Graviditetsdagbok vecka 35

Graviditetsdagbok vecka 35

Lite ändrat rörelsemönster

Nu tror jag faktiskt att Baby Boss legat med huvudet neråt rätt stabilt. Jag upplever inte längre den där totala ommöbleringen med jämna mellanrum, utan nu är rörelserna sådär med knöligt svepande som de är när det är trångt på slutet. Men ändå rätt begränsade rörelser. Det börjar väl bli trångt, helt enkelt.

En stor bebis?

Jag har en känsla av att det är en rätt stor rackare vi har där inne. Wollmar vägde ju 3900 g när han föddes i vecka 39, Wilfred 3200 när han föddes i vecka 38. Jag skulle tro att den här bebisen kommer väga någonstans där emellan. Det är ju inga gigantbebisar på riktigt vi pratar om, men med tanke på att deras moderskepp inte heller är någon stor modell… Nu är jag visserligen gigantisk för att vara jag, men bara när det gäller omkrets typ. Jag är ju fortfarande 157 cm kort. Jag är rund överallt, i ansiktet och på hela kroppen. DET ÄR SÅ TUNGT! Jag vill verkligen inte vara så här tung. Det gör ju ont överallt! Bara att stå och laga mat är så oändligt tungt för fötterna när jag väger så här mycket.

Prehaben går bra

Eller ja, jag har fått sluta med yoga och jag kan inte uppbåda någon motivation till mer än väldigt pliktskyldig muskelträning en gång i veckan. Men jag cyklar fortfarande intervallpass på stationär cykel alla dagar då jag kommer ifrån (det vill säga inte de dagar jag jobbar på SKL eller på helgen). Det är härligt att få svettas riktigt! Och det känns oerhört viktigt för mig att få ha kvar en aktivitet som känns liksom obehindrad. Visst, jag får sammandragningar och har en stor mage i vägen. Men jag är inte hindrad av smärta just där och då. Och det är så värdefullt!

Igår var det en månad kvar till BF enligt mens-uträkningen

Minns ni att vi blev flyttade en massa dagar på ultraljudet? Alltså att bebisen såg lite liten ut och att vi fick ett datum mycket senare än om vi skulle gått efter uppskattningen från ”sista mensens första dag”. Om vi inte hade blivit flyttade hade vi nu haft mindre än en månad kvar till beräknad förlossning. Som det är nu så är det nio dagar till. Jag är lite stressad över det här. Om vi skulle gå ultraljudsdatumet skulle jag alltså knappt ha hunnit bli gravid när jag faktiskt gjorde graviditetstestet. Och jag fick ju såna himla tidiga symtom. Vi gjorde testet på en lördag och på måndagen redan hade jag ju ont i bäckenet av att springa. Alltså, min poäng är att jag tror att sanningen kanske ligger någonstans emellan dessa två BF-beräkningar. Det andra ultraljudet vi gjorde bekräftade ju egentligen det, men då ville de inte ändra. Men jag är lite rädd att eftersom de kommer planera in kejsarsnittet efter det senare BF-datumet så kommer det kanske bli lite ”för sent”? Det spelar ju absolut ingen roll om bebisen bara stannar inne tills dess. Jag vill bara såååå mycket hellre ha ett planerat snitt än ett akut.

Men ja…

Jag är också extremt angelägen om att inte vara gravid ens en dag längre en nödvändigt. Jag vet att jag inte är ensam om att vara trött på att vara gravid i slutet. Men jag har ju inte gillat att vara gravid i början eller mitten heller…

Jag börjar längta efter postpartumrehab

Jag är i regel en dålig patient. Alltså jag hyser en stor beundran för mina patienter som brukar göra det jag säger! Men nu börjar jag faktiskt bli sugen på att komma igång med postpartumrehab. Jag vill berätta det för er nu så att ni kan läsa av mig sen när det kanske gäller. Vi bor tvärs över gatan med gymmet där jag har kort. Och för mig funkar det oändligt mycket bättre med att göra rehabövningar i en sådan miljö, än hemma. Det betyder att jag, om livet och bebis och logistiken tillåter, komma gå över till gymmet och ”träna” rätt kort efter snittet. Det betyder inte att jag nödvändigtvis hetsar med snabbt stegrad träning. Utan typ att jag byter om till träningskläder och går dit och ligger på matta i en miljö som ger mig motivation. Bara för att få rehabövningarna gjorda.

Ska vi börja gissa?

  • Vikt?
  • Längd?
  • Datum?

Jag gissar på 3630 g, 51 cm, 17 oktober.

Joseph gissar på 3750 g, 51 cm och 12 oktober (han fick inte höra mina gissningar innan).

Vad tror ni?

Wollmar föddes i vecka 39+4, vägde 3960, 51 cm

Wilfred föddes i vecka 38+3, vägde 3290, 50 cm

Det är verkligen inte så himla långt kvar nu!

Previous

Next

3 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *