Nionde september i bloggarkivet
Ibland gör vi såna här tillbakablickar till vad vi har skrivit ett givet datum i bloggarkivet. Här kommer ett inlägg om nionde september.
2012 -Första bebisleendet
Den nionde september 2012 hade vi åkt till Öckerö med Wollmar för första gången. Han var typ sex veckor och gav då sitt första svarsleende och hade hela ansiktet fullt med hormonprickar. Vi skrev så här:
“Wollmars första natt att sova borta gick bra. Vi hade tagit av liggdelen från vagnen, den fick han sova i på golvet bredvid vår säng. Det funkade finfint, han sov precis som vanligt hela natten från åtta till sex med två små vakentillfällen för amning. Han bara vaknar till, låter oss veta att han är vaken och somnar sedan fint om när han väl är mätt. Duktig grabb! Vi hoppas så att det kommer hålla i sig for ever and ever, det här snälla sovhumöret.”
Det roliga är att det faktiskt gjorde det, höll i sig alltså. Han har alltid varit världens mest lättlagda barn.
2013 – fortsättning på sömntemat
Jag var föräldraledig och tillbringade även denna vecka på Öckerö hos mina föräldrar. Mia var hemma och jobbade och jag umgicks med gamla vänner på ön och i Göteborg. Just denna dag skrev jag detta:
“Wollmar skötte sig som vanligt utmärkt. Förutom sovmorgon till 8:15 i morse sov han en förmiddagslur och sedan som vanligt på eftermiddagen. Sedan somnade han i vagnen kl. 19 och sov där med rumpan i vädret tills det var dags att hoppa in i bilen.
Så här låg han och sov i vagnen medan jag bar ner den i trapphuset, dockade den i vagnkarossen och körde den genom regnet till bilen. Han vaknade inte förrän jag tog upp honom för att sätta honom i bilbarnsstolen.”
2014 – det är nästan komiskt
Alltså, SÅ mycket har vi faktiskt inte skrivit om Wollmars och hans sömn. Men nu när vi gör ett nedslag på vad vi bloggat om den 9 september genom åren så verkar det faktiskt så: Så här skrev vi 2014:
“Wollmar har alltid sovit bra och alltid älskat sin säng . Vilken tid som helst på dygnet, när han blivit riktigt ledsen, kan han fråga: Sova nu? Att få gå och lägga sig är för honom en riktig treat, något extremt positivt.
Han har alltid varit så, även om han vid enstaka tillfällen då och då behövts sjungas för, vyssjas, kramas till sömns. Men annars är rutinen att vi lägger honom, pratar om hur dagen varit, ber kvällsbön och sen somnar han själv.
Vi har aldrig haft några nattningsproblem och aldrig behövt ta till oss någon metod för handhavandet av barn som inte vill somna.
Wilfred har fallit in i samma mönster och somnar sedan en månad tillbaks alltid kring 19-tiden i egen säng.
Vi är extremt lyckligt lottade, vi förstår det.
Men nu är min fråga. Kan vi redan nu tänka att Wilfred kommer vara en lika lättlagd kille som sin storebror, bara för att han är det nu?”
Med facit i hand: Ja, med båda våra barn har sömnen inte varit något som helst problem. Undra hur lilla baby boss kommer bli?
2015 – Mias föräldralediga dag
Hösten 2015 delade vi på föräldraledigheten med halvtid var, och den här dagen var en av Mias dagar.
Dessa dagar handlade om att leka med barnen i inhägnade lekparker. Wollmar var 3 och Wilfred var 1 år och de hade inget vett eller sans alls. Det var verkligen en oerhört intensiv tid! Wollmar var på förskolan alla dagar förutom onsdag, så vi turades om att vara föräldralediga den dagen då båda barnen var hemma.
2016 – bara en radda tips att lyssna och läsa
Den dagen bloggade Mia om lite olika saker som hon hört, läst eller sett. Det är intressant att se tillbaks så. Det pekar lite på vad som hände i våra flöden nu. Inget av det är helt passé, men samtidigt också “yesterdays news”.
2017 – de vikigaste sakerna en nybliven mamma bör veta
Den här dagen för ett år sedan skrev Mia ett inlägg med titeln De tio viktigaste sakerna en nybliven mamma behöver vetaVi hade ju naturligtvis tankar på ett tredje barn redan då. Men det känns ändå lite lustigt att vi så här ett år efteråt är mitt uppe i våra förberedelser inför att bli nyblivna föräldrar igen. Och även om vi (Mia mest kanske) har stenkoll på kroppen, men annars känns det faktiskt som att vi inte längre har stenkoll på bebisliv. Det känns faktiskt pirrigt!
