Överspänd bäckenbotten och förlossningar

Överspänd bäckenbotten och förlossningar

Bäckenbotten, anspänningsgrad och förlossning

”Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada”

”Kan man knipträna sig till en för spänd bäckenbotten?”

”Varför blir överspänd muskler svaga?”

”Har någon med överspänd bäckenbotten ökad risk att skadas vid förlossning?”

Vid senaste frågestunden fick jag några frågor om detta som jag tänkte besvara.

Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada?

Att smärtlindra bäckenbotten med pundendusnervblockad  är en metod som används under och efter vaginala förlossningar och vid mindre operationer. Bäckenbottens hela känselinput kommer från pundendusnerven, vilken kommer ut från korsbenet. Nerven grenar sedan ut sig till klitoris, bäckenbottenmusklerna, blygdläpparna, vaginalöppningen, mellangården och analsfinktrarna. En blockering av nerven gör att varken motoriska eller sensoriska signaler går fram. Metoden kan därför användas vid förlossningens senare steg för att lindra smärtan eller för att hjälpa bäckenbotten att slappna av. Det tar ungefär 5-10 minuter innan full effekt uppnås och lindringen håller sedan i 20-60 minuter.

En komplikation av blockaden kan vara att krystfasen förlängs eftersom kvinnan kan ha svårt att trycka på med bäckenbotten. Det finns dock studier som tyder på att både pudendusblockader och epiduraler kan verka skyddande mot levator ani-skador. Detta talar för att en smärtlindrings-inducerad avslappning i bäckenbotten kan öka tåligheten för passiv stretch, och därför skydda mot skada. Det här står dock inte motsagt, i alla fall inte när det gäller epiduraler. Epiduraler ökar risken för instrumentell förlossning, vilket i sig ökar risken för speciellt sfinkterskador. Så kanske pundendalblockader är bättre? Svårt att säga.

Något som är intressant i sammanhanget är det  kommersiellt tillgängliga redskapet ”epi no” eller ”ani ball” som används för att töja ut vagina de sista veckorna av en graviditet. Forskningen är trevande kring detta, och absolut inte samstämmig. Jag själv skrev ett förhållandevis kritiskt inlägg om ämnet här. Men en del tänker  att en uttöjning av bäckenbotten innan förlossning hjälper till och minskar risken för skada.

Knipträna sig till en för spänd bäckenbotten? Varför blir överspänd muskler svaga?

Här vill jag ta avstamp i lite teori kring spända muskler och tonus. Tonus är begreppet vi använder för anspänningsgrad i muskler i vila, och hyper- och hypotonus anger en över eller underspänning. Hypertonus är normalt ett sjukligt tillstånd som vi använder mest i sammanhang som har att göra med neurologisk sjukdom, där nervsystemets styrning av musklernas grundspänning  är felaktig. Detta ses hos Parkinson-patienter som får kugghjulsliknande rörlighet eller hos personer med cerebral pares som får spastisk och ofrivilliga rörelser. Bäckenbottens överanspänning är inte alls neurologiskt betingad på samma sätt hos de allra flesta, utan handlar mer om en överaktivitet i musklerna som är omedvetet viljemässig. I en fysioterapeutisk vardag benämner vi ofta muskler som överspända, förkortade, strama  och ibland överaktiva. Det behöver inte vara alls samma sak. En bäckenbotten som är överspänd är ofta aktivt spänd, medan strama muskler på lårets baksida mer är för korta och gör ont vid stretch.

Om tonus har att göra med muskelns anspänningsgrad i vila, har ”stramhet” mer att göra med muskelns passiva längd. En muskel med normalt tonus har en lagom anspänningsgrad i vila och kan viljemässigt spännas och anpassa sin anspänning efter kravet som läggs på den.  Du kan alltså tala om för din muskel att ”starta” och ”stoppa”, med en adekvat kraft i den aktuella aktiivteten. För högt tonus medför att din muskel kanske varken kan ”starta” eller ”stoppa” i och med att den redan håller på att jobba för fullt, även om du är i vila. Och eftersom den kör på ständigt, kanske den heller inte har något utrymme att anpassa sin spänningsgrad till aktiviteten du sysslar med.

Tonus

Hos en frisk person med ett välfungerande nervsystem (dvs de flesta av oss) bör bäckenbottens vilotonus vara avslappnat i liggande läge, med en viss låggradig grundaktivering så snart vi sätter eller ställer oss upp, och en mer höggradig anspänning när vi gör något mer högintensivt.

Hos personer med smärttillstånd, som har varit med om smärtsamma samlag eller av annan mer eller mindre känd orsak kan bäckenbottne liksom ”haka upp sig” på att stänga till alla kroppsöppningar. Ständigt och jämt. Då blir det en höggradig anspänning när det inte är adekvat att ha en sådan, utan de kanske finns både i vila och som grundaktivering.

Överspänd bäckenbotten

Jag ser ibland kvinnor som tränat sig till en överaktiv bäckenbotten, men jag kan sällan veta om de aktivt kniptränat för mycket, eller om de på grund av någon slags rädsla för framfall etc går omkring med ett för högt grundtonus. Min teori är att det troligen beror på det senare. Om bäckenbotten aldrig får slappna av minskar blodflödet, mjölksyra uppstår och muskelvärk blir ofta ett resultat.

Om du aldrig släpper ner bäckenbotten mellan knipen, eller alltid går omkring med din bäckenbotten för högt anspänd, kan du ”knipa dig till en överspänd bäckenbotten”.

För att muskler ska fungera optimalt behöver de vara både starka och flexibla. En muskel som generellt är okej stark men överspänd kommer funktionellt sett att verka som en svag muskel. Flexibiliteten för att hantera buktrycksökning, lägesändringar och olika aktiviteter blir nedsatt så att muskeln inte reagerar på ett adekvat sätt. Därför kan en överspänd bäckenbotten ge upphov till viss inkontinens eller överdriven känsla av kissnödighet, svårt att tömma tarmen eller göra att samlag blir smärtsamma. Ibland är vaginism, vestibulit och vulvodyni åkommor som hör ihop med ett för högt grundtonus i bäckenbotten, men det är ofta inte enda besväret.

En överspänd bäckenbotten behandlas inte i första hand med knipövningar, utan med avslappning och ibland triggerpressur.

Överspänd bäckenbotten ökad risk för skador?

Forskningsmässigt sett verkar det inte som att bäckenbottens styrka påverkar utfallet av förlossningen. Tvärt om verkar en stark bäckenbotten underlätta förlossning. Både kring myten att en ”stark bäckenbotten kan försvåra förlossningen” och studierna som gjorts, så tycker jag dock att det finns en viss begreppsförvirring. En stark bäckenbotten underlättar kanske förlossningen, men gör en stram/spänd bäckenbotten verkligen det? Varför skulle annars pundendusnerv-blockader minska risken för skador? Högt vilotonus verkar forskningsmässigt förknippat med en förlängd krystfas, men studierna är få och skillnaderna är små.

Jag hör ibland att kvinnor med vulvodyni får höra av sina läkare att förlossningar kan ”fixa” vulvasmärtan, och jag antar att det krasst handlar om tro att en utsträckning och uttöjning av de krampande slidmusklerna ger en förbättring? För en del kan det säkert vara så, men en studie jag läst har kommit fram till att kvinnor med vulvodyni (vaginism, vestibulit) som föder vaginalt och får förlossningsskador har ökad risk att ha smärta 2 månader postpartum jämfört med kvinnor utan vaginal smärta innan förlossningen.

Det här är alltså ett långt resonemang men mycket få tydliga  svar.

  • Stämmer det att risken för skador på bäckenbotten under förlossning om man spänner sig? Jag tror inte det.
  • Skulle pundendusblockad eller EDA kunna minska risken för skada? Ja, forskningsmässigt verkar det kunna vara så. Men i alla fall EDA ökar risken för instrumentella förlossningar, vilket i sin tur ökar risken för skada.
  • Kan man knipträna sig till en för spänd bäckenbotten? Om du under en längre tid spänner din bäckenbotten alldeles för mycket, ja.
  • Varför blir överspänd muskler svaga? De blir funktionellt sett svaga på grund av att de är oflexibla.
  • Har någon med överspänd bäckenbotten ökad risk att skadas vid förlossning? Kanske? Jag vet inte.

 

Berätta oändligt gärna hur du som läser tänker!!

 

Referenser

A Population-Based Study of Pregnancy and Delivery Characteristics Among Women with Vulvodynia

Too tight to give birth? Assessment of pelvic floor muscle function in 277 nulliparous pregnant women.

Epidurals for pain relief in labour

Intrapartum risk factors for levator trauma

Previous

Next

14 Comments

  • Tack för ett tydligt och jättebra inlägg! Vad tycker du om botoxbehandling av vaginism för att få musklerna avspända och få dem att sluta sända smärtsignaler och på så sätt lära om kroppen att samlag etc inte gör ont?

    • Varsågod! =) Min uppfattning är att när det funkar är det asbra, men inte som första behandlingsalternativ. Jag vet dock inte hur mycket forskning som finns på det och om låbgtidseffekterna utvärderats riktigt.

  • Hej! För att koppla på första frågan, skulle botox kunna hjälpa om man inte endast är spänd runt slidan utan i hela bäckenet alltså rumpan också?

    Där du beskriver att man kan vid förlossning blockera pundendusnerven för att bäckenbotten ska slappna av, är det eventuellt något som skulle kunna användas för att behandla spänd bäckenbotten också?

    • Hej! Fråga ett: tror inte det, har i alla fall aldrig hört talas om det. Fråga 2: tror eventuellt det kan användas som test, liksom för att blockera nerven om man misstänker att det är den som liksom ”okynnessmärtar”, men tror inte att det används som behandling.

  • Förlåt, nu lägger jag den här kommentaren på ”fel” inlägg, men jag hittade inte riktigt vart den passade in. Var precis inne på förlossningen eftersom jag upplevde att fosterrörelserna ändrat sig så mycket det senaste dygnet, och det visade sig att bebisen helt plötsligt vänt sig med rumpan nedåt… (går in i vecka 35 i morgon).

    Ligger den kvar så nästa vecka när jag ska till BM så ska man göra ett vändningsförsök, men jag känner att jag inte riktigt vet hur jag ska tänka utifrån det – klart vi testar att vända, men OM den nu ligger kvar med rumpan ner så känner jag inte direkt att jag haft så lätta förlossningar tidigare (två barn innan) att jag vill genomgå en sätesförlossning rakt upp och ner…. Eller är det inte jobbigare?

    Lite personlig rådgivning kanske, men jag har följt dig ett bra tag och tycker du har bra inlägg och åsikter, så det kändes ändå som rätt person att fråga..

    • Min spontanta tanke är att de aldrig kommer låta dig genomgå något som bedöms som riskabelt, och att de kommer göra en grundlig undersökning av dina förutsättningar ifall det handlar om en sätesförlossning. Men känner du att en sätesförlossning inte känns riktigt bra så borde det inte vara något problem att få ett snitt. Min personliga känsla är att det låter som att du själv känner att snitt vore bäst, och då ska du vara lojal till din egen magkänsla. Heja dig!

  • Hej! Jag har precis blivit typ helt frisk från vestibulit, som jag fick 2010. Men min bäckenbotten är fortfarande väldigt spänd, mina gynekologer jag besökt säger alla att jag ska träna knipövningar, men hur ska det hjälpa? Ska jag knipa ihop musklerna ännu mer, för att SEN slappna av?

    Har du något tips på hur jag kan göra? /Camilla

    • Hej! OM du överhuvudtaget ska knipa ska du enbart knipa för att få avslappningen efteråt, men jag brukar generellt inte rekommendera knipövningar för överspändhet. Om du läser i kategorin för överspänd bäckenbotten så hittar du mer om mina råd.
      Berätta mer, hur gick din väg till tillfrisknande?

  • Jag tänker att om en muskel är spänd är det lättare att den får skador/bristningar. Om en förlossning eller kanske snarare omständigheterna runtomkring upplevs onödigt stressande, tänker jag dels att hjärnan kan börja ge signaler till kroppen att ”-nej, vänta nu, det är inte säkert att föda här”, att det avstannar eller blir fel på annat sätt, att musklerna blir så hårt spända att kroppens naturliga förlossningsarbete inte kan övervinna det och se till att musklerna töjs ut mesta möjliga, vilket ju behövs för att barnet ska passera utan skador på mamma/barn.
    Är det inte så att även en väldigt lång förlossning inte betyder att musklerna till slut hänger helt trötta och slappa, utan de befinner väl sig i nåt slags kristillstånd och är extremt spända så länge kroppen är vid liv?
    Kan dra paralleller till djurhållning, där det är erkänt hur oerhört viktigt det är att inte störa, stressa eller förflytta en högdräktig/födande hona pga komplikationsrisker. Tänker att det såklart måste vara samma sak med människor. Förlossningsvården måste ha högre prioritet på att få kvinnor att känna sig trygga och lugna och därigenom kunna minska skador och alltså sänka kostnaderna för eftervård och psykisk ohälsa senare. Skulle önska att de lyssnade mer och drog lärdom av alla dessa historier om brister, och en villighet till förändring. Skulle vilja skicka över en större dos yrkesstolthet och arbetsglädje och en hel del resurser och högre lön till varje människa som pysslar med förlossningar, både på sjukhus och i hem. Varje kvinna borde få känna trygghet i att vara bland erfarna barnmorskor som lyssnar och där man får alla kort på bordet och får vara involverad i beslut gällande ens kropp.

    • Jag håller med dig. Men bäckenbotten töjs ut typ 300% under en vaginal förlossning, visst kan den hålla spänningen ett tag men tillslut kommer den ju vara så utsträckt att den inte kan få fram mycket kraft att tala om. Så jag vet inte om jag tänker som du i just det där med att bäckenbotten skulle vara extremt spänd och i ett kristillstånd just under förlossningen. Eller ja, ett trauma är det ju. Däremot tror jag att en del får exakt den reaktionen efteråt. Men krafterna under en vaginal förlossning gör ju liksom oavsett att bäckenbotten förlorar den kraftmätningen. Ibland med skador, ibland inte.

  • Ja bäckenbotten förlorar helt om barnet ska kunna komma förbi, men när musklerna töjs ut, borde det inte vara större risk att en motarbetande/spänd muskel brister än en mjuk, medgörlig (eller vilket ord som kan beskriva en ospänd muskel)?

    • Ja, alltså delvis tror jag det, men inte att spändhetsgraden där och då spelar jättestor roll (för så uttänjda muskler har nog ingen förmåga till spänning kvar), utan att det då handlar om stödjevävnaden och de mer passiva strukturerrna och deras egenskaper.

      • Jätteintressant. Menar du alltså senor och muskelfästen? Hur ser läkningen ut vid skador där, har sånt lätt för att fixa sig självt eller behövs och kan det ”sys ihop”? Är det samma tänk då som när man tar hand om muskelskada eller är det bara ex lång vila som gäller?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *