Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Mitt sätt att hantera tankeproblem som jag inte kan få rätsida på bara genom att tänka själv, är att söka i databasen PubMed. När jag försöker tänka smart kring ämnet kroppsuppfattning, kvinnoideal och mammakroppen kommer jag egentligen inte någon vart på egen hand. Medicinsk forskning har inte svaret på allt, men ibland kan det ge lite ljus på en mörk funderingsväg.

Just nu klurar jag mycket på kroppsuppfattning, vår samtids kvinnoideal och vad det gör med oss.

En kvinnas kroppsuppfattning anses i medicinsk forskning vara en psykologisk sammanställning av biologiska, psykologiska och sociala influenser. Kroppsuppfattningen påverkas under hastiga och omfattande förändringar under graviditet och tiden  och kan försvåras av den parallella processen av att också bli förälder. Under graviditeten är det både accepterat och förväntat att en kvinna ska gå upp i vikt, men inte att en kvinna ska ha kvar vikten efteråt. De sociala elementen i kroppsuppfattningen innebär att den blir uppblandad med moraliska värderingar. Detta har bland annat setts i studier där kvinnor tycker att det är okej att gå upp i vikt på magen där fostret är, men inte att det är okej att samtidigt få mer vikt på armar och ansikte. Det har också i studier visat sig att gravida upplever att första trimestern är jobbig rent kroppsuppfattningsmässigt,  midjan blir bredare, utan att graviditeten verkligen syns.

Efter förlossningen uppfattar kvinnor att de inte längre har någon ursäkt för att frångå kvinnoidealet och detta kan öka risken för psykisk ohälsa hos kvinnan.

En annan aspekt på detta som forskningen visar är kvinnor uppfattar att viktuppgången under graviditeten på ett sätt är naturen som vinner över kroppskontrollen och att kroppen på så sätt kan upplevas främmande. Så fort bebisen fötts upplever kvinnorna att samhället kräver att de ska återta kontrollen över sina kroppar. Detta upplevs som både stressande och skrämmande för många kvinnor. Genom detta synsätt blir kroppen ett projekt som skulle arbetas på och kontrolleras. För vissa blir pressen att kontrollera kroppen  ännu större efter förlossningen, än det var innan graviditeten ens. Detta har visat sig hos både förstföderskor och omföderskor.

Kroppsuppfattningen tangerar även andra ämnen så som identitet och livsroller.

Studier visar att kvinnor som uppfattar att de graviditetsrelaterade förändringarna är inkompatibla med andra (köns- och genus)rollerna. Att vara en sexualpartner och upplevelsen av att vara attraktiv påverkas av kroppens förändringar under och efter graviditet. Dock visar flera studier att kvinnor fascineras av kroppens funktionella anpassningar under graviditeten.

Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara medvetna om den sociala press som ligger på kvinnor gällande kravet på att ha en perfekt kropp.

Vi alla behöver fundera på hur detta kan påverka hälsan för gravida och nyblivna mödrar.  En stor andel anställda inom vården rapporteras att inte vilja diskutera vikt och kroppsuppfattning på grund av brist på kunskap och risk att det uppfattas som kränkande. Forskningen visar dock att det är mindre stigmatiserande att fokusera på en hälsosam kroppsuppfattning (hälsosam diet, livsstil och fysisk aktivitet) än att faktiskt prata om vikt. Det bedöms som positivt om hälso- och sjukvårdspersonal kan lära sig att prata om kroppsuppfattning mer än BMI.

Påverkan från andra kvinnor så som mamma, systrar och vänner påverkar också kroppsuppfattningen mycket. Systrar och bästa vänner påverkar mer än mödrar, och vänner mest av allt. Kroppsjämförande i nära relationer påverkade kvinnors kroppsuppfattning mer än vad man kan tro och kan skapa missnöje med den egna kroppen. En kan inte välja sin mamma eller syster, men en kan väl välja sina vänner.

Föräldrar, vänner och media alla påverkar kroppsmissnöje och risken att utveckla ätstörningar.

Sociokulturella influenser (media) påverkade kroppsmissnöje signifikant. Även föräldrars viktprat hör ihop med ätstörningar hos tonårsflickor och att mödrar går på diet hör ihop med döttrars extrema viktkontrollbehov. Under inga omständigheter hörde familjens viktprat och dieter ihop med bättre mående hos flickorna.

Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Graviditet är socialt accepterat, att vara tjock är det inte. Gravidkroppen uppfattas vara utanför kvinnans kontroll och påverka kvinnans identitet och roll. Samhället sänder blandade och förvirrande signaler där gravida kroppar möts med både positivitet och avsmak. Kvinnors uppfattning om gravidkroppen påverkas av det sociala stigmat mot övervikt och de karaktärsdrag som anses höra ihop med fetma (lathet, dålig karaktär etc). Socialt konstruerade kroppsideal skapar behet av kroppskontroll för att hantera rädslan för övervikt och tillhörande sjukdomsrisker. På något sätt hamnar graviditetsrelaterad viktuppgång att tangera denna rädsla. Media och nära relationer påverkar alla en kvinnas kroppsuppfattning och kroppsångest. Att inte kommentera om och prata om vikt och mat är en viktig faktor för att bidra till hälsa för tonårsflickor, säker för fler av oss. Vårdpersonal bör prata mer kvinnor om kroppsuppfattning och kroppsmissnöje och inte bara stirra sig blinda på vikt, BMI och kilon.

Hur kan vi inom vården påverka det här till det bättre? Hur påverkar vi alla idealen?

Lite referenser:
1. Women’s experiences of their pregnancy and postpartum body image: a systematic review and meta-synthesis.

2. Mirror, mirror on the wall: how women learn body dissatisfaction.

3. Attachment, the tripartite influence model, and the development of body dissatisfaction.

4. Family weight talk and dieting: how much do they matter for body dissatisfaction and disordered eating behaviors in adolescent girls?

 

Det här en del av en serie inlägg:

Kändisar, mammakroppen och viktnedgång efter graviditet

Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Träningens betydelse för postpreggokroppen

Att komma tillbaks, identitet och kroppsjag

Om du mår dåligt över din kropp är det ditt eget fel, eller?

Hur framställs gravida kvinnor i preggo-tidningar?

Previous

Next

2 Comments

  • Ah,vilket komplicerat ämne och så intressant. När jag läste så började jag gråta av det du skriver. Det går rakt in i hjärtat på mig och jag vet att jag är oerhört påverkad av allt det här. Men det är så komplext att det faktiskt inte går att reda ut i enbart de egna tankarna. Jag kämpar med det varje dag.

    Jag tappade så enormt mkt av min identitet av graviditeten. Jag klarade inte kroppsförändringarna och gör det fortfarande inte. Tidigare så kände jag mig stark, tyckte om mig själv, kände mig sexig och kvinnlig. Samtidigt har jag nog alltid inbillat mig att det är en känsla som kommer inifrån mig själv och inte är så väldigt påverkad av hur samhällsidealet ser ut. Så är det natuligtvis inte, visst är vi alla enormt påverkade.

    Men jaja, så födde jag barn och blev mamma. Vilket är underbart såklart. Men jag hade en tro, och förhoppning om att jag skulle få tillbaka min positiva kroppsuppfattning – och min kropp. Så har det inte blivit. Finns många orsaker till det, dels en havererad relation som gör att det inte funnits någon bekräftelse utifrån, inte heller sex. Men mest min egna uppfattning om mig själv.

    Sonen är tre år nu. Jag lägger timmar på träning, pengar på PT, och det går ändå inte framåt. Jag inser att det är nog mina egna tankar som det är fel på. För fysiskt sett så tror jag att jag ser ut ungefär som tidigare, dock några år äldre. Men i mitt huvud är förändringen enorm och jag kommer aldrig att bli densamma igen. Faktiskt borde pengarna gå till en psykolog istället för PT =). Jag har precis bestämt mig för att jag måste bli snällare mot mig själv. Men det är lättare sagt än gjort.

    Men ämnet är oerhört intressant och jag önskar att jag hade vetat mer om det. Att min sambo hade vetat mer om dessa mekanismer innan relationen kollapsade. Hade vi haft lite mera kunskap och helikopterperspektiv så tror jag vi hade kunnat lösa en hel del. Tack för ett intressant inlägg. Det gick rakt in…..

    • Åh, din kommentar hade fastnat någonstans och jag läste den först nu. Men åååååå, bajs på hur såna här krav påverkar oss negativt alltså. All kärlek till dig, du låter oerhört stark! Jag röstar också för samtalskontakt, hellre förändra kraven än kroppen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *