Rehab för muskelskador

Rehab för muskelskador

Rehabprogress efter muskelskada

Ett rehabiliteringsprogram för muskelskador ska omfatta både kortsiktiga och långsiktiga mål.

Rehabiliteringsprinciper
Syftet med muskelskaderehab är att begränsa ärrbildning och att bevara och återfå styrka, elasticitet och kontraktionsförmåga hos musklerna och omkringliggande stödjevävnad. Målsättningen handlar om att:

  •     optimera rörelseomfång i leder och muskler
  •     återfå en optimal längd i  senor och muskler
  •     få en ökad styrka och uthållighet i musklerna
  •     få en ökad styrka och hållfasthet vävnaderna (=minska risken för ny skada)
  •     uppnå en förbättrad koordination, balans och kroppskontroll

Rehab under den akuta fasen

Under den akuta inflammatoriska fasen handlar omhändertagandet om att begränsa skadans omfattning och det viktigaste under denna period är relativ vila. Det handlar alltså inte om att ligga platt på sängen under tre dygn, men att de skadade området behöver ”immobiliseras”, det vill säga hållas förhållandevis inaktivt. Immobiliseringsperioden ska hållas kort, inte mer än 4-6 dagar, eftersom det annars riskerar att göra mer skada än nytta. Immobiliseringen påskyndar bildningen av ärrvävnad. Efter en skada ska svullnaden begränsas och den kroppsegna läkningen ska optimeras. Ofta får den skadade personen också antiinflammatoriska receptfria läkemedel. Kyla är den vanligaste behandlingen och effekten är en sänkning av temperaturen, ett minskat blodflöde och en minskning av svullnaden samt smärtlindring. Den första rehabaktiveringen innebär att personen ska spänna den skadade muskeln utan att utföra någon egentlig rörelse. Träning av övriga kroppen kan ofta fortgå som vanligt.

Att skadan går upp igen är förhållandevis vanligt, och oftast beror detta på en för hastig ökning av belastning efter immobiliseringsperioden. Noggrant anpassad träning är viktig ända ner på molekylnivå för muskelåterhämtning!

Rehab under reparationsfasen

Under rehabiliteringens andra fas är syftet att optimera läkningen, bibehålla funktion i övriga kroppsdelar och minska risken för minskning av kondition och styrka generellt. Vad gäller den skadade muskeln påbörjas nu försiktig rörlighetsträning och muskelstärkande övningar samt övningar för ökad balans och koordination. Nu har kan behandlingen ofta börja omfatta växelvis kyla och värme och ibland även mjukdelsmobiliseringstekniker så som massage och ärrbehandling. Muskeln kommer ha kvar ett ärr även efter sådan behandling, men uppmjukning av ärrvävnad kan normalisera funktionen i området.

Rehab under remodelleringsfasen

Under rehabiliteringens sista fas, som också är så lång som upp till ett år, ligger fokus på att uppnå sidlik styrka, en god funktion och att komma tillbaks till idrott och aktivitet. Innan en idrottare återgår till tävling bör hen vara symtomfri, ha återställd rörlighet, ha minst 90 % av styrkan jämfört med den icke-skadade sidan och en god förmåga till fysisk prestation.

Rehab efter bäckenbottenskador

Utifrån informationen ovan vill jag dra paralleller till bäckenbotten efter förlossning. Målen med bäckenbottenrehab handlar då om:

  •     Optimera rörelseomfång i musklerna i bäckenbotten och runt omkring höfterna/rumpan.
  •     Återfå normal spänningsgrad i bäckenbotten – den ska både kunna spännas men också slappna av helt.
  •     Erhålla en ökad styrka och uthållighet i knipet
  •     Få en ökad styrka och hållfasthet vävnaderna, det vill säga i bäckenbottens stödjevävnader. Detta vet vi att tar minst 6 månader efter en förlossning, och eventuellt längre beroende på amning och hormonbalans. Efter en gynekologisk operation kan vi anta att förhållandena är som följer: En vecka efter en operation är ärrvävnadens hållfasthet ca 3% av omkringliggande huds styrka. Efter tre veckor uppgår procentsatsen till 20% och till 80 % efter tre månader. Läkning tar alltså tid, oavsett vilken skada vi pratar om.
  • Kvinnan ska våga träna kroppen generellt för att bibehålla koordination, balans och kroppskontroll, men också generell styrka och kondition.

I tid tror jag då att den akuta fasen mest ska handla om mycket vila, och om stående och gående orsakar smärta och svullnad en vissa begränsning av just detta. Jag anser att mjuka små knip kan påbörjas ganska direkt om smärtan tillåter detta, men detta är enbart små aktiveringsknip och inget annat.

Efter den första veckan kan mer aktiv knipträning, djupandning och aktivering av omkringliggande muskler påbörjas. Efter de första 6 veckorna, och vis större skador längre än så, kan mer aktiv rehabilitering påbörjas.

 

Inläggen kommer publiceras allt eftersom, och länkarna börjar fungera den dagen inläggen publiceras:

Previous

Next

2 Comments

  • Det här kommer så rätt i tiden för mig att det är otroligt! 🙂 Ligger här en vecka efter stor gyn-op (slyng-plastik/ perinealplastik/ rectocele + fler förlossningsskador), blev hemskickad samma dag. När jag frågade om rehabplaner sa de att något sådant fanns inte men jag kunde ringa om det blev värre, alternativt söka fysioterapeut på egen hand. Tacktacktack!! Nu kan jag åtminstone börja med något försiktigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *