Våra bästa tips för att vårda relationen under småbarnsåren

Våra bästa tips för att vårda relationen under småbarnsåren

Nu är det alltså inte vi som ger oss ut för att vara relationsexperter. Generellt ogillar jag när random människor börjar strössla råd och tips om kring sig. Men vi fick frågan, och jag svarar. Utifrån Mia och mig. Tipsen här kommer också i en icke-rankad ordning.

  • Fråga varandra om planer och förväntningar.

Inför varje helg och varje ledig kväll frågar vi varandra: Vad är planen nu? Vad vill du ha ut av den här helgen? På min agenda kanske det står att baka brödet och förbereda morgondagens middag, på Mias att plugga eller blogga. Till helgen kanske vi behöver städa, vi båda vill träna etc etc. Då försöker vi planera in så att tiden räcker åt till oss båda. Ganska ofta sitter den ena av oss med datorn vid köksbordet medan den andra stökar i köket. På så sätt får vi ändå umgås lite, men kan lägga tid på det vi känner att vi borde. Oavsett hur vi löser det praktiska – att prata med varandra om planer och förväntningar är viktigt för oss.

  • Var involverade i varandra

Det hade inte varit lika enkelt att driva den här bloggen om det kändes som bara ett projekt som bara en av oss har. Nu delar vi intresset och kan både känna att den är värd att prioritera. Vi delar också matlagningsintresset och tycker om många andra saker. Men rådet är kanske generellt inte att välja en partner som har samma intressen som en själv, för när det kommer till att paret har skaffat barn kanske det redan är för sent. Jag tror att till viss del kan det vara ett val att fortsätta vara intresserad och aktivt involverad i varandras arbete, fritid och sidoprojekt.

  • Svälj mygg och sila bort kameler

Små saker som irriterar och frustrerar i en relation kan vi välja att inte ta en konflikt kring. Men de större sakerna som faktiskt blir något som skaver, de försöker vi ta tag i direkt. Det var ett beslut vi tog redan när vi gifte oss. Inte att vi skulle försöka förändra varandra, men att vi skulle ha en låg tröskel för att kunna diskutera saker som är svåra att stå ut med. Vi har också en regel om att inte någonsin anklaga varandra med meningen ”du gör alltid si” eller ”du gör aldrig så”, för det blir ofta så oerhört dåligt stämning och liksom bajskastning av en sådan diskussion.

  • Kommunicera effektivt

När våra barn är hemma är det som att ha en pratradio i bakgrunden. Ett av våra barn slutar _aldrig_prata. Dessutom kräver ju barnen en himla massa uppmärksamhet hela tiden. Vi försöker att inte hinta en massa saker till varandra, för det kan typ vara omöjligt för den andra att uppfatta. Vi försöker tala klarspråk, så ofta vi själva är medvetna om våra egna känslor. ”Jag pallar inte ta disken, kan du göra det? eller ”Jag måste bara få vara ensam en stund, är det okej om du tar nattningen så går jag och sopsorterar?” . Ibland skickar Mia meddelande om sitt sinnestillstånd till mig redan när jag är på väg hem från jobbet. Det är en bra grej att få en förvarning om ifall det är så att det kräver att jag istället steppar in som den peppiga och ansvarstagande föräldern.

  • Lagoma förväntingar på sex

Sex är skönt, men det är fotmassage också. Och att sova är ibland det bästa av allt. Jag tror att sex kommer in som en av de där sakerna som vi pratar ganska rakt ut kring, vad gäller förväntningar och planen för kvällen/helgen. Om en av oss hoppas på sex och den andre mest vill sova behöver vi ju prata om det och göra en gemensam prioritering.

  • Dejta hemma

Det här var vi lite bättre på när barnen var mindre och det kändes mer omöjligt att få till en dejt med barnvakt. Men då bestämde vi meny och dukade fint och tände ljus och gjorde lördagsmiddagen till en riktigt fin trerätters, där vi prioriterade att sitta och konversera och njuta av god mat. Alternativet är för vår del lördagskväll i soffan med chips och smågodis, men det är ju oftast framför TV:n och är långt ifrån lika socialt. Nu har vi tappat greppet om hemmadejtsplanerandet lite, eftersom vi något lättare kan få barnvakt och en middag på restaurang någon gång per halvår i alla fall. Skillnaden på en dejt och en kväll i soffan är alltså konversationen. Prioritera och planera den. En av gångerna gjorde vi detta: Konversationsfrågor för par.

  • Vardagsrutiner och rättvisa

Vi kanske inte ska göra gällande att vi är det perfekt jämställda paret, men när det kommer till hemmasysslor är vi nog ändå rätt jämställda. Vi brukar prata om det när det känns som att pendeln slår över åt något håll. Annars har vi en ganska jämn fördelning av rutiner: Mia letar recept och matplanerar, jag handlar och beställer. Jag dammsuger och torkar damm, Mia städar badrummet. Vi lagar middag lika många gånger i veckan i snitt, men vi håller inte räkningen. Jag bakar allt vårt matbröd och det mesta av fikabröd/kakor, Mia brukar diska mer och jag ställer undan. Mia tvättar, jag sorterar och hänger undan. Det är ingen millimeterrättvisa, men det kanske kommer sig av att vi oftast gör saker tillsammans/samtidigt och trivs med det.

  • Gör tråkiga saker tillsammans med barn, och roliga saker utan

Våra barn är oftast med på alla vardagssysslorna på ett eller annat sätt. Det är slöseri på egen/vuxentid att städa. Barnen får titta på/hjälpa till/ha tråkigt/leka själva när vi städar och donar. Ett tips är att ha en ballong som flyger över utblåset på dammsugarn! När barnen var små kunde vi dammsuga med dem i sele på ryggen. Mia brukar ha barnen med när hon skurar badrummet. Då skurar hon väggar och golv med grönsåpa och låter någon av dem leka brandman och skölja bort lödder såpan med duschslangen. När barnen sover vill vi göra annat än att städa.

  • Säg tack

Vi säger tack till varandra många gånger dagligen. ”Tack för att jag fick gå iväg och träna”. ”Tack för att du tog disken”. ”Tack för att du lagt kuddarna i soffan i en sån fin ordning”. Det gör mycket för motivationen att få höra ett tack, även om det kan tänkas självklart det vi tackar för. Det kanske var PISSJOBBIGT den där timmen jag var på gymmet, eller det kanske var sjuhundradegången jag plockade upp soffkuddarna. Det är egentligen inte själv grejen vi tackar för, utan mer för känslan bakom. Att jag ser att du gjorde det där för mig, trots att det kanske inte var helt utan uppoffring.

Det var nog våra tips.

Vilka är dina?

 

Previous

Next

3 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *