Amning och anknytning

Amning och anknytning

Anknytning

Jag har länge haft en väldigt irriterad känsla i kroppen när begreppet anknytning kommer upp. För mig har det kommit att bli ett begrepp som är dömande och används för att höja upp vissa sorters föräldraskapsbeteenden framför andra, på ett ganska osympatiskt sett. Nu pratar vi kommentarsfälts/forumkultur, där en del använder pseudevetenskapligt snack för att höja upp sig själva och trycka ner andra. Är jag ensam om att reagera på detta? När jag gick amningskursen hösten 2016 hade jag dock en kursuppgift om just detta. Det här inlägget handlar om det jag lärde mig när jag faktiskt läste in mig på ämnet.

Anknytningsteori

Anknytningsteorin utgår, som jag förstått det, mycket från samspelet mellan förälder och barn. Spädbarnet har ett medfött behov av att knyta an till minst en vuxen person vilket bottnar i barnets behov av närhet och beskydd. Då barnet inte kan förflytta sig eller klänga fast vid vårdaren är det beroende av att den vuxne svarar på de signaler (t.ex. gråt och leenden) som barnet sänder ut. Barnet lär sig då att handlingar utlöser förutsägbara reaktioner, och skapar därigenom sin bild av verkligheten. På så vis kommer våra erfarenheter och tidiga relationer påverka hur vi skapar relationer även i vuxen ålder. För en trygg anknytning krävs att föräldern är fysiskt och känslomässigt närvarande för att kunna svara adekvat och förutsägbart på barnets signaler.

Anknytning handlar om en lyhördhet och en finkänslighet för kommunikation. Till en början är människobarn helt beroende av kontakt med vuxna, hela deras överlevnad är beroende av att en vuxen person kan läsa av signaler om hunger och andra behov. Utifrån detta handlar anknytning mycket om den vuxne – att denne ska ha en finkänslig förmåga att lyssna och avgöra vad barnet behöver.

Inte bara den vuxne

Dock handlar anknytning också ganska mycket om barnet. Barnets hälsa och temperament är en viktig del av anknytningen. För tidigt födda barn kan vara mer lättstörda, svårare att trösta och lugna, och ha lägre grad av samspel med sina föräldrar jämfört med fullgångna barn. Detta kan naturligtvis försvåra relationen till föräldrarna. Barn med kolik eller barn som beskrivs som krävande får oftare mer stressade och frustrerade mödrar. Dessa mammor upplever sig också ibland mindre kompetenta än andra mammor. I forskningen betonas att föräldrar till för tidigt födda barn bör få extra stöttning i kommunikation och samspel med sina för tidigt födda barn.

Vad optimerar?

Något som också poängteras gång efter annan i studierna jag läst är vikten av att inte separera mor och barn efter förlossningen. En separation mellan mamma och barn efter förlossningen kan komma att påverka anknytningen negativt. Oxytocin frisätts hos mamma och barn vid förlossning och amning och skapar lugn, avslappning och känsla av tillit. Oxytocin förstärker det omvårdande beteendet gentemot barnet och gör oss mer känsliga för de signaler som barnet sänder ut Mamma-barn-par som får vara nära varandra hela de två första timmarna har visats ha bättre anknytning än andra. De uppmätta skillnaderna verkar också hålla i sig upp till ett års ålder. De är viktiga, de där första timmarna!

Under det första dygnet har modern en hormonomställning, och detta påverkar hennes känslighet, reaktivitet och mottaglighet för barnet. Den nyfödde själv är mer vaken, uppmärksam och interagerande med modern under det första dygnet än vad barnet är under efterföljande dagar. När både mamma och barn får ocytocinfrisättning vid samma tillfälle skapas känslan av kärlek, trötthet, eufori och smärtlindring.

Anknytning och amning

Forskning visar på olika sätt att amning är fördelaktigt för hälsan för både mammor och barn, sett till grupper. I olika individuella fall finns det mängder av skäl till att göra olika val, och de allra flesta gör informerade val utifrån det som upplevs allra bäst för dem. Jag vill gärna skriva om forskning och saker jag läser, men vill vara försiktig och inte trampa någon på tårna. Kom ihåg, det jag skriver här säger INGENTING om dig och din relation med ditt barn, om du av någon anledning valt att inte amma.

Men så här:

Studier har visat att känsligheten för barnets signaler ökar hos ammande kvinnor. Ammande mammor är enligt en studie känsligare i interaktionen med sina barn och kan vara mer benägna att titta på och röra vid barnet. Den nära fysiska kontakten bidrar till lägre stressnivå och färre depressiva symtom vilket underlättar för mamman att läsa av och svara på sitt barns signaler. En studie visade även att mammor som ammar reagerar starkare på sina barns skrik och uppvisar högre grad av ”moderlig känslighet” än de som inte ammar.

Detta kan förklaras genom att amning medför en parasympatisk påverkan hos den ammande kvinnan. Det verkar som att amning skapar aktivitet i de hjärncentra som ansvarar för omvårdnad och empati. Detta tar sig bland annat uttryck i att ammande kvinnor reagerar mer på när barnet gråter, än vad icke-ammande kvinnor gör. Detta är ändå intressant! Det handlar om den fysiologiska process som amning/oxytocinfrisättning sätter igång hos en kvinna.

Optimera anknytning?

Vad gäller anknytning optimerar du detta genom att i första hand försöka optimera kommunikation och samspel med ditt barn. Att barnet känner att du reagerar på dessa signaler, är lyhörd och visar ömhet. Möjligen kan amning göra något med kvinnan som gör att ett ”omvårdnadsprogram” i hjärnan lättare slås på. Vad jag kan läsa mig till så spelar det dock ingen roll för barnets anknytning egentligen om maten är bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Bara den ges med närhet och omsorg. Om du vill optimera anknytningsförutsättningarna bör du och din partner spendera mycket tid hud mot hud med barnet när den är nyfödd. Se till att söka hjälp om kommunikationen/samspelet med barnet verkar bli svårt på grund av barnets hälsa/kynne!

Hur tänker du kring detta?

Referenser:

Comments (1)

Tycker det pratas för lite om anknytning! Ingenting på mvc eller bvc i mitt fall. Om valet faller på att flaskmata ett spädbarn så måste noggrann info ut till föräldrarna om HUR matningen skall gå till. Jag blir så beklämd när jag ser nyfödda bebisar ligga i vagnen med en flaska på nåt sätt stoppad i mun fastsatt. Eller matas i babyskydd typ genom Ikea ( nu pratar jag under 3 månader) stackars små tänker jag då, som inte får lugn o ro och den närhet. Samt har jag sett hur hela tjocka släkten flaskmatar, barnet ska flaskmatas enbart av mamma/pappa! I famnen med omsorg.

Leave a comment