Att vara någons förlossningsstöd

Att vara någons förlossningsstöd

En dag trillade det in en fråga som jag tyckte var spännande. En tjej skriver och berättar att hon ska vara med på sin väns förlossning, och undrar vad hon ska förbereda sig på för att vara bästa möjliga stöd. Här kommer mitt svar! 

En fysioterapeuts perspektiv

Om den här frågan ställts till en barnmorska eller en doula hade svaret möjligen sett annorlunda ut. Du kan alltså från början läsa det här svaret med vetskapen om att det här inte är ”det enda” svaret som omfattar allting. Som alltid ska du alltså läsa med vett och sans och källkritik. 

Vad vill du uppnå?

Svaret på frågan kommer också att bli lite olika beroende på vad du vill uppnå. En trygg förlossning? En bra upplevelse? Minska risken för skador? Minska smärtan? Såklart att en trygg förlossning med hanterbar smärta, inga skador och en bra upplevelse är det vi önskar för alla. Min poäng är att en insats som minskar smärtan kanske inte har effekt på att minska risken för skador. Det finns alltså en rad olika möjliga åtgärder, med en rad olika syften. 

Att minska risken för skador

Det här kan inte vara ditt ansvar som medföljande, utan det är den utbildade personalens ansvar. Om du dock vill vara insatt rekommenderar jag läsning här: Att förebygga bristningar. En del i att förebygga bristningar handlar om att styra tiden och förloppet, alltså att förlossningen varken ska bli för seg eller för snabb. Man kan använda förlossningsställningar till att påverka detta. Det här är ju naturligtvis inte ditt ansvar, men du kanske vill vara påläst för att hänga med i varför barnmorskan rekommenderar det ena eller det andra.

Åtgärder för att hitta lugn och trygghet

Åtgärder för att smärtstilla

Här finns ingen “one size fits all”, en del födande vill inte få någon som helst beröring. Men manga födande vittnar också om det magiska trycket från någons händer på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Det bästa är att du som medföljande kan öva på några massagetekniker innan de är skarpt läge. Benämn de olika massagegreppen och ställena på något sätt som ni båda kan minnas. Då kan den födande kanske be om någon specifik hjälp. Det finns fler klipp på youtube, men här är ett förslag.

Kanske ska du också vara den som värmer vetekuddar eller håller koll på TENS-sladdar. TENS kan man ibland hyra från fysioterapeuter, man kan också köpa eller hyra maskinen direkt från företaget.

Tips för dig

  • Fråga inte så mycket. Kolla in kroppsspråk och mimik. Ge vatten med sugrör om hon verkar torr i munnen. Håller hon andan? Gör en egen lång djupandning och se om hon följer med. Guida henne till avspänning i axlar och nacke genom att lägga en tung hand mot axeln. Skapa fotstöd om hon sitter på sängkanten.
  • Undvik kanske  att prata och rör henne mellan värkarna. 
  • Om du börjar känna dig stressad, orolig eller överväldigad själv: Kliv tillbaka lite. Den du stöttar kommer definitivt känna av ditt känslotillstånd. Ta en nypa frisk luft en minut och kom tillbaka igen med nya krafter. 
  • Glöm inte mellanmål! Även om den födande inte kan äta så blir inget bättre av att du tappar geisten på grund av för lågt blodsocker. Kanske ska du gå ut för en sekund och snabbt äta något. 

Det här är mina tips och tankar

Du som läsare sitter garanterat på bra tips om do’s and don’ts. Dela med er! <3

Tips på vidare läsning:

Vad ska jag skriva i mitt förlossningsbrev

Comments (2)

Nu har jag ingen annan erfarenhet av förlossningar än mina två egna men tror frågan vad du vill uppnå är det viktigaste. Prata på förhand med din vän om vad hon förväntar sig av dig. Vill hon att du för hennes talan? Eller bara finnas med vid sidan och hålla henne i handen?
Det som jag tyckte var det bästa med att ha min man med vara att man kan släppa allt praktiskt på någon annan. Någon som ger saftglaset till dig, går och värmer vetedynan, hjälper med droppställningen när du ska på wc och ringer efter barnmorskan så att du int behöver hålla koll på var ringklockan finns. Sen ville jag helst vara ifred under värkarna, ”rör mig int och va tyst”. Men den delen är så individuell och någonting bara hon som föder kan veta.

Det sista som hon visar i videon var så bra. Hårt tryck mot en punkt på ryggen. Min sambo fick jobba ordentligt i varje värk, från början till slut. Ligger hon på sidan kan det vara skönt att liksom trycka ihop höfterna. Det i kombination med kontrollerad andning var mina livlinor. Tre lååånga djupa andetag var en värk. Den tanken stod jag ut med. Sen var det paus. Läs boken föda utan rädsla.

Leave a comment