Författare: josephsf

Dominikansk matvecka

Dominikansk matvecka

Bildresultat

En läsare tipsade om Dominikanska republiken som tema för våra matveckor. Och vi är ju inte dem som bangar! Dominikanska republiken ligger i Västindien och upptar två tredjedelar av ön Hispaniola. Den sista tredjedelen upptas av Haiti. Matkulturen består av både spanska och afrikanska  influenser men har också inslag från Mellanöstern. Ursprungsbefolkningen Taino har också gjort stora avtryck i den moderna matkulturen.

Här är vår Dominikanska veckomatsedel:

Torskfärsbiffar (även om vi kommer använda icke-insaltad torsk) och äta med potatisklyftor och en kall creme fraiche-sås.

Kyckling i ugn med ris och en salsa.

Pumpasoppa med ingefära och bröd.

Matbanans-biffar i hamburgerbröd och hamburgertillbehör.

Bananpannkaka med honung och mango.

Salamigryta med cornbread

Ris med svarta bönor och fläsk

Låter det gott? Har du någon erfarenhet av mat från Dominikanska Republiken? Berätta!

 

 

Serbisk matvecka

Serbisk matvecka

Serbisk veckomatsedel

Påsken är förbi och fastan är över för den här gången. Det betyder att vi är tillbaks till att äta enligt landsteman! När vi börjar fråga runt efter lands-inspiration får vi numera allt svårare eftersom vi faktiskt varit igenom en hel del länder.

  1. Italiensk matvecka
  2. Egyptisk matvecka
  3. Mexikansk matvecka
  4. Turkisk matvecka
  5. Sydafrikansk matvecka
  6. Grekisk matvecka
  7. Sri Lankesisk matvecka
  8. Indisk matvecka
  9. Chilensk matvecka
  10. Georgisk matvecka
  11. Lettisk matvecka
  12. Matvecka: Soul food
  13. Spansk matvecka
  14. Småland är inget land, men får ändå en matvecka
  15. Libanesisk matvecka
  16. Kinesisk matvecka 
  17. Australiensisk matvecka
  18. Tadjikisk matvecka
  19. Matvecka: Nomadfolk
  20. Rysk matvecka
  21. Argentinsk matvecka
  22. Schweizisk matvecka
  23. Persisk matvecka
  24. Kroatisk matvecka
  25. Kanadensisk matvecka
  26. Jamaicansk matvecka
  27. Kenyansk matvecka
  28. Ecuadoriansk matvecka
  29. Dansk matvecka
  30. Koreansk matvecka

Nu när vi är tillbaks i gängorna vad gäller att vara all-ätare försöker vi dela upp veckomatsedeln i lite olika: fisk, kyckling, kött, vego, pasta, soppa och fredagsmys är våra olika stående kategorier som vi letar recept enligt.

Här är vår serbiska matplanering:

Fiskspett med matvete/havre och grönsaksstavar/körsbärstomater.

Pljesjavica-burgare med någon vegofärs istället för kött.

Grönsakspilaf

Goulash äten som gryta med ris och inte som soppa.

Pasta med kyckling och sås

Soppa med vita bönor och Palcinke

Filodegspaj med feta, köfte och grönsaker

 

Vad ska ni äta i veckan? Och har du en serbisk matfavorit?

Hur vi får barnen att smaka på ny mat

Hur vi får barnen att smaka på ny mat

Hur tänker ni kring barn och mat?

På vår frågestund som vi hade för någon vecka sedan fick vi in exakt NOLL frågor om oss, haha. Men vi fick en fråga på instagram som passar bättre att svara på här. Vi är överhuvudtaget mer personliga på instagram, och vårt konto där har också ganska stor fokus på vår vardagsmat och vad barnen äter av allt vad vi lagar.

Frågan löd:

”Det här kanske ni har svarat på många gånger, men hur pratar ni med barnen om att smaka? Om att de kan välja något bara på bordet? Hur peppar ni er själva när de bara äter grönsaker och bröd flera dagar i följd? Ni verkar ha en härlig inställning till mat och jag skulle uppskatta lite inspiration/tips från er”.

Vi planerar och tänker mat utifrån någon slags tallriksmodell, med kolhydrater, protein och grönsaker.

För vår egen del försöker vi hålla på tallriskmodellen med varje lagat mål, men för barnen ser vi det som en cykel över tid. Vi har ganska stort förtroende till barnens egna kroppar, att kroppen över tid ser till att den får allt den behöver. Bara vi erbjuder bra mat generellt. Vi är helt nöjda med att barnen ibland bara äter kolhydrater, vissa dagar bara äter av proteinkällan och en del dagar bara äter grönsaker. Över tid får de i sig hela kostcirkeln och motsvarande en tallriksmodell, fast det är utsmetat över två veckor.

Till exempel har barnen haft lite svårare att få sådana där riktiga ”protein-ätar-dagar” då vi ätit vegetariskt nu i sex veckor. Helt plötsligt började då vår minste, snart tre år, be om ägg till frukost. Det ser vi som ett kvitto på en högfunktionell kropp som ser till att ha får i sig allt den behöver.

Vi försöker också alltid att ha det ganska odramatiskt kring att smaka.

De MÅSTE smaka innan de får uttala sig om att något är äckligt, men måste inte smaka rent generellt. Regeln handlar alltså om rätten att uttala sig. Ofta kör vi mut-metoden. Typ barnet tar en portion pasta, men vägrar grönsaker, sås, proteinkälla. Om barnet då vill ha en till portion pasta måste han då först smaka på något av det andra. Det räcker med att smaka pyttelite, men ändå. Otroligt ofta kommer de då på att de nog visst ville ha sås till nästa portion, etc. Ibland mutar vi också med att ”om du smakar på detta så får du efterrätt”. ”Efterrätten” är oftast melon till vardags.

Äter de typ ingenting alls, eller något som vi bedömer som alldeles för lite, då avslutar vi måltiden utan tjat. Sedan dukar vi av, de får leka en stund. När det gått tillräckligt lång stund för att de inte ska dra parallellen ”jag-äter-inget-till-middag-och-då-får-jag-något-godare-istället” så brukar vi göra smörgåsar och frukt till dem.

Vi har tryggheten av att vi vet att våra barn äter bra på förskolan, och att maten där är god, näringsrik och varierad.

Att kunna vara avslappnad kring vad barnet äter eller inte äter handlar ju mycket om att veta att de faktiskt inte far illa på något sätt alls av att äta lite sämre/mindre någon dag då och då.

Vi testar ju och lagar mycket ny mat. För att barnen ska känna sig trygga i detta blandar vi sällan ihop alla ingredienserna innan servering, utan låter barnen plocka ut det de kan tänkas äta. Säg att vi ska äta nudlar, wokade grönsaker, sås och nötter. Då låter vi barnen får nudlar, färska och icke-wokade grönsaker och nötter. Vi är också väldigt öppna för att barnen får äta ketchup på typ vad som helst. Om det är en smak som gör dem trygga att smaka och äta sig mätta på en ny rätt så gör det oss ingenting.

Hur ser du på barn och mat? Tips, tricks eller svårigheter?

 

Rulltårte-tårta med citronfromage

Till påsken gjorde vi en rulltårte-tårta med citronfromage. Så gott, vårigt och fräscht!

Rulltårte-tårta

Ingredienser till rulltårtan:

  • 3 ägg
  • 1,5 dl socker
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 msk vatten
  • ca 2 dl hallonsylt
  • Någon matsked strösocker

Ingredienser till fyllningen:

  • 1 citron, skalet rivet och saften pressad
  • 5 gelatinblad
  • 2 ägg
  • 2 dl vispgrädde
  • 0,75 dl strösocker
  • 250 gram jordgubbar (en liten ask), skurna i mindre bitar.

Gör så här med rulltårtan:

Slå på ugnen på 250 grader, 225 om du använder varmluftsugn. Täck en plåt med bakplåtspapper. Vispa ihop ägg och socker så att det blir pösigt. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner mjölplandningen och vattnet i den pösig äggblandningen. När smeten är jämn brer du ut den jämnt över bakplåtspappret.

Grädda i mitten av ugnen i 5 minuter. När du tar ut kakan strör du lite socker på ovansidan innan du stjälper upp den på ett annat bakplåtspapper. Dra av pappret som kakan gräddats på. Låt svalna någon minut innan du brer på sylt och rullar ihop. Låt rullens skarv hamna nertill och ställ åt sidan att svalna helt.

Gör så här med fromagen:

Lägg gelatinbladen i vatten i en skål och låt stå i 5-10 minuter. Riv citronskal och pressa ur saften. Skär jordgunnarma i botarSkilj äggulorna från vitorna. Vispa vitorna till hårt skum. Vispa grädden i en annan skål. Vispa gulor och socker pösigt i en tredje skål. Krama  ur gelatinbladen något och lägg dem i en kastrull och smält dem på låg temperatur, tills gelatinet är helt smält. Blanda ihop äggulesmeten med citronskal, citronsaft och smält gelatin. Vänd ner grädden, äggviteskummet och jordgubbsbitarna med en slickepott.

Gör så här med monteringen:

Klä en skål med plast och skär rulltårtan i bitar. Spara en fjärdedel av tårtan till botten, resten bygger du längs med skålens kanter. När skålen är klädd med rulltårta fyller du den med fromagen. Täck med ett lager rulltårteskivor som botten.

Täck skålen med plast och ställ kallt över natten/dagen. Den mår bra över att stå ett tag innan servering. Du håller du ett serveringsfat mot skålen och vänder den upp och ner. När du vält ut tårtan drar du bort plasten.

En god och fräsch dessert som smakar vårigt! 

Dessutom ser den avancerad ut, men är i stort inte svårare att göra än en rulltårta. =)

Läsarberättelse om psykisk ohälsa under graviditet

Läsarberättelse om psykisk ohälsa under graviditet

Elins berättelse om depression under graviditet

Elin: 

Jag vill börja med att berätta att mina erfarenheter är ifrån en graviditet då jag bodde i utlandet. I landet där jag bodde land är tillgången till stöd för vid psykisk ohälsa var mycket dålig. I alla fall dålig för de som inte är höginkomsttagare. Jag tror däremot att själva  själva upplevelsen är något flera personer kan identifiera sig med.

När du väntade ditt första barn mådde du inte så bra, berätta!

Under min första graviditet fick jag en graviditetsdepression. Jag har inte haft några särskilda besvär med psykisk ohälsa tidigare. Inte något utöver det som jag ansett hanterbart. Därför vart det extremt tydligt för både mig och min partner när jag började må dåligt. Jag tror att det började när jag var cirka 8 veckor gravid, alltså mycket tidigt. Jag blev bara sämre och sämre ju längre tid det gick. När jag började må dåligt trodde jag att det var en del av graviditeten och att det hängde mycket ihop med illamåendet i början. Men tyvärr så gick det inte över när illamåendet försvann. Jag mådde bara sämre och sämre för varje vecka som gick. Min depression gestaltade sig i nedstämdhet, men framförallt i repetitiva negativa oroliga tankar som jag inte kunde bli av med. Det var som om min hjärna inte kunde sluta tänka dessa negativa tankar.

De tog över mitt liv mer och mer.

Ju längre graviditeten gick så kunde jag till slut inte tänka på annat. Det gick så långt att de även invaderade mina drömmar vilket i sin tur fick mig att sova sämre och sämre. Detta gjorde  i sin tur  att mitt humör blev värre och värre. Jag kände mig som världens sämsta samb. Mycket av min ilska och nedstämdhet tog jag ut på honom. Framförallt kände jag mig som världens sämsta mamma, innan jag ens hade blivit mamma. Det var som om jag inte kunde ta hand om mitt barn redan innan hen var här, och det fick mig att må superdåligt. Allt detta blev bara en enda stor negativ spiral som jag inte själv kunde ta mig ut. I början var det som sagt hanterbart. När jag mådde som allra värst, kunde jag ha dagar då jag knappt tog mig ur sängen.

Vad behövde du för hjälp? Fick du den hjälpen du behövde?

Vi började söka hjälp när jag var gravid i vecka 20, innan dess hade jag fortfarande bra dagar. Situationen blev värre för varje vecka som gick. Vi kände att det inte var hanterbart och att vi behövde hjälp. Redan innan vecka 20 började vi söka på information själva, och hittade inte mycket att gå på. Vi hittade mest information från andra mammor i forum, men inte någonting om hur man skulle söka hjälp. Ordet graviditetsdepression är något jag inte ens hittade då, utan något jag läst mer om nu i efterhand. Vi började med att vända oss till vår barnmorska. Hon hänvisade oss att ta kontakt med en psykolog, men inte någon särskild. På grund av det landet vi bodde i, var det inte förrän jag var 7 månader gravid som vi faktiskt hittade någon som jag kunde träffa. Jag fick träffa en jättetrevlig kvinna som egentligen fokuserade på personer med alkoholmissbruk, något jag inte har haft problem med, men hon var den enda person i ”närområdet” som tog  emot vår försäkring. Därför fick det duga. Hon var väldigt trevlig och så, men hon hade ju ingen erfarenhet med att arbeta med personer med mina besvär. Men jag tror att vetskapen om att jag nu äntligen fick hjälp, minskade stressen och fick mig att må bättre. Hon hjälpte mig definitivt, och jag är otroligt tacksam för detta.

Utvecklades det till en postpartumdepression? Varför tror du att det inte blev så?

Det var inte förrän mitt barn föddes som jag faktiskt började må mycket bättre. För mig utvecklades min depression inte till en postpartumdepression, men jag vet att detta är extremt vanligt. Ärligt talat vet jag inte varför. Kanske hade jag bara hade tur, eller så var det för att jag veckovis träffade en psykolog redan innan födseln. Jag vet inte om alla kvinnor med graviditetsdepression får hjälp under graviditeten, eller vet att de kan söka hjälp. Men eftersom så många personer med graviditetsdepression får en postpartumdepression, så är det otroligt viktigt att dessa kvinnor får hjälp redan under graviditeten!

Har du känt av det dåliga måendet någonting sedan dess?

Efter förlossningen tog det lång tid för mig att känna mig ”normal” igen. Jag ville inte ta någon sorts medicin under graviditeten, men valde att göra detta när mitt barn var 6 månader gammalt och jag minskade amningen. Medicinen och veckovisa möten med psykologen gjorde mycket stor skillnad för mig. Jag tog medicin i mindre än ett år, men det var någon sorts boost för mig att hjälpa mig på rätt spår. Även efter jag mådde bättre, så behövde jag och min partner ändra tillbaka våra beteenden från hur vi hanterade vissa situationer under den period jag mådde som sämst. Detta var jättesvårt, för vi var båda mycket stressade över att något skulle kunna trigga igång depressionen igen. Jag hade även mycket skuldkänslor för att min sambo hade behövt leva med mig när jag var så arg och mådde så dåligt. Allt detta tog tid att bearbeta bort. Idag mår jag 99% bra. Men visst har jag jobbiga dagar, som påminner om den tiden under graviditeten, dock ytterst sällan. Det som har fungerat för mig är att känna de saker som jag vet triggar mina negativa känslor och försöka styra dem åt ett annat håll. Ibland hjälper det att sova, ibland att träna. Men jag har alltid kontakt med en psykolog, även om det bara egentligen är vetskapen om att jag kan ringa och boka en tid om jag känner behov av det.

Nu är du gravid igen. Hur mår du nu? Tänker du på något speciellt kring graviditet och tiden efteråt?

Det tog några år innan jag vågade bli gravid igen, och detta i stor del på grund av det som hände under förra graviditeten. Jag har varit jätterädd att samma sak skulle hända igen. Inför denna graviditet har jag verkligen laddat genom att träffa en psykolog regelbundet och pratat om denna rädsla och andra metoder för att bearbeta stress och negativa tankar. Jag har även tränat mycket mer för att jag mår mycket bättre psykiskt om jag är mer fysiskt aktiv. För mig har detta gjort stor skillnad, jag blir mycket gladare när jag tränar. Denna graviditet mår jag jättebra, och det känns så skönt!

Har du några tips eller tankar du vill dela med dig till andra som mår psykiskt dåligt under graviditeten?

Mår man psykiskt dåligt, även lite dåligt, under graviditeten, sök hjälp. Prata med din barnmorska. Om du har någon psykolog du träffat tidigare, prata med den personen. Mitt tips är att göra det även om du bara har lite oro, gå och få hjälp att hantera den, så kanske du slipper att det blir något större besvär. Man ska inte behöva må psykiskt dåligt, och det är lika bra att bearbeta eventuell stress eller oro, så att man orkar med all det fysiskt jobbiga med graviditeten.

För de som har mått dåligt under en tidigare graviditet och är oroliga inför en ny, så vill jag bara säga att det går att må bättre under nästa graviditet! Bearbeta den stress och oro som du känner, och försök förbereda dig psykiskt inför den kommande. Det finns också många mindfulnessövningar som alla säkert skulle må bra av att göra

Jag tycker också att det är viktigt att prata om psykisk ohälsa. Jag minns att jag skämdes mycket för det under graviditeten, och ville inte släppa in andra. Detta bidrar till att det blir svårare att söka hjälp och få stöd från familj eller nära vänner. Jag förstår inte varför det ska vara pinsamt att prata om psykiska besvär, jag tror att vi som samhälle behöver vi bli ännu bättre på detta.

Tusen tack för din berättelse, Elin!

Hjärta Stockholm

Vi stannar upp

Våra hjärtan brister när vi tänker på dem som inte fick hem sina närstående igår. Det finns inte ord för sorgen, frustrationen, rädslan.

Vi måste få känna. Men låt oss inte hata.

Hämta kärlek, kraft och tröst där du kan hitta det. Vi umgås med vänner och kramar våra närstående lite extra.

***

Lord, be with us this day,
Within us to purify us;
Above us to draw us up;
Beneath us to sustain us;
Before us to lead us;
Behind us to restrain us;
Around us to protect us.

Vegovecka 6

Vegovecka 6

Nu börjar vi längta efter fisk. Det är nog det svåraste för oss, men nu är det sista vegoveckan. Vi kommer fortsätta att äta vegetariska rätter flera gånger i veckan, men vi kommer ändå gå tillbaks till vår vanliga matvardag. Det går att diskutera fram och tillbaks på så många olika nivåer, detta med att äta kött. Vi landar ändå i att detta var ett projekt, en religiös fasta, och att vi för just nu är glada att det snart är över. Inspirationen tryter nu också, när det kommer till receptsökning. Barnen har fått testa oändlig mängder med nya saker med varierande framgång under den här perioden.

Nu kör vi en ganska safe barnvegovecka.

En enkel tomatsoppa och pannkakor

Sojafärsbullar med potatis, lingon och pressgurka. Vi kommer köra på potatismos.

Pizza Quattro Formaggio

Västerbottenpaj med edamamebönor

Spenat och ricottacanelloni

Vegokorvstroganoff med ris

Vegetariska nudelwok med cashewnötter

 

Vad var det godaste du åt i veckan som gick? Och vad har ni planerat för den kommande?

Krämig blomkåls- och svamppasta

”Krämig blomkåls- och svamppasta” är baserat på Jamie Olivers ”Mushroom & cauliflower penne” men med några justeringar för att lättare lura i barnen en vegetarisk pasta.

Krämig blomkåls- och svamppasta, 4 – 5 port

  • 1 gul lök
  • 1 klyfta vitlök
  • ½ tsk torkad timjan
  • 1 krm chiliflakes
  • smör
  • 1 liten/ ½ stor (ca 440 g) blomkål
  • 75 g + 75 g champinjoner
  • ½ dl vitt vin
  • 1 dl vatten
  • 1 dl (100 g) creme fraiche, ricotta eller färskost
  • 100 g parmesan
  • ½ citron
  • salt
  • svartpeppar
  • 350 g pasta av typen penne eller en egen favorit

Så här gör du:

  1. Skala och hacka lök och vitlök.
  2. Fräs löken, timjan och chilin i smör på medelhög värme i en traktörpanna eller liknande med lock (men täck inte än). Rör om då och då för att undvika att bränna vid.
  3. Bryt/skär loss buketterna från blomkålen och skär varje bukett i 2-3 bitar. Borta av första mängden svamp, halvera den och skiva.
  4. När löken är gyllenbrun tillsätter du vitlöken och rör om i upp till en minut.
  5. Tillsätt svampen och fräs en kort stund. Slutligen blandar du i blomkålen, vinet och vattnet och täcker med lock.
  6. Koka i 20 – 30 minuter eller tills blomkålen är mjuk.
  7. Koka pastan i en separat kastrull enligt anvisning på paketet.
  8. Borta av och skiva resten av champinjonerna, stek dem gyllenbruna i smör och ställ åt sidan. Riv parmesanosten grovt.
  9. När blomkålen är mjuk ta undan den från plattan och mixa med en stavmixer. Har du inte det så använd en matberedare eller så gör det bästa du kan med en gaffel.
  10. Blanda sedan i creme fraiche, pressad cintronsaft och lite mer än hälfen av parmesanosten. Smaka av med salt och peppar och späd eventuellt med vatten om såsen är för tjock.
  11. Värm på ytterligare och när pastan kokat klar och dränerats blandas pastan ner i såsen.
  12. Servera varmt med den stekta svampen, körsbärstomater och toppa med persilja och riven parmesanost.

Vegovecka 5

Vegovecka 5

Vi är redan på väg in i vår femte vegovecka!

Vi har hunnit konstatera att vegoutbudet på en del restauranger och lunchhak är under all kritik och att vegomaten oftast inte omfattas av någon större kärlek vad gäller matchning med tillbehör och kryddsättning. Vi har blivit positivt överraskade av till exempel Ooumph, men blivit väldigt frustrerade över att en del andra vegoalternativ (typ havreyoghurt) smakar som wellpapp i yoghurtform.

Vi har bättrat oss sedan för någon vecka sedan med att komplettera maten med bönsallader och grejer på sidan av.

Den här veckan kommer bestå av:

Svamp- och blomkålspasta, kompletteras med bönsallad

Vegetarisk chili med ris och/eller nachochips.

Stekta grönsaker och tofu, serveras med risnudlar

Udonnudlar med svamp

Risotto med kronärtskocka och parmesan

Grön ärtsoppa och pannkakor

Quinoa-burgare i en dagobert

Mina 5 bästa öppna förskolor

Under föräldraledigheterna hängde jag och barnen mycket på olika öppna förskolor.  Att rubriken lyder ”5 bästa öppna förskolor” är så klart helt subjektivt. Jag har inte varit på alla och min åsikt är självfallet inte absolut. Men se det mer som tips på vägen om du bor i centrala Stockholm!

Mia gick litegrann på öppna förskolor sin första termin som föräldraledig, men trivdes aldrig med grejen. Jag har tvärt emot alltid trivts och träffat goda vänner där. Så olika kan man ju vara!

Mina 5 bästa öppna förskolor:

  1. Högalids öppna förskola – Södermalm – För mig var Högalids öppna förskola bästa stället. Den drivs av Högalidskyrkan. Det är en sång under sångstunden som har med Gud att göra och ibland ber de ”Gud som haver”. Om du av någon anledning har mycket har svårt för sammanhang med koppling till kyrkan så får göra en bedömning om detta ändå kan vara något för dig. Av alla olika öppna förskolor jag varit på har dessa godast fika. Förskolan har öppet flera gånger i veckan och har några grupper som är riktade till föräldrar med barn mellan 0-10 mån (övriga grupper 0-5 år). De gör även roliga utflykter ibland och har med viss regelbundenhet  barn/babygudstjänster i S:t Ansgarskapellet. 
  2. Björns trädgårds öppna förskola – Södermalm – Björnsan är en annan favorit. Sångstunderna är okej, de har bra med leksaker och ordnar roliga kreativa pysselaktiviteter för barn i alla åldrar (som måla, lera mm). Öppna förskolan drivs av Stockholms stads parklek (samma som Skånegläntan, Bleckis mm) och behöver du lite frisk luft finns Björns trädgårds lekpark precis utanför.Själva ”fenomenet” Björd trädgård är väl inte sådär jättefräscht, men a-lagarna runt hörnet. Men öppna förskolan är en liten fredad zon, och en oas för en sällskapsjuk föräldraledig. 
  3. Luma öppna förskola – Hammarby sjöstad – Jag har inte varit på Luma öppna förskola så många gånger på grund av att det är lite långt hemifrån, men de har väldigt fint och roligt. Dessutom är öppna förskolan granne med både Luma bibliotek, Lumaparken och mitt i smeten i Hammarby sjöstad. Åk dit med tvärbanan, buss eller färjan över från Barnängen brygga på Söder eller Henriksdalsbryggan.
  4. Skånegläntans öppna förskola – Södermalm – Skånegläntans öppna förskola drivs som sagt var av parkleken. Sångstunden är utomhus sommartid (om det inte är riktigt dåligt väder) och sedan kan en leka/äta/byta blöja inomhus eller leka i parken utomhus. Har du större barn kan du även låna boll, bandyklubba eller annat. På fredagar kl. 12 tänder de även en grill där du kan köpa korv med bröd för en liten slant eller grilla något eget.
  5. Liljeholmens öppna förskola – Liljeholmen – Bor du mer åt väster så är kanske liljeholmens öppna ett alternativ. Kan vara ganska fullt, men är en rolig plats att vara. Har du BVC bredvid är det ännu smidigare. Förskolan ligger mitt i Liljeholmen köpcenter så om lillen somnar kan du passa på att shoppa/handla/luncha.

Vilka är era bästa tips? I och utanför Stockholm så klart!