Författare: josephsf

Japansk matvecka

Japansk matvecka

Vi har haft perioder när vi lagat mycket japanskt. Vi har gjort en hel del sushi och även varmrätter tidigare. Barnen har totalratat kallt ris och rå fisk hittills, så det har däremot inte varit mycket japanskt de senaste åren. Men nu! Nu ville Wollmar hemskt gärna äta Sushi, eftersom Alex the Lion äter det i filmen Madagaskar – ”säsongens film” enligt våra barn. De kollar på den varje fredag när vi har filmkväll och popcorn. Vi får väl se om barnen kommer gillar japansk mat, men för oss vuxna vattnas det redan i munnen…

Bildresultat för japanese flag

Så här blir vår japanska matplanering.

Ris- och köttbollar

Teriyakikyckling med ris

Stekt ris med edamamebönor.

Sushi

Ramen

Fredagsgott för oss vuxna, tråkmånsarna till barn får väl äta nudlar och vad de kan tänkas äta till… 😉

Tofupannkakor med sylt och/eller färska bär

Vi insåg att det finns SÅ SJUKT MYCKET god japansk mat när vi letade recept, men många innehöll också ingredienser som kan ha varit svåra att få tag på. Det här blir nog ändå en bra matvecka! Jag tror nog att vi återkommer till Japan vid ett senare tillfälle!

 

Nutellatårta

Nutellatårta

Nutellatårta är en av Mias favorittårtor som uppstod av ”saker vi hade hemma” en gång och har sedan förfinats i olika varianter. Den består av vanliga tårtbottnar, som du kan göra själv eller köpa. I första lagret är en lite salt kolasås och antingen bananmos eller vaniljkräm. Det andra lagret består av nutella och nutellagrädde. Tårta brukar vi täcka med grädde och garnera med kanderadenötter, nutella och kolasås. Den här gången gjorde vi dock kolapopcorn och hade på. Lika härligt och festligt det!

Detta är minitårtan som vi gjorde i torsdags. Den har banan istället för vaniljkräm i bottenlagret och kanderade mandlar som topping.

Tårtbotten

Ingredienser:

  • 3 ägg
  • 3 dl socker
  • 1 dl hett vatten
  • 3 dl vetemjöl
  • 1,5 tsk bakpulver

Sätt på ugnen på 175 grader, 150 grader om du kör med varmluft. Smöra och bröa en slät, rund form. Vispa ägg och socker poröst och tillsätt sedan vattnet lite i taget. Häll i mjöl och bakpulver och vispa ihop smeten. Häll smeten i formen och grädda genast i nedre delen av ugnen i 35 minuter. Låt den svalna något innan den stjälps upp, och ytterligare något innan du skär den i lager.

Kolasås

Ingredienser:

  • 0,75 dl vispgrädde
  • 0,25 dl sirap
  • 2 msk socker
  • flingsalt efter smak

Blanda ihop ingredienserna i en kastrull. Koka upp och låt sedan sjuda på mellanhög värme tills kolan börjar tjockna och bli lite mörkare. Om du har termometer kan du mäta  ca 107 grader, då är den klar.

Ps: Gör eventuellt lite mer för garneringen. 

Vaniljkräm

Ingredienser:

  • 1 dl vispgrädde
  • 2 äggulor
  • 1,5 msk majsstärkelse
  • 1 msk socker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 20 g smör

Blanda alla ingredienser förutom vaniljsocker i en kastrull. Sjud på låg värme under kraftig vispning tills krämen blivit tjock. Låt den inte koka. Vispa sedan i smör och vaniljsocker.

Vi har gjort andra varianter av vaniljkräm här och här, de kan funka precis lika bra. Vill du göra en snabbvariant av den här tårtan kan du skippa vaniljkrämen och istället använda mosade bananer. Det har vi testat och det är också fantastiskt gott! 

Nutellafyllning och Nutellagrädde

Ingredienser:

  • 0,75 dl nutella
  • 0,5 dl nutella
  • 1,5 dl grädde

Använd rumstempererad nutella till krämen. I det lagret där vi sätter nutella brer vi först på ett tunnare lager med ren nutella för att ge en skarpare nutellasmak. Den nutellan kan du smälta i ett vattenbad eller mikra ca 20 sekunder för att underlätta utbredningen. 0,75 dl nutella går ungefärligt åt till det utbredda lagret. Nutellagrädde: Vispa 1 dl grädde till en ganska rinnig grädde. Blanda sedan 0,5 dl nutella och vispar tills krämen blir jämn och fast. Ställ in krämen i kylen i ca 15 minuter för att den ska jämna ut sig och ”sätta sig” innan den breds ut på på tårtan.

 

Montering

Första lagret: Häll över och bred ut kolasåsen innan den stelnar. Bred sedan över vaniljkrämen och lägg på mellan botten. Andra lagret: Häll över och bred ut den smälta nutellan. Bred sedan ut nutellagrädden. Lägg sedan på tårttoppen och spackla med 3 dl vispgrädde.

Garnering

Du behöver allt eller inget av detta:

  • 1 dl hackad mandel
  • 3 msk socker + en nypa salt
  • Nutella
  • Överbliven kolasås
  • Popcorn

Mandlarna rostar du i en panna, häll sedan på sockret och låt det smälta under omrörning. Sjud i några sekunder tills mandlarna får en gyllenbrun färg, och låt sedan mandlarna svalna utspridda på bakplåtspapper. När de är svala kan du bryta isär litegrann och fördela över tårtan. Har du svårt att fördela mandlarna kan du vika ihop bakplåtspappret och banka på dem med en kavel tills du fått isär lagom stora bitar.

Du kan garnera med stänk av eller ringlad nutella (tips: smält den först) och kolasås. Har du popcorn hemma kan de blandas med kolasåsen för att bli en kompletterande sötsalt crunchig garnering.

 

Våra barnkalas

På instagram fick vi en fråga om vi kunde skriva lite om våra barnkalas.

 

Våra barnkalas

Wollmar har hittills haft 4 födelsedagar, och har i regel haft två olika kalas eftersom vi brukar fira honom både på semestern på Öckerö och här hemma. Wilfred har hittills haft två födelsedagar, och hans första kalas var hans egna och hans andra kalas blev tillsammans med Mias 30-årsfirande. De fyller år med två dagars mellanrum. Ingen av barnen har hittills haft kalas med förskolevänner eller liknande, men det blir debut senare under våren/sommaren.Vi brukar bjuda en blandning av släkt och vänner på kalasen, och det brukar snitta på 15-30 personer. Bara Mias närmaste familj är runt 15-20 personer (flest barn).

Kalasmat

Det ätbara på kalasen är det vi oftast lägger mycket kraft och tid på, vi gillar ju att baka. Vi försöker alltid ha något salt alternativ, festligare smörgåsar, inbakade korvbröd eller så. Och frukt. Det finns alltid vuxna som helst vill salt-fika och alltid något litet barn som inte äter söt-fika än. Utöver det så blir det ofta någon småkaka, någon bulle och tårta. Och popcorn. Våra barn äter allra helst bara popcorn på kalas.

Saltfika:

Patties; Sri Lankesiska piroger

Korv i bröd; inbakade prinskorvar

På bilden: en Pizzastjärna i bitar som vi verkar ha missat att skriva ut receptet på?

Mer om vad vi bjudit på kalasen finns här:

Wollmar 1 år

Wollmar 2 år

Wollmar 3 år

Wollmar 4 år

Wollmars Stockholmskalas: 1 och  3, de andra verkar vi inte ha bloggat om.

Wilfred 1

Wilfreds eget andra födelsedagsfirande

Wilfreds och Mias 30+2-fest

Dryck brukar vi bry oss mer om än att fixa kaffe, te, saft, bubbelvatten och vanligt vatten med kanske någon frukt i.

Var?

Wollmars kalas på själva födelsedagen som är mitt i sommaren brukar firas hemma hos mina föräldrar på Öckerö, och då firar vi med dukning i trädgården och ballonger som blåser sönder i träden. Eftersom det alltid är något av Mias syskonbarn som fyller år samtidigt som någon annan brukar de andra kalasen bli tillsammans med någon kusin, oftast hemma hos kusinen eftersom vi bor minst.

Aktiviteterna har hittills mest bara vara att träffa vännerna och släkten, fika, öppna paket och sjunga ballongsången. På Mias/Wilfreds kalas förra året hade vi någon slags barnanpassad 5-kamp, men det var ju inte direkt för Wilfreds skull, utan för de andra 20 barnen på kalaset.

Kalasen brukar pågå i några timmar, sådär som känns naturligt. Det är alltid någon som måste iväg, det är alltid någon som stannar kvar längre efter att alla andra har gått.

I juni planerar vi för barnens första ”kompis-kalas”. Wollmar fyller år mitt i sommaren då alla är borta, och Wilfred fyller år i maj. Därför kör vi ihop deras kompiskalas i juni. De får välja lika många kompisar att bjuda som de är år gamla, och så bjuder vi kompisarna och deras föräldrar. Då planerar vi för något mindre omfattande fika än vad vi vanligtvis brukar göra, och tänker istället lägga mer krut på aktivitet/lek. Det kommer också få bli kortare, kanske högst 2 timmar. Vi ska se om vi kan blogga om denna tillställning på något sätt senare!

Berätta, hur är ditt bästa barnkalas?

 

Om föräldraskap

Om föräldraskap

Det här har varit det som förvånat oss mest i föräldraskapet

Vi var ganska eniga om att det som förvånade oss mest med föräldraskapet var hur otroligt starka känslor det skapar. Känslor om inte enbart är positiva. Vi älskar våra barn och skulle göra vad som helst för dem, så oroa er inte nu. Men vi hade aldrig kunnat föreställa oss att de också skulle kunna driva fram våra egna absolut sämsta sidor på ett sånt väldigt effektivt sätt. Det finns ingen annan människa som kan driva oss till vansinne som våra barn kan. Vi skulle aldrig bli frustrerade och arga på samma sätt, av vad någon annan gör. Vi blir extremt sällan arga på varandra, och vi är inga personer som ofta hamnar i konflikter med kollegor eller andra medmänniskor. Men barnen kan driva fram en sån ENORM frustration, som vi inte riktigt var bekanta med att vi hade inom oss tidigare.

Vi älskar dem över allt annat, och vi låter inte frustrationen och ilskan ta överhanden på något för barnen negativt sätt. Men de ser oss bli arga, upprörda och stressade och vi försöker så pedagogiskt vi kan förklara för dem när det händer, eller strax efteråt. Vi tänker att barn behöver vet att hela känsloregistret finns och att det är okej att inom sunda spann ge utlopp för sina känslor.

Men, ja. Det som förvånat oss mest som föräldrar är hur arga vi kan bli. Haha.

Förebilder och inspiratörer inom föräldraskap

När det kommer till förebilder inom föräldraskap går vi nog båda mest till våra egna föräldrar. Mia vill gärna pyssla med barnen som hennes mamma gjorde med henne och hennes systrar, och hon tycker att det är viktigt att skapa ”magiska” barndomsminnen. Från mina föräldrar har vi mycket hämtat en generositetsinställning – det ska alltid finnas utrymme för matgäster, och att ha barnens kompisar över är bara en förmån.

När det kommer till andra personer och mer kunskapsinhämtning så har vi läst böcker av Jesper Juul och Petra Krantz Lindgren och funnit inspiration hos båda.

Annars känns det i stort sett svårt att inhämta råd och kunskap från andra när det kommer till föräldraskap. Det är ju bara vi som är vi, och det är bara vi som har våra barn. Våra svårigheter är ju utifrån våra egna svagheter som individer och föräldrar, och våra barn är ju sina egna personer med allt vad det innebär. Vi har några kompisfamiljer som fungerar ganska lika oss, och dessa blir ju inspiratörer på ett mer vardagligt plan. Det handlar inte om att vi har vänner som några stora föredömen på piedestaler, utan mer som medkämpande. ”Jaha, de löste det där problemet så där, vad smart!”.

Skapa rörelseglädje för barn

Skapa rörelseglädje för barn

Hur vi tänker kring barns motion och rörelse

På instagram fick vi en fråga om hur vi tänker kring våra barns motion och rörelse, hur vi tänker att man kan röra sig MED sina barn och hur vi förmedlar rörelseglädje. Det här är naturligtvis inget vi är proffs på på något sätt, men vi fick frågan och det är kul att besvara den.

Vardagsmotion för barn

Våra barn är uppväxta som innerstadsbarn (hittills) och går på en förskola utan gård. Rätt snart efter inskolning på förskolan förstod vi att de lyckades få även småttisarna att gå långt till de olika parkerna. Både Wollmar och Wilfred har alltså promenerat typ 1-2 kilometer enkel väg till olika parker tillsammans med förskolegruppen någon gång i veckan, när de inte bara gått till den absolut närmsta parken. Vi har bott så nära förskolan att vi inte har haft vagn vid lämning och hämtning. Men vi insåg barnens förmåga att knata på rätt långt, bara de fick gå i sin egen takt och med rätt förutsättningar. Detta har vi tagit fasta på. Våra barn har fått gå mycket, till vardags. Det kanske inte direkt är rörelseglädje, men vardagsmotion. Vi har ingen bil och åker kollektivtrafik alltid, och våra barn ser det som naturligt att promenera till buss, tåg och tunnelbana.

Det som är viktigt att tänka på tycker vi, det är att lekparker är en grym motorisk fysisk aktivitet för barn. Det behövs ju verkligen inte så mycket mer egentligen, än att erbjuda dem att vara ute. Springa, klättra, krypa, smyga…

Det är väl lite om hur vi rör oss MED våra barn till vardags.

Organiserad lek/motion för barn

Sedan båda barnen fyllt 2 har vi börjat gå på en motionsaktivitet med dem. Wollmar började på dans men vi bytte till redskapsgymnastik när han fyllde 3. Wilfred hoppade in och började på samma redskapsgymnastik i höstas, är han var 2 åt och några månader. Våra barn AVSKYR att dansa. När det är dansuppvärmning så ställer de sig skeptiska vid väggarna och tittar på. Men de älskar att springa, hoppa och göra kullerbyttor och sånt. Vi känner inte att det egentligen inte är supernödvändigt med organiserad motionsaktivitet för så små barn, men faktum är att det har lärt sig HUR mycket som helst och verkligen fått en bra motorisk utveckling. Plus att det är kul!

Rörelseglädje

Våra barn visar tydligt att de upplever rörelseglädje av att lära sig att bemästra nya saker. Att göra kullerbyttor, att hoppa från något högt, att cykla. Förra sommaren lärde sig Wollmar cykla. Han har tidigare haft springcykel, och dag ett när vi introducerade riktig cykel så hade han stödhjul och ledpinne. Dag två kunde vi släppa pinnen, och stödjulen kunde vi höja. Dag tre cyklade han som om han aldrig har gjort annat. Att ha cyklat med springcykel var en jättebra balansträning som för honom ledde till en superlätt cykelintroduktion. Våra barn vet att vi springer. De vet att vi springer ofta, mycket och ibland långt. De vet att vi gillar lopp, och de gillar att kunna heja på när någon av oss springer lopp. Ibland vill de leka att de springer lopp, och de vill att vi ska säga ”heja heja” och låtsas ha den där feststämningen som är på peppiga löp-lopp. Den här våren när vi tog fram cyklarna lärde sig Wollmar att cykla på riktigt. Han kan starta själv, bromsa i nerförsbackar och stå och cykla i uppförsbackar. Och NU kommer rörelseglädjen in i bilden. För nu kan han cykla och vi kan springa! En lördag för någon vecka sedan sa han ”idag vill jag cykla en mil”. Så då gjorde han och Mia det på förmiddagen. På eftermiddagen ville han cykla igen, då blev det 7 km.

Press?

Vi har hittills aldrig behövt sätta några regler vad gäller stillasittande för våra barn, och inte heller behövt anstränga oss mycket för att ge dem möjlighet att röra sig. Men vi ser det som naturligt att sträckor att förflytta sig är en del av vardagsmotion. Vi vill av den anledningen helst inte ha bil, eftersom vi bor i en storstad med lätta förbindelser ändå. Under min uppväxt var jag och min bror redan då TV-spelstokiga, men min mamma var stenhård med att det var en timme som gällde. Vi har regler för våra barns skärmanvändande idag, och kommer försöka ha det även längre fram. Men de utmaningarna känner vi inte så väl till än.

Motion och hälsa är för oss tätt sammankopplat. Wollmar vet att det är en bra känsla när hjärtat bankar hårt när han cyklar i uppförsbackar, och Wilfred vet att det är musklerna som blir trötta när han springcyklat mycket. Barnen vet att mat är bränsle för kroppen, men får aldrig någonsin höra att träning skulle berättiga mat eller något annat nonsens. Vi kommer ju inte kunna förskona våra barn från hälsohetsen i samhället på sikt. Just nu känns det som att de rör sig inom spannet för rörelseglädje och vardagsmotion i form av förflyttningar som de inte ens reflekterar över. Det är vi glada för!

Skapa rörelseglädje för barn

Hur tänker du kring barn, vardagsmotion och rörelseglädje?

Portugisisk matvecka

Portugisisk matvecka

Bildresultat

”Har vi haft portugal?” frågade vi varandra en kväll. Vi minns knappt längre vilka länder vi besökt i vår matresa. Men portugal har vi faktiskt inte haft än, så det blev det! Portugisisk mat är lik medelhavsmaten men med inslag från de länder som Portugal haft som kolonier. Och mycket fisk.

Revben och potatis

Inbakad chorizo

Grönsakssoppa och till dessert en slags crumpet

Ugnsgratinerad fisk med potatis

Pasta med lax

”Eggs nest” men vi kör med soltorkade tomater istället för bacon.

Tonfiskpasta

Vi vill egentligen ha mer vegetatiska rätter i våra matveckor, men det var jättesvårt att hitta vegetariska/veganska portugisiska recept med kravet att det också ska vara något som våra barn kan tänkas äta. Så vi valde den enklare vägen den här gången, mycket pasta och mycket fisk. Det blir gott! Vi hittade också det som verkar vara det mest typiska portugisiska bakverket, pasteis de nata. En smördegsbotten och bakad vanlijkrämsfyllning. Det blir vårt lördagsfika!

 

Dominikansk matvecka

Dominikansk matvecka

Bildresultat

En läsare tipsade om Dominikanska republiken som tema för våra matveckor. Och vi är ju inte dem som bangar! Dominikanska republiken ligger i Västindien och upptar två tredjedelar av ön Hispaniola. Den sista tredjedelen upptas av Haiti. Matkulturen består av både spanska och afrikanska  influenser men har också inslag från Mellanöstern. Ursprungsbefolkningen Taino har också gjort stora avtryck i den moderna matkulturen.

Här är vår Dominikanska veckomatsedel:

Torskfärsbiffar (även om vi kommer använda icke-insaltad torsk) och äta med potatisklyftor och en kall creme fraiche-sås.

Kyckling i ugn med ris och en salsa.

Pumpasoppa med ingefära och bröd.

Matbanans-biffar i hamburgerbröd och hamburgertillbehör.

Bananpannkaka med honung och mango.

Salamigryta med cornbread

Ris med svarta bönor och fläsk

Låter det gott? Har du någon erfarenhet av mat från Dominikanska Republiken? Berätta!

 

 

Serbisk matvecka

Serbisk matvecka

Serbisk veckomatsedel

Påsken är förbi och fastan är över för den här gången. Det betyder att vi är tillbaks till att äta enligt landsteman! När vi börjar fråga runt efter lands-inspiration får vi numera allt svårare eftersom vi faktiskt varit igenom en hel del länder.

  1. Italiensk matvecka
  2. Egyptisk matvecka
  3. Mexikansk matvecka
  4. Turkisk matvecka
  5. Sydafrikansk matvecka
  6. Grekisk matvecka
  7. Sri Lankesisk matvecka
  8. Indisk matvecka
  9. Chilensk matvecka
  10. Georgisk matvecka
  11. Lettisk matvecka
  12. Matvecka: Soul food
  13. Spansk matvecka
  14. Småland är inget land, men får ändå en matvecka
  15. Libanesisk matvecka
  16. Kinesisk matvecka 
  17. Australiensisk matvecka
  18. Tadjikisk matvecka
  19. Matvecka: Nomadfolk
  20. Rysk matvecka
  21. Argentinsk matvecka
  22. Schweizisk matvecka
  23. Persisk matvecka
  24. Kroatisk matvecka
  25. Kanadensisk matvecka
  26. Jamaicansk matvecka
  27. Kenyansk matvecka
  28. Ecuadoriansk matvecka
  29. Dansk matvecka
  30. Koreansk matvecka

Nu när vi är tillbaks i gängorna vad gäller att vara all-ätare försöker vi dela upp veckomatsedeln i lite olika: fisk, kyckling, kött, vego, pasta, soppa och fredagsmys är våra olika stående kategorier som vi letar recept enligt.

Här är vår serbiska matplanering:

Fiskspett med matvete/havre och grönsaksstavar/körsbärstomater.

Pljesjavica-burgare med någon vegofärs istället för kött.

Grönsakspilaf

Goulash äten som gryta med ris och inte som soppa.

Pasta med kyckling och sås

Soppa med vita bönor och Palcinke

Filodegspaj med feta, köfte och grönsaker

 

Vad ska ni äta i veckan? Och har du en serbisk matfavorit?

Hur vi får barnen att smaka på ny mat

Hur vi får barnen att smaka på ny mat

Hur tänker ni kring barn och mat?

På vår frågestund som vi hade för någon vecka sedan fick vi in exakt NOLL frågor om oss, haha. Men vi fick en fråga på instagram som passar bättre att svara på här. Vi är överhuvudtaget mer personliga på instagram, och vårt konto där har också ganska stor fokus på vår vardagsmat och vad barnen äter av allt vad vi lagar.

Frågan löd:

”Det här kanske ni har svarat på många gånger, men hur pratar ni med barnen om att smaka? Om att de kan välja något bara på bordet? Hur peppar ni er själva när de bara äter grönsaker och bröd flera dagar i följd? Ni verkar ha en härlig inställning till mat och jag skulle uppskatta lite inspiration/tips från er”.

Vi planerar och tänker mat utifrån någon slags tallriksmodell, med kolhydrater, protein och grönsaker.

För vår egen del försöker vi hålla på tallriskmodellen med varje lagat mål, men för barnen ser vi det som en cykel över tid. Vi har ganska stort förtroende till barnens egna kroppar, att kroppen över tid ser till att den får allt den behöver. Bara vi erbjuder bra mat generellt. Vi är helt nöjda med att barnen ibland bara äter kolhydrater, vissa dagar bara äter av proteinkällan och en del dagar bara äter grönsaker. Över tid får de i sig hela kostcirkeln och motsvarande en tallriksmodell, fast det är utsmetat över två veckor.

Till exempel har barnen haft lite svårare att få sådana där riktiga ”protein-ätar-dagar” då vi ätit vegetariskt nu i sex veckor. Helt plötsligt började då vår minste, snart tre år, be om ägg till frukost. Det ser vi som ett kvitto på en högfunktionell kropp som ser till att ha får i sig allt den behöver.

Vi försöker också alltid att ha det ganska odramatiskt kring att smaka.

De MÅSTE smaka innan de får uttala sig om att något är äckligt, men måste inte smaka rent generellt. Regeln handlar alltså om rätten att uttala sig. Ofta kör vi mut-metoden. Typ barnet tar en portion pasta, men vägrar grönsaker, sås, proteinkälla. Om barnet då vill ha en till portion pasta måste han då först smaka på något av det andra. Det räcker med att smaka pyttelite, men ändå. Otroligt ofta kommer de då på att de nog visst ville ha sås till nästa portion, etc. Ibland mutar vi också med att ”om du smakar på detta så får du efterrätt”. ”Efterrätten” är oftast melon till vardags.

Äter de typ ingenting alls, eller något som vi bedömer som alldeles för lite, då avslutar vi måltiden utan tjat. Sedan dukar vi av, de får leka en stund. När det gått tillräckligt lång stund för att de inte ska dra parallellen ”jag-äter-inget-till-middag-och-då-får-jag-något-godare-istället” så brukar vi göra smörgåsar och frukt till dem.

Vi har tryggheten av att vi vet att våra barn äter bra på förskolan, och att maten där är god, näringsrik och varierad.

Att kunna vara avslappnad kring vad barnet äter eller inte äter handlar ju mycket om att veta att de faktiskt inte far illa på något sätt alls av att äta lite sämre/mindre någon dag då och då.

Vi testar ju och lagar mycket ny mat. För att barnen ska känna sig trygga i detta blandar vi sällan ihop alla ingredienserna innan servering, utan låter barnen plocka ut det de kan tänkas äta. Säg att vi ska äta nudlar, wokade grönsaker, sås och nötter. Då låter vi barnen får nudlar, färska och icke-wokade grönsaker och nötter. Vi är också väldigt öppna för att barnen får äta ketchup på typ vad som helst. Om det är en smak som gör dem trygga att smaka och äta sig mätta på en ny rätt så gör det oss ingenting.

Hur ser du på barn och mat? Tips, tricks eller svårigheter?

 

Rulltårte-tårta med citronfromage

Till påsken gjorde vi en rulltårte-tårta med citronfromage. Så gott, vårigt och fräscht!

Rulltårte-tårta

Ingredienser till rulltårtan:

  • 3 ägg
  • 1,5 dl socker
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 msk vatten
  • ca 2 dl hallonsylt
  • Någon matsked strösocker

Ingredienser till fyllningen:

  • 1 citron, skalet rivet och saften pressad
  • 5 gelatinblad
  • 2 ägg
  • 2 dl vispgrädde
  • 0,75 dl strösocker
  • 250 gram jordgubbar (en liten ask), skurna i mindre bitar.

Gör så här med rulltårtan:

Slå på ugnen på 250 grader, 225 om du använder varmluftsugn. Täck en plåt med bakplåtspapper. Vispa ihop ägg och socker så att det blir pösigt. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner mjölplandningen och vattnet i den pösig äggblandningen. När smeten är jämn brer du ut den jämnt över bakplåtspappret.

Grädda i mitten av ugnen i 5 minuter. När du tar ut kakan strör du lite socker på ovansidan innan du stjälper upp den på ett annat bakplåtspapper. Dra av pappret som kakan gräddats på. Låt svalna någon minut innan du brer på sylt och rullar ihop. Låt rullens skarv hamna nertill och ställ åt sidan att svalna helt.

Gör så här med fromagen:

Lägg gelatinbladen i vatten i en skål och låt stå i 5-10 minuter. Riv citronskal och pressa ur saften. Skär jordgunnarma i botarSkilj äggulorna från vitorna. Vispa vitorna till hårt skum. Vispa grädden i en annan skål. Vispa gulor och socker pösigt i en tredje skål. Krama  ur gelatinbladen något och lägg dem i en kastrull och smält dem på låg temperatur, tills gelatinet är helt smält. Blanda ihop äggulesmeten med citronskal, citronsaft och smält gelatin. Vänd ner grädden, äggviteskummet och jordgubbsbitarna med en slickepott.

Gör så här med monteringen:

Klä en skål med plast och skär rulltårtan i bitar. Spara en fjärdedel av tårtan till botten, resten bygger du längs med skålens kanter. När skålen är klädd med rulltårta fyller du den med fromagen. Täck med ett lager rulltårteskivor som botten.

Täck skålen med plast och ställ kallt över natten/dagen. Den mår bra över att stå ett tag innan servering. Du håller du ett serveringsfat mot skålen och vänder den upp och ner. När du vält ut tårtan drar du bort plasten.

En god och fräsch dessert som smakar vårigt! 

Dessutom ser den avancerad ut, men är i stort inte svårare att göra än en rulltårta. =)