Ett brev till mitt eventuellt kommande tredjegångsgravida jag

Ett brev till mitt eventuellt kommande tredjegångsgravida jag

I maj skrev jag ”Ett brev till mitt förstagångsgravida jag”. En läsare önskade att jag skulle skriva ett kompletterande brev till mig själv, om jag blir gravid en tredje gång. Och er vilja är ju min lag, så här kommer det!

Hej Mia.

Jag vet inte alls hur jag ska börja. Det var mycket enklare att börja ett snusförnuftigt brev till hon den där Mian som var gravid för första gången. Nu sitter jag ju här med alla svaren på hur det blev. Men om jag ska skriva till Mian som om månader eller år blir gravid igen, vad vill jag säga då?

Ta det lugnt

Jag misstänker att du (jag säger du, fast det väl egentligen är mer korrekt att skriva jag?) kommer vara oroligare den här gången. Du vet en sån himla massa mer nu. Om missfall, om graviditeter, om komplikationer. Och kanske också tänker du ”det har gått så himla bra med två frisk barn, inte kan det väl lyckas lika bra en tredje gång?”. Men så kommer du då, liksom jag nu, lugnas av att din mamma fött fyra friska barn, dina systrar tillsammans nio, det borde alltså gå vägen för dig också. Du lugnas ofta av att tänka på din familj, din mamma och dina systrar. Din flock och de som delar genuppsättning.

Du kommer inte lyssna på dina egna råd

Om du börjar må så där gruvligt illa, eller om du börjar få ont i kroppen. Det finns ju ändå inte riktigt på världskartan att du kommer vara en duktig patient och lyssna på dina egna råd. Du kommer jobba ända in i kaklet, och det är först i efterhand du kommer förstå hur dumt det var. Snälla, Mia. Kan du bara bestämma dig för att lyssna på kroppen den här gången? Äh, tänker du nu. Det är ju inte som att jag fått några men av det tidigare. Nä, men dåså, du är ju omöjlig att argumentera mot.

Fast du kommer också vara en perfekt patient

Du kommer knipträna som en tok och följa alla riktlinjer vad gäller träning. Du kommer äta järn och du kommer ha stenkoll på kost och blodtryck och allt annat som är mätbart. Du gör det för känslan av kontroll, för att försöka förstå och begripa vad som händer. Kommer du förstå mer den här gången? Kommer det vara en speciell känsla av att ”det här har jag känt och gått igenom förut”? Jag vet inte, men hoppas det. Och jag unnar dig att kunna njuta av graviditeten. Du är ju för rastlös för det egentligen, och för obekväm i gravidkroppen. Men försök! Det är ju ändå så välsignat, det där tillståndet.

Jag undrar också en himla massa

Hur kommer ni berätta för barnen? När berättar ni för dem? När berättar ni på bloggen? Och om ni verkligen får en trea, vem blir det dåååå? Kommer du må okej? Kommer du känna av bäckenbottenrekonstruktionen under graviditeten? Kommer nästa kejsarsnitt bli lika okomplicerat som det förra? Fler frågor än goda råd, har jag ändå.

Så, nu er tur!

Om du blir gravid igen, vad vill du att ditt framtida jag ska tänka på?

 

Previous

Next

2 Comments

  • Åh Gud! Om jag blir gravid igen önskar jag att jag slapp vara så orolig (men det kommer ju aldrig hända)… och blir jag gravid igen så vill jag att det ska ha gått några år. Så att kroppen orkar…. de jobbigaste graviditeterna har varit nummer två och nummer fyra, samma tid emellan ettan och tvåan som mellan trean och fyran så jag anar ett mönster! Men min man är inte lika på’t, så kanske inte blir nån femte 😉

  • Mitt råd till tredjegravida jag att inte fastna i dåliga tankar under graviditeten. Att liksom andragravida jag acceptera att jag starkt ogillar att vara gravid och att det känns oerhört onaturligt att vara det. Jag får känna så och jag får uttrycka det, precis som förra gången. Jag får drömma om vilken förlossning jag vill men den som blir är inte fel. Jag ska heller inte fastna i min rädsla för kejsarsnitt, blir det så är det av en anledning. Jag ska heller inte fastna i rädslor pga ålder om jag skulle bli gravid en tredje gång. Jag är 35 nu och det finns inte en chans att jag skulle vilja bli gravid inom det närmsta året och troligen inte 2-3 åren så jag vet att väljer jag att få ett barn till så kommer jag ha ålder som en komplicerande faktor men det behöver inte vara en katastrof. Jag har en mamma och en syster som båda fått barn i ungefär den åldern så jag vet att det oftast går bra. Ännu vet nog inte detta jag om det bästa för tredjegravida jag är att testa allt som går eller att låta det som är vara, det får nog tredjegravida jag se den dag, om någonsin, det blir aktuellt. Troligen blir det inga fler barn för mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *