Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Mitt sätt att hantera tankeproblem som jag inte kan få rätsida på bara genom att tänka själv, är att läsa forskning. Det är långt ifrån alltid som det ger någon rätsida på mina tankar. Det hjälper mig i alla fall att inte känna mig ensam. Nu har jag grottat ner mig i kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen.

Just nu klurar jag mycket på kroppsuppfattning, vår samtids kvinnoideal och vad det gör med oss.

Kroppsuppfattning är en psykologisk sammanställning av biologiska, psykologiska och sociala influenser. Den blir påverkad under hastiga och omfattande förändringar så som under graviditet. Den kan också påverkas av den parallella processen av att också bli förälder. Under graviditeten är det både accepterat och förväntat att en kvinna ska gå upp i vikt. Det är däremot inte accepterat att en kvinna har kvar vikten efteråt. De sociala elementen i kroppsuppfattningen innebär att den blir uppblandad med moraliska värderingar. Många tycker att det är okej att gå upp i vikt på magen där fostret är, men inte att det är okej att samtidigt få mer vikt på armar och ansikte. Gravida upplever också att första trimestern är jobbig rent kroppsuppfattningsmässigt.  Midjan blir bredare, utan att graviditeten verkligen syns.

Efter förlossningen uppfattar kvinnor att de inte längre har någon ursäkt för att frångå kvinnoidealet. Detta kan öka risken för psykisk ohälsa hos kvinnan.

Depression och psykisk ohälsa

En annan aspekt på detta är att viktuppgången under graviditeten handlar om att naturen som vinner över kroppskontrollen. Kroppen kan på så sätt kan upplevas främmande. Så fort bebisen fötts upplever många kravet att de ska återta kontrollen över kroppen. Detta upplevs som både stressande och skrämmande för många kvinnor. Kroppen är projekt som ska arbetas på och kontrolleras. För vissa blir pressen att kontrollera kroppen  ännu större efter förlossningen, än det var innan graviditeten ens. Detta har visat sig hos både förstföderskor och omföderskor.

Kroppsuppfattning kan spela en roll i utvecklingen av depression under och efter graviditet. Om kvinnan har svårt att acceptera de förändringar som graviditeten medför ökar risken. Det finns också studier som tyder på motsatta påverkansförhållanden – att depression påverkar kroppsuppfattning till det sämre.

Kroppsuppfattningen tangerar även andra ämnen så som identitet och livsroller.

Studier visar att kvinnor som uppfattar att de graviditetsrelaterade förändringarna är inkompatibla med andra (köns- och genus)roller. Kroppens förändringar under och efter graviditet kan påverka upplevelsen av att vara attraktiv och rollen som sexualpartner. Dock visar flera studier att kvinnor fascineras av kroppens funktionella anpassningar under graviditeten.

Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara medvetna om den sociala press som ligger på kvinnor

Vi alla behöver fundera på hur detta kan påverka hälsan för gravida och nyblivna mödrar.  Många anställda inom vården vill inte diskutera vikt och kroppsuppfattning på grund av brist på kunskap. Man vill inte att det ska uppfattas som kränkande. Det kan dock vara mindre stigmatiserande att fokusera på en hälsosam kroppsuppfattning (hälsosam diet, livsstil och fysisk aktivitet) än att faktiskt prata om vikt. Det är mer positivt om vi kan fokusera på kroppuppfattning och upplevd hälsa, snarare än BMI.

Påverkan från andra kvinnor så som mamma, systrar och vänner påverkar också kroppsuppfattningen mycket. Systrar och bästa vänner påverkar mer än mödrar, och vänner mest av allt. Kroppsjämförande i nära relationer påverkade kvinnors kroppsuppfattning mer än vad man kan tro och kan skapa missnöje med den egna kroppen. En kan inte välja sin mamma eller syster, men en kan väl välja sina vänner.

Föräldrar, vänner och media alla påverkar kroppsmissnöje och risken att utveckla ätstörningar.

Sociokulturella influenser (media) påverkade kroppsmissnöje signifikant. Föräldrars viktprat hör ihop med ätstörningar hos tonårsflickor. Att mödrar går på diet hör ihop med döttrars extrema viktkontrollbehov. Under inga omständigheter hörde familjens viktprat och dieter ihop med bättre mående hos flickorna.

Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Graviditet är socialt accepterat, att vara tjock är det inte. Gravidkroppen är utanför kvinnans kontroll och påverkar kvinnans identitet och roll. Samhället sänder blandade och förvirrande signaler där gravida kroppar möts med både positivitet och avsmak. Kvinnors uppfattning om gravidkroppen är påverkade av det sociala stigmat mot övervikt och de karaktärsdrag som anses höra ihop med fetma (lathet, dålig karaktär etc). Socialt konstruerade kroppsideal skapar behet av kroppskontroll för att hantera rädslan för övervikt och tillhörande sjukdomsrisker. På något sätt hamnar graviditetsrelaterad viktuppgång att tangera denna rädsla. Media och nära relationer påverkar alla en kvinnas kroppsuppfattning och kroppsångest. Att inte kommentera om och prata om vikt och mat är en viktig faktor för att bidra till hälsa för tonårsflickor. Säkert också för fler av oss. Vårdpersonal bör prata mer kvinnor om kroppsuppfattning och kroppsmissnöje och inte bara stirra sig blinda på vikt, BMI och kilon.

Kroppsuppfattning, kroppsförakt och mammakroppen

Hur kan vi inom vården påverka det här till det bättre? Hur påverkar vi alla idealen?

Referenser:

• Women’s experiences of their pregnancy and postpartum body image: a systematic review and meta-synthesis.
• Mirror, mirror on the wall: how women learn body dissatisfaction.
• Attachment, the tripartite influence model, and the development of body dissatisfaction.
• Family weight talk and dieting: how much do they matter for body dissatisfaction and disordered eating behaviors in adolescent girls?
• The role of body image in prenatal and postpartum depression: a critical review of the literature
• Women’s experiences of their pregnancy and postpartum body image: a systematic review and meta-synthesis.