Forskarkalendern: Menssmärta

Forskarkalendern: Menssmärta

Gästblogginlägg av Lena Marions. 

Jag heter Lena Marions och arbetar som gynekolog på Södersjukhuset. I mitt jobb har jag ganska olika arbetsuppgifter, förutom mottagningsarbete har jag mycket undervisning och har dessutom flera forskningsprojekt inom området ”reproduktiv hälsa”. Ibland arbetar jag också på en ungdomsmottagning vilket är oerhört roligt och givande.

Menssmärta är inte ett normalt tillstånd!

Något jag länge funderat mycket över är varför så många kvinnor begränsas så mycket i sitt liv på grund av menstruationsblödningar. Att vi överhuvudtaget menstruerar är ju ett tecken på att våra reproduktiva organ fungerar. Hjärnan skickar signal till äggstockarna som i sin tur släpper iväg ett ägg och sedan förbereds livmoderns slemhinna för att ta emot ett befruktat ägg. Om det inte blir någon befruktning så behövs ju inte den förberedda livmoderslemhinnan och den stöts i stället ut. Livmodern drar då ihop sig genom att vissa ämnen, prostaglandiner, stimulerar till detta. Hos vissa finns det av oklar anledning mycket höga koncentrationer dessa prostaglandiner och det orsakar kraftig smärta. Vissa är också drabbade av att blödningarna är ovanligt rikliga vilket kan betyda att de känner sig mer och mer trötta efter varje menstruation.

Svårt för en utomstående att förstå

För de som inte har menstruationssmärta eller riklig blödning kan det vara svårt att förstå att många blir så påverkade under menstruationen att de faktiskt ofta avstår från saker som de verkligen gillar. Förutom frånvaron från jobb och studier kan det göra att vissa stannar hemma istället för att gå på konsert, bio eller fester för att inte riskera att blöda igenom kläder, eller att helt enkelt inte orka träna, plugga eller träffa kompisar eftersom man är så trött av blodförlusten eller sömnproblemen. Elitidrottare i Sverige har också uttryckt frustration över att så lite forskning görs om menstruationsrelaterade besvär. På ungdomsmottagningen har jag också blivit förvånad över hur lite många unga i själva verket vet om hur kroppen fungerar. Ibland är det uppenbart att även föräldrar/vårdnadshavare inte riktigt heller har detta klart för sig.

Vad finns det för behandling mot mensbesvär?

Det beror ju lite på vilka besvär det är. Om det är riklig blödning så kan man köpa en tablett på apoteket som minskar mängden blödning. Om det är smärta kan man köpa något smärtlindrande

Det mest effektiva är ändå att påverka själva uppkomsten till besvären dvs att förhindra menstruationen och oftast också ägglossningen. Det görs bäst med hormoner som t.ex p-piller. Många är idag oroliga för de anser att det är onaturligt men det naturliga vore ju istället att bli befruktad och inte ha en ägglossning varje månad under en stor del av livet. Innan preventivmedel fanns tillgängligt så blev ju många kvinnor gravida tidigt, födde barn, ammade och blev därefter gravida igen. Under graviditet och amning sker ju inga ägglossningar eller menstruationer så man kan ju undra över vad som egentligen är naturligt. Idag finns faktiskt en möjlighet att själv bestämma om man vill ha ägglossning och menstruation eller inte.

Kan det vara endometrios?

De som har riktigt svår mensvärk kan ha sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna finns utanför livmodern och smärtorna kan i många fall finnas även när man inte har mens. Behandlingen är egentligen densamma, fast här är det ännu viktigare att undvika ägglossning och blödning. Endometrios kan mer klassificeras som en kronisk sjukdom medan svår menssmärta mer kan liknas vid akut smärta. Om någon har endometrios eller ”vanlig” svår menssmärta spelar egentligen ingen roll eftersom det är samma behandling. Smärtan måste behandlas i båda fallen. Om den smärtlindrande behandlingen, hormoner och värktabletter, inte hjälper då ska man träffa en intresserad gynekolog och kanske få en ordentligare utredning.

Forskning om menssmärta

I min forskargrupp har vi tidigare gjort en studie som visade att kvinnor med riklig mens upplevde påtaglig försämring av sin livskvalitet. Nu har vi nyligen också gjort en studie där vi tillfrågat tonåringar om mensbesvär och det är förfärande att se att nästan varannan tonårig flicka har kraftig mensvärk och ofta stannar hemma från skola och arbete till följd av det. De rapporterar också att de presterar sämre på prov i skolan om det råkar infalla under menstruationsperiod. Tyvärr var det ganska få som sökte hjälp för besvären. Det finns ganska bra hjälp att få men många verkar rädda för att använda smärtlindrande tabletter eller hormoner.

Vi startar nu också en jämförande studie där vi undersöker effekten av ett läkemedel på såväl svår menstruationssmärta som konstaterad endometrios. Det nya läkemedlet har väldigt lite sidoeffekter och accepteras väl. Förutom smärta kommer vi också att undersöka livskvalitet och effekten på kognition (tolkning av sinnesintryck, minnesfunktion etc).

Vart ska man vända sig för att få hjälp?

För unga finns ju ungdomsmottagningar och skolsköterskor. Annars kan man vända sig till husläkare eller gynekolog. Om blödningen är mycket riklig bör det kanske också kontrolleras att det inte är någon sjukdom orsakar blödningen. I sådana fall har man också ofta lätt att få blåmärken, blöder vid tandborstning eller får lätt näsblod.

Framtiden?

Jag tror att det viktigaste är att synliggöra menstruationsbesvär, både riklig mens och smärta. Det verkar som att det fortfarande år 2017 är många som tror att det är normalt att ha ont en gång i månaden! Det här gäller såväl såväl de som är drabbade som hälso och sjukvården och säkerligen i samhället generellt. Så kan vi ju inte ha det! Vi hoppas våra studie kan bidra till minskad smärta och bättre livskvalitet.

Previous

Next

9 Comments

  • Hej! Jag har hormonspiral sedan min andra graviditet och undrar bara varför det inte omskrivs mer positivt. Har i princip ingen mens l och upplever att allt annat fungerar super, tex ingen minskad sexlust som jag upplevt av p-piller?

    • Hälsningar från Lena: Spiral överhuvudtaget har omgärdats av ganska många myter men jag tror det håller på att förändras. Beskrivning av olika preventivmetoder på sociala medier kan absolut inte jämföras med riktiga studier eftersom de som har negativa effekter har en klart ökad tendens att saluföra det. ”Hälsan tiger still” är ju ett gammalt uttryck som säger en del tycker jag dvs de som är nöjda känner oftast inget behov av att skriva om det. Men hormonspiralen är verkligen en enorm framgång som räddat många kvinnor, mindre blödning, mindre värk och effektiv metod mot oönskad graviditet.

  • Återkommande svampinfektioner är också något som är väldigt jobbigt och påfrestande. Vad har du för råd kring detta? Om man har en Mirena (hormonspiral) borde den tas ut för att få bukt på svampproblemet?

    • Hälsningar från Lena: Det finns en del kvinnor som upplever svampbesvär i samband med användning av hormonspiral- Forskning kan inte entydigt stödja att det finns en ökad risk hos kvinnor som har hormonspiral. Jag skulle rekommendera att behandla med spiralen på plats och avvakta men blir det ohållbart kanske man ska byta metod. Vissa studier antyder att det kan var mest i början dvs tidigt efter insättningen.

  • Jag har undrat över varför p-piller verkar vara en standardlösning för unga flickor/kvinnor. Att problem som minskad sexlust och försämrat psykiskt mående är mycket vanliga är belagt väl i forskning om jag har förstått rätt. För unga som ska hitta sig själv både i sexualitet och i att vara vuxen på egna ben så är det extra vanskligt att göra det med ett försämrat ”normaltillstånd”.

    Jag trodde det hade ändrats nu när man vet mer om p-pillers bieffekter.

  • Viktigt och bra inlägg! Men… Kan man inte ha ägglossning när man ammar? Jag helammar min förstfödda (nu 6 mån gammal) och fick tillbaka mensen efter 2-3 månader, komplett med smärta kring tiden för ägglossning och allt. Det jag trott var ägglossning nu känns EXAKT som det som faktiskt var ägglossning när jag faktiskt blev gravid… Inbillar jag mig bara?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *