Spondylit/Spondylartrit vs bäckensmärta efter graviditet

Vi har en hel inläggsserie om reumatiska sjukdomar, läs den!

Jag fick in ett önskemål på ett blogginlägg om spondylit i relation till ”vanlig bäckensmärta” efter graviditet. För att kunna göra detta måste vi börja med att reda ut begreppen lite.

Vi börjar med de reumatiska begreppen

Spondylartrit är ”familjen” av reumatiska tillstånd som drabbar leder och rygg. Axial spondylartrit är en undergrupp som omfattar ryggraden, bröstkorgen och bäckenet. Ankyloserande spondylit är en specifik undergrupp av axial spondylartrit. I litteraturen är det dock lite spretigt med vilket begrepp som används. Men en psoriasisartrit är inte samma som en ankyloserande spondylit, men båda kan finnas inom gruppen ”axiala spondylartriter”. När den lite bredare definitionen används (alltså axiala spondylartriter) verkar det som att det är lika många kvinnor som män som drabbas.

Ankyloserande spondylit

Ankyloserande spondylit kallas också ibland för Bechterews sjukdom. Det innebär att du som drabbas får inflammation i olika vävnader som muskler, stödjevävnad och i leder. Det vanligaste är att just denna sjukdom sätter sig i ryggraden, både på små ledband och i lederna mellan kotorna. Den debuterar ofta med värk i nedre delen av ryggen och i skinkorna, oftast på morgonen. Ju längre du har sjukdomen desto mer ihållande blir värken. I sena stadier kan de inflammerade vävnaderna omvandlas till ben, då blir man väldigt stel. Nuförtiden kan smärtan och stelheten ofta behandlas effektivt med hjälp av läkemedel och fysisk träning, särskilt om man får diagnosen förhållandevis tidigt. Det är ofta både ärftlighet och andra faktorer som avgör vem som drabbas. Sjukdomen är vanligast bland män (mer än dubbelt så vanlig) och det finns ca 40 000 personer med sjukdomen i Sverige. Hos kvinnor debuterar sjukdomen vanligen innan 30 års ålder, med ryggont och ryggstelhet som håller i sig mer än 3 månader som första symtom. Andra vanliga symtom hos kvinnor är också smärta i knän, nacke, höfter och rumpa. Trötthet, stelhet, aptitlöshet, feber och smärta vid tryck tenderar att vara vanligare symtom hos kvinnor än hos män.

Bäckensmärta postpartum

När det kommer till graviditetsrelaterade besvär särskiljer vi på rygg- och bäckensmärta.

  • Ländryggssmärta sitter lokaliserad under det nedersta revbenet men ovan rumpvecken och kan, men måste inte, ge utstrålning i ett ben
  • Bäckensmärta är smärta mellan den bakre bäckenkanten och rumpvecken. Smärtan kan stråla ner i baksida lår och kan också förekomma tillsammans med eller separat i symfysen (den främre bäckenfogen).
  • Kombinerad smärta är smärta som samtidigt finns i ländryggen och bäckenet.

Det är förhållandevis vanligt att ha kvar sin bäckensmärta 3 månader efter förlossningen. Ju mer ont du haft, och ju fler av bäckenets tre leder som varit involverade, desto större risk finns för mer långvariga besvär. Högre ålder och nedsatt styrka i ryggmusklerna kan också påverka. För det allra flesta finns inget som tyder på att något är anatomiskt fel.

Symtom av spondylit

  • En smygande debut av dov värk i nedre ryggen eller skinkorna som inte ger sig.
  • Inflammation i leder och ibland även i ögonen.
  • Trötthet både på grund av störd sömn (pga smärta) och på grund av den pågående inflammationen.
  • En allmän sjukdomskänsla

Symtom av graviditetsrelaterad bäckensmärta

  • Bäckensmärta kan kännas baktill i bäckenet, nära ländryggen eller ner mot rumpvecken, eller fram vid pubisbenet.
  • Bäckensmärta hör ofta ihop med muskulära sekundära symtom kring rumpmusklerna, höftböjarna, insida lår och bäckenbotten.
  • Att gå, stå, vända sig i säng och gå i trappa är ofta provocerande och ger huggsmärtor. Mellan huggsmärtorna kan det finnas molvärk.
  • Symtomen kommer oftast under graviditet och uppstår smygande, men kan även debutera plötsligt.

Att ställa rätt diagnos

En graviditetsrelaterad bäckensmärta är ofta lätt för en fysioterapeut att diagnosticera – den har så tydlig karaktärsdrag och hör ihop med graviditet. När besvären kvarstår länge efteråt är det lite svårare. När en läkare ska utreda om du har spondylit kommer hen känna på din rygg, dina leder och kolla på din hud och dina ögonen. Du kommer också få lämna blodprov och ibland urinprov, för att ni ska kunna se värdena för inflammation. Det finns dock inget specifikt test för att ta reda på om det är just Ankyloserande spondylit du lider av, utan diagnosen grundas på läkarens bedömning av de olika undersökningarna och proverna. I senare stadier av sjukdomen kan man ofta se förändringar på röntgen, men om du nyligen insjuknat så finns dessa förändringar ofta inte att se. Man kan ofta se mer på magnetkameraundersökning – men mer om detta längre ned.

Skillnader i behandling

Ankyloserande spondylit behandlas med läkemedel och fysioterapi. Båda delar är viktiga både för att behandla smärtan och stelheten du kan ha, men också för att förekomma försämringar. För spondylit är rörelse ”medicin” och att promenader är en viktig del. För dig med en reumatisk sjukdom är det viktigt att veta att det inte är farligt att det gör lite ont att träna.

För graviditetsrelaterad bäckensmärta som inte ger sig postpartum kan det vara på samma sätt, att det behövs både läkemedel och fysioterapi – bara inte samma läkemedel och samma fysioterapi. För dig med kvarvarande bäckensmärta är promenader långt ifrån ofta ett förstahandsval som daglig motion. Vi är ofta mycket angelägna om att träningen ska vara smärtfri.

Skillnader i relation till graviditet

För dig som har en reumatisk diagnos kan besvären lindras under en graviditet, men i och med att du eventuellt behöver sluta med viktiga läkemedel är det enormt viktigt att du har en bra kommunikation med din läkare inför och under graviditeten. För dig med graviditetsrelaterad bäckensmärta som finns kvar mellan graviditeter finns risken att besvären ökad vid efterkommande graviditet. Jag upplever dock att mång patienter som haft bäckensmärta under första graviditeten ofta kan hantera besvären bättre nästa gång (visa av erfarenheten liksom). Ibland kan detta vara med och hindra besvären för att bli fullt utvecklade.

I en studie har man jämfört

  1. friska individer utan ryggont
  2. patienter med axial spondylartrit
  3. patienter med kronisk ryggsmärta
  4. frekventa löpare
  5.  kvinnor med ryggont postpartum.

I denna studie kunde man se att en fjärdedel av alla friska individer utan ryggont och mer än hälften av alla kvinnor med ryggont postpartum hade tecken på inflammation och sammanväxningar i bakre bäckenlederna vid en magnetkameraundersökning. Det här betyder inte att alla dessa personer hade oupptäckt sjukdom, utan kan betyda att vissa ”fynd” kan tillhöra den process som kroppen normalt kan gå igenom under livet. Löpar-gruppen hade inte fler bäckenledsinflammations-fynd än gruppen friska utan ryggont. I gruppen med kronisk ryggsmärta fanns färre fynd än gruppen med friska individer. Det här EN studie och lite av en soppa att tolka. Vad säger det här då? Kanske att det finns en övergående retning i bäckenlederna hos kvinnor postpartum. Och att det finns inflammatoriska tecken även hos friska individer. Om man enbart går på magnetkameraundersökningens fynd så kan vissa individer få en diagnos som inte stämmer.

I en annan studie jämförde man magnetkamerafynd på bakre bäckenlederna hos kvinnor postpartum med kvinnor med diagnosen spondylartrit. Man kollade bland annat efter benmärgsödem och erosioner. Bland kvinnorna postpartum hade 63 % benmärgsödem runt bakre bäckenlederna jämfört med 86 % i gruppen med spondylartrit. Erosioner var ovanliga i postpartumgruppen, men fanns hos mer än hälften i spondylartritgruppen. Man tolkar förekomsten i benmärdsödem i bakre bäckenlederna hos de postgravida till att det handlar om en en längre tids mekanisk belastning. Detta kan vid en undersökning ge ”falskt sken” av att vara en spondylartrit.

Likheter mellan de olika tillstånden

Smärta  i och kring just bäckenlederna kan upplevas väldigt lika oavsett bakgrund till besvären. Med en ankyloserande spondylit/spondylartrit har du troligen andra symtom och inte enbart ont i bäckenet.

Referenser

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Previous

Next

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!