Postpartumperiodens sömnbrist

Postpartumperiodens sömnbrist

Sömnbristen kanske börjar redan under graviditeten, men den största förändringen brukar ändå vara då en ny liten familjemedlem gjort entré.

En studie har visat att under bebisens första vecka sover den nyförlösta 1,5 timmar mindre än hon gjorde under den senare delen av graviditeten. Sömnen blir också mer upphackad och 70 % av alla nyförlösta sover någon stund på dagen. Förstagångsmammor har sämre sömnkvalitet, spenderar mindre tid i sängen och har färre antal sov-episoder jämfört med flergångsmammorna vid jämförelse en vecka efter förlossning.

Inte bara den nyförlösta får en påverkan på sömnen, partnern påverkas naturligtvis också. En studie som undersökt mödrar och fäder under postpartumtiden kom fram till att kvinnorna faktiskt sov mer än papporna, men att mammornas sömn var mer upphackad. Båda föräldrarna upplevde i regel hög självuppskattad trötthet, men papporna skattade detta högre än mammorna. Papporna somnade också lättare under laboratorietesterna i studien.

Detta kunde eventuellt förklaras av tre olika fenomen:

  • Mammorna fick totalt sett sova mer i mängd, och detta kompenserade deras upphackade sömn något.
  • Mammorna kan ha haft svårare att sova på grund av att de hade svårt att släppa tankarna som barnet, även när barnet var hos pappan. Papporna tolkades ha lättare att somna under laboratorietesterna för att de hade lättare att somna när barnet inte var med.
  • Mammorna har ett biologiskt skydd mot trötthet och/eller en förhöjd vakenhetsnivå. Under den tidiga postpartumperioden sker en rad ganska drastiska förändringar på fysiologisk och hormonell nivå för den nyblivna mamman som kan leda till en minskad fallenhet att falla i sömn.

Det verkar alltså som att nyförlösta kvinnor på något sätt hanterar sömnbristen på ett mer effektivt sätt än män i ett tidigt stadie efter graviditeten.

Sömn och postpartumdepression

Sömnbrist påverkar det generella måendet, och stor trötthet associeras med en ökad mängd negativa känslor. Sömnbrist och depression har välkända samband som går åt båda håll. Sömnbrist hos nyförlösta kan också vara bidragande till utvecklingen av postpartumdepression. Sömnbrist är vanligt hos nyblivna föräldrar på grund av barnets oregelbundna sömnmönster och omogna cirkadianska rytm. Sömbrist och störd sömn återfinns både hos nyblivna föräldrar och personer med depressionssjukdomar, och det finns samband mellan båda dessa. 10-15 % av alla kvinnor uppfyller kriterierna för depression postpartum. I vissa länder är sifforna upp emot 60 %.Postpartumdepression har negativa konsekvenser för livskvaliteten hos den nyförlösta och relationen till barnet kan påverkas.

Förlossningen som sådan och händelserna runt omkring denna kan ha fysisk och psykisk inverkan på kvinnans sömn. Att ta hand om en nyfödd med oregelbundna sömnmönster bidrar med ytterligare svårigheter kring sömnen. Dålig sömnkvalitet kan leda till depression, och depression kan också leda till dålig sömnkvalitet. Detta gäller alltså båda föräldrarna, som båda kan vara drabbade av sömnbristen!

Kvinnor med postpartumdepression hanterar sömnbristen på olika sätt. Studier har visat att de som får hjälp att hantera sömnen på ett mer effektivt sätt ofta mår  bättre efter en tid. Socialt stöd har visat sig vara av stor vikt – att partnern eller andra anhöriga tar hand om barnet och låter modern få sova.

Det viktigaste är att våga söka och ta emot hjälp.

Du kan börja med att prata med ditt barns BVC-sköterska. Denna kan sedan hjälpa dig vidare till psykolog eller hänvisa till vårdcentralen vid behov. Ni kan också få stöttning i hur ni bäst ska hantera barnets nattsömn så att ni alla får sova mesta möjliga!

Inläggen i serien i ordning

 

Previous

Next

10 Comments

  • Så intressant serie inlägg. Fascinerande att se skillnaderna mellan föräldrarna men jag undrar vilka belägg man har för förklaringsmodellen under punkt 2? Skulle vara intressant att veta varför man trodde att pappan har lättare att lägga bort tankarna på barnet? Och isf varför. Och om det finns kulturella skillnader? Nu gick min hjärna igång!

        • Saxat från studien: ”Second, mothers’ sleep latency may have been influenced by worry about their infant’s safety or needs during her nap opportunities—despite the infant being under fathers’ care. Conversely, fathers may have interpreted MSLT nap opportunities as true opportunities to sleep because they perceived themselves as “off-duty.” 

  • Det där biologiska skyddet mot trötthet, hur funkar det? Skyddar det mot att inte orka vakna när barnet skriker, mot upplevd trötthet eller mot de negativa effekter sömnlöshet har på kroppen? Och har vi kvinnor alltid det skyddet eller är det tidsbegränsat?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *