Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer

Smärta från ärr

Ärrsmärta är vanlig orsak till smärta i underlivet. Gynekologisk smärta innebär ofta både fysiska funktionsnedsättningar och stor psykisk påfrestning för kvinnan det drabbar, och kommer ju sekundärt även gå ut över hennes partner. Besvären kan omfatta samlagssmärta, svårigheter att sitta länge, smärta vid stående och gående och besvär att bära vissa sorters underkläder och byxor. Efter operation av förlossningsskador eller gynekologiska operationer uppstår ärr, som vid all annan slags kirurgi. Beroende på individens förutsättningar rent vävnadsmässigt, och så klart beroende på operationen som sådan, kan ärrvävnaden läka olika slätt och mjukt.

Vad är ärrvävnad egentligen?

Ärrvävnad är en fibrös vävnad som ersätter den normala vävnaden efter en skada. Den är uppbyggd av samma material som den ursprungliga vävnaden, kollagen, men har en annan struktur och kvalitet. Ärrvävnad är inte elastisk på samma sätt som originalvävnaden.

Den ”värsta sortens ärr” kallas keloida ärr är både ovanligt stela och uppdrivna. Men även helt vanliga ärr är alltså normalt sett hårdare än vanlig vävnad.

Det kan vara viktigt att veta att det ärret du ser liksom är ”toppen på isberget” och att ärrbildningen på insidan av huden kan vara minst lika stor som den du kan se med blotta ögat. Ärr är ihopläkt vävnad från flera olika lager i kroppen, det kan vara hud, muskel, bindväv eller annat. I vanliga fall ska alla dessa kompontenter glida fritt omkring varandra, men vid ett ärr kan dessa olika delar sitta ihop. Resultatet blir en stramhet och en rörlighetsbegränsning som kan ge upphov till smärta. Ibland kan ärret som sådant vara så stramt att det faktiskt innebär en minskning av det normala blodflödet i ett område, vilket innebär att musklerna i bäckenbotten också kan få syrebrist. Muskelsyrebrist gör ont, tänk bara på hur dina lår kan skrika av smärta efter att du sprungit upp för en lång trappa…

Långvariga besvär

Långvarig smärta innebär ibland att nerverna i området blivit överkänsliga för både beröring och rörelse. De signalerar smärta för allt mindre sensationer. Kort förklarat innebär detta att hjärnan, ryggmärgen och nerverna tolkar smärta när de egentligen bara får input om något ”vanligt”. Då kan det finnas en behandlingseffekt bara av att vänja ärrområdet vid beröring igen.

 Så, hur kan en fysioteraeput jobba med gynekologisk ärrsmärta?

Vi fysioterapeuter jobbar med rörelse som första behandlingsmetod när det kommer till smärta. När det gäller ärrbehandling generellt i kroppen kan vi genom att jobba med vävnadernas flexibilitet och rörelse få ärret att bli mjukare och mer eftergivligt. Ju oftare ett ärr blir berört och masserat, desto mer likt omkringliggande och normal vävnad blir det. Teknikerna som en fysioterapeut eller annan behandlare kan använda är både invärtes och utvärtes muskelstrecthing, mjukdelsbehandling, ärrmobilisering, triggerpunktsbehandling och bäckenbottenträning.

Jag jobbar med ärrmobilisering ungefär på samma sätt som massören gör på filmklippet nedan. Dock mycket försiktigare och med handskar, naturligtvis. (Jag vet att det är en fot det där ärret sitter på, men klippet var tydligt och bra…) Den här behandlingen är naturligtvis inte alltid bekväm för personen den utförs på. Dels på grund av stället ärret sitter och dels på grund av att ärret i sig kanske gör ont.

Det är en verksam behandling ger som resultat mer mjuk vävnad och som kan lugna ner överkänslighet kring nerver i området. Det är optimalt att börja med ärrbehandling så fort ärret är helt läkt. Gärna redan efter 8 veckor efter operationen. Kroppen är ju dock alltid på gång med förnyelse och ombildning av celler och vävnader. Ärrbehandling kan påbörjas när som helst. Ju längre du haft ditt ärr, desto längre tid kan ärrbehandlingen dock ta.

Kan jag göra något själv?

Absolut! Du kan själv testa att jobba med dina ärr, oavsett om det handlar om gynekologiska ärr eller andra ärr på kroppen.

  1. Var varsam! Om du inte riktigt vet hur du ska göra, börja väldigt mjukt och lätt.
  2. Tvätta händerna och håll fingernaglarna korta.
  3. Gör långsamma massagerörelser, håll gärna ett litet tryck på ömmande punkter tills du känner att de släpper något.
  4. Använd gärna en olja, barnolja eller olivolja fungerar ofta bra.
  5. Glöm inte att andas och försök att slappna av i bäckenbotten samtidigt.
  6. Du kan också be din partner om hjälp, men kom då överens om att det inte ska finnas några krav på att ärrbehandlingen ska övergå till någon sexuell aktivitet, så länge du själv inte vill initiera det.

Ett annat råd som jag tycker är användbart är att börja försöka lära känna kroppens olika smärtsignaler. Många kvinnor verkar till exempel uppleva smärta när det ”egentligen” är en stramande känsla i ärr som kommer vid exempelvis raska promenader. Om du kan börja tänka att en töjning och en viss stramande känsla faktiskt är positiv, kanske du också kan lära om att den känselinput du får vid vissa aktiviteter faktiskt är ett ”gottont” som också är nyttigt.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!

 

Relaterad läsning på bakingbabies:

Ska jag tejpa ärret efter kejsarsnitt?

Självbehandla fastvuxet kejsarsnittsärr

 

 

 

 

Previous

Next

10 Comments

  • Hej!
    Tack för bra tips, jag har ett ärr som löper över hela mellangården (grad 3 skada med totalt sfinkterruptur) och i ärret början och slut känns det som att det finns överflödig hud som är obehaglig att ta på. Går den känslan att massera bort eller bör jag se om jag kan få det åtgärdat?

    • Börja med att testa med någon månads egenbehandling och se om obehaget lättas! Det kan vara så att den känslan inte försvinner bara för att den överflödiga huden försvinner. Men om det inte blir bra ska du naturligtvis be om.en bedömning av en läkare!

  • Vet inte om det här är ditt område, men jag skulle gärna vilja veta mer om hur ärr kan påverka kommande vaginala förlossningar. Jag blev klippt, vilket jag förstår är detsamma som en grad 2-bristning, och jag undrar om det finns några speciella risker med fler vaginala förlossningar i och med att vävnaden i ärret är mindre elastisk?

    Jag klipptes snett bakåt (typ kl 8 kan man säga) och har inte haft några problem med ärret. Det läkte bra och gör inte ont, jag märker inte ens att jag har det. Men finns det ex en ökad risk att brista eller bli klippt pga ärret?

    Vid större bristningar gör man väl ofta kejsarsnitt vid kommande förlossningar, pga skadorna. Men var går den gränsen? När anses det dåligt med vaginal förlossning pga tidigare skador?

    Tack för en superbra blogg!

  • Jag har problem vid sex. De flesta ställningar där det inte blir något tryck bakåt fungerar typ missionären, däremot tex bakifrån gör ont. Kan massage fungera här? Det stramar så mycket att det inte funkar alls för mig. Jag fick en sfinkterruptur 3b.

    • Det beror på litegrann varför det gör ont. Om du är överspänd i musklerna och ärret gör ont kan massage och avslappning funka. Men om det är dåligt sytt på ett sådant sätt att det faktiskt skulle behöva göras om så kommer egenbehandling kanske inte hjälpa. Det är liksom ofta biverkningsfritt att jobba på med egenvård, så oavsett kan det vara värt att testa. Funkar det är det ju guld.

  • Hej!
    Tack för tips! Jag har ett ärr i mellangården som stramar och jag upplever att det ibland spricker upp lite och kliar och svider. Det går hela vägen bort mot ändtarmen, alltså spricker, kliar och svider där också men bara på sidan som ärret sitter på. Jag gjorden en bakre plastik 2015 och även mellangårdsrekonstruktion. Vet inte vad jag ska göra åt det eller vad jag eventuellt ska smörja med. Har du några råd?
    Tack för en fantastisk blogg och för allt du delar med dig av på Facebook!
    Vänligen Lisa

  • Vilket intressant inlägg! Jag började fundera på ärrvävnad inne i kroppen, funkar det lika? Är med i grupper där många opererat ihop sina magmuskler och ofta klagar över att de är stela och strama långt efteråt, INNE i muskulaturen/bindväven typ. Är det då som ett ärr på insidan? Och kan man då behandla det också genom att typ försiktigt töja och röra och kanske massera? Många verkar liksom bara vänta på att det ska släppa, men det kanske behövs att man rör sig ändå och tänker gottont om det?

    • Precis! Jag efter 8-12 veckor brukar jag lära ut precis det. Att man får programmera om sig så att den obehagliga känslan när det stränar och tös helt enkelt ska tolkas som en bra töjning och uppmjukning. Jag känner alltid på de djupa ärren i magen men gör nästan aldrig något åt det, men tipsar om egenmassage vid behov. Men det är så mycket grejer i magen så man får vara lite försiktig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *