Tidigt föräldraskap för dig med reumatisk sjukdom

Tidigt föräldraskap för dig med reumatisk sjukdom

Det finns inte många vetenskapliga studier om hur föräldraskapets belastning påverkar kroppen, och det finns ännu färre om just detta ämne och reumatisk sjukdom. Men om vi utgår från de kunskaper som finns angående fysisk aktivitet och träning kan vi dra en del paralleller.

Fysisk aktivitet och belastning

Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger en ökad energiomsättning i kroppen. Detta kan vara promenader, mer intensivt hem/trädgårdsarbete och trappgång. Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan, med en pulshöjning. Du kan byta ut dess1 150 minuter mot mer intensiv träning i 75 minuter. Detta brukar vara det som defineras som fysisk träning, den aktivitet som vi medvetet planerat in för att bli starkare, rörligare eller uthålligare. För dig som lever med en reumatisk sjukdom är fysisk aktivitet och träning extra viktigt, men den kan ibland behöva vara anpassad efter ditt mående. Du rekommenderas att träna både konditionsträning, rörlighetsövningar och träning som syftar både till att öka din muskelstyrka men också muskeluthålligheten. Det är lättast om den fysiska aktiviteten blir en naturlig del i vardagen.

Belastning som värkgenerator, fysisk aktivitet som friskfaktor

Med reumatiska besvär följer oftast smärta, stelhet och trötthet. Det är inte ovanligt att även friska föräldrar drabbas av dessa tre symtom, men för dig kan det bli mer uttalat. När det gäller fysisk belastning för dig med reumatisk sjukdom handlar det om att dosera din nivå av aktivitet utifrån hur aktiv sjukdomen är och hur du mår för dagen. Med barn med i bilden är det inte alltid du som sätter den exakta agendan.

Kroppen anpassar sig efter fysisk belastning om den utförs regelbundet, och förmodligen kommer du känna att kroppen anpassar sig allt eftersom barnen växer. Kroppen vänjer sig också vid de positioner och kroppshållningar du ofta hamnar i. Medför föräldraskapet att du ofta sitter med nedsjunken hållning kan du behöva jobba extra på att ta ut rörligheten i ryggen bakåt så att du inte förlorar den rörlighet du har. Rörelserna ska vara mjuka och långsamma.

Nyttan av att vara stark

Du kommer ha nytta av att vara stark i musklerna. Som för alla andra småbarnföräldrar finns det goda effekter med att styrketräna. Bra muskelstyrka utgör en stabil miljö för lederna. Nedsatt muskelstyrka i bålen och kring höfterna smyger sig ofta på under en graviditet och kan ge sig till känna efteråt. Detta kan du behöva specifikt riktad träning mot. Du när det gäller muskelfunktion skiljer vi på styrketräning som syftar till volymökning och ökad styrka kortsiktigt, och uthållighetsträning som sker med lägre belastning under fler repetitioner. Ofta blir du uthållig i musklerna av att bära barn, gå barnvagnspromenader och göra hemarbete, men kanske räcker belastningen inte helt till för att fortsätta ge en volym- och styrkeökning. Styrka är också en färskvara och behöver underhållas med hjälp av belastning och regelbunden träning.

När är det onda dåligt?

24-timmarsregeln.

Ganska ofta får vi fysioterapeuten frågor om hur ont det får göra att träna och belasta kroppen. Ibland kan vi inte komma ifrån att fysisk aktivitet bidrar till en viss ökning av smärta och svullnad, men vi vill att detta ska ha återgått till startnivån efter 24 timmar igen. Går inte symtomen i bort inom 24 timmar kan du behöva anpassa belastningen. Det kan handla om vad du gör, hur du gör och hur länge du gör det.

Belastningsrelaterade saker att ta hänsyn till:

  • Initiera ny belastning successivt. Detta gäller all belastning, men kanske viktigast vid nya bärhjälpmedel eller andra saker som kräver mycket av din kropp.
  • Anpassa föräldraskapet efter skov eller när din sjukdom är mer aktiv. Sänk ribban och välj de enklaste lösningarna när det behövs.
  • Smärta som upplevs acceptabel under och efter fysisk belastning upp till 24 timmar är okej.

Nu kommer tipslista för vad du kan tänka på när du köper saker inför livet med bebis.

Här får ni otroligt gärna fylla på med kloka tips och råd i kommentarsfältet!

Samsovning

Fråga om råd på BB och BVC hur du lättast kan planera sovandet så att det blir säkert för både dig och ditt barn. För många med led- och muskelvärk kan det finnas en poäng med att planera in att samsova med bebisen för att minimera antalet lyft.

Kläder och knäppningar

Bebiskläder är det sötaste som finns, men de kan vara varierande lätta att hantera. I början kan en bebis behöva få ren blöja upp emot 12-14 gånger per dygn. Om du har svårt att hantera små knappar och hårda tryck kan det vara bra att ta detta i beaktning redan vid inköpsstadiet. Om du har besvär med händerna kan stretchiga tyg och omlottbodys vara enklare att hantera. Dragkedjor och kardborre kan vara att föredra framför små hårda vanliga knappar eller snäppknappar om du har ont i händerna. I början kan det också vara en poäng med att inte skilja på dag- och nattkläder för att minska antalet byten (även om bebispyjamasar är typ det sötaste som finns).

Blöjor och byten

Investera ett ett bra skötbord i en bra ergonomisk höjd, gärna strax nedanför din egen armbågshöjd när du står rak. Du ska inte behöva böja dig ner eller sträcka dig upp. Om du har besvär med händerna kan du behöva undvika pull-up- blöjor eftersom de ofta kräver mer att få på och av jämfört med ”vanliga” blöjor som stängs med en slags kardborre.

Vagnar, bilstolar och spännen

Om du planerar att bära bebisen i babyskyddet behöver du eventuellt kolla på vikten på skyddet. Det finns olika viktklasser, och det finns lättare skydd som är precis lika säkra som andra. Läs på och googla runt! Både när det kommer till bilbarnstolar och vagnar kan också bältena vara olika hård att spänna fast och knäppa upp. Om detta är något du kommer göra mycket och du misstänker att det kn vara ett problem, testa en massa olika i butiken innan du bestämmer dig. Behöver din vagn kunna fällas ihop och upp igen gäller samma sak där. Testa hur det fungerar för dig. Handtaget ska också passa dig, både vad gäller din längd och ditt handgrepp.

Att lyssna på kroppen

Reumatiska sjukdomar kommer ibland i skov, vilket innebär att sjukdomen är mer eller mindre aktiv i olika perioder. Under en period med hög sjukdomsaktivitet kan lederna vara mer svullna och/eller stela och smärtan kan vara mer besvärande än annars. Ju längre du är morgonstel, desto mer aktiv kan sjukdomen vara. Under en period med högre sjukdomsaktivitet är det viktigt att du bollar med din vårdgivare, speciellt om du är nybliven förälder och utsätter kroppen för nya slags belastningar.. En arbetsterapeut kan ge dig vägledning kring arbetsställningar, ergonomi och eventuella anpassningar av hemmet. De kan också hjälpa dig med handledsstöd vid behov. En fysioterapeut kan hjälpa dig att stärka musklerna, optimera ledrörligheten och lindra smärta. Ta hjälp om du behöver!

 

Alla inläggen i serien:

  1. Inledande inlägg
  2. Tips om Lisens berättelse
  3. Gravid med reumatisk sjukdom
  4. Tidigt föräldraskap med reumatisk sjukdom
  5. Amning och reumatisk sjukdom
  6. Reumatism och att bära barn

Previous

Next

One Comment

  • Hej
    Jag har inte reumatiska besvär, men EDS..och väldigt mkt smärta pga det.
    Vill tipsa om att det finns bilbarnstolar (upp till 18kg/105cm/4 år) som går att vrida 90° när man ska ta ur/sätta i barnet.
    Vi har en sån o den är till sååå mycket hjälp för mig verkligen! Att sätta i/ur bebis går lätt nu…jämfört med hur det var när vi hade vanliga babyskyddet.

    Tror det finns 3 olika såna stolar…med varierande säkerhet/testresultat…
    Cybex-varianten ligger bravi testresultaten
    Britax Römer strax under medelbra resultat
    Tredje märket minns jag inte ..men vet det finns ett till

    Hursomhelst…När bebis började bli stor för babyskyddet (och tyngre!) Då var detta vår klockrena lösning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *