5 månader sedan graviditeten

Magen och kroppen

Det går ju, som jag skrivit om så många gånger tidigare, så mycket långsammare den här gången än tidigare för mig att komma tillbaka till min ogravida kroppsform. Efter Wollmar kom jag in i mina vanliga jeans efter typ två veckor, efter Wilfred kanske två månader. Nu är Waldo fem månader och ÄNTLIGEN har jag kunnat börja nosa lite på min vanliga garderob. Det är faktiskt roligt att kunna börja botanisera lite bland kläder som jag verkligen tycker om.

Jag har aldrig ont från ärret, men den konstiga mag-känseln är fortfarande kvar. Tror dock att det minskar både i intensitet (att lika lätt beröring känns som smärta) och i storleken på området som känns knasigt.

Amningen

Amningen rullar på, helt utan knöligheter i stort. Om man inte tänker att natt-amning är ett knöl i sig. Våra bebisar har aldrig förstått sig på det där med att fyra-månaders bebisar inte behöver äta på natten längre. Waldo äter 3-4 gånger per natt fortfarande. Zzzzzz…

Bäckenet

Jag har ingen direkt värk längre. Och jag kan springa nu! Jag har sprungit fem kilometer några gånger och sju km vid ett tillfälle. Har liksom känt mig tung och stum i bäckenlederna i slutet, men det har inte straffat sig med smärta efteråt alls. Lite stelhet på kvällen efteråt bara, men det är knappt så det känns. Däremot så märker jag i kroppen när det blir för mycket gående och bärande. Säg att jag går lämningsrundan med båda barnen på 45 på morgonen, en promenad med Waldo i vagn på en timme och sedan hämtningsrundan på 45 minuter på eftermiddagen. Då gör sista hundra metrarna på hemvägen ont. Men när jag får vila går det oftast över snabbt. Så jag tycker att det överlag verkligen går åt rätt håll. Även om det känns lite seeeegt.

Handlederna

Jag har ingen värk längre, men är ”skör”. Bokläsning är fortsatt värst och när jag och barnen lagt flera timmar på högläsning i flera dagar är jag väldigt, väldigt trött i handlederna igen och handleden/tummens basled svullnar. Så tröttsamt, men det blir bättre.

Håravfallet

Jag minns inte riktigt hur länge det pågått, men minst en månad tror jag. Jag tappar så enormt mycket hår. Om jag sovit med håret utsläppt måste jag först gå och borsta ur håret innan jag går och äter frukost, för annars kommer jag ha tappa hår i kaffet, på mackan, smöret och överallt. Jättestörigt. Jag minns att det har varit så här både de andra gångerna också, och att jag förvånats över hur mycket hår jag kunnat tappa utan att faktiskt bli skallig.

Jobb

Jag och Waldo jobbar på. ”Vi” har några olika sorters jobbuppdrag varje månad nu fram till sommaren och det känns så roligt. Waldo är fortsatt en grym bebis att ha med. Nöjd och glad och pratig med människor runt omkring när han är vaken och sover i sjal när han är sömnig. Jag förstår att det är nedräkning på tiden då han kommer vara en sådan lätt följeslagare. Men när han blir en sån röjig storbebis som helst bara vill tömma skåp och välta papperskorgar, då kommer Joseph istället vara föräldraledig och kan foka helt på bebis-Waldo-röjarRalf. Och innan dess har vi en lååång ledig sommar tillsammans!

Trötthet

Jag känner mig något mindre trött nu än för en månad sedan. Tror inget egentligen att det är någon större förändring med nattsömnen eller så, men jag kanske får mer dagsljus?

Hur mår du?

Gravid, ogravid, vill bli gravid? Berätta!

Comments (4)

Alltid intressant att läsa om andras postgrav. Min förstfödda är snart 7 månader och jag känner knappt mitt ärr efter ks längre. Ska börja massera det tänker jag, för att d ska bli mindre hårt. Hade väldigt stor mage och den är ordentligt skrynklig men det rör mig inte jättemkt. Är mest glad över att jag gått ner mina 14 gravidkilon och sex till. Vill typ inte sluta amma för då lägger jag väl på mig dem igen. Har fått ont i höger handled, belastningsskada tror jag. Svårt att styra vagnen… Bäckenet känns bra men måste knipa mer säger min tränare, då min delning fortf är ganska djup och lite bred.
Tack för en bra blogg. Har läst och lärt mig mycket här.

Jag är gravid i femte månaden med nummer tre och har precis varit hos en fysioterapeut med mammamage som expertis. Mina magmuskler gick inte ihop ordentligt förra gången (15 månader sen) och jag började träna för tidigt med rejäla ryggsmärtor som följd innan jag hittade någon som förstod felet. Sjukgymnasten sa att jag hade diskbråck och mammatränaren på gymmet sa att jag skulle fortsätta med plankan etc så blir det bättre. Jag borde förstått det själv men till slut sa en tränare på mammabootcampen, efter att ha känt på magmusklerna, att jag genast skulle sluta med alla magövningar och då försvann smärtan direkt. Så nu gör jag om och gör rätt och jobbar med inre muskulaturen redan innan nästa förlossning. Mår superbra just nu och ser fram emot att se om det kommer göra skillnad.

Gravid för första gången här med 49 dagar kvar tills förlossning (planerat kejsarsnitt).
Jag mår helt okej! Det är väldigt härligt och speciellt att vara gravid. Men tack vare foglossning och annan härlig smärta i benen som gör att jag knappt kan stå upp, gå eller ligga ned så ska det trots allt bli skönt när graviditeten är över!
Det är tufft ibland men mest försöker jag ha inställningen att bara skratta åt eländet 🙂

Tack för en intressant blogg! Jag har nog läst alla inlägg om både kejsarsnitt och träning efter graviditet och har lärt mig massor!

Jag födde mitt andra barn (ett stort, nästan 4,8 kilo!!) för en månad sen, så jag försöker mest reda ut hur jag faktiskt mår, haha! Ditt senaste blogginlägg känns ju väldigt aktuellt för mig och tänkte även börja med mamna-mageappen snart, tänker imorgon varje dag. . . Suck. Men än är jag nöjd med att kunna promenera i svettigt tempo utan att något ramlar ur snippan liksom!
Tack för en toppenblogg!

Leave a comment