Menscykeln, smärta, preventivmedel efter graviditet och sfinkterruptur

Menscykeln, smärta, preventivmedel efter graviditet och sfinkterruptur

Mer symtom efter förlossningsskadan vid ägglossning och mens?

Jag fick en mer personlig fråga utifrån min sfinkterrupturserfarenhet och jag tänkte svara så gott jag kan. Grejen som ibland kan bli fel med att jag i vissa blogginlägg skriver utifrån min yrkesprofession och i vissa inlägg egentligen som patient. Blir ni som läsare förvirrade? Det här är mina alldeles egna och privata upplevelser, inget som faktiskt kunnat verifiera i vetenskaplig litteratur eller så.

Frågan löd ungefär: Jag fick en sfinkterruptur för ett år sedan, och har otrolig mensvärk och ont vid ägglossning, framförallt svider det otroligt i ärren vid varje mens. Funderar på att börja med minipiller igen för att slippa värken! Hur har du gjort? Skulle gärna vilja veta om något har hjälpt för dig. 

För mig är det lite olika delar i det här.

För det första har jag fått otroligt mycket mer koll på kroppen och min egen hormoncykel och allt det där efter första graviditeten. Så en del symtom kan jag inte skylla på förlossningsskadorna. Bara på att jag känner min kropp bättre och på så vis är mer uppmärksam på en del smärtor och besvär som jag innan graviditeterna bara hade negligerat.

Kroppen ändras

Och för det andra så har min menscykel blivit förändrad. Jag har ONT vid ägglossning och deppighet vid PMS, aldrig mensvärk. Det onda vid ägglossningen kan kännas som ”mensvärk” och ge en ökad trötthet/tyngdkänsla i hela bäckenbottenregionen. Jag tror inte att detta drabbar enbart oss med sfinkterrupturer. Jag tror att uppmärksamhetsgrejen jag beskrev ovan gör att jag tillskriver ägglossnings-obehaget en större dignitet. Bara för att det förknippas med sfinkterrupturvärken from hell. Jag märker också att jag funktionellt blir svagare i bäckenbotten. Om jag någonsin tycker att jag har tendenser till urinläckage så är det vid ägglossning eller mens.

Min upplevelse är ändå att det smärtsamma som var i sfinkterärren och värken i perineum har avtagit med tiden (nu strax över fem år sedan sfinkterruptursförlossningen) och värken där sammanblandas med någonslags allmän obehagskänsla vid mens och ägglossning som inte stör mig så mycket egentligen.

Hur blir det nu?

Jag kommer ju om-opereras inom kort och jag undrar hur det kommer påverka. Kommer jag känna mig stabilare i bäckenbotten under mens, än vad jag gjort nu sedan sfinkterrupturen? Kommer jag få ny ärrsmärta under mensen? Jag får återkomma och berätta!

Preventivmedel

Frågan gällde också preventivmedel. Asså… jag har aldrig varit kompatibel med p-piller. Jag mår inte bra av det. Jag har aldrig ens börjat igen efter första graviditeten. Barnmorskan på MVC försökte på efterkontrollen ”Ja, men tänk på din man, det är ju inte så himla kul med kondom för honom”. Nä, men om jag tar p-piller så blir det inget åka av överhuvudtaget i och med att jag får noll lust. Då tror jag ändå att Joseph föredrar kondom. Och jag kan faktiskt känna att det är min förgrymlade rätt att tänka på mig själv,  i det här sammanhanget allra helst. Det är ju ta mig tusan inte Joseph som går omkring med värkande ärr i underlivet… Ja, och i och med att vi inte är helt främmande för att sätta en trea till världen  skjuter vi egentligen beslutsfattandet om ett mer lämpligt preventivmedel på framtiden. När vi känner oss klara med barnabakandet kanske vi får lösa det hela på ett mer konstruktivt sätt. Men det får bli ett senare problem. 

Jaja. Men du frågeställaren – om något hormonellt preventivmedel kan funka för dig, så kör hårt!

Ja, så det som har hjälpt mig är: TID.

För mig har det blivit bättre med tiden. Och att tänka att obehagskänslan är okej och egentligen en del av en väldigt frisk och normal hormoncykel. Att en del av värken troligen beror på att jag lägger så mycket märke till den, bara. Någonslags gammalt hederligt positivt tänkande, typ.

Menscykeln, smärta, preventivmedel efter graviditet och sfinkterruptur

  • Ni andra som fött barn? Hur förändrades era menscykler och uppmärksamhet på hormoncyklerna efter att barnen fötts? 
  • Och jag vet att vi har en massa andra ”förlossningsskadade” läsare där ute, hur känner ni i era ärr under hormoncykeln? 
  • Och gör ni andra med preventivmedel efter graviditeter och förlossningar? 

Berätta!

 

Previous

Next

8 Comments

  • Hej! Vi har nog liknande ” besvär” då jag oxå har besvär mest under menscykelns gång, och har extrem koll på min kropp . Signalerna är som tydlig brev efter förlossning 2, och även om jag har regelrätt ” mensvärk” så är det besvär mer runt ägglossning. Inga p- medel lirar med mig heller, och är dessutom apc-resistent och kan få blodproppar av vissa p-piller. Vi använder cykeln helt, och vid ” gröna perioder” avbrutet samlag, kondom eller inte penetrationssex alls. Dock är detta helt beroende av att en just har stenkoll på sin fertilitet. Bra inlägg/ jennie

  • Känner helt igen det där med ökad medvetenhet om vad bäckenbotten och snipperiet ”sysslar med” efter graviditet och förlossning. Innan var det bara en grej som funkade, som inte krävde ngn eftertanke alls, som en armbåge eller så. Nu kan det emellanåt vara nästan jobbigt hur mycket jag går omkring och ”känner” att jag har en bäckenbotten. Vare sig det gör ont eller inte. En ökad medvetenhet på gott och ont. Tål man hormonpreparat (funkar inte med p-piller alls för mig, 0 sexlust då) kan det nog vara en bra idé att prova. Tänkte testa hormonspiral efter nästa förlossning som är strax, är ju mest lokal verkan och hoppas på mindre systemeffekter. Den där barnmorskan du hade skulle nog ta en funderare kring sina argument, vaddå tänk på din man?! Min barnmorska tyckte väl också att jag skulle sätta in en spiral efter första graviditeten men jag var så långt ifrån att ens kunna tänka på sex att jag bara: ”det är inte aktuellt, här kommer ingen j-vel över bron på ett bra tag”.

  • Efter första barnet som förlöstes med kejsarsnitt (pga sätesläge) så hade jag jätteont vid ägglossning, inte som mensvärk riktigt utan jag kan så här i efterhand inse att det var i bäckenbotten regionen, för det kunde göra ont att sitta på en stol. Ont liksom i underlivet. Då upplevde jag ändå efter den förlossningen och graviditeten att det var som om ingenting hade hänt med min kropp öht. Detta diskuterade jag med en på mitt jobb som sa att hon hade exakt samma upplevelse, men att det avtog i takt med att barnen blev äldre. Typ runt fem sex år.
    Innan dess hade jag aldrig haft någon smärta alls, lite mensvärk samma dag mensen kom.
    Nu efter den vaginala förlossningen så har jag inte alls ont på det viset när jag sitter vid ägglossning. Nu när jag haft några ägglossningar så inser jag däremot att jag får lite mer av den där ”tampongkänslan” vid ägglossning. Känns som att slemhinnorna är torrare och skörare (men jag ammar ju även fortfarande)

    • Måste bara tillägga att den där kommentaren från barnmorskan är helt vansinnig! ”Tänk på din man” vaddå det är väl ömsesidigt med sexet, samlivet och livet i stort. Eller hur mycket ska vi kvinnor ställa upp på egentligen?!
      Och ang hur kul det blir, jag funkar inte heller riktigt med hormonpreparat. Jag vet inte om det är att min kropp hade vant sig vid de p-piller jag hade sedan min ungdomstid, men de utgick och jag fick testa både p-plåster och en annan sorts p-piller och jag vill lova att DET var inte kul för min man! Jag for runt hemma som en bålgeting och kände själv att jag var så fruktansvärt arg hela tiden (p-plåster var innan barn). jag blev tvungen att sluta med båda för att inte relationen skulle gå helt åt skogen.
      Så nu efter andra barnet så vågar jag inte testa något nytt p-medel med hormoner..

  • Fick ingen sfinkter men känner av mens och ägglossning betydligt mer efter första förlossningen (Hur det bli efter andra återstår att se). Hela underlivet svullnar upp och får inte plats i trosorna. Väldigt obehagligt. Känner dock inget i ärren. Och ägglossningen är smärtsam, den märkte jag inte av alls tidigare.
    Eftersom jag också är apc resistent och mår skit av hormoner har vi tidigare använt kondom. Mvc ville pracka på mig spiraler sist men jag vill inte ha något i min kropp. Nu vill vi inte ha fler barn och min man har bestämt sig för att sterilisera sig. Känns som en väldigt bra lösning för oss.

  • Första ägglossningen efter sfinkterrupturen låg jag på golvet o grät av smärta. Trodde allt skulle gå sönder. Jag berättade det för min läkare som sa att min nerver var på helspänn i hela underlivet efter många månader med smärta. Jag fick p-piller (qlaira) som hjälpte så bra för mig! Tog bort mens, smärta och pms. När jag sedan slutade med p-piller för att skaffa barn igen hade jag inte kvar ägglossnings eller menssmärtan. Så jag tror också att tiden (ca 5 år för mig) hjälpte mycket.

  • Ja, herregud, låt oss tänka på männen! Männen, männen, männen.

    Man undrar ju om kvinnans värde verkligen ökat sen 1800-talet.

    Mvh/Uppgiven

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *