Överrörlighetsyndrom och barnafödande

Överrörlighetsyndrom och barnafödande

Detta inlägg är en del i en serie om graviditet och barnafödande för dig med EDS och hypermobilitetssyndrom. Det är viktigt att förlossningssjukhuset känner till din diagnos och din sjukhistoria. Innebörden av EDS är fortfarande inte allmänt känt riktigt, så stå på dig. Du kan ha fördel av att be om en bokad tid med barnmorska eller förlossningsläkare i förväg för att planera och väga fördelar och nackdelar med olika alternativ.

Se till att din vårdgivare känner till:

  • Förlossningen kan vara kortare/snabbare än brukligt. Du kan behöva diskutera detta med din barnmorska så att du får vetskap om hur du bäst beter dig när du känner att förlossningen är på gång. Du kanske inte är en av dem som ska vänta längst hemma innan du åker till sjukhuset.
  • Du kan behöva prata med en läkare om du vet med dig att du har en ökad risk för omfattande blodförlust eller en risk för att få problem med hypertrofiska ärr. Det kan behöva tas i beräkning inför val av förlossningssätt. Du som har vaskulära typen av EDS kan ha en ökad risk för allvarliga blödningar i samband med förlossning. För dig kan ett planerat kejsarsnitt vara det lämpliga förlossningssättet.
  • Självabsorberande suturmaterial, alltså den tråd som används för att sy förlossningsbristningar, klipp och vid kejsarsnitt, kan vara icke-optimala för personer med EDS. Detta till följd av den något förlångsammade sårläkningen. Kan detta gälla dig, be barnmorskan eller läkaren att planera så att det finns suturmaterial att använda som håller i 2-3 gånger längre än vanliga trådar.
  • Det kan finnas orsaker till att du behöver en genomgång av smärtlindringsalternativen inför förlossning, eventuell suturering, eventuell epidural och smärtlindring inför kejsarsnitt. Det finns vissa tecken på att personer med EDS inte alltid får full effekt av smärtlindring via epidural. Detta kan behöva bedömas av en läkare på det förlossningssjukhus du väljer.
  • Redan innan förlossningen bör du och dina vårdgivare ha tänkt igenom vilka förlossningspositioner som är lämpliga för dig. Ni kan med fördel testa igenom alla de vanliga positionerna och notera vilka som fungerar för dig.

Tips:

  • Vaginala undersökningar kan göras i sidliggande eller i ryggliggande där du drar upp knäna mot magen, ifall det inte är optimalt att ha benen i vanlig gynposition.
  • En del personer med smärta kring höfter och bäcken uppskattar förlossningsställningar i sidliggande eller på knä med stöd, eller stående på alla fyra.
  • Att faktiskt ligga till sängs och vila större delen av dygnet de första 48 timmarna kan vara en god hjälp för att återhämta dig från smärtan och ansträngningen under förlossningen eller efter kejsarsnittet. Du behöver då göra gymnastiska övningar i liggande för att undvika komplikationer, be om detta från din fysioterapeut redan i förväg. Om det gör för ont att stå och gå direkt efter en förlossning kan du be om en rullstol för förflyttning till och från toalett och dusch.
  • Ta smärtlindring. Det du blir rekommenderad att ta efter förlossning/snitt är okej att ta även om du ammar. Det finns ingen som helst poäng ”att lida igen smärtan”.

En ursäkt

Jag är ledsen över att detta inlägg blir mycket information till dig som patient, som det kan tyckas vara riktad mot vårdgivare. Jag är också precis lika ledsen över att rikta mig till dig med meningen ”se till att din vårdgivare vet”. Men, så som verkligheten ser ut har många vårdgivare mycket liten koll på de smärtor, besvär och risk för komplikationer som kan finnas för dig med EDS och överrörlighetssyndrom. Precis som jag tipsade om i gårdagens inlägg, så kan du redan vid bokning av besök be om en vårdgivare som i alla fall kan tänkas läsa sig in på ämnet.

Egna erfarenheter?

Berätta gärna om dina egna erfarenheter och dela med dig av tips i kommentarsfältet!

Referenser:

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *