Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning

Gästinlägg av Stefan Hansson

Hej, mitt namn är Stefan Hansson, jag arbetar som överläkare vid kvinnokliniken i Malmö och Lund, SUS samt som professor vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet. I mitt avhandlingsarbete studerade jag hur fostrets hjärna bildas och finjusteras. Sedan 1999 har jag fokuserat min forskning på moderkakans, placentans funktion och därigenom på sjukdomen havandeskapsförgiftning-preeklampsi.

Havandeskapsförgiftning= Preeklampsi

Havandeskapsförgiftning, som på kliniskt språk heter preeklampsi, är ett sjukdomstillstånd som uppkommer i samband med graviditet. Diagnosen ställs i dag genom att för högt blodtryck samt äggvita i urinen upptäcks efter tjugonde graviditetsveckan. Symtombilden är ofta vag men några typiska symptom är svullnad och huvudvärk.

I sin allvarligaste form kan preeklampsi övergå i eklampsi – ett livshotande tillstånd som kännetecknas av epilepsiliknande kramper och generell organsvikt. I Sverige drabbas årligen cirka 5 000 blivande mammor av havandeskapsförgiftning, motsvarande 3–7 % av alla gravida kvinnor. Totalt drabbas årligen ca 10 miljoner kvinnor globalt. Eftersom enda boten idag är att avbryta graviditeten orsakar havandeskapsförgiftning även 15 % av alla för tidiga förlossningar.

Ett stort problem i världen

I Sverige är det sällsynt med komplikationer och dödsfall men globalt sett är havandeskapsförgiftning ett medicinskt problem av enorma proportioner. Tillståndet ligger bakom 76 000 dödsfall bland gravida kvinnor och ca 500 000 barn världen över vilket motsvarar ett maternellt dödsfall var elfte minut. I dag saknas en säker metod för att identifiera riskpatienter tidigt i graviditeten. Efter graviditetsvecka 20 är nuvarande diagnostiska metoder främst baserade på blodtrycksmätning, vilket inte är så specifikt. I dag finns endast symptomatisk behandling att tillgå, vilken främst syftar till att sänka blodtrycket. Den enda behandlingen som botar havandeskapsförgiftning är att avbryta graviditeten genom att förlösa barnet.

Havandeskapsförgiftning drabbar många av kvinnans organ bland annat njurarna

Havandeskapsförgiftning är en sjukdom som drabbar alla organ hos den gravida kvinnan, inte minst njurarna. I samband med en graviditet måste njurarna anpassa sig till en ändrad hormonprofil, en ökad ämnesomsättning i kroppen och större blodvolym. Därför kan även sjukdomar som påverkar njurarna (till exempel diabetes och SLE) öka risken för havandeskapsförgiftning. Det finns därutöver ett tydligt samband mellan njursjukdom – även lindrig sådan – och havandeskapsförgiftning.

Orsaken är okänd

Orsakerna till att vissa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning är fortfarande okända, därför kallas sjukdomen även för ”de många teoriernas sjukdom”. Första steget i sjukdomsutvecklingen beror på att moderkakan (placentan) inte har anlagts på korrekt sätt. Detta leder till en otillräcklig blodtillförsel som ger upphov till oxidativ stress som i sin tur skadar moderkakan. I ett första steg frigörs komponenter från den dåligt fungerande moderkakan. Bland annat uppstår en ansamling av fritt fosterhemoglobin vars nedbrytningsprodukter är giftiga och ger upphov till inflammation och kärlskada. Vidare minskar produktionen av viktiga tillväxtfaktorer som behövs för att moderkakan och dess blodkärl skall bildas.

Sjukdomens andra steg

Det andra sjukdomssteget uppstår när dessa giftiga ämnen läcker över till mammans blodcirkulation där det uppstår en generell skada på blodkärlen och så småningom på de enskilda organen. De kliniska symptomen uppträder sent i graviditeten och kan snabbt utveckla sig till livsfarliga situationer framför allt när hjärnan svullnar och eklampsi drabbar kvinnan. Symptomen är ofta vaga och diffusa vilket i sig är anledningen till att gravida kvinnor i utvecklingsländer ej söker vård i tid. Tilltagande svullnad och huvudvärk är vanliga tecken.

Kliniska manifest och symtom:

– högt blodtryck
– proteinuri (äggvita i urinen)
– läckande blodkärl vilket ger svullnad
– buksmärtor, huvudvärk, ögonflimmer
– krampanfall (eklampsi) och stroke

Långtidskonsekvenser av genomgången havandeskapsförgiftning:

Havandeskapsförgiftning medför en dubblerad risk för kardiovaskulär sjukdom och stroke senare i livet. Sannolikt beror det på de skador som uppstår på mammans blodkärl och hjärta. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en graviditet komplicerad av havandeskapsförgiftning regelbundet kontrollerar sitt blodtryck, motionerar regelbundet och undviker rökning.

Världens första läkemedel mot havandeskapsförgiftning

Det saknas fortfarande en farmakologisk behandling för havandeskapsförgiftning. Idag finns endast symptomatisk behandling att tillgå, dvs blodtryckssänkande mediciner samt medicin som förhindrar och bryter eklampsikramperna. Vid Lunds universitet har mina och Bo Åkerströms forskargrupper utforskat en ny sjukdomsmekanism. Ansamlat fritt hemoglobin ger upphov till oxidativ stress som i sin tur är skadligt för kroppens alla celler. Vi har under de senaste åren genomfört flera framgångsrika behandlingsstudier med ett kroppseget protein-alpha-1-microglobulin (A1M) i djurmodeller för havandeskapsförgiftning.

A1M

A1M är ett naturligt, kroppseget protein som finns i alla ryggradsdjur. A1M har många olika funktioner och har visat sig spela en unik roll i kroppens försvar mot oxidativ stress och giftiga ämnen som orsakar inflammation och skador på vävnader.

Här förklarar jag mer:

Det här skulle kunna användas på två sätt:

Om A1M fungerar så bra som vi hoppas kan vi behandla havandeskapsförgiftning på två  olika sätt.
  1. Vi skulle kunna genom mätningar kunna identifiera de kvinnor som är i riskzonen. Tidig behandling skulle kunna förebygga sjukdomsutbrott.
  2. Vi skulle kunna ge behandling för redan etablerad sjukdom och dämpa sjukdomsprogressen.

Förhoppningar för framtiden

Inom A1M Pharma AB  fortsätter vi att utforska och utvärdera A1M:s neutraliserande och läkande effekter och hoppas kunna få fram ett läkemedel som vi kan introducera till patienter.

För dig som vill veta mer!

Fotograf Charlotte Carlberg-Bärg

 

Stefan Hansson

Professor och överläkare i Obstetrik och Gynekologi

 

1 kommentar till “Forskarkalendern: Hopp om behandling för havandeskapsförgivning”

  1. Hoppas forskningen gör fortsatta framsteg på detta område! Finns det någon forskning riktad mot att reparera de skador som havandeskapsförgiftning gett i hjärt och kärlsystemet? För alla oss som redan råkat ut för det…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *