Forskarkalendern: Graviditetskomplikationer

Gästblogginlägg av Helena Strevens

Hej!

Jag heter Helena Strevens och arbetar till vardags som överläkare vid Kvinnokliniken på Skånes Universitetssjukhus. Främst jobbar jag på Specialistmödravården i Lund, som jag är ansvarig för. Det är ett fantastiskt givande arbete att få hjälpa gravida kvinnor till så fina graviditeter och förlossningar som möjligt. Att övervaka riskgraviditeter, för att upptäcka risker och komplikationer tidigt, förebygga vissa komplikationer, och behandla andra. Vårt mål med verksamheten är givetvis friska mammor och friska barn. Kring graviditetskomplikationer och deras handläggning finns redan mycket kunskap och erfarenhet, som vägleder oss till de bästa handläggningsbesluten. För trygga graviditeter och förlossningar. Men det finns också områden där vi saknar kunskap, eller behöver mer. Forskningen om detta engagerar mig mycket.

De vanligaste graviditetskomplikationerna: högt blodsocker och/eller högt blodtryck i graviditeten

De vanligaste graviditetskomplikationerna: högt blodsocker och/eller högt blodtryck i graviditeten, är de som engagerar mest. Vi följer upp våra resultat av de handläggningsmodeller vi har idag, och förfinar sedan utifrån resultaten, såväl upptäckt och förebyggande so behandling av vanliga komplikationer. När man gör små justeringar i behandlingen, kan det vara svårt att påvisa skillnader i behandlingseffekten. Därför behöver vi också samarbeta med andra kliniker för att studera stora patientmaterial. En sådan stor nationell studie som vi deltar i är CDC4G-studien  som vill visa om det föds färre stora barn i Sverige efter det att man infört nya diagnoskriterier för graviditetsdiabetes överallt i landet. Man bör också i studiematerialet kunna se om det finns regionala skillnader i resultat mellan olika landsändar som vi kan lära oss av.

Intressant pilotstudie

En mycket intressant pilotstudie om just graviditetsdiabetes som pågår för närvarande är DIAPRIME-studien som vill visa oss om det går att detektera eventuella skillnader i hur vissa gener uttrycks hos foster som utsätts för högre blodsockernivåer från mamman under graviditeten. Det låter kanske väldigt invecklat, och det är inte enkelt att göra sådana undersökningar. Med nya teknologiska metoder går det att undersöka små fria DNA-fragment från fostret som cirkulerar i mammans blod och se vilka delar av arvsanlaget som fostret använder eller har ”knäppt på” användningen av. Detta är ett nytt spännande forskningsområde som kallas ”epigenetik”. Vi undersöker hur arv och miljö kan samspela, och hur genomslaget  av våra arvsanlag påverkas av till exempel sockertillgång eller andra ämnen i vår miljö.

Högt blodtryck under graviditeten

Den svåraste formen av detta tillstånd kallas ”preeklampsi”, havandeskapsförgiftning. Om detta behöver vi också förfina våra metoder att upptäcka komplikationernas förekomst och progress tidigt. Vi forskar på olika sätt att göra denna monitorering på ett säkert sätt och lättillgänglig för alla. Njurarnas förmåga att filtrera partiklar av en viss storlek blir påverkad väldigt tidigt i sjukdomsförloppet. När celler i njurarnas filtrerande blodkärl svullnar, och cellernas porer blir mindre. Därför kan man använda känsliga markörer av njurfuktionen för att övervaka sjukdomens utveckling; det gäller att veta precis när det är mest optimalt att förlösa den gravida kvinnan, innan hon löper risk att bli allvarligt sjuk men inte för tidigt så att barnet blir alldeles för tidigt fött. Med bra ”timing” mår både mor och barn väl.

Graviditetsklåda

En annan ovanligare graviditetskomplikation kallar vi ”graviditetsklåda” i dagligt tal. Den korrekta benämningen är ”intrahepatisk cholestas”. Namnet betyder att gallsyror ansamlas eller stasas inuti levern. ”Hepar” betyder lever. Ett annat ord för tillståndet är ”hepatos”. Under graviditeten ställs stora krav på levern, och ibland blir den sämre på uppgiften att bryta ned gallsyror, som då ansamlas i levercellerna. Gallsyror är retande, och leverceller kan skadas så att gallsyror läcker ut i blodet. Har man samtidigt av någon anledning en sämre barriärfunktion i moderkakan som vid graviditetsdiabetes eller havandeskapsförgiftning kan gallsyror läcka över till barnet. Det tror vi kan utgöra en risk för barnet. Vi forskar för närvarande på om vissa bakterier i tarmfloran kan hjälpa till med nedbrytningen av gallsyror under graviditeten.

Bakterier

Rent generellt har vi börjat intressera oss alltmer för de bakterier vi lever tillsammans med. Vi är beroende av en gynnsam tarmflora, för att hålla god hälsa. Även bakteriefloran i vagina kan vara av betydelse för till exempel hur motståndskraftiga vi är mot olika vaginala infektioner. Slidkatarr, såkallad ”bakteriell vaginos”, kan uppkomma om det blir en felaktig balans av vaginalflorans bakterier. En överväxt av ogynnsamma bakterier sker, vilket ger flytningar och sveda. Obalans gynnar även vaginala svampinfektioner. Vissa av de ogynnsamma bakterierna kan också spela en roll vid förtida värkarbete och förlossning, ”förtidsbörd” eller ”prematurbörd”, som också är en av de viktigaste graviditetskomplikationerna vi behöver forska mera om för att alla barn ska få bäst möjliga start i livet och inte födas för tidigt.

Spännande vår 2019

Under våren 2019 kommer vi att få första resultaten från pågående kliniska prövningar av ett nytt antibiotikafritt preparat mot vaginala infektioner. Både mot slidkatarr, ”bakteriell vaginos” i en studie och mot vaginal svampinfektion i en annan studie (pHyph-länk). Det är angeläget att utveckla antibiotikafria behandlingar! Alltfler mikroorganismer utvecklar resistens mot antibiotika och mot antimykotika, det vill säga även läkemedel mot svampinfektion. Svampinfektioner är vanliga under graviditet. Det vore en fördel om en behandling fanns, som inte drev på resistens, som garanterat skulle vara ofarlig för graviditeten, och som inte påverkade andra mikroorganismer i kroppen. Själv är jag mycket spänd på resultaten i samtliga pågående studier! Min förhoppning är att vi kan förbättra ytterligare för alla ”babies baking” därute!

/Helena

Tusen tack Helena för ditt gästinlägg och din viktiga forskning!


Previous

Next

2 Comments

  • Tack, det var intressant läsning! Jag har själv haft hepatos mina två första graviditeter, och är nu gravid en tredje gång. Finns det någon sannolikhet att jag slipper samma komplikation denna gång? Hur påverkar det mig och min lever i förlängningen att ha drabbats av detta och finns det rekommendationer om när man senast bör inducera förlossning?

  • Hej Elin! I litteraturen ser det ut som att 70% får tillbaka sin hepatos, men i våra studier verkar det inte vara så många, kanske 40%. Det är ingenting som ger problem på sikt. Det behöver du inte alls vara orolig för. Man brukar förlösa vid gallsyror över 40 i blodet om barnet då är fullgånget. /Hälsningar Helena

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *