Levatorskada och ny graviditet

Hur kommer min bäckenbotten påverkas av en ny graviditet?

Det här inlägget är en del av en serie där jag fokuserat lite extra på levatorskador, men viss information kommer vara gångbar för vem som helst som funderar på hur bäckenbotten ska påverkas av en nya graviditet och förlossning.

Det här är inte ett inlägg som syftar till att ge dig svar på om du ska föda vaginalt eller önska föda med snitt. Det är en diskussion som ska tas mellan dig och dina vårdgivare.

Bäckenbotten påverkas av graviditeter i sig

I en studie (1) har man följt påverkan på stabilitet och stödjefunktion för bäckenorganen från och med mitten av graviditeten hos förstföderskor, till ett år postpartum. Vid mätningar i slutet av graviditeten och fram till 6 veckor postpartum såg man att mätpunkterna sänktes och det fanns indikatorer på att stödjefunktionen var sänkt. Efter 6 veckor fram till 6 månader postpartum kunde man se en höjning och ökning av stabiliteten i stort.  Dessa förändringar såg likadana ut för kvinnor som fött via snitt eller vaginalt, men vid en jämförelse var de vaginalt förlösta kvinnornas förändringar kraftigare (större sänkning efter förlossning). Oavsett förlossningssätt hade det mesta återgått till en stabil position 12 månader postpartum,  förutom att livmodertappen fortsatte att vara sänkt hos vaginalt förlösta kvinnor.

Förändringar oavsett förlossningssätt

En annan studie gjord efter samma datainsamling (2) visade att bland förstöderskor hade hade 9 % konstaterade framfall 6 veckor efter förlossningen. De allra flesta hade framfall av främre vaginalväggen. I denna undersökningsgrupp såg man inga signifikanta skillnader mellan vaginalt- och kejsarsnittförlösta föderskor. Det finns studier som påvisar större skillnader mellan vaginalt förlösta och snittade föderskor, så vi kan absolut inte påstå att inverkan på bäckenbotten stödjefunktion är lika vid snitt och vaginal förlossning. Men det här bidrar till en totala bilden av problematiken. Man brukar påstå att den största skadan i regel kommer den första gången Detta innebär att om du önskar föda vaginalt vid en efterföljande förlossning så finns i regel inget hinder för detta. Dina önskemål och tankar ska dock tas med i beräkningen när det gäller val av förlossningssätt.

Graviditet med befintliga symtom av framfall

Många kvinnor med framfall kan uppleva att symtomen ökar i tidig graviditet till följd av en hormonell uppmjukning. Från och med mitten av graviditeten kan framfallssymtom minska då livmodern då vuxit tillräckligt högt upp i magen för att helt enkelt dra upp och lyfta alla potentiellt framfallna strukturer. Detta betyder att vissa känner av en ökning av symtom i början av graviditeten, för att sedan få minskade besvär i takt med att fostret och livmodern växer.

Efter en till graviditet?

Om framfallstendenser kan ses redan i mitten av graviditeten hos förstföderskor, hur kommer då levatorskador in i bilden? Dessa har visats hör ihop med riskfaktorer för framfall på sikt. Men kanske har de faktiskt inte så stor inverkan på de mer akuta symtomen efter förlossning. En uttänjning och uttröttning av bäckenbotten och omkringliggande stödjevävnad sker under graviditeter, oavsett förlossningssätt. Levatorskador där muskeln faktiskt gått sönder återfinns inte hos kejsarsnittade kvinnor. Jag tänker mig att en kvinna med en tidigare konstaterad levatorskada kan vara förberedd på förvärrade symtom kort efter nästa graviditet. Men dessa symtom behöver inte nödvändigtvis betyda att en ytterligare graviditet ”pajat” något.

Spelar åldern in?

Moderns ålder vid första förlossningen kan vara en prediktor för en ökad risk för levatorskada. Detta kan förklaras med att med ökad ålder minskar elasticiteten i bäckenbotten. Därför kan risken för skada öka. Dock sker ju skadan oftast vid första förlossningen. Så att omföderskor av naturliga skäl blir äldre behöver inte öka risken för ytterligare skada. Om jag förstått rätt, förstås.  Risken för levatorskada kan alltså öka med stigande ålder. Det är inte en så stark prediktor att detta ska vara avgörande.

Vad annars spelar roll?

Bebisens storlek och vikt är den tyngst vägande faktorn (haha) om en kvinna kommer drabbas av en levatorskada eller inte. Väldigt långa eller väldigt snabba krystfaser kan också spela in. Kvinnans vikt verkar inte vara en påverkande faktor.

Kommer en till förlossning ge en ytterligare skada?

Det är mycket låg risk att drabbas av en ny skada vid en andra förlossning, risken i en studie konstaterades till bara 0,9 % (6) . Den enda kvinna i denna studie som faktiskt blev drabbad av en ny skada hade haft en krystfas på 5 minuter. Det här betyder att en kvinna som fött barn utan att få en levatorskada har en mycket liten risk att drabbas av en skada vid en andra förlossning.

Referenser:

  1. Change in pelvic organ support during pregnancy and the first year postpartum: a longitudinal study.
  2. Risk factors for anatomic pelvic organ prolapse at 6 weeks postpartum: a prospective observational study.
  3. Does vaginal delivery cause more damage to the pelvic floor than cesarean section as determined by 3D ultrasound evaluation? A systematic review.
  4. Can pelvic floor trauma be predicted antenatally?
  5. Characterizing levator-ani muscle stiffness pre- and post-childbirth in European and Polynesian women in New Zealand: a pilot study.
  6. Longitudinal follow-up of levator ani muscle avulsion: does a second delivery affect it?
  7. Factors that influence the development of avulsion of the levator ani muscle in eutocic deliveries: 3-4D transperineal ultrasound study.

Alla inläggen i serien:

Previous

Next

2 Comments

  • Statistik är verkligen inte min starka sida, men har jag fattat det rätt att framfallssymptom under första graviditeten kan vara en signal på ett ev framfall längre fram? Gäller det alla eller de med levatorskador, dvs om jag då inte haft symptom under första graviditeten men har en levatorskada nu, ger det mig ett bättre utgångsläge och minskad risk för framfall?

    • Oj, jag har inte svaret på din fråga, speciellt inte eftersom inläsningen till dem här serien gäller just befintliga levatorskador. Det är ju inget man har under första graviditeten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *