, ELEVATION
  • PRICE står för PROTECTION, REST, ICE, COMPRESSION, ELEVATION
  • POLICE står för PROTECTION, OPTIMAL LOADING, ICE, COMPRESSION, ELEVATION

Råden har förändrat en del över tid, men jag är nog mest såld på ”Police”. Jag vill hellre kalla immobiliseringsfasen för ”optimal loading” än ”rest”. Det har visat sig vara viktigt för läkningen att den skadade muskeln får vara förhållandevis stilla efter en skada, men det är minst lika viktigt att personen är uppe och rör på sig generellt. Det som idrottsmedicinforskningen i dagsläget menar är viktigast är den relativa vilan, kylan och kompressionen. Högläget verkar inte riktigt lika viktigt.

För oss vanliga dödliga är fortledsstukningar de mest frekvent förekommande sen-muskelskadorna, och drabbas du rekommenderar jag läsning här för att optimalt hantera din skada.

 

Inläggen kommer publiceras allt eftersom, och länkarna börjar fungera den dagen inläggen publiceras:

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *