Hur funkar bäckenbotten?

Hur funkar bäckenbotten?

Bäckenbotten – anatomi och funktion

bäckenbotten crope

Bäckenbotten är en muskelgrupp som utgörs av tre olika lager. Det innersta (djupaste) lagret är levator ani, som i sin tur är uppdelad i tre. Levatorn utgör en studsmatta som täcker bäckenets nedre öppning, men som också släpper igenom tarmen, vagina och urinrör genom en slits i mitten.  Denna muskel är alltså hästskoformad och går från pubisbenet bak till svanskotan med en slits för kroppsöppningarna i mitten. På bilden ovan syns inte slitsen, men du kan tänka att den finns där under musklerna som omger ändtarm och vagina. Denna muskel fungerar genom att den komprimerar ändtarmen, vagina och urinrör fram emot pubisbenet när den spänns – den klämmer liksom åt och stänger till kroppsöppningarna.

Levator ani

Levatormuskulaturen fungerar som en studsmatta eller som en hylla, som bäckenorganen vilar på. När vi ökar trycket inne i magen (hosta, nysning, skratt, lyft, hopp etc) kommer levatorplattan svara med att lyftas upp, så att den med extra säkerhet kan stänga till om kroppsöppningarna, trots att vi anstränger oss. När vi slappnar av denna muskel eller krystar kommer den istället anta en trattliknande form.

Om levatorn inte fungerar bra kommer den inte klara den ”armbrytning” som blir när trycket mot den ökar. Itället för att effektivt stänga till om kroppsöppningarna kommer slitsen i mitten av muskeln istället öka i bredd. I längden kan detta leda till utveckling av framfall. Och i det akuta läget kan effekten bli att urin- eller analläckage då inte tillstängningen blir tillräckligt effektiv.

Stödjevävnad och glatt muskulatur

Bäckenbotten består av en ganska tät massa muskler blandat med senstrukturer och stödjevävnad. Stödjevävnaden är ett eftergivligt ramverk som stadgar upp arkitekturen och består delvis av glatt muskulatur, alltså sådana muskler som inte är viljemässigt styrda.

bäcken 004

De ytligaste musklerna

Mer ytligt liggande än levatorn och stödjestrukturerna ligger ett lager muskler som täcker över och förstärker den främre delen av bäckenbotten. Deras uppgift är att fixera urinrör och vagina samt stänga till ytligt. De är också viktiga för sexualfunktionen, en av dem är strukturellt kopplad med klitoris. I mittpunkten mellan vagina och anus finns ”perinealkroppen” som utgör liksom ett ankare för de ytligare musklerna samt ändtarmens slutmuskler. Perinealkroppen är inte samma som mellangården (=perineum). Perinealkroppen ska vara någonstans mellan 1,5-2 cm tjock (mätt inuti).

En anspänning av dessa bäckenbottens olika muskler sker gemensamt, och spänningen beskrivs som ett knip runt kroppsöppningarna i bäckenbotten samt ett lyft inåt/uppåt. Vid magnetkameraundersökning ser man att svanskotan åker framåt vid ett aktivt knip, alltså att den närmar sig pubisbenet något.

När funkar inte bäckenbotten?

Bäckenbottendysfunktion är ett paraplybegrepp som omfattar symtom på grund av att bäckenbotten inte fungerar som den ska. Ofta handlar det om svaghet i bäckenbottenmusklerna. Ibland kan det faktiskt istället handla om en överspändhet. Symtomen på bäckenbottendysfunktion är många: smärta, tyngdkänsla, samlagssmärta, svanskotesmärta, inkontinens, svårigheter att tömma tarmen eller olika sorters framfall.

Orsaken till de olika symtomen ser naturligtvis lite olika ut. Vad gäller inkontinens och framfall handlar det ofta om att slitsen i levatorns hästskoformation har blivit för ”öppen” samt att hela bäckenbotten blivit försvagad och därför inte har en lika stor lyft- och tillstängningskraft. Det kan handla om muskelskador efter förlossning eller en successiv muskelmasseförlust på grund av åldrande och hormoner. Musklerna i bäckenbotten påverkas av graviditeter, förlossningar, klimakteriet och övervikt. Övervikt påverkar därför att bäckenbotten lyfter bålens vikt mot tyngdlagen hela tiden när vi står och går. Ju tyngre belastning den utsätts för, desto starkare måste den vara. Om bäckenbotten inte är motsvarande stark kommer vikten skapa en nedåthängande effekt.

Du märker när bäckenbotten är för svag – detta ger sig oftast uttryck i urinläckage, svårigehter att hålla fisar eller en trötthetsvärk när du stått, gått och belastat kroppen mycket. Har du känningar av ett framfall har du ofta också en känsla av en utfyllnad i vagina, och ibland skav och svid.Överspändhet i bäckenbotten ger ofta upphov till smärta. Nedsatt muskelfunktion i bäckenbotten kan också leda till nedsatt sexualfunktion och svagare orgasmer.

 

Referenser:

Alla inlägg i denna serie:

Previous

Next

14 Comments

  • Sorry för spam med kommentarer det senaste.. Men här kommer en till! Håll till godo 🙂 (älskar Vaiana). Iaf, en barnmorska sa till mig en vecka efter senaste förlossningen (1,5 år sedan) att jag hade fått ett främre framfall när jag tyckte att något var fel. Sedan sa en gynekolog typ fyra månader senare att det inte var ett framfall jag hade fått, utan en missad slemhinneskada i slidans framvägg som hade en ganska stor ärrbildning. Han tyckte också att jag hade ett bra knip. Knipet testade även du och jag fick VG typ. Därför borde det väl inte vara någon missad muskelskada iaf?
    Sen tränade jag på och sprang till och med. Men i februari fick jag väldigt ont efter en runda och sedan dess har jag inte fått ordning på det. Gynekolog sa än en gång nej till framfall, men han visste dock inte varför jag fick ont. Du sa idrottsskada, en annan fysioterapeut sa foglossning (några månader senare) och att det borde försvinna när jag slutat amma. Det har det inte gjort. Kan inte gå långa promenader utan att få ont och kan inte träna mer än att göra några försiktiga övningar hemma. Vet knappt hur jag ska beskriva obehaget och smärtan heller. Efter en dag som i lördags när vi hade kalas vill jag liksom bara lägga mig ned då det ”känns” runt vaginan och ut mot benen. Har även ”svidsmärta” vid pubisbenet, nu även när jag vänder mig om på natten ibland. Och har börjat få ont i svanskotan sedan en månad tillbaka när jag kör bil (har inte kopplat ihop det till det här tidigare dock). Var bör jag vända mig? Second-opinion på framfall? Kan det vara missad muskelskada? Är det så enkelt som överspänning? Känner mig inte spänd?

    • Åh, jag tycker verkligen att ”ditt fall” är klurigt och inte något skolboksexempel alls, så jag vågar inte svara. Men eftersom det är så pass långvarigt nu skulle jag faktiskt ta och boka en tid till min vikarie och få en remiss till bäckenbottencentrum, om jag vore du. Om allting visar sig vara perfekt med bäckenbotten och omkringliggande stödjestrukturer där så kan man ju nysta och kämpa vidare med tanke på att det skulle vara mer externa smärtor.

  • Så även ett bakre framfall tyder på att det är nåt knas med bäckenbotten? Läkarna sa till mig att jag inte kommer opereras (nu i alla fall) eftersom jag ”inte har några större besvär av framfallet”. MEN jag har ju långvarig graviditetsrelaterad bäckensmärta (4,5 år sen förlossning), så om det är nåt knas med bäckenbotten så skulle ju det i sin tur kunna påverka bäckensmärtan? Om jag förstod dig rätt?

    • Ja, kan ju absolut inte säga att så är fallet för just dig. Men bakre framfall hos unga personer (som inte liksom gått och fått framfallet pga ålder/tyngdlagd/långvarig förstoppning) efter förlossning hör ofta ihop med muskelskador i mellangården. Det kan absolut finnas möjlighet att besvären med smärta är kopplade, men jag kan ju inte säga att det ÄR så utan att ha undersökt. Men om du inte fått en bra bedömning så skulle jag rekommendera dig att försöka få en remiss till bäckenbottencentrum på Huddinge sjukhus i Stockholm för bedömning.

  • Är det normalt att kunna känna svanskotan med ett finger i sidan? Jag är opererad för rectocele men det känns fortfarande tunnt längre in i slidan. Ska det vara så?

    • Jag kan faktiskt inte svara på om det är normalt eller inte, utifrån att svanskotan kan vara lite olika spetsig och vinklad. Men det vanligaste är inte att den liksom ”hoppar på en” när man känner via slidan. Den vanligaste ”hårda massan” som brukar kunna kännas via slidväggen är faktiskt bajs när det finns sådan i tarmen. Det beror ju också lite på vem som opererade dig, och om denne lagade muskler också eller bara bakväggen.

  • Hej Mia! Min Perinealkropp är 0,5 cm efter förlossning (Vet dock inte hur tjock den var innan). Dessutom har min mellangård blivit betydligt mindre sedan jag fick min dotter för snart sex år sedan. Jag har varit till gynekologer, barnmorskor och andra på grund av detta (+ att jag upplever mig som ”stor”). De säger åt mig att knipa (vilket jag gör), och att jag kniper rätt. Min fråga är egentligen, vad är risken med en sådan tunn perinealkropp? Finns det något man kan göra åt det, typ operation? Kan det finnas någon ”dold” förlossningsskada? Jag ska tillägga att jag gick igenom mina förlossningsjournaler och där framgår det inte vilken grad av skada jag fick. På ett av papprena står det att jag fått ”10, flert.” suturer inuti och att bristningarna var i ”labia bilat., vagina och perienum,” medans det i ett annat papper står att jag fått ”ett fåtal stygn utanpå”(?!) .

    Många frågor och funderingar här, hoppas du kan hjälpa mig att besvara några i alla fall.
    Tack på förhand och för en fantastisk blogg!

  • Fick en tid hos en barnmorska men hon hade tydligen inte den kompetensen sa hon. Har även vänt mig till kvinnokliniken i hopp om att få hjälp nu. Vad ska jag be om? Ultraljudsundersökning? Kan man kräva en operation? Sist jag var där blev jag nekad operation efter en snabb titt och ett konstaterande om att mellangården är obefintlig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *