Graviditet med överrörlighetssyndrom

Graviditet med överrörlighetssyndrom

För en del, inga problem

Generellt kan de flesta individer med överrörlighetssyndrom bli gravida och få normala graviditeter och förlossningar. Det är dock viktigt att känna till och vara uppmärksam på de olika möjliga komplikationerna som kan uppstå. Framförallt gäller uppmaningen att vara uppmärksam alltså vårdgivare. Gravida gör ju bäst i att försöka att inte stressa upp sig i onödan, men att lyssna på kroppen och söka hjälp om något inte känns som det borde.

Både individuellt och diagnosberoende

De olika typerna av EDS och individer med besvär inom  det som klassas som ”generaliserat hypermobilitetsspektrum” har olika riskbilder. Den vaskulära formen av EDS verkar kunna höra ihop med en ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer under graviditet och förlossning. I en svensk registerstudie publicerad nu 2017 visade resultaten att gravida med överrrörlighetssyndrom generellt inte  hade någon ökad risk för prematur förlossning, kejsarsnitt, dödföddhet eller låg Apgarpoäng vid födseln. I andra studier har risken visats vara större för spontan abort under tidig graviditet, men det är inte några stora skillnader mellan denna patientgrupp och friska kvinnor. Frånsett graviditeter så återfinns en del andra gynekologiska besvär hos personer med EDS – ovanligt omfattande blödningar och samlagssmärtor. Det verkar också som att personer med EDS har en ökad känslighet för hormonvariationer, med ökade besvär under pubertet, före menstruation och under postpartumperioden.

Vanligt förekommande besvär

Illamående

Kvinnor med EDS kan vara känsligare för hormonomställningar än andra, och hormonomställningen i början av en graviditet kan vara en del av förklaringen för uppkomsten av graviditetsillamående. Att hålla ett jämt blodsocker kan hjälpa, men annars är det inte mycket i egenbehandlingsväg som hjälper. Prata med din barnmorska om besvären blir svåra, det finns läkemedel att få. Läs med om allvarligt graviditetsillamående här.

Bråck

Nedsättningen av kollagen i blodkärl påverkas hos personer med EDS under graviditeten och ökar risken från åderbråck, bråck i underlivet och hemorrojder. Under graviditeten ökar nivåerna av progesteron, ett hormon som mjukar upp glatt muskulatur och blodkärl.

  • För åderbråck är det viktigt att fortsätta motionera. Promenader och vattenträning är lämpligt. Att ha benen upp när du kan och använda stödstrumpor är också rekommenderat.
  • Hemorrojder sköts bäst genom att undvika förstoppning. Ät mycket fiber, drick lagom med vätska och motionera är råden för detta. Bäckenbottenträning kan hjälpa med blodcirkulationen i området. Järntabletter bidrar gärna till hård avföring, och om dessa inte fungerar för dig bör du fråga din barnmorska om alternativ. Det finns salvor och andra läkemedel för hemorrojder, fråga din vårdgivare om dessa vid behov.
  • Bråck i underlivet kan vara väldigt smärtsamma. Knipövningar kan förbättra blodcirkulationen. Undvik långtvarigt stående om du kan. Fler råd finns här.

Halsbränna

Många individer med EDS har halsbränna även som icke-gravida och symtomen kan förvärras under graviditeten. Här gäller de vanliga råden att undvika stark mat, koffein, citrusfrukter med mera, samt att äta lite och regelbundet. Du kan också undvika att äta sent på kvällen och vila liggandes på vänster sida efter maten. Fråga din barnmorska om råd vad gäller läkemedel.

Huvudvärk och tinnitus

Huvudvärk och tinnitus förekommer regelbundet hos många personer med EDS. Hormonella förändringar och hållningsförändringar kan ge alla gravida huvudvärk, och spä på redan befintliga problem. Att ta pauser från arbetet, dricka tillräckligt och vid behov ta smärtlindrande läkemedel (fråga din barnmorska) kan vara en hjälp mot huvudvärken. Sök vård om du har tinnitus som inte hjälper med de egenvårdsalternativ du känner till. Det finns fysioterapeuter som är extra bra på tinnitus.

Svullnad

Svullnad i händer och fötter är vanligt under graviditet, och en ökad mjukhet i blodkärlen hos en person med EDS kan förstärka detta. Vila ofta med benen högt och undvik att sitta med benen i kors. Stödstumpor och pausgympa kan också hjälpa mot svullnaden. Med svullnaden kan du också få karpaltunnelsyndrom. Sök hjälp hos en arbetsterapeut (på närmaste rehabmottagning) om du upplever att du får domningar och stickningar ut i hand och fingrar.

Graviditetsrelaterad smärta i leder och muskler

Du som är gravid och har EDS i grunden kan ha en ökad risk för smärta i rygg och leder under graviditeten. Lederna i en gravid kvinnas kropp mjukas alltid upp, alltså även hos friska gravida kvinnor. Detta är en del av kroppens förberedelse inför förlossning. Detta innebär dock att en tidigare överrörlighet kan förvärras under graviditeten. Det finns dock dem som istället mår mycket bättre än normalt medan de är gravida. Du kommer inte i förväg kunna veta hur din kropp ska reagera. Det finns ingenting som tyder på att allmän motion och träning som känns bra för dig skulle vara dåligt. De generella råden vad gäller fysisk aktivitet för gravida gäller också dig. Däremot kan du planera in att ta det lugnare under graviditeten än annars och undvik aktiviteter som du vet att komma göra extra ont. Undvik ”onödig belastning” av smärtande kroppsdelar. Sitt ner när du lagar mat och när du klär på dig ifall du har smärta i bäckenet.

Vanligt förekommande besvär

Både ländryggssmärta och bäckensmärta är vanligt förekommande problem under graviditet, även för friska individer. Att redan i förväg vara överrörlig kan vara en riskfaktor för att få ont. Ta kontakt med en fysioterapeut och be om råd vad gäller bäckenbälten och annan behandling. Jag har skrivit mycket om bäckensmärta under graviditet. För dig som har EDS finns det vissa saker som är speciella, men du kan ändå ha nytta av att läsa in dig på ämnet. Ofta kan ländryggssmärta lugnas av motion, specifika övningar och att hålla koll på hållningen. Råd och tips om detta kan du få av en fysioterapeut.  En kudde i svanken när du sitter kan vara ett skönt stöd. Du bör också använda stabila och bra skor med god dämpning.

Här kommer mina specifika tips för dig:

  • Boka en tid hos en fysioterapeut ganska omgående när du får veta att du är gravid. Be i förväg fysioterapeuten läsa in sig på EDS och berätta redan när du bokar att du förväntar dig stöd och uppföljning regelbundet.
  • Få tag i en TENS-maskin, bäckenbälte och eventuellt hjälpmedel för hemmabruk i form av dynor, kryckor och annat. Du har rätt att få hembesök av både fysioterapeut och arbetsterapeut om du så behöver. En del hjälpmedel får du hyra, andra får du köpa och ibland finns andra hjälpmedel till låns. Det är olika i alla landsting.
  • Undvik långvariga statiska positioner och ensidiga belastningar.
  • Fortsätt motionera så gott du kan, så länge du kan.
  • Berätta noga för barnmorskan hur det känns i ditt bäcken och dina höfter när du gör rörelsen som krävs för en gynundersökning. Är detta märkbart svårt eller smärtsamt kan de behöva veta det i förväg inför förlossningen.

Många individer med EDS har redan en rad med strategier för att klara av smärtan i vardagen. Här är några exempel:

  • Massage
  • Varma bad
  • Värmekuddar
  • Försiktig och mjuk stretching, gärna utprovad av fysioterapeut
  • TENS
  • Vattengymnastik
  • Graviditetspilates eller gravidyoga
  • Midfullness och avslappning
  • Distraktion i form av hobbies, musik, skapande etc

EDS och psykiskt mående i samband med graviditet och postpartumtid

Det är i den generella befolkningen relativt vanligt med depression både under och efter graviditet. Personer med EDS kan också ha en ökad benägenhet till ångest och depression, på grund av en rad olika orsaker. Berätta gärna detta för din barnmorska så att hon kan följa ditt mående med omsorg under hela graviditeten och även efteråt. Om du vet att du tidigare lidit av någon form av psykisk ohälsa finns det en ökad risk att detta kommer åter i samband med de omställningar i livet som nalkas. Det finns läkemedel som fungerar både under graviditet och vid amning, prata med läkare om detta vid behov!

För att optimera ditt psykiska mående kan du:

  • Äta regelbundet, helst näringsriktig kost
  • Vara utomhus i frisk luft och dagsljus varje dag
  • Motionera regelbundet
  • Lär dig någon teknik för avslappning och kroppskännedom. (Det finns fysioterapeuter som är jätteduktiga på detta!)
  • Vakna och gå och lägg dig på regelbundna tider.

Har du egna erfarenheter eller andra tips? Berätta gärna!

Referenser:

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *