Hoppa till innehåll
Hem » Flödet » Nakenhet i fysioterapeutögon

Nakenhet i fysioterapeutögon

Nakenhet i fysioterapeutögon

Idag vill jag skriva ett inlägg om nakenhet. Ganska ofta möts jag av förvåning när jag som fysioterapeut förklarar för mina patienter att de behöver klä av sig på den kroppsdel som ska undersökas. Jag har också vid några tillfällen läst diskussionstrådar i olika forum där flera förfasats över att ha behövt vara avklädd under undersökningen hos fysioteraeputen.

Du kan verkligen lita på att vi inte ber folk klä av sig för vårt eget höga nöjes skull.

Däremot kan jag erkänna att många av oss är så pass avtrubbade att vi kan ha svårt att reflektera över att avkläddhet skulle kunna vara jobbigt för dig. Första veckan in på utbildningen till fysioterapeut har alla i klassen sett varandra i underkläder och innan examensdagen vet en nästan allt om klasskamraternas kroppar. Hon har en sned rygg, han har inte full rörlighet i armbågen, hon har stela fotvalv, han har korta muskler på baksida lår. Hon har toppenbra kondition, han har dålig lungkapacitet. Han har mest bara blå boxershorts. Hon har en tatuering på låret.

Sen kommer en ut i arbetslivet. En hårig rygg. Rakade ben. En orakad bikinilinje. Fotsvamp. Eksem. Ärr. Tatueringar. Bristningar på magen. Fotsvett. Armsvett. Röklukt. Varande sår. Smittsamma sjukdomar. Vitlöksandedräkt. En kvinna som fött fjorton barn. En nunna. En man som bör ärr efter tortyr. En cancerdiagnos. Ett amputerat ben.

Listan kan göras oändligt lång. Jag träffar patienter ungefär var trettionde minut hela arbetsdagen, med avdrag för lunch och lite journslskrivning. Jag tror du förstår att en blir avtrubbad. Hur kroppar ser ut är inget som intresserar oss, såvida det inte är ihophörande med besväret patienten söker för. Jag struntar högaktningsfullt i håriga armhålor eller bikinilinjer eller muffinmagar. Eller vad du nu kan ha ångest för att visa för en vårdgivare. Vad du än har att skämmas för – vi bryr oss inte.

Det är e_x_t_r_e_m_t sällan det är något med patientens nakenhet som gör intryck.

Jag har ett minne från i början av min karriär då en gammal farbror som luktade lite illa drog av sig alla kläder in till bara skrutten och satte sig resolut ner på rummets enda icke-avspritningsbara stol. Det kändes lite kymigt, faktiskt. Men jag tror faktiskt att det är det enda exemplet. Eller jo, en gång har jag sett ett par riktigt läskiga fjällande fotsvampiga fötter också. Alltså, vi snackar inte lite, jag fick moppa golvet efter att patienten gått.

Kroppen är liksom vårt stora intresse, men på samma sätt också vårt stora ointresse.

En bild från en dag då jag och två kollegor hängde hemma och övade undersökning av axlar på Joseph…

Vi kan ha nördiga samtal i timmar om våra favoritkroppsdelar, om hur man undersöker och behandlar. Men vi kommer aldrig ägna ditt utseende ens en tanke. Det är ovidkommande. Vi har för många kroppar som passerar våra händer och hjärnor varje dag. Vi registrerar inget annat än det som faktiskt rör din behandling.

Tips inför besök hos fysioterapeut!

  • Din avkläddhet eller din kropps eventuella “skavanker” kommer inte göra intryck på oss, men däremot kan vi känna av om du är obekväm.Det är alltid helt okej att säga att du vill vara så lite avklädd som möjligt under undersökningen. Kanske får du då acceptera att undersökningen blir av något sämre kvalitet än annars. Men det är ditt val!
  • Ska du till en vårdgivare som ska göra en vaginal undersökning är klänning eller kjol ett bra tips för att kunna vara lite mer avspänd. Ofta är Kalle Anka-momentet när du behöver gå avklädd genom rummet som är det mest obekväma.
  • Ska du bli undersökt kring höfter, knän,rygg eller axlar är det klokt att ha underkläder som du är hyfsat bekväm att visa dig i. Vi behöver ofta både se och känna på strukturerna vi undersöker!

Har du några egna tips på att göra avklädda vårdbesök mer bekväma? Berätta!

4 kommentarer till “Nakenhet i fysioterapeutögon”

  1. Jag uppskattar när vårdgivaren säger var jag ska lägga kläderna. Då känner jag att det är en normal sak att klä av sig där. Jag blir lätt osäker i nya situationer så lite hjälp för att jag ska känna att jag gör rätt är bra. Ibland är småprat skönt så att det inte är helt tyst när man går där halvnaken.

  2. Precis som Emma skrev här ovan så tycker jag att tydliga instruktioner gör att situationen känns mer naturlig. Instruktioner om exakt vilka kläder som ska av, vart kläderna kan placeras och vad jag ska göra efter att kläderna är av, uppskattar jag. Och under tiden jag klär av mig kan gärna vårdgivaren göra något annat att titta på mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *