Föräldraskap som fysisk och psykisk belastning

Föräldraskap som fysisk och psykisk belastning

Föräldraskap är en fysisk belastning, det tror jag att de flesta kan skriva under på. Traditionen kring ergonomiforskning har traditionellt handlar om arbetsställningar för att minska utvecklingen av belastningsrelaterad smärta på arbetsplatsen, men även hemarbete och föräldraskap kan ses ur ett ergonomiskt perspektiv. Riskfaktorer för att utveckla smärttillstånd kan delas upp i biomekaniska (det som har med exponering för upprepad fysisk belastning att göra) och psykosociala (de som omfattar individuella och sociala faktorer som påverkar individens upplevelse av stress, kontroll och beslutsfattande).

Föräldraskapsergonomi

Det finns inte supermycket forskning om föräldraskapsergonomi. Detta område ligger dock nära området av ergonomi/belastning för de personalgrupper som jobbar med barn. Det finns en del viktiga skillnader, men också likheter. Det vanligast förekommande smärtbesväret som personer som jobbar med små barn (spädbarn och föreskoleåldrar) lider av är ländryggssmärta. Samma gäller för föräldrar till barn under 4.

De olika belastningsfaktorerna

De psykosociala stressorerna i föräldraskapet kan var att förstå sitt spädbarn, att känna sig överväldigad av barnets behov av dygnet-runt-omvårdnad och att försöka klämma in ”dubbla skift” med både arbete utanför- och innanför hemmets väggar.

De biomekaniska riskfaktorerna är muskoloskeletal smärta handlar i första hand om att bära, lyfta och böja: i /ur vagn, bil, spjälsäng och upp/ner från skötbord, golv. Mycket av belastningen avgörs i hur lång hävstången blir. Ju längre bort från koppen lyftet blir, desto tyngre upplevs belastningen.

”Most high-risk practices entail use of the body, particularly the back or neck, in an awkward posture. An awkward posture is one that deviates from a neutral position (i.e., head upright, maintenance of vertebral curves, shoulders at one’s side, elbows flexed to 90º, forearms not rotated, wrists straight)”

Antalet räknas

Föräldrar till spädbarn gör ca 12 högriskaktiviteter per dag. Föräldrar till barn mellan 2-3 år gör ungefär 9 högriskaktiviteter per dag. Minskningen handlar ofta om att matningssituationen med tiden ser annorlunda ut, och att bärande och förflyttningar ändras. Den mesta biomekaniska och psykosociala överbelastningen verkar finnas hos föräldrar till barn under 2 år. För Föräldrar till barn mellan 1-2 har ofta en både tung och krävande vardag. Dessa föräldrar har också i stor utsträckning hunnit utveckla muskuloskeletala överbelastningsbesvär.

Resultatet kan bli smärta

Runt 60 % av alla småbarnsföräldrar rapporterar att de har några smärtor eller besvär relaterade till föräldraskapets belastningar. Ungefär hälften har ländryggssmärta. Något färre rapporterar smärta i nacke, bröstrygg och skuldror. Ungefär 10% har smärtor i knän, höfter, händer, handleder eller fingrar. De största riskfaktorerna är att ha barn under 2 år och att göra många högriskaktiviteter på en dag.

En arg Wilfred och en Mia med ont i handlederna 2014.

Att räcka till

Den psykosociala faktorerna om spelar in verkar vara upplevelsen av att ha tillräckligt mycket tid för att göra klart det som behöver göras, att inte ha tid för sig själv och känslan av att omsorgen för barnen är fysiskt belastande. En intressant faktor är att en timmes egentid/tid för att göra en självvald aktivitet i veckan hör ihop med minskade muskuloskelettala besvär. Mammor som jobbar deltid verkar ha störst risk att utveckla belastningsrelaterad smärta. Detta kan förklaras av dubbelarbete med både lönearbete och obetalt arbete i hemmet.

Högriskaktiviteter
Bära barn i bilbarnstol
Bära barn på höften
Bära barn och böja sig ner samtidigt
Lyfta barn upp/ner från skötbord
Lyfta i/ur barn i spjälsäng
Lyfta upp barn från golvet
Stå böjd över och tvätta barn
Byta kläder eller blöja på barn på golvet
Skjuta barn på sittleksak
Amma/flaskmata med bristande positionering
 

”Child-care tasks considered to be “high risk” were assumed to be those that result in high biomechanical stresses placed on a particular part of the body. Most practices that involve carrying, lifting, and bending place a strain on the low back that is exacerbated by repetition, prolonged duration, and weight of the child. When the child is held away from the parent’s body (such as when loading a child into a car seat or removing a child from a crib) the torque placed on the upper and lower back and shoulders is greatly increased. Most of these practices can be performed with less risk by maintaining proper alignment of the body, by keeping the child close to the body when lifting, and by using alternate means to carry a child for prolonged durations”

Referenser:

The ergonomics of caring for children: an exploratory study.

Previous

Next

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *