Graviditetsdagbok från vecka 6

Graviditetsdagbok från vecka 6

Den här veckan har två teman:

  • Ont i bäckenet
  • Trött
  • Vinterkräksjukan

Bäckensmärtan

Jag känner av uppmjukningen i kroppen sååå mycket. Jag får konstiga låsningar i bröstryggen, det knäpper och smäller i blygdbensfogen (men det gör inte ont) och det hugger och värker i bakre bäckenlederna när jag går. Jag hoppas innerligt att kroppen reagerar starkt på höjningen av relaxin som pågår, och att det liksom lägger sig snart. Så har det varit mina två tidigare graviditeter. Jag har i slutänden inte tyckt att jag besvärats så mycket av bäckensmärta.

 Emerging Role of Relaxin in the Maternal Adaptations to Normal Pregnancy: Implications for Preeclampsia
Bild från studien Emerging Role of Relaxin in the Maternal Adaptations to Normal Pregnancy: Implications for Preeclampsia

Tröttheten

Den går lite upp och ner. Vissa eftermiddagar har jag behövt gå direkt från middagen och sova en halvtimme. Har vaknat lagom tills nattningen av barnen, och sedan varit ”pigg” nog för en kväll i soffan. Några dagar har jag varit så seg när jag kommit till jobbet att jag kollat igenom kalendern och alla dagens patienter och bara tänkt ”HUR ska jag orka?”. Och sen har jag ändå vissa dagar när jag kommer hem med min vanliga energinivå (nästan) och lagar hål i barnens kläder, steker pannkakor, gör bönsallader och svarar på mejl i en rasande fart.

Frågan om träning

Jag motionerar som en naturlig del av vardagen i vanliga fall. Jag springer till och från jobbet och tränar lite annat hemma på kvällarna. När jag inte kan springa tappar jag lite styrfart. Och när jag är så trött så att jag mest bara vill sova kvällstid blir det ju inte så mycket annat gjort heller. Jag måste köpa gymkort! Om det så bara är cykling som funkar så måste jag i alla fall få det gjort. Jag ska bara orka uppbåda tillräcklig energi och initiativförmåga för att gå och köpa det…

Och så magsjukan på det

En söndag vaknade jag och kände att det där lilla morgonillamåendet nog var plötsligt värre. Jag valde bort kaffe och åt en pytteliten frukost. Höll igång som vanligt tills dess att jag plötsligt kände att jag mådde jättekymigt. Och sen satte vinterkräksjukan igång. Det var ingen höjdare, men det ju aldrig. Däremot var det ganska lätt att tänka att det där lilla morgonillamåendet nog inte var så illa ändå. Jag jämför mycket med graviditeten med Wollmar där jag kräktes flera gånger varje dag fram tills vecka sjutton någonting. Med Wilfred mådde jag knappt illa alls. Hoppas att det inte blir värre än så här!

Previous

Next

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *