Att natta våra barn på 60 sekunder

 

De Fernandoska nattningarna

Att natta (våra) barn på 60 sekunder

Vi får ibland frågor om det här med att natta barn, för vi nämner det ibland som en förutsättning för att typ kunna blogga och så. Vi brukar försöka att inte prata om det, för det är tämligen oförtjänt. Vi har fått barn som älskar att sova, typ. Eller i alla fall att gå och lägga sig. Det är i och för sig INTE som att de älskar att sova på mornarna. Och de vaknar ju och ska dricka, ha snuttefiltar, kissa, kramas och så vidare i all oändlighet ibland.

Vi har en bok där vi skriver upp saker om våra barn

Nu kommer vi till det där orättvisa.

30 september 2012, alltså exakt en månad efter att Wollmar föddes, skrev vi detta i boken:

Ända sedan vi kom hem från BB har Wollmar sovit från 8 till kvällen och fram till morgonen, med 3-4-måltider på natten. Han gråter aldrig utan ger bara ifrån sig ljud så att jag vaknar, han äter och somnar om. Han har sovit i egen säng sedan han var en vecka gammal, jag hämtar och lämnar honom till och från hans säng när han ska äta”.

Jag hör en del av er skära tänder redan nu. Barn är olika!!

När han var fyra månader står det så här:

Hans nätter sträcker sig mellan 19-08, men han äter flera gånger på natten. Dock somnar han om bra och gråter i princip aldrig nattetid. Han är lätt att lägga och somnar själv i egen säng efter att vi nattat honom,

Wollmar 8 månader:

Han sover fortfarande inte hela, ostörda nätter. Han vaknar oftast till och behöver nappas/vyssjas 3-4 gånger per natt, och ammar minst en gång. Han sover oftast mellan 19-05.30.

14 månader:

Han tycker mycket om sin säng och gosar gärna med mjukisdjur och kuddar. På kvällarna älskar han att titta på ”In the Night Garden” eller ”Pocoyo” efter det somnar han i egen säng med napp och snuttis efter att vi bett godnattbön.

(Vi började med kvällsTV som en del av vår kvällsrutin ganska tidigt, om ni känner funderingar kring detta kan ni läsa våra tankar här och här)

Wilfred då?

Vi har inte skrivit lika mycket om Wilfred, andra-barn som han är stackarn. Men när han var 3 månader skrev vi detta:

Hans nätter sträcker sig från åtta på kvällen tills han blir väckt av Wollmar på morgonen. Han började med snutte för några dagar sedan, oklart om han själv uppskattar den.

Vi har jobbat rätt hårt på att få barnen att gilla både napp och snuttis. Wollmar sov med napp och snuttis tills han var tre, sedan bara napp. Wilfred fyller 3 i maj och sover med napp, snuttis och två mjukisdjurspingviner. Han har stenkoll på alla sina prylar och vaknar om EN av dem är borta ur hans grepp. Riktigt så hade vi kanske inte riktigt velat ha det…Nappen behöver vi jobba bort snart, sa tandläkaren på 3-årskontrollen. Så det blir ett maj-projekt! Och till protokollet: Wilfred sov inte hela nätter vid tre månader, han åt en massa där också.

Anledningen till att vi inte skrivit så mycket om Wilfred och nattningarna är för att han införlivades i Wollmars rutiner. Jag var ensam med båda barnen när han var 3 månader och Wollmar 25 månader i några dagar och nätter, och skrev om det i ett gäng inlägg, länkar om någon är intresserad.

Kväll 1

Kväll 2

Kväll 3

Kväll 4

I vår kvällsrutin sedan barnen började kolla på TV:

  • Kvällsmat
  • Bad/dusch/badrumsfix
  • Nedsläckt i lägenheten ca en timme före sovdags
  • 30 minuter TV/läsning i soffan, fortfarande nedsläckt och förhållandevis lugna program på TV
  • Gå till sängs, be en godnattbön
  • Det har tillkommit att vi räknar till 50 innan vi säger ”Godnatt” och går från rummet, oklart varför. Wollmar vill att vi ska räkna tyst, Wilfred vill att vi ska räkna högt. Den som nattar Wilfred räknar då i hans öra, den andra vuxne är med Wollmar.
  • Sedan säger vi godnatt, att vi älskar dem, och går.
  • Barnen somnar själva.

Ungefärligt detta har funkat sedan vi började med Wollmar, men det har såklart funnits krångligare dagar/perioder också. Men alla våra föräldrar och närmsta vänner som varit med om våra nattningar påstår att vi har exakt världens mest lättlagda barn (typ), så jag gissar att det mest handlar om dem. Inte våra nattnings-skills-alltså.

Det här är alltså inte ett skryt-inlägg, för det är en extremt oförtjänt sak att skryta om. Men någon frågade och ville veta mer, och här är med.

Berätta, hur nattar du ditt/dina barn?

Previous

Next

9 Comments

  • Haha! Vilket annorlunda liv. Här är det en lång process. Pyjamas och bokläsning med pappa 5-20 minuter tills hon visar att hon är trött. Sen amning 1,5-2 timmar. I vissa perioder har jag sen kunnat lämna sovrummet en stund men nu dröjer det inte många minuter innan hon vaknar då. Helst sover hon med huvudet i min armhåla. Så jag ska helst inte röra mig heller. Och såhär har det varit hela hennes liv fast mycket mycket värre de första tre månaderna. Nu är hon 9,5 månader. Hennes far var likadan som barn.

  • Vi har oxå begåvats med ett av de där oförtjänt lättnattade barnen. Lillasyster är bara en månad – så det är lite svårt att veta var det tar vägen med henne, men än så länge sköter hon sig fint.
    Vår nattning består av att släcka ned. Toalettbesök med badrumsbestyr och byte till pyjamas. Sen får sonen ligga bredvid mig i soffan och vi kramas och jag säger att jag älskar honom osv. Så läser vi antingen bok eller tittar på vad vi kallar “mammaprogram” på tv. Det är lugna program med mycket prat som typ antikrundan eller så. Ofta somnar han på plats och blir sen buren till sin säng. Har han svårt att somna på plats så går han och lägger sig med sin pappa. Somnar då iregel på mindre än en kvart, aldrig mer än 30 minuter.
    Den springande punkten för honom är att han måste vara trött. De få gånger det verkligen tar emot är han oftast inte trött. Då avbryter vi och leker ett tag helt enkelt.
    Men det är lite som att man inte vågar berätta att vår nattning oftast är lugn och mysig och tar en halvtimme.

  • Kul att läsa om era rutiner och tankar! Vi har också haft tur med vår son som sovit bra sedan start. Det var till och med så okomplicerat att mitt förstagångsförälder-jag efter några månader blev orolig när vänner och bekanta med barn i liknande ålder pratade så mycket om att det ”igår tog 2h att söva E” osv . Jag började fundera på om det var något vi missat i föräldraskapet iom att jag inte upplevde att vi aktivt behövde ”söva” vår kille. Han somnade ju själv i egen säng, hur bra som helst. Trodde nästan att vi gjort något fel, innan jag förstod hur glada vi istället skulle vara över att det gick så smidigt. Nu är han 2,5 år och somnar och sover lika bra fortfarande (peppar, peppar…)

    Om några månader kommer nr2 och jag håller både tummar och tår för att det ska gå lika fint med hen!

  • Det är bara att gratulera till lätt-sövda barn! =)

    För oss tar det ca en timme, läsning och mycket prat och en liten specialgrej – han vill bli kliad på kroppen med en mjuk pensel =). Så det gör vi efter en noga ritual =). Eller ska vi räkna fingrar. Det funkar också. Han somnar alltid tillsammans med någon av oss (och ibland råkar vi somna med). Och han samsover med en av oss fortfarande, vid tre års ålder. Det kommer sig nog av extremt stökiga nätter när han var bebis. Vi fick en massa goda råd om att han skulle sova själv osv. Jag kunde inte se någon enklare lösning än att han låg bredvid mig, så att jag slapp gå upp alla de miljoner gånger han vaknade på natten. Min sömn? Katastrof…… Nu är det bättre. Nu sover vi gott. Men fortfarande tillsammans. Ganska mysigt faktiskt.

  • Åh småbarnsliv. Vi har separata sovrum. Jag med bebis i armhåla och sambo sover i stora barnets rum. Mest för att alla ska få sova så mycket som möjligt. Snart är det min tur att jobba men bebisen kommer nog ff sova i min armhåla nära bröstet. Nattningen av bebis innebär att snutta tills hen somnar. Nattning av stora innebär välling och läsning. Hen ligger i sin spjälsäng och pappa i en säng bredvid. Ligger kvar tills barnet somnat. Läggningsrutinen för stora har helt ändrats sen bebis kom. Förut somnade stora själv, men hen är nu mest trygg med förälder i rummet vid insomning.

  • Min lilla samsover med mig och har gjort sen hon var en månad gammal.
    Ammar vid nattning så det är jag som kör det varje kväll. Somnar kanske på 20-40 min. Vaknar kanske 1-2 ggr/natt för att snutta lite.
    Somnar runt 18 och sover till 5-6.
    I september ska hon börja på förskolan och jag vill trappa ner på dagamningen redan nu så hon ska klara förskolan bättre när jag inte är där. Tips?

  • Åh vad underbart det låter! Våra kiddos har båda haft mycket kvällsoro som spädisar och det tror jag pajade alla möjligheter att lära sig somna själv tidigt. Storebror gick över huvudtaget inte att lägga ner vare sig vaken eller sovande så han hade typ kroppskontakt med nån av oss i 8 mån.. lillasyster är lite mer chill och KUNDE somna bara sådär som riktigt liten, men sen var det väldigt oroligt på kvällarna och nätterna mellan 4-12v och då glömde hon hur man gjorde och måste nu sövas vid varje sov.. hon sover i min armhåla och storebror med pappa, men han har iaf kunnat sova i egen säng sen han va 1,5 år och när han väl somnat efter 60 min ligga brevid så sover han i regel hela natten till 7-8!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *