Vem är du?

Vem är du?

Kanske är ni jullediga nu och har lite tid över?

Kan du inte berätta lite mer om dig själv?!

Hur har julen varit?

Hur mår du?

Vem är du och var bor du?

Vad jobbar du med?

Och varför läser du här?

Vi är så nyfikna på er!

 

Previous

Next

22 Comments

  • Hej och tack för en bra blogg! Heter Elsa är 30 år och arbetar som sjukgymnast inom primärvården i Värmland.

    Julen har varit härlig och intensiv. Fick vår dotter 8 veckor för tidigt genom akut kejsarsnitt så julen har varit fylld med återhämtning och att landa hemma efter en tid på sjukhus. Hoppas er jul varit bra!

    Läser bloggen för att på ett enkelt sätt uppdatera mig i arbetet men numera också för att förkovra mig om rehab efter kejsarsnitt för egen del. Skönt att läsa om er förlossningsresa som verkar ha gått bra.

    En fråga..vad skulle du rekommendera att träna nu efter 8 veckor, hur ofta? Vill verkligen komma tillbaka i kroppen men inte förhasta mig. Går nu promenader ca 45 min dagligen med vagnen och följer tät.nus bäckenbottenträning. Har inga besvär med läckage. Tycker mig känna en stor känslighet i magen, i mittlinjen så att säga. Kan man tänka lite liknande som träning vid rectus diastas?

    Nyfiken! Mvh Elsa

  • Jag heter Malin, bor utanför Skellefteå med man och 2 barn. Min yngste är snart 1 år och det har varit ett omtumlande år med ett barn som hade kolik och inte alls sov som storebror gjorde. Nu börjar det bli fason på sovningen men jag har hunnit tänka mycket på hur lite sömn man kan överleva på.

    Jag började läsa här efter din rekonstruktion-operation. Jag följde nån länk från Emma Philipsson tror jag. Jag läser till lärare och jobbar extra på en skola. Jag uppskattar mest era matinlägg, de passar vårt system med veckomatsedel väldigt bra.

  • Godmorgon,
    Jag heter Elin, är 33 år och bor i Årsta i Stockholm. Jag bor tillsammans med min sambo, vår hund samt vår dotter som föddes i somras.
    Jag är socionom och jobbar som socialsekreterare för hemlösa personer med en beroendeproblematik.
    Just nu är jag sedan julhelgen på landet och har det lugnt och skönt!
    När jag var gravid fock jag din bok av en nära vän, och på den vägen hittade jag även till bloggen. Och den har varit som en hand att hålla i under postpatrum-tiden.

    Gott slut och god fortsättning, Elin

  • Hej hej
    Jag heter Emma är 37 år och bor i södra Stockholm med min kille och våra två barn 1 år och 4 år.
    Jag har haft två dramatiska förlossningar och kroppen har tagit mycket stryk. Jag googlade nog och fann er. Är enormt tacksam för all info samt allt ni delar med er av.

  • Mitt namn är Jaana. Jag är intensivvårdssjuksköterska men arbetar inte kliniskt längre. Anledningen är att jag ska undvika lyft och min bäckenbotten mår inte bra av det eller att stå stilla längre stunder. Detta pga förlossningsskador jag ådrog mig 1991 men som diagnostiserades först 20I7. Min kropp mår bättre nu och det underlättar vardagen.
    Jag fick tips om en sluten grupp på Facebook för oss med förlossningsskador och där fick jag tios om dig. Jag beundrar ditt sött att sprida fakta på och undrar hur du hinner med allt. Tack!
    I år fyllde jag 50 år och i höstas fick vi reda på att vi ska bli mormor och morfar! Det är den största händelsen i år! Jag har köpt din bok och den ska vår dotter få. Min största önskan för 2019 är att det blir en frisk bebis och att mitt barn inte ska skadas så som jag skadades vid hennes förlossning.
    Vi har ytterligare en dotter (lillasyster) som i januari ska börja studera till barnmorska!!
    Vår jul firade vi i Sälen med en massa snö. 14 vuxna och 3 barn.

    Gott slut och ett gott kommande år!

    Kram Jaana

  • Äh du/ni vet redan men jag skriver ändå!

    Är 34 år. Bor i Nacka, jobbar i Stockholm. Är fysioterapeut i primärvård, särskilt intresse för psykisk ohälsa och vill specialisera mig i en inte allt för avlägsen framtid. Mamma till 2 bsrn, båda födda med kejsarsnitt (pga sätesbjudning och förlossningsrädsla). Bloggar, framför allt om ätstörningar och annan psykisk ohälsa.

    Julen har varit bra men även omtumlande. Mycket farande och barnen blev tyvärr ordentligt sjuka. Lillen som är 7 månader hade nästan 40 graders feber igår (bättre idag som tur är). Både jag och maken är väldigt trötta. Hoppas på en lugn och skön nyår…

    Läser BakingBabies för att det är min favoritblogg! Älskar såväl kvinnokampen, som matinläggen och passar såklart på att uppdatera mig på det fysioterapeutiska planet! Lyx!

    Stor kram till er och tack för allt ni gör!

    /Johanna

  • 45 år, har en pojke som är 9 och en flicka som är 12. Båda barnen är födda med akut, resp urakut kejsarsnitt. Trots detta har jag problem med viss inkontinens. Fick förlossningsdepression efter mitt första barn och sedan även med nummer två. Äter ssri sedan 10 år tillbaka. Fysisk och psykisk hälsa går ofta hand i hand och jag är intresserad av kvinnohälsa i samband med graviditet och förlossning rent generellt även om ” mitt” fokus primärt ligger på psykologin. Jag har skrivit boken En mekanisk mamma och delar ibland bakning babies inlägg på min Facebook-sida med samma namn. Kvinnohälsa är ett eftersatt område. barnafödande må vara naturligt och något kvinnor gått igenom i alla tider men innebär också stora trauman, risker och komplikationer. Något som måste få högre prioritet i samhället. bakning babies skriver rakt och ärligt och det är viktigt för att kunna hjälpa och stötta!

  • Tack för en läsvärd blogg!
    Jag är 35, bor söder om Sthlm med man och två barn 5 och 1 år gamla. Jobbar som psykolog med barn och unga som fokus. Efter att jag fått förlossningsskador hösten 2017 började jag läsa bloggen dagligen, har lusläst allt i arkivet som rör mina skador och rehab. Googlade mig hit tror jag. Sen började jag hänga i FB gruppen för förlossningsskadade.
    Har varit väldigt hjälpsamt och inspirerande att läsa på bloggen, har verkligen peppat mig att söka/kräva vård och rehaba mig själv allt jag kan. Bloggen fick mig också att söka vård på annat ställe än det jag blivit erbjuden vård på, inväntar nu op.

    Julen har varit ”lugn” då vi stannat hemma och bett släkt komma hit i små portioner. Vi är väldigt trötta småbarnsföräldrar och orkar inte annat. Samt att min kropp inte är på topp. Har denna höst även drabbats av matintolerans och magproblem så 2018 blev inte nån höjdare för hälsan. Hoppas på op och återhämtning under 2019!
    Tack för allt ert arbete med bloggen och feminismen och även Mias politiska engagemang för kvinnohälsa och 3! Förbättrad eftervård. När jag blir friskare hoppas jag också kunna bidra på något sätt.

  • Hej på er!

    Martina heter jag, 34 år gammal och bor i Göteborg. Jag har inga barn ännu och tampas med oförklarliga nervsmärtor i underlivet sedan 3 år tillbaka och det var så jag hittade till din/er blogg. Eventuellt kan någon från Facebookgruppen ”Uretrit, Bäckenbotten- och underlivsmärta” även ha tipsat om bloggen, minnet är inte vad det borde vara ….

    Mia, ditt inlägg om pudendussmärta var den första och ENDA svenska information som då fanns att tillgå på webben och för mig var det av största vikt, då jag har gått igenom ett sånt fruktansvärt helvete som jag inte önskar min värsta fiende. När det började trilla in kommentarer i det inlägget insåg jag att det är så många fler som tampas med snarlika problem. Att jag inte är ensam.

    Jag älskar bloggen på grund av att du tar upp det du gör och att du verkligen är så påläst!

    Tack för det du/ni gör

  • Jo julen den blev ändå fin. Är nu nästan 2 mån sen tredje barnet föddes o uppskattar såå mkt att börja komma tillbaka i mental o fysisk form. Julhelgen innebär lite mer tid för träning o sömn!
    Jag är 39 år o har barn födda -14, -15 & -18. Bor i Stockholm området o jobbar som läkare.
    Jag hittade bloggen då jag letat info o inspo om träning under o efter gravid. Med bäckensmärta o framfall. Och med stooor längtan till träning!
    Har även följt din senaste graviditet med lite extra intresse eftersom vi var alldeles tajmade med vilken vecka vi var i 🙂
    Nu på senaste insett att recepten är en guldgruva !
    Kommer definitivt fortsätta läsa bloggen under mitt kommande ”rehabår ” då jag siktar på fortsatt eftertänksam o genomtänkt träning då jag lyssnar på kropp o knopp!!

  • Hej! Jag är 29 och väntar vårt första efterlängtade barn i Göteborg. Arbetar som kundtjänstmedarbetare på ett klädföretag men är äntligen hemma på semester/föräldraledighet. Julen har varit både mysig (med hela släkten) och kämpig pga foglossning, trötthet och diverse graviditetsrelaterade problem (det är jättebra att lufta underlivet och ljumskarna om du är fuktig där – men det går inte med foglossningen… osv).

    Hittade hit när jag googlade runt om något, kommer inte ihåg om det var foglossning eller träning under graviditet men har fått hoppa över inlägg om komplikationer (läckage efter förlossning, sprickning osv) om jag ens ska överväga att föda det här barnet 🙂

  • Hej! Tack för en intressant blogg. Jag hittade BakingBabies när jag sökte på bäckenbottenträning + löpning. Jag heter Ingegerd är 65 år, egenföretagare och mor till 4 barn i åldrarna 34-25 år. Gick upp ca 12 kg i vikt vid varje graviditet och barnen vägde mellan 3,9 och 4,9 kg. Jag har sedan yngre tonåren varit aktiv med friidrott (sprint och längdhopp) och även fortsatt som veteran. På senare år har jag gillat att springa lite längre distanser upp till halvmaraton. Jag har kunnat springa ända fram till veckan för förlossning och ganska snart efter. Min man fick hejda mig sista gången när jag tänkte cykla in till BB :- ) Har läst i er blogg om bäckenbotten som fungerar som en studsmatta men också som en hängmatta.. För mig har det funkat så att när jag springer så drar muskulaturen ihop sig, precis så reflexmässigt som när magen drog ihop sig när jag var gravid, den blev som ett pansar. För några år sedan började jag känna av artros i min vänstra höft. För att kunna fortsätta med löpningen gjorde jag i oktober 2017 en resa till München och gjorde där en Ytersättningsoperation av höften (resurfacing) med mycket lyckat resultat. Höftkulan är intakt men en kåpa (protes) ersätter det skadade brosket. Jag är tacksam för att jag kunnat springa 7 lopp denna sommar. Efter operationen har det troligen skett en förändring i muskelstyrka i bäckenbotten vilken kommit smygande. En obalans har uppstått och jag får numera ofta en tyngdkänsla (globuskänsla) efter hård träning. Jag tränar bål, ben och armstyrka på gymmet Medan jag springer eller tränar core fungerar ’lyftet’ men sedan kommer ett bakslag dagen efter. Sämre också när jag är trött, förkyld, lyft för tungt eller
    känner mig nedstämd. Ska jag vila och enbart göra knipövningar? Strunta i den tyngande känslan och bara träna på? Tacksam för ert råd! Gott nytt år och tack för er blogg!

    • Hej! Jag tänker två saker: 1) Bakslag signalerar om överelastning. Därför skulle jag om jag var du, leta efter en träningsnivå som inte ger bakslag. Det kan vara en väldigt finkänslig gräns, så börja lite lägre än du egentligen vill och stegra uppåt tills du hittar gränsen. Håll dig på under gränsen i tre veckor. Efter tre veckor stegrar du lite, lite grann. Det får ta tid, men sen är du förhoppningsvis tillbaks där du vill vara inom en tid.
      2) Knipövningar är svårt att säga hur du ska göra med, du skulle också kunna vara något överspänd i bäckenbotten. Kan du besöka en bäckenbotten-fysio någonstans och få individuella råd?

  • Hej, Jag heter Lotta, är 35 år och bor i Linköping.

    Träning och tävling (på motionsnivå) är stora intressen och jag började läsa bloggen 2016 när jag var gravid med mitt första barn då jag ville veta mer om hur kroppen fungerar och få bra och vetenskaplig information vad som egentligen gäller när det kommer till träning och graviditet. Så här i efterhand har jag nog haft mest nytta av bloggen när det kommer till återhämtning och träning efter graviditet och förlossning då jag hade en väldigt lätt och komplikationsfri graviditet som tillät mig vara aktiv hela tiden, men har efter min förlossning för första gången fått känna av att jag har en bäckenbotten och att kroppen har en ny ”svagaste länk” att ta hänsyn till.

    Jag är just nu gravid med barn nr 2 och 3 och inser att det finns ännu mindre information om tvillinggraviditeter, även när det kommer till information från vården. Har max 10 veckor kvar av denna graviditet så jag håller tummarna för att jag får vara pigg och må bra så länge som möjligt.

    Ett stort tack för forskarkalendern samt Moas och Marias berättelser, så intressant att få ta del av allt engagemang som finns.

  • Jag är 29 år och bor i Falun med sambo och ett-åring. Jag jobbar för en statlig myndighet igen sen i augusti, då jag kom tillbaka efter föräldraledigheten. Nu är pappan hemma, men det närmar sig inskolning på dagis. Jag hittade er precis efter graviditeten var över och uppskattar blandningen av innehållet i bloggen, allt från inlägg om forskning och ”viktiga saker” till nya spännande recept (som egentligen är minst lika viktigt!). Hade mycket mer tid att läsa bloggen när jag var mammaledig, men följer er även via instagram där man lätt kan få nys om spännande inlägg på bloggen! Tycker om att följa er, ni känns äkta och genuina, så tack för det ni gör!

  • Hej!
    Kommer inte ihåg alla frågor men kör lite på uppstuds.
    Har följt er länge, hittade hit via Kitty tror jag. Älskar mat- och bakinläggen men även de helt fantastiska och nördiga fysioinläggen, för att inte tala om kvinnokampen!

    Är 37 år, bor i Sthlm och jobbar som ombudsman på ett tjänstemannafack. Har två knattar, snart 10 och 7.
    Första förlossningen blev en medelsvår sugklocka och fick tydligen en blottad men inte skadad sfinktermuskel. Väldigt oklart vad allt det där betydde då och även nu i efterhand. Syddes ett gäng stygn men har inte behövt tänka på det alls. Andra förlossningen gick som en dans :).
    Får en tyngdkänsla vid mens och då jag har en lågt sittande och bakåtlutad livmoder så kan det vara så. Eh, ja, så att, Hepp? Upplever inga direkta problem vid tex träning så jag kämpar på med knipövningar och tycker det avlastar.

    Tack för allt ni skriver och gör! Superhärlig familj ni verkar vara

  • Hej! Julen har varit toppen med långa promenader och mycket god mat. Jag är en 30-åring som bor i norra Sverige. Jag jobbar med miljöfrågor på en länsstyrelse. Just nu är jag dock föräldraledig med våran lilla kille som snart är 2 månader. Jag hittade till bloggen efter att jag köpt och läst Mias bok. Den har varit guld värd för mig under tiden efter förlossningen. Jag är generellt intresserad av kvinnofrågor och kvinnohälsa så jag uppskattar bloggen utifrån det perspektivet, men även på ett personligt plan. Bloggen är ju för tusan som ett mindre uppslagsverk mef allt möjligt som en nyförlöst spädbarnsförälder kan tänkas vilja läsa om!

    Stort tack till er! Och god fortsättning!

  • Hej, 29 år i Gbg och jobbar som ingenjör. Har en dotter på över 1.5 år och hoppas/ ger mig fan på att kroppen ska bli så pass bra att jag kan springa någonsin igen (min terapi). Använder bloggen för att bli ”spec” på min kropp och mina problem då jag ännu inte kommit i kontakt med någon vård som kan känner tillit till (upplever att det finns kunskapsluckor). Bloggen håller mig uppdaterad och påminner mig om att tänka på/ta hänsy till min bäckenbotten. Älskar inläggen om er familj/familjlogistik med ni är bäst!

  • Hej!

    Jag är 41 år och har en son på 7,5 år och en dotter på 4 år. Jag tror jag fått nån skada efter förlossning nummer ett men vet inte vilken grad eller om det ens är allvarligt. Jag födde första i Frankrike och fick ingen eftervård över huvudtaget. Och det berodde på barnets pappa. Barn nummer två föddes i Sverige utan pappans närvaro. Jag tycker det är intressant att läsa bloggen och jag önskar jag hade kunnat läsa allt det här när jag var gravid med första. Jätteinformativ blogg!

  • Jag är 35 år och inflyttad i Östersund, har sambo och ett barn född vaginalt feb -18. Hittade nog bloggen när jag letade information om vad man ”får” träna under graviditet (önskar att jag då också hade hittat Brianna Battles @pregnant.postpartum.athlete så att jag fått lite insikt i athlete brain och anpassat träningsprogram för mig som kunde och ville träna under grav) och nu läser jag den oftast för att mata min ångest och oro över diastas, navelbråck och ev framfall (väntar på gyn-remiss, följer säkert 20 bäckenbottenrelaterade konton varav det här och @popuplift är de bästa för att ge mig hopp mellan varven) men också för att den är så informativ, mysig och omtänksam <3 Jobbar på universitet som forskare/lärare (ej vårdrelaterat) och mår sådär, fysiskt helt ok (förutom saknar att träna, vågar inte efter misstanke om ff) men psykiskt trött på att älta, martyra och oroa mig för framtiden. Julen kom och gick nästan obemärkt förbi, nästa år hoppas jag ha energi för att mysa mig igenom den 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!