En serie om levatorskador

En serie om levatorskador

Kvinnor har alltid rätt

Levatorskador är en av de största anledningarna bakom en av mina yrkesmässiga paroller: Kvinnor har alltid adekvata uppfattningar om sin egen hälsa. För det kan vara så här: Två kvinnor har på pappret exakt lika dana förlossningar. Den ena kommer gå med lätta steg hem från BB och kan känna att återhämtningn går som på räls. Den andra  kan ha en känsla av mycket större trauma mot bäckenbotten och upplever sedan att bäckenbottens återhämtning tar lååång tid. Det blir bättre, men hon kan ha en kvarvarande känsla av att bäckenbotten saknar något i stöd- och lyftfunktion.

Vad är en levatorskada?

Levator Ani är en muskel som går som en hästsko i bäckenbotten. Hästskons två främre delar fäster mot pubisbenet på insidan, och sedan runt omkring bäckenet. Baktill fäster hästskon mot svanskotan. Själva hästskons öppning i mitten är den slits som släpper igenom urinrör, vaginalöpning och ändtarmsöppning. En del fäster dock ihop i mellangården på djupet, mellan vagina och ändtarmen.

Levatorn kan gå sönder i mellangården, ofta som en del av det totala skadeläget vid en grad 2- , 3- eller 4-bristning eller vid ett djupt klipp. Detta är besvärliga skador, men dessa går  ibland att laga. Det som jag däremot kommer kalla ”levatorskada” är det som i vetenskaplig litteratur kallas ”levatoravulsion”. Det är när ena eller båda av hästskons infästningar mot pubisbenet släpper. Det finns små och stora sådana skador. Det finns också rena utsträckningar, men där muskeln inte gått söner.

Nya skador?

De här skadorna är ”rätt nya”,  vi pratar 2000-tal när det började komma studier kring dem. Det betyder inte att kvinnor börjat få dessa skador alldeles nyligen. Utan att den medicinska världen känt till dem ganska kort tid. Jag pratar ibland med barnmorskor som inte alls känner till att dessa skador finns! Skadorna syns eller märks inte vid en förlossning så som andra bristningar gör. De går inte heller att laga, varken akut eller senare. Det här är en av de saker som jag önskar att händer under vår livstid: Att det kluras ut ett bra sätt att laga levatorskador.

Många drabbade!

Man tror att levatorskador drabbar mellan ungefär en av fem vaginalt förlösta kvinnor. Det är inte få!! Jag har vid det här laget haft ett ansenligt antal patienter med levatorskador. När slitsen i levatorns hästskoform inte är i sitt ursprungliga skick blir bäckenbottens lyftande och stödjande funktion nedsatt. Slitsen blir vidare och ger en ökad risk för framfall av bäckenorganen som ska kunna vila uppe på hästskon. Många av de kvinnor jag träffat har med tid, rätt strategier och träning kunnat komma tillbaks till bra liv. Men nu har jag också jobbat så länge att flera stycken börjar komma tillbaks – inför eller under nya graviditeter.

En serie för dig med en levatorskada

Den här serien är för dem.  Den är för dig som har en konstaterad levatorskada. Jag ska försöka resonera mer er om livet, om efterföljande graviditeter, om åldrande, om belastning och så vidare. Det finns LÅNGT IFRÅN vetenskapligt stöd för allt detta. Ni får mina tankar fritt och för intet, men ni behöver också tänka själva. Ställ frågor, stöt och blöt!

Alla inläggen i serien:

 

Previous

Next

14 Comments

  • Dum fråga kanske (och det kanske kommer svar på den senare i serien), men hur vet man om man har drabbats av en levatorskada? Kan man själv känna skillnad om man drabbats, och kan man känna om man drabbats av en främre eller bakre levatorskada? Var söker man hjälp om det är som du säger, att många har dålig kunskap om detta? (Okej, det blev mer än en fråga! :P)

  • Tack för att du skriver om detta ❤️ Finns det någon chans att du skulle kunna skriva något hur botox-injektioner i levatorn funkar och vad för- och nackdelar är?

  • Tack för att du tar dig tiden att göra detta. Det betyder väldigt mycket för mig (och gissningsvis fler i samma situation). Det finns så himla lite skrivet om detta. De enda vettiga och informativa träffar jag fick när jag efter att min skada konstaterats började började googla var dina tidigare inlägg om levatorskador. Så – tack för de inläggen och tack på förhand för den här inläggsserien!

  • Äntligen någon som lyfter detta. Min historia började när jag födde mitt första barn-85. Förlossning med epidural, snedklipp 10cm och sugklocka pga sekundär värksvaghet OCH 2personer som hängde på på min mage och tryckte ut barnet. Det stod det inget om i journalen. Efter förlossningen fick jag svår urin inkontinens. Jag sökte hjälp och fick först rek. att göra knipövningar. 1990 gjordes på UAS TVT inkontins operation. Ingen förbättring! 2004Ny TVT2 fortfarande 0 förbättring. Nu började jag söka på allvar hjälp för mitt liv var så begränsat pga jag inte kunde göra något utan att kissa på mig. Jag fick utlåtande från Sofia hemmets gynekologer som skrev intyg att jag hade ett svårt sk bakfull. Dvs en Levator skada. Ytterligare operation vaginalt ifrån skulle inte hjälpa mig. Utan min skada måste lagas ovanifrån. Mao det går inte att laga ett tak som har rasat in och tro att det är källaren som skall lagas. Efter mycket sökande på nätet hittade jag Dr Stjärnholm med team som jobbar med att operera just min skada på Sahlgrenska sjukhuset. Nu påbörjades från mig till mitt Landsting att Uppsala att utfärda specialremiss. En historia att jag var tvungen att genomgå igen en sk inkontinens utredning för 3dje ggr! Därefter träffa deras chef gynekologer som först inte alls förstod mitt problem, de har ju faktiskt genomfört 2 st onödiga TVT på mig. De verkar inte ens ha koll på anatomin! Efter ett intensivt!mailande med UAS chef på kvinnokliniken fick jag min specialremiss som dessutom betalade mina resor för mig och min man! Jagfick lyft förbud i 8 veckor efter op. Mitt första besök hos Sahlgrenska konstaterades via ultraljud att jag hade skador på 5 ställen i min bäcken botten. Och det det bästa sättet att laga detta var via en laparskopi. Operationen under narkos tog 2 timmar och gjordes via robot teknik. Man lyfte på 5 ligament i levatorn som hade gått helt av.Sydde fast dem och jag fick tillbaka mitt liv igen! Helt fantastiskt. Vad jag förstår är det Sahlgrenska och Dr Stjärnström enda stället i Sverige som har tillgång till denna operation teknik. Helt klart finns tekniken och kunnandet. Varför erbjuds inte detta till fler? Hur många kvinnor finns det inte därute som har liknande problem?

  • Önskeinlägg: Strukturerad träning, typ vecka för vecka, efter kejsarsnitt. Förslag på övningar och lite mer detaljerad info om när man kan börja med vad. (Du kanske redan har skrivit om det här? Har läst dina tidigare inlägg om kejsarsnitt men kan ha missat?) Frågar åt en kompis

  • jag har nyligen börjar skriva om livet efter förlossningen, både om vardagen & med en ny kropp som också innefattar bristning grad 4. Anledningen till att jag började skriva var därför att jag kände mig ensam i det, inte kände att jag fått tillräckligt med information samt att jag vill nå ut till andra. Är så glad att jag hittade er blogg idag, kommer fortsätta läsa & söka lite bakåt eftersom ni skriver om just det jag har letat efter!!

  • Tack för den här serien med inlägg! Jag har konstaterad levatorskada men har fått så lite info, ser fram emot att läsa!

  • Åh! Jag läste just om inlägget på Facebook och fick in på din blogg. Blev så glad över träningstipsen. Jag har konstateras bilateral avlossning av levatorsmusklerna. Konstaterar av Gunilla Tegerstedt.
    Sedan förlossningen 1991 har jag läckt urin,, gaser (men ej avföring om jag går direkt när det tränger på) och haft div obehag från ländrygg och bäcken. Får obehag av att stå still som i köer, mingel, konserter mm. Får obehag som sitter i flera dagar när jag gör trädgårdsarbete,. Ja, det är så många symtom som jag först idag förstår kan bero på min skada.
    Efter förlossningen hade jag svårt att sitta, ont i rygg och höfter, symfysen och svanskotan. Fick höra av barnmorskan att jag troligen brutit svanskotan. Idag undrar jag om det inte var levatorsmusklerna?
    Är sedan hösten 2015 opererad x 4. Senast av Gunilla.
    Nu till min fråga. Jag har börjar träna sittandes fenom att drar i gummiband som sitter i ett dörrhandtag ovanför mig (för att träna armar). Sen gör jag plankan, sen solhälsningen och sen huvudstående (inbillar mig att jag tränad bålstabilitet utan att ”krysta”). Är det bra för mig? Blir lite osäker på plankan för där spänner jag mig och håller andan (kanske för fel men så gör jag).
    Tack för din blogg och tack för att du sprider kunskap på ett så enkelt och pedagogiskt sätt.

    Mvh Jaana

    • Om du söker på ”att träna magen” eller något liknande här i sökfunktionen så hittar du det jag skrivit om just magträning, buktryck och bäckenbotten. Där får du nog svar på din fundering!

  • Alltså Mia! Tack!
    Just idag, ungefär 6,5 år efter min första förlossning med sfinkterruptur grad 4, förstår jag vad som är galet. Många instanser och mycket sökande ledde mig till dig och vidare till Karolinska i Huddinge. Träffade Emilia Rothstein igår och även om jag fortfarande inte fattar helt hur anatomin ser ut så inser jag att all smärta jag haft är helt logisk.
    Både tak och golv är trasigt 🙂 Så nu börjar resan.
    Vi ses igen, och stort tack, du och Emilia gör skillnad, sluta aldrig 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *