Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning

Gästblogginlägg av Jenny Sjödahl

Hej!

Jag heter Jenny Sjödahl och arbetar som legitimerad fysioterapeut på Bäckenfunktionsenheten vid Magtarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Min fysioterapeutkarriär började dock i primärvården, mer specifikt på Eksjö vårdcentral. I primärvården träffade jag på ett flertal kvinnor med ospecifik ländryggssmärta där det också framkom att de hade besvär med urinläckage. Jag fick fler och fler kvinnor med urininkontinens remitterade till mig. Och det var där mitt intresse för bäckenbotten började på riktigt!

Fast det är en sanning med modifikation…

Eller ja, det började väl egentligen redan i samband med våra samtal runt middagsbordet när jag växte upp. Min gissning är att våra samtal  skiljde sig en hel del från många andra människors middagskonversationer. Jag har en pappa som är kolorektalkirurg som har arbetat med allt från tarmcancer till sfinkterskador. Låt mig säga som så, det har varit en hel del samtal om bajs, tarmar, sårläkning och hemorrojder runt vårt middagsbord. Och då menar jag inte på något ”bajsroligt ha, ha-sätt”. Det handlade om funktionen i de olika delarna av tarmen, vad gallblåsan har för uppgift, varför bajset kan ha så olika konsistens och färg, varför majskorn kan komma ut hela, vad vi har för glädje av våra analkuddar (som sedermera kan bli irriterande och onda hemorrojder) osv. Min mamma har vid fler tillfällen än jag kan minnas spänt ögonen i oss och sagt: nu räcker det, nytt samtalsämne hörrni! Framförallt när vi hade kompisar hemma på middag.

Komplexiteten fascinerar

När jag lämnade Eksjö vårdcentral och det småländska höglandet för att hälsa på hemma i Linköping så fortsatte diskussionerna vid middagsbordet och framför brasan. Vi pratade om svårigheterna att prata om besvär så som inkontinens och hemorrojder. Alla tabun. Hur viktigt det är att vi inom vården ställer frågor om denna typ av symtom. Jag blev också tidigt uppmärksammad på att besvär från bäckenbotten många gånger samexisterar och skapar onda cirklar. Och denna komplexitet fascinerade mig – och gör så än i dag. Mitt intresse för bäckenet och bäckenbotten fortsatte att öka och det resulterade i att jag disputerade vid Linköpings universitet i oktober år 2010 med avhandlingen ”Pregnancy-related pelvic girdle pain and its relation to muscle function”.

Bäckenbottendysfunktion

Urin- och avföringsinkontinens, förstoppning, kraftiga trängningar (urgency) från tarm och blåsa, olika typer av framfall, sexuell dysfunktion samt bäckenbottensmärta är exempel på olika typer av bäckenbottendysfunktioner. Både kvinnor och män i alla åldrar kan drabbas. Orsakerna är många till varför dessa dysfunktioner uppstår och många gånger är det flera faktorer som samverkar. På Bäckenfunktionsenheten träffar vi både män och kvinnor med avföringsläckage, svår förstoppning/tarmtömningssvårigheter, smärta från ändtarmsområdet och svår IBS (en funktionell magtarmsjukdom). Tillsammans med mig arbetar fyra andra fysioterapeuter, undersköterskor och magtarmläkare. Vi har också en dietist och en psykolog som är en del av det team som hjälper människor som har svår IBS och som kommer till oss.  Regelbundet träffas vi på vår behandlingskonferens Forum Pelvicum där vi har möjlighet att diskutera hur vi på bästa sätt kan gå vidare med utredning och/eller behandling. Där finns det också ett samarbete med kolorektalkirurg och gynekolog.

Matens väg genom tarmen

Maten vi äter ska bearbetas och näringsämnen ska tas upp i tunntarmen. Om transporten genom tjocktarmen därefter går för fort får vi diarré. Om transporten däremot går för långsamt får vi hård avföring. Det är en relativt stor variation mellan hur ofta vi bajsar och det finns studier där man frågat helt vanliga människor hur ofta man gör nummer två och allt från 3 gånger per dag till 3 gånger per vecka anses vara lika normalt. Ju mer sällan vi bajsar desto längre ligger det vi ätit kvar i tarmarna. T.ex. om man bajsar 3 gånger i veckan så kommer det kunna samlas upp till 2 dygns måltider i tarmen. I den varma och fuktiga miljön börjar maten lätt att jäsa och förruttna och desto längre det ligger där desto längre fortgår denna process. Därför kan man känna sig uppsvälld och gasig om man bajsar för sällan. Men för en del människor är det fullt tillräckligt att bajsa 3 gånger i veckan och man har inga bekymmer som helst med vare sig gasighet eller uppsvälldhet.

Förstoppning är vanligt!

Cirka 20 % av kvinnorna och 6 % av männen anger att de ibland eller ofta har bekymmer med förstoppning. Försäljningen av laxermedel och andra tarmreglerande läkemedel visar också på hur stort detta problem är. Många gånger är själva tarmtömningen och hur den fungerar viktigare än antalet toalettbesök per vecka för att vi ska känna att vi kan bajsa ordentligt. Att krysta mycket och länge när vi tömmer tarmen, och att inte känna oss färdiga, är tecken på att själva tarmtömningen inte fungerar riktigt så bra som den skulle kunna göra. Unga vuxna fick frågan i en studie vad förstoppning är och drygt hälften (52 %) sa att förstoppning är när man har svårt att få ut bajset, 44 % definierade förstoppning som att ha hårt bajs och endast 34 % definierade det som glesa tarmtömningar. Definitionen på förstoppning sammanfattas därför som att ha glesa tarmtömningar och/eller problem med själva tarmtömningen, t.ex. att det tar lång tid att tömma tarmen, att bajset är hårt, att man inte känner sig färdig på toaletten eller att man krystar för kung och fosterland.

Förstoppning kan därför delas in i två grupper:

  1. långsam tarm (nedsatt peristaltik) – det tar längre tid för bajset att komma ner till rektum och slutstationen.
  2. tarmtömningssvårigheter (”outlet obstruction”) – bajset når rektum och slutstationen men det är svårt att få ut bajset från tarmen.

Och båda typerna av förstoppning kan också finnas samtidigt.

Tarmens arbete påverkas av flera faktorer

En förstoppning som beror på att tjocktarmens rörelser är långsamma gör att innehållet i tjocktarmen ligger kvar en längre tid i magtarmsystemet. Det leder till att man bajsar mer sällan och att bajset blir hårdare. Anledningen till varför tjocktarmen arbetar långsammare kan bero på flera olika faktorer.

Det  kan handla om olika livsstilsfaktorer, bland annat:

  • att vi dricker för lite vatten
  • äter för lite fibrer i kosten
  • är för lite fysiskt aktiva.

Även olika känslor så som oro, stress, depression och ångest kan påverka tarmens rörelser. Känslor påverkar vårt autonoma nervsystem som i sin tur påverkar tarmens nervsystem (brain-gut axeln). Att vi regelbundet struntar i signaler som säger till oss att gå och bajsa, t.ex. att man väljer bort toalettbesök om man inte är hemma vid sin egen toalett eller har svårt att få till tiden då man har en vild 1.5-åring hemma. Vissa läkemedel som t.ex. opiater (morfin) eller kosttillskott som t.ex. järn är också faktorer som påverkar tjocktarmens rörelser.

Tarmtömningssvårigheter

När man har tarmtömningssvårigheter är problemet att det är svårt att få ut bajset trots att det har transporterats genom hela magtarmsystemet ned till ändtarmen. Man kan jämföra det med att ett tåg fullt med passagerare. Tåget med sina passagerare kan rulla in på sin slutstation utan problem men passagerna kommer inte ut genom dörrarna då de inte öppnas. Många gånger samverkar flera olika faktorer till varför man kan ha tarmtömningssvårigheter. Tömningen av tarmen är komplicerad. Det krävs bl.a. en god koordination mellan olika muskler. En vanlig orsak till tarmtömningssvårigheter är därför att bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av ordentligt i samband med tarmtömning vilket försvårar för bajset att lämna tarmen och kroppen.

Jag ska knipa, eller?

Ofta när man pratar om bäckenbottenmusklerna så får vi höra att det är viktigt att vi ”kniptränar”. Dvs. att vi växelvis kontraherar och relaxerar bäckenbottenmusklerna. Vi ska bl.a. knipträna för att slippa läcka från blåsa och tarm och för att få ett bättre sexliv. Detta är ett mycket viktigt. Men vi får inte glömma bort att det är lika viktigt att kunna slappna av i bäckenbottenmusklerna som att kunna spänna dem!! Om vi inte kan slappna av i bäckenbottenmusklerna, i såväl hela bäckenbottenmuskelplattan (levator ani) som ändtarmsmusklerna (analsfinkterkomplexet), så kan vi inte heller tömma tarmen ordentligt.

Varför har jag svårt att slappna av?

Varför man kan ha svårt att slappna av i bäckenbottenmusklerna kan bero på olika saker. Det kan bero på att man har ont i bäckenbotten. Till exempel efter en förlossningsskada eller en analfissur. Det onda gör att man går och spänner bäckenbotten mer eller mindre omedvetet. Tänk att du har ont i nacken, det är då väldigt lätt att axlarna åker upp mot öronen. Motsvarande rörelse kan hända i bäckenbotten. En annan anledning är att man har bekymmer med läckage från blåsa och/eller tarm och hela tiden är lite beredd på en olycka kan ske. Därför småkniper man med bäckenbotten hela tiden. Det gör att musklerna i bäckenbotten då är lite för aktiva och kan få svårare att slappna av när det gäller. Och ibland så vet kan man inte riktigt varför bäckenbottenmusklerna har svårt att slappna av.

Fortsättning följer med praktiska tips i nästa inlägg!

Referenser:

 

Jenny Sjödahl

Jenny Sjödahl. Foto: Emma Busk Winquist

Leg. fysioterapeut, medicine doktor.

Adjungerad universitetslektor

 

Bäckenfunktionsenheten

Magtarmmedicinska kliniken
Universitetssjukhuset i Linköping

1 kommentar till “Forskarkalendern: Förstoppning och tarmtömning”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *