Hur lång tid tar det för bristningen att läka?
Läsarfråga om läkning av bristning
Hej. Jag fick för 6 veckor sen en son. I samband med födseln fick jag bristning grad 3. Detta har varit en otrolig börda psykiskt för mig. Har läkt på okej, läcker inget och smärtan är inte extrem. Men finns en sak som tynger mig extra. Längst bak på mellangården har det inte läkt ihop helt. Utan är som ett sår som blöder till och från. Varit hos gyn och dem säger det kan ta 3-6 månader för det att läka. Har du några erfarenheter inom detta? Samt hur lång tid tog det för dig att bli helt återställd? Måste även säga din blogg har varit till väldigt stor hjälp!
Sår i mellangården
Det kanske inte är exakt samma sak, men jag har en liknande erfarenhet när det sprack upp i huden i min mellangård. Jag skrev det här inlägget om detta när det gått en månad efter förlossningen, och jag tror att det hade hänt ganska nyss då. Jag vet att det sedan läkte så att det efter 12 veckor såg rätt snyggt ut. Jag har haft patienter som haft liknande erfarenheter där det tillslut också tagit igen. Sex månader tycker jag låter som rätt lång tid, men tre månader inte helt orimligt. Det brukar inte läka som en djup grop, utan kan bli rätt slätt och snyggt ändå.
Ganska ofta går hudstygnen upp
Jag har förstått det som att det är ganska vanligt förekommande att trådarna som man syr huden mer liksom ger med sig lite för tidigt. Det behöver alltså inte betyda något dåligt i stort. Förutom att det är jobbigt att ha ett område som är ett sår längre än de övriga sydda områdena.
Men…
Jag kommer personligen aldrig få veta om det var så att det bara var hudstygnen som gick upp för mig där och då, eller om det också var då som allt annat pajade. Det enda jag vet är ju att när jag blev ordentligt undersökt flera år efteråt så var det ju inga muskler som satt ihop som de skulle heller. Jag tror inte att jag blev bra sydd från början, men kanske hände det något som förvärrade saken? Jag vet inte.
Varför säger jag det här?
Jo, för att du ska veta. Om ditt sår läker ihop bra inom några månader och du mår bra i din bäckebotten på alla sätt så kan du lita på att det nog är precis så bra som du upplever det. Men om du med tiden känner att du har kvar symtom som inte känns normala, så tycker jag att du ska be om en bättre undersökning och en bra plan framåt. Just nu och i minst ett halvår kan du sitta ner i båten och bara vänta in kroppens läkning. Men om du efter 9-12 månader känner att det nog ändå inte är bra i din bäckenbotten är det dags att vara en besvärlig patient och söka vidare hjälp.
Stort grattis till bebis och lycka till!
Tips!
Om du vill förstå mer om bäckenbotten och förlossningsskador och hur du bäst rehabar efter en förlossningskada, missa inte webbföreläsningen här!
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!
Eftersom det var en läsarfråga så passar jag på att fråga också 🙂 har du skrivit något om vilka förlossningsställningar som minskar risken för skador samt vad man bör skriva i sitt förlossningsbrev för att få de bästa förutsättningar att skydda bäckenbotten. Jag funderar på fler barn men vill inte ha ks (helst) men är livrädd för komplikationer vid vaginal förlossning. Jag hade en väldigt “lättsam” graviditet och förlossning och tror mig själv inte ha så mkt större skador än dåligt knip och svag bäckenbotten överlag. Jag har ändå relativt stora begränsningar i min vardag och vill därför inte ens föreställa mig hur större skador skulle kunna försämra min livskvalit’e.
https://bakingbabies.se/2018/02/28/vad-ska-jag-skriva-mitt-forlossningsbrev/
Tack för en fantastisk blogg! Läser nästan varje dag och har lärt mig otroligt mycket. Jag har också en fråga på temat bristningar. Jag har fött två barn och fick vid min första förlossning för fyra år sedan en relativt lindrig grad 2-bristning och fick sy fem stygn var av två ned mot mellangården (ett måste ju ha varit i muskeln annars så skulle man inte ha graderat det som en grad 2-bristning). Det läkte bra men ett det yttersta stygnet mot mellangården gick upp. En hudflik på ca två millimeter. För elva veckor sedan fick jag mitt andra barn. En väldigt snabb förlossning och fick en grad 1-bristning på samma ställe och fick sy två stygn. Jag insisterade på att få dem sydda av en läkare för det kändes bättre för mig. Jag har sedan den förra förlossningen känt att mellangården är väl kort. Samtidigt har jag frågat säkert fem gynekologer och de har undersökt och noggrant och säger att så inte är fallet. Antar att själva området inuti kroppen är relativt tjockt men att stygnen som gått upp gör att slemhinnan är blottad. Nu har det ju bara gått elva veckor men jag känner mer besvär av detta än efter förra förlossningen. Tycker att det skaver och att jag lätt blir svettig. Jag har även haft mer problem med hemorrojder. Jag tänker att det bästa vore att försöka sy om det parti där slemhinnan är blottad även om jag på efterkontrollen fick höra att man kan få mer problem med ärrvävnad om man syr igen. Jag skulle vilja komma i kontakt med någon kirurgiskt inriktad gynekolog och undrar om du kan rekommendera någon i Stockholmsområdet alternativt någon bra mottagning/enhet att vända sig till? Stort tack på förhand!
Du kan be din barnmorska remittera till bäckenbottencentrum, k69 på huddinge sjukhus.
Hej, först och främst – tack för en fantastisk blogg! Jag har funderingar kring bristningar och träning. Jag fick mitt första barn för två månader sedan och blev klippt under förlossningen. Stygnen gick upp ganska snabbt efter förlossningen men. efter lite påtryckningar fick jag först komma till en gynekolog på SöS sex veckor efter som sa att det mest troligen varit en infektion, oklart om infektionen enbart var boven eller om barnmorskan även sytt fel då alla muskler ej var ihop (hon kände endast, inget ultraljud) plus att det blivit ett litet rektocele pga detta. Gynekologen sa att det nu var försent att göra något åt det (hade gått att sy om inom första två veckor från förlossningen) och att jag får komma tillbaka om ett år för ny bedömning inför ev plastik beroende på symtom. Enligt henne skulle jag leva på precis som vanligt och det fanns inga restriktioner avseende vardagliga sysslor eller träning, viktigast var bara att jag gjorde knipövningar dagligen. Hur ser du på denna rekommendation? Om jag känner tyngdkänsla/ömhet eller att det buktar/skaver, bör jag ta det lugnare då? Enligt läkaren kunde man inte förvärra något och om jag kunde leva med hur det kändes var det bara köra på… Gäller det även med symtom såsom trängningar till att gå på toaletten (både kiss/avföring)?
Återigen stort tack för en bra vetenskapligt baserad blogg som verkligen främjar kvinnohälsa! Du får en att våga prata mer öppet om sådant här, det är viktigt.
Jag tror att du ska lyssna på kroppen och köra på enligt vad som känns bra. Om du söker på typ “bäckenbottensäker” eller “skonsam mot bäckenbotten” här på bloggen så hittar du mina specifika råd. Jag själv sprang ju maraton och Lidingölopp med mina defektläkta muskelskador i bäckenbotten utan att förvärra något. Jag har ju inte haft några symtom i relation till träning ska dock nämnas.
Vet du något om hur man ska tänka med hygien? Jag fick en grad 1-bristning som syddes med tre stygn, och två gick upp en vecka senare. Det har fortfarande inte gått ihop 7 veckor senare, men det är ju inte som ett sår, förutom längst in förmodar jag, gör inte alls ont dock. Badade i pool häromdagen, men kom på sen att det kanske var en dålig idé. Men hur länge ska man vänta?
Åh, jag är inte rätt person att svara men om det inte är ett öppet sår borde det nog vara okej?
Hej! Tack för en fin blogg!
Jag födde för drygt en vecka sedan min son men fick en grad 2 skada som de sa var komplicerad. Läkaren som undersökte mig två dagar efter förlossningen sa att stygn gått upp och de sydde få om tre stygn. Som dock släppt igen nu på kontrollen idag. De säger att slemhinnor har läkt bra men hur vet jag om musklerna mår bra och inte gått av? Jag förstår att de fäster i perineum. Jag har provat att knipa lite mot kisstrålen i duschen och det minskar i alla fall flödet. Kissar inte direkt på mig under dagen heller även om jag kan läcka lite om jag blir rejält kissnödig. Känner i dagsläget smärta när jag sitter och att det spränger när jag är uppe och går och står. När känner man om något mer är fel? Hur lång tid?
Stort grattis till att börja med. Det behöver gå mycket längre tid innan du kan utvärdera helt. Om du ammar påverkas vävnaderna en drl också av det. Du kan absolut boka en tid hos en fysioterapeut med bäckenbotteninrikting för att gå hjälp med knip, träning och svar på frågor. Men man vet liksom inte resultatet av “slutläkningen” förrän det gått 9-12 månader.