Författare: miadfernando

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Hur vet jag om jag kissar på mig lite?

Jag får ibland frågan från oroliga läsare om man alltid känner om man läcker urin. Speciellt under träning kan det ju vara lite svårt att veta om det fuktiga i underkläderna är urin, svett eller vanliga flytningar. Känner man tydligt om man har ansträngningsinkontinens?

De flesta känner av läckage

Om du läcker urin så känner du oftast det är det enklaste svaret. Om det är så lite och så svårt att avgöra exakt vad det blöta kommer ifrån så är det heller inte något specifikt symtom du behöver ta någon större hänsyn till, Om du tänker noga hur det känns när du börjar kissa, det brukar vara en specifik förnimmelse när kisset börjar rinna. Lär dig lägga märke till den känslan, så vet du också vad du ska lyssna efter vid träning.

Här ovan har jag ställt ett gäng frågor. De flesta som har problem med urinläckage kommer svara ja på två eller fler av dessa. Jag vet att det finns individer som ENBART läcker när de tränar och aldrig har några som helst problem i vardagen. Och deras besvär kan vara jobbiga nog, speciellt om de vill träna mycket och hårt men känner att läckaget hindrar dem.

Hur skiljer sig ansträngningsinkontinens från överaktiv blåsa eller trängningsbesvär?

Överaktiv blåsa och trängningsbesvär ger kraftiga och plötsliga behov av att kissa NU, kanske även när blåsan tömts relativt nyligen. Överaktiv blåsa handlar om en störning i blåsans fyllnad och tömning. Lider du av detta upplever du behov av att kissa ovanligt ofta, att kissnödigheten är väldigt trängande och att du ibland läcker urin på grund av dessa kraftiga trängningar. Det här är ett vanligt förekommande problem.

 Väldigt schematisk kan det skilja sig så här:

Skillnader mellan ansträningsläckage och trängningsläckage Anstr. Trängn.
“Urgency” = ett hastigt påkommet intensivt behov av att kissa Nej Ja
Behöver kissa mer än 8 gånger per dygn Nej Ja
Läcker under fysisk ansträngning Ja Nej
Mängden urin vid varje läckage Oftast lite Kan vara mycket
Kan vara svårt att nå toaletten i tid Nej Ja
Går upp och kisser på natten Sällan Mer ofta

 

Det är en sanning med modifikation

Det finns ett begrepp som kallas blandinkontinens, då har du en blandning av både ansträngningsläckage och symtom av överaktiv blåsa. Alla som har överaktiv blåsa har heller inte trängningsläckage. Eftersom behandlingen för de olika besvären ofta skiljer sig åt brukar man börja behandla det som är mest besvärligt.

Hur vanligt är ansträngningsinkontinens? 

Siffrorna varierar kraftigt i olika studier på grund av att besvären definieras olika, men det verkar som att var tredje kvinna drabbas någon gång i livet. En del kommer drabbas av både ansträngningsinkontinens och överaktiv blåsa.

Vem drabbas av ansträngningsinkontinens?

Ju äldre du blir, desto mer ökar risken. Men även yngre kvinnor drabbas, unga gymnaster och trampolinister (heter det så??) kan drabbas redan i tonåren. Om du är överviktig, röker eller lider av kronisk hosta ökar också risken. Även graviditeter och förlossningar töjer ut och försvagar bäckenbotten.

Spelar det någon roll om jag läcker lite?

Ja, vad tycker du? Om dina eventuella besvär påverkar dina val i livet och om du börjar undvika något du annars skulle i vilja göra tycker jag definitivt att det spelar roll. Inte för läckaget i sig, det finns ju bra trosskydd och grejer. Utan för din livskvalitet i stort. Forskning har visat att kvinnor med inkontinens i högre utsträckning känner sig isolerade och deprimerade än andra. Påverkas du, ditt sexliv, din fritid och dina relationer för att du är obekväm med dig själv och din kropp och rädd att läcka? Ja, då är det ett problem.

Jag har urinläckage, vad ska jag göra?

Börja med att kolla upp besvären. Gå till en gynekolog och be om en bedömning. Denne kan sedan remittera dig till en uroterapeut vid behov. Du kan också be en fysioterapeut göra en muskelfunktionsundersökning av din bäckenbotten. Alla fysioteraputergör inte detta, du kan behöva ringa runt lite. Lider du av ansträngningsläckage kan du ladda ner appen TÄT och träna med den. Livsstilsförändringar som att sluta röka eller att gå ner i vikt kan också hjälpa för urinläckage. Om du behöver hjälp med detta kan du söka hjälp på din vårdcentral eller hos dietist för kostråd/viktnedgång. I Stockholms läns landsting finns dietister på alla rehabmottagningar.

Kan jag opereras?

Om regelbunden träning i 3-6 månader inte gett fullgod effekt kan operation övervägas för ansträngningsinkontinens. För trängningsläckage finns ingen operation. Prata med en gynekolog om du vill veta mer. Lite info finns dock här.

Hur vet jag om jag har inkontinens?

Min erfarenhet är att du vet om du har inkontinens. Flytningar luktar oftast annorlunda och känns annorlunda i konsistensen. Jag tror också de flesta får en ilande förnimmelse kring det att urin passerar urinrörsmynningen.

Läs mer om ämnet

Hur kan jag själv uppfatta min bäckenbottens funktion?

 

Tips på kvinnors hälsa och bäckenbotten-kurser

Tips på kvinnors hälsa och bäckenbotten-kurser

  1. Kvinnohälsakurs för fysioterapeuter

Under hösten 2017 gick jag kursen ”Kvinnors hälsa och fysioterapi med fördjupning inom gynekologi, obstetrik och urologi” vid Göteborgs Universitet. Det är ”mitt universitet” där jag läste min grundutbildning och jag gillar verkligen det. Kursen var bra! Den är på avancerad nivå, vilket kräver en del rent studiemässigt. Dock för kvinnohälsa-kunskaper skulle jag säga att nivån är rätt grundläggande. Du behöver inte ha en massa förkunskaper utan kan lugnt gå kursen och förvänta dig att lära dig en jättemassa matnyttigt och nytt. Jag, som redan jobbat rätt länge inom området och läser på rätt friskt för egen del, fick däremot inte supermycket nya kunskaper. Det var precis som jag förväntade mig, men ny har jag också ”papper på mina kunskaper”. Och det är värt en del.

Om jag fattat rätt så kommer Göteborgs-kursen för fysioterapeuter gå igen till våren 2019. Här finns information om den.

2. Interprofessionell bäckenbottenkurs

Till hösten 2018 kommer också en helt ny kurs, i Stockholm den här gången. ”Bäckenbottenhälsa – prevention och rehabilitering, 7,5hp” . Även den är på avancerad nivå, men denna är inte specifikt fysioterapeutisk. Du som har en kandidat- eller yrkesexamen på minst 120 hp inom hälso- och sjukvård kan söka denna kurs (med krav på svenska B/3 och engelska A/6). Den här kursen är interprofessionell och ska ge fördjupad kompetens gällande prevention, bedömning och rehabilitering vid gynekologiska, obstetriska och urologiska sjukdomar och tillstånd.

Så roligt, viktigt och bra!

Även om det kan göra mig galet frustrerad att de ska ha tagit till sena 2010-talet för kvinnohälsa att bli mer på tapeten, så är det så glädjande att det nu ändå händer grejer.

Det är sååå roligt att det nu finns kurser att söka och gå. När jag påbörjade min specialistutbildning 2015 fanns inga kurser alls.

Tips till er fysioterapeuter, sjuksköterskor, uroterapeuter, barnmorskor och läkare där ute som önskar ha mer kunskaper om hur man jobbar med bäckenbotten! Nu finns kurser att söka!

Livet efter hysterektomi

Livet efter hysterektomi

Att ta bort livmodern och livet efteråt.

Livmoderborttagning görs alltid på väl avvägda grunder och de flesta kvinnor blir besvärsfria från besvären som orsakade att livmodern togs bort. Dock medför operationen en viss risk för nedsatt funktion kring urinblåsan och förmågan att hålla tätt. Urinblåsan är delvis förankrad i livmodern och när livmodern tas bort förändras anatomin något i bäckenet. En del kvinnor som har opererat bort livmodern behöver senare genomgå en operation för framfall eller ansträngningsläckage. Förekomsten av dessa problem kan öka något på grund av att livmodern är borttagen.

Knipträning är viktigt

Därför är det viktigt att fortsätta med knipövningarna för alltid. De allra flesta har möjlighet att minska sina symtom av urinläckage genom bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning gör att muskelplattan som lyfter urinblåsa och tarm blir tjockare och och starkare, vilket innebär ett mer stabilt stöd för de organ i bäckenet som du har kvar. Eftersom det nu finns ett tomt utrymme där livmodern tidigare suttit ökar risken för att urinblåsan, tarmen eller livmodertappen (om de finns kvar) att falla ner och bukta ut genom vaginalöppningen.

Undvik förstoppning

Förstoppning lägger onödig belastning på bäckenbotten – sök hjälp om du ofta behöver krysta kraftigt när du bajsar. Kanske hos en läkare, dietist eller sjukgymnast. Även långvariga hostor kan skapa en överbelastning i bäckenbotten som inte är föredelaktig för kvinnor med ökad risk för framfall. Även repetativa tunga lyft kan vara klokt att undvika.

Här finns tips:

Återgång till samlag

Återgång till sex och samlag handlar om hur väl området läker och när kvinnan själv känner att lusten återkommer. De flesta rekommenderas att vänta ungefär 6 veckor eller tills det slutat blöda. För en person som har problem med smärta och stora blödningar kan en livmoderborttagning medföra stora positiva skillnader i livskvalitet och förenkla livet. Att livmoderns är borta påverkar sällan sexlivet till det sämre och många verkar till och med uppleva en förbättring då problemen som orsakade hysterekotmin minskar eller försvinner.

Hormonbalansen

Äggstockarna är endokrina könskörtlar och producerar fem viktiga hormoner varav de viktigaste är östrogen och progesteron. När livmodern inte länge behövs i barnaalstrande syfte skulle den egentligen kunna tas bort utan större förlust rent funktionsmässigt, men när det gäller livmoderborttagning är det den förändrade anatomin som kan orsaka komplikationer längre fram. Äggstockarnas hormonproducerande roll kan behöva ersättas via läkemedel för en del individer.

Vidare tips

Om du vill läsa mer vill jag tipsa om detta blogginlägg och detta forum. Båda är på engelska, men väldigt bra!

Träning efter en hysterektomi

Träning efter en hysterektomi

Efter en hysterektomi har den opererade ofta ont. För att möjliggöra fysisk aktivitet och träning är det viktigt att ta den smärtlindring som rekommenderas från sjukhuset där operationen genomfördes. Det är viktigt för hälsan i stort att komma ur sängen så fort som möjligt efter en operation. Läkemedlen som används vid operationen tillsammans med sängläget ökar risk för komplikationer och därför är sjukgymnastik viktigt för att minska risken för till exempel blodpropp.

Du kommer få smärtlindring och råd om hur du ska röra sig efter operationen från din läkare. Efter en operation finns det en fin gräns mellan aktivitet och vila, där båda delar är lika viktiga för återhämtningen. Efter en hysterektomi får de flesta restriktioner, det vill säga råd om att undvika att lyfta tungt och träna lite hårdare/mer intensivt de första 4-8 veckorna. Promenader brukar fungera väl redan ganska kort tid efter operationen.

Dag 1: 

  • Djupandning – Ta ett djupt andetag in genom näsan, håll två sekunder och andas sedan ut genom munnen. Upprepa 3 gånger så ofta du kan.
  • Pumpa med fötterna – Böj och sträck fotlederna upp och ner kraftigt och med stort rörelseutslag. Upprepa 10 gånger i timmen för att minska risken för blodpropp.
  • Pressa ner knävecken mot sängen – Upprepa 5 gånger i timmen för att minska risken för blodpropp.
  • Spänn skinkorna  Upprepa 5 gånger i timmen för att avlasta rumpan något från belastningen av att ligga på den för länge.
  • Sträck ut ryggen och axlarna – Knäpp händerna och lyft dem över huvudet. Vrid handflatorna uppåt. Knäpp händerna igen och för tillbaka armarna. Upprepa 5-10 gånger några gånger om dagen.

Dag 2 och framåt:

Alla övningar sker i liggande med böjda ben och fötterna i underlaget. Träna alla nedanstående övningar 3 gånger dagligen.

Försök även gå en promenad på minst 20 minuter dagligen.

  • Magspänning

Lägg händerna på nedre delen av magen. Andas in genom näsan. Medan du andas ut – spänn magen så att den dras in något från under dina händer. Försök hålla spänningen i tre sekunder. Upprepa 5-10 gånger.

  • Bäckenrullning

Lägg händerna i svanken. Spänn magen som ovan och försök pressa ryggen mot händerna medan du andas helt normalt. Håll tre sekunder och upprepa 5-10 gånger.

  • Knäpendling

Spänn magmusklerna som ovan och låt knäna falla åt ena sidan så långt som det känns bekvämt. Låt benen falla åt höger och vänster växelvis, upprepa 10 gånger.

Spänn först bäckenbotten som att du skulle hålla in en fis, sedan som att du skulle hålla in kiss och avsluta med att försöka suga hela bäckenbotten inåt/uppåt i kroppen. Andas normalt under hela tiden. Håll knipet för 5-10 sekunder, upprepa 10 gånger. Fråga den som opererat dig om när bäckenbottenträning är lämpligt att utföra, vid vaginala operationer kan det i vissa fall vara bra att vänta några dagar ytterligare.

Öka på belastningen långsamt

Vad gäller fysisk belastning och hushållsarbete de första veckorna är det lämpligt att undvika tunga lyft, bädda med tunga täcken eller filtar, sätta in tunga ugnsplåtar i ugn samt att dammsuga de under den akuta läkningstiden, de första 4-6 veckorna. Undvik att lyfta mer än några enstaka kilo de första veckorna.

Undvik högintensiv träning förrän tidigast 12 veckor efter operationen. Om du börjar träna för hårt, för tidigt ökar risken för framfall av urinblåsan och urinläckage. Välj fortsatt träning enligt rekommendationerna här.

Bäckenbottenträning är lämpligt att fortsätta med livet ut.

När livmodern inte längre finns på plats lämnas ett visst anatomiskt tomrum. Detta tillsammans med tyngdlag och en ändrad hormonbalans kan göra att du får en ökad risk för framfall av slidans väggar samt inkontinens. Det är viktigt att bibehålla en stark bäckenbotten genom livet samt att träna på ett sådant sätt så att både du och din bäckenbotten mår bra. Ett bra tips är att ladda ner appen TÄT och börja träna dagligen enligt den.

Här nedan får du en del tips.

 

Referenser/vidare läsning:

Att ta bort livmodern – operationen

Att ta bort livmodern – operationen

Hysterektomi

Det här inlägget handlar om de olika operationsalternativ som finns när livmodern ska tas bort. Att ta bort livmodern kallas på medicinskt språk för hysterektomi. ”Hyster” kommer från det grekiska ordet för livmoder (hystera) och  ”ektomi” är ett ord för att beskriva ett kirurgiskt borttagande av något från kroppen. Det finns flera olika varianter av hysterektomier. Dels finns det olika sorters tekniker för ingreppen och dels finns det alternativ för hur mycket som faktiskt tas bort. Ungefär var tionde kvinna i Sverige genomgår en hysterektomi. I andra delar av världen är dessa ingrepp ännu vanligare. Operationer där livmodern avlägsnas är den vanligaste förekommande stora gynekologiska operationen i Sverige, kejsarsnitt borträknade.

Orsaker

Operationen görs om du har problem med muskelknutor på livmodern, allvarliga blödningar, cellförändringar, cancer, endometrios eller livmoderframfall. Att ta bort livmodern är aldrig första behandlingen utan patient och läkare har ofta försökt med flertalet andra behandlingar innan detta kommer på tal. Grundinställningen från medicinskt håll är att aldrig ta bort friska organ och detta ses som en utväg när andra behandlingar inte gett tillräckligt gott resultat.De flesta blir helt bra efter en hysterektomi från de symtom som ledde till operationen. Operationen är vanlig och anses vara stor men i de allra flesta fall okomplicerad.

De olika operationsteknikerna

Borttagning av livmodern kan ske på lite olika sätt.

  • Genom titthålsoperation
  • Genom ett snitt i nedre delen av magen
  • Genom slidan

Olika faktorer som avgör operationssätt

Hur operationen kommer gå till kommer avgöras av individuella orsaker och klinikens möjligheter. Återhämtningen efter en operation är ofta kortare om operationen sker genom slidan eller genom titthål. Titthålsoperation kallas också laparoskopi och innebär att operationen blir ”minimalinvasiv” och att det blir minimalt med sår och trauma för kroppen och därför även färre komplikationer så som exempelvis infektioner. Efter en titthålsoperation får kvinnan ofta nedsatt arbetsförmåga och blir sjukskriven i 2-3 veckor om hon har ett fysiskt lätt arbete, och från tyngre arbeten 3-4 veckor.

Som ett kejsarsnitt

Snitt i magen görs om livmodern är stor eller om det finns sammanväxningar i buken som skulle försvåra de andra alternativen. Ibland händer det också att en operation startar på ett sätt, men avslutas via buken då det under operationen blev tydligt att detta ändå var den lämpligaste vägen. Dessa operationer sker genom ett snitt i magen, ofta på samma sätt som vid ett kejsarsnitt. Detta är en stor operation och ger smärta och medför en viss infektionsrisk och ger kvinnan nedsatt rörlighet efter operationen. Kvinnan får ofta nedsatt arbetsförmåga till lättare arbeten i 3-4 veckor, och tyngre arbeten 4-6 veckor.

När operationen sker genom vaginalöppningen medför den ofta ett visst bukobehag samt en ökad risk för urinvägsbesvär efter operationen jämfört med tittahålsoperation.  Kvinnan får nedsatt arbetsförmåga och blir sjukskriven från lättare arbeten i 2-3 veckor, och tyngre arbeten 3-4 veckor. Hysterektomier genom slidan verkar ge något större risk för framfall och ansträngningsinkontinens.

Vad tas bort?

Beroende på orsaken till operationen och dina individuella förutsättningar kan man ta bort livmodern med eller utan äggledare och äggstockar. Om livmodertappen lämnas kan den göra menstruationsliknande blödningar fortästter komma även efter borttagningen av livmodern. Då måste du också fortsätta gå på cellprovsundersökningar. Äggstockarna är producenter av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon och därför kan dessa lämnas kvar om det bedöms lämpligt för din hälsa. Det är vanligare att ta bort äggstockarna om kvinnan redan är i klimakteriet, hos yngre kvinnor sparas ofta dessa om möjligt då de har en viktig del i hormonbalansen i kroppen.

Återhämtning

Det kommer ett helt eget inlägg ägnat åt återhämtning och rehab efter dessa slags operationer imorgon. Efter 4-6 veckor är såren fullständigt läkta- Det tar kortare tid för titthålskirurgi och vaginala operationer och längre tid efter bukoperationer.

Att ta bort livmodern – operationen

Vill tipsa på att det på youtube ofta finns tydliga klipp som visar hur de olika ingreppen går till. Om du är intresserad rekommenderar jag en sökning på ”animated laparoscopic hysterectomy”, ”animated abdominal hysterectomy” eller ”animated vaginal hysterectomy”. Om du tar bort ”animated” i sökningen får du klipp med videos på riktiga ingrepp, vilket du själv kan avgöra om du önskar se.

Frågor, funderingar eller egna erfarenheter? Berätta!!

Serie: Att operera bort livmodern

Serie: Att operera bort livmodern

En kollega kom in i mitt rum för några och sedan och frågade om jag hade tid en stund. Hon berättade att en vän nyss hade fått sin livmoder bortopererad på grund av mångåriga besvär med endometrios. Vännen hade många frågor och upplevde att informationen om livet efter operationen saknade många viktiga beståndsdelar. När hon frågade om huruvida hon skulle bäckenbottenträna efter operationen hade hon bara vaga svar. Min kollega undrade om jag hade några råd, och så föddes den här inläggsserien.

Jag har nu putsat upp den lite, efter att den varit ute och publicerad i två år. Det är några av våra mest uppgooglade inlägg. Jag är  gynekologiskt nischad fysioterapeut och försöker inte påstå att det här är mitt bästa område. Men med tanke på dessa inläggs sökfrekvens på google så inser jag att det fortfarande är ett stort glapp där ute. Patientinformationen är bristfällig. Och jag brinner för folkbildning.

Patientinformation går jag igång på.

När det gäller borttagning av livmodern är det dessutom extra viktigt att få just råd om bäckenbottenträning och belastning. Därför har jag nu gjort en serie med blogginlägg som handlar om livet efter en hysterektomi.

Serie: Om att operera bort livmodern

För ett tag sedan läste jag också en diskussion i ett kommentarsfält där en gravid kvinna som drabbats av bäckenbottenbesvär under en graviditet skrev att hon hoppade på att kunna ta bort hela livmodern när hon var klar med barnafödandet. Att ta bort livmodern är ju absolut inte ett lättvindigt förstahandsalternativ ens för dem som har stora besvär. Och att ta bort livmodern gör sällan någonting riktigt bättre för bäckenbotten. Det är dock inte alls en så stor och dramatisk operation som den ibland kan framställas. Jag ska försöka ge en nyanserad bild i kommande inlägg!

Dela gärna med dig i kommentarsfältet

Vi vet att många googlar hit och läser. Vi vet inte exakt vad det är ni googlare letar efter, och om ni hittar det ni söker. Skriv gärna en rad och berätta. Kanske kan också dina erfarenheter bli någon annan till hjälp.

Referenser till inläggen som kommer:

Tips

Lyssna också på Danderyds sjukhus podd ”Freja” och avsnittet om livmoderborttagning

 

Läsarberättelse om graviditets- och postpartumdepression

Läsarberättelse om graviditets- och postpartumdepression

Något som sakta smög sig på

Jag vet nu i efterhand att min depression var på gång redan när jag blev gravid, kanske ännu tidigare. Jag hade inget intresse alls av att kika efter barnvagnar, köpa barnkläder eller fundera kring mitt liv som kommande mamma under graviditeten. Ingen energi fanns över till det på något vis. Sparkarna kom allt oftare, och det var spännande. Mest såg jag fram emot att få min kropp tillbaka, att få ha min egen kropp för sig själv. Kände mig trängd och motarbetad under hela graviditeten.  Sår i underlivet uppkom från tredje månaden och framåt, tillsammans med diarréer och magknip, båda kopplade till en kronisk tarmsjukdom jag fick som barn. Detta tror jag bidrog till orkeslösheten och känslan av att bebisen kanske ”ställde till det” för mig?

Förlossningen var en jobbig upplevelse

Förlossningen var långdragen men efter 24 h från att vattnet gick låg hon på mitt bröst. Jag valde att ta epidural och när nålen sattes fick jag sitta på en brits. I samma stund sjönk hon snabbt ner vilket jag uppfattade som krystvärkar och att hon skulle komma ut vilken sekund som helst! Jag fick inte röra mig när dessa kom och upplevde det som otroligt dramatisk och instängt. De sista timmarna är så suddiga, minns inte hur personalen såg ut, bara att de bytte personalstyrka 15 minuter innan hon kom, precis efter de satt in värkstimulerande. Allt var så surrealistiskt och minnet av när hon kommer ut är bara en känsla av att hela jag vänds ut och in. Hon läggs på mitt bröst och jag gråter av lättnad av att jag överlevt, inte att hon äntligen är hos oss.

Amning och smärta

Några dagar efter vi kom hem fick jag sår på bröstvårtorna av amningen som så småningom blev infekterade. När Stella sov var jag hyfsat lugn. Så fort hon vaknade visste jag att nu vill hon äta vilket gav sån himla ångest. Amningen blev enbart förknippad med smärta. Vardagen kändes mer och mer svår. Jag minns tydligt att jag läst att även om man inte är glad behöver bebisen se mamman le. Så jag stor vid skötbordet och log och log, på låtsas. Amningen kändes som det enda vettiga jag kunde ge henne då. Det var nog därför jag så bestämt skulle fortsätta. Såren läkte så småningom med stöd från amningsmottagningen och diverse antibiotikakrämer men jag blev aldrig riktigt vän med amningen.

Ärlig på BVC-screening

Under ett BVC-besök ett par månader efter förlossningen fick jag fylla i ett formulär som ställde frågor kring ens mående. Minns där och då att jag var så less på allt, tänkte att nä nu svarar jag som det faktiskt är. Sköterskan gav mig därefter en psykologtid hos familjehälsan då resultaten gav tecken på förlossningsdepression. När jag gått hos henne i 6 månader tyckte hon jag skulle börja ta antidepressiv medicin då jag inte verkade må särskilt mycket bättre. Jag höll helt med henne men fick panik och började storgråta. Är jag psyksjuk på riktigt nu? Med alla dom riktigt sjuka människorna? Blir jag helt beroende nu och får vidriga biverkningar? Det tog verkligen emot att börja men jag kände mig tvungen, främst för Stellas skull. Kände att vi inte hade en bra kontakt och vardagen var så fruktansvärt grå och kämpig. Barnvagnspromenaderna var tunga och tårfyllda och jag kände ingen mening med att vara hemma. Alla gratulerade mig till min fina  ”postgraviditetskropp”. Jag tackade men ville bara skrika åt dem att detta är en trasig, sönderammad, vråltrött människa som inte för en sekund uppskattat att rasa i vikt.

Det vänder!

Den första riktiga vändningen kom när Stella var 8 månader. Jag började äta antidepressiva och slutade i samband med det att amma. Världen blev så mycket lugnare. Även om jag blev lite mer avtrubbad känslomässigt så var det hundra gånger bättre än den ständiga oron och ångesten. Att sluta amma ledde även till att jag kunde sova själv och få mer andrum och stöd av sambon. Stella hade ammat varannan timme dygnet runt. Att få sova mer än två timmar i stöten gav sån stor skillnad i mitt mående. Jag kände mig mindre trängd och började så småningom tycka det var mer gosigt att ta hand om henne, inte bara krav- och ångestfyllt. Jag googlade runt mycket efter andras berättelser och beställde även hem Lotta Lindebergs bok ”En mekanisk mamma”. Hela den var en enda gråtfest. Det var som att jag skrivit den själv och jag kände en sån extrem lättnad. Dels av att inte känna sig ensam med alla tankar och känslor. Men även veta att det både går att älska sitt första barn mer och mer OCH vilja ha ett till. Ett barn nummer två som det kan gå smidigare med, där allt känns mer självklart.

Psykologsamtal gav insikter

Under tiden med psykologen kom det fram så många saker som förändrat mig som person. Vi bearbetade flera trauman jag haft i livet med en särskild metod. När detta var klart hade jag så svårt att förstå hur jag gått med på att leva som jag levt, med all ångest och oro som då var något jag inte ens reflekterade över. Trodde det var min personlighet på något sätt och inte alls saker som gick att arbeta bort.

Det är bra nu!

Idag är min dotter 2 år. Hon är min älskade, älskade lilla favoritmänniska och vi har något speciellt tillsammans. Hon har lärt mig mer än någon annan och jag mår så mycket bättre än innan graviditeten.

Malins tips

Några saker jag vill dela med mig av som kan göra stor skillnad för ditt välmående är:

  • Reflektera över dina känslor och funderingar, redan som gravid. Vilka tankar har jag om barnet och graviditeten? Vilka förväntningar har jag? Har jag ens några förväntningar eller känns allt bara segt och grått? Känns det som om något skaver så tveka inte en sekund att söka hjälp och få prata med någon. Det kan hinna göra all skillnad när barnet väl kommer.
  • Föräldrar vill i all välmening dela med sig av sina erfarenheter kring förlossning och spädbarnstiden. Men lyssna alltid på din känsla i första hand, försök inte jämföra över huvud taget. Just din nattsömn eller dina amningssår kanske är helt ohållbara, det spelar ingen roll att ”alla mammor är såå trötta” eller ” man får alltid amningssår”. Bara du vet vad som är uthärdligt.
  • Ställ krav på din omgivning att avlasta dig, framförallt till den du bor och lever med. Även om sambon arbetar finns det för de flesta många timmar efter arbetstid där du kan få armarna fria att göra sysslor du uppskattar, eller bara vila. Att ”sova på dagen när bebisen sover” var under min föräldraledighet ett skämt. Sov gjordes det i en rullande vagn och max i 30 minuter. Mår du dåligt är det du som prio, inte någon annan eller diverse aktiviteter som bara tar energi. Det jag ångrar mest är att jag inte krävde mer stöd från omgivningen. Det skulle ha fått mig på banan mycket snabbare.

Hjälper denna text en endaste person på minsta sätt blir jag så otroligt glad.

Hör gärna av er i kommentarsfältet om ni vill bolla tankar med mig!

 

 

Observera att alla läsarberättelser som vi publicerar här är just privata upplevelser. Det betyder att vi inte kräver att dessa inlägg ska vara lika vetenskapligt grundade som många andra inlägg här. Det betyder heller inte att berättelsen är på något sätt icke-adekvat. Bara ett annorlunda sorts inlägg. Vi önskar också att kommentarsfältet alltid hålls respektfullt och peppande när det kommer till läsares berättelser.

Behandling av svanskotesmärta

Behandling av svanskotesmärta

Behandling av svanskotesmärta är ofta effektiv, men den kan vara lite svår att få tillgång till eftersom antalet vårdgivare som jobbar med svanskotor inte är så stort. De traditionella behandlingsmetoderna är svanskotesmärta är smärtlindrande tabletter, avslastning via olika sorters dynor, kyla, värme, en slags anal muskelbehandling och så kallad svanskotemobilisering. I det här inlägget ska jag beskriva de olika alternativen som finns.

Kyla/värme

Kyla används ofta som smärtbehandling där man misstänker att en inflammation är en del av symtombilden. Du kan testa detta själv genom att ha en påse med smältande isbitar och en våt kökshandduk. Handduken är för att ge ett litet avstånd mellan isen och din hud. Behandlingen bör pågå i 10-15 minuter och upprepas ganska ofta. Värme ger en muskelavslappning och kan vara skönt som smärtlindring. Värmen kan du applicera genom en vetekudde eller annan värmedyna och bör pågå i 20-20 minuter. Även detta kan upprepas ofta.

Thiele’s massage

En av de vetenskapligt baserade behandlingsmetoder som finns för svanskotesmärta kallas ”Thiele’s massage” och är en behandlingsteknik som funnits sedan 1950-talet. Den syftar till att ge en avslappning i de av bäckenbottens muskler som fäster i svanskotan. Det innebär att behandlaren för in ett finger i analen på patienten och sedan sveper med fingret i musklernas fiberriktning, med så hårt tryck som patienten kan acceptera. Patienten försöker aktivt att slappna av i bäckenbotten. Denna massage upprepas 10-15 gånger på var sida om ändtarmen. Behandlingen bör utföras förhållandevis tätt.

Svanskotemobilisering

Mobilisering av svanskotan handlar om att terapeuten försöker normalisera svanskotans rörlighet genom att röra den långsamt framåt eller bakåt, eller genom ett försiktigt litet drag. Terapeuten behöver ha ett pekfinger i patientens anal och ett grepp om svanskotan med tummen från utsidan. Ofta utförs mobilisering några gånger, med några sekunders kvarhåll i rörelsens ytterläge. Mobilisering av svanskotan har visat sig ha gott resultat på en del invidier men effekten verkar inte ha särskilt lång hallbarhet.

Stötvågsterapi

Stötvågsbehandling är en apparatbehandlingsmetod där ljudvågor används via ett tryck och en frekvens för att nå den aktuella vävnaden. Förklaringsmodellen för hur detta faktiskt fungerar är inte helt klarlagd. Fördelarna med denna behandlingsmetod anses vara att den inte ger någon infektionsrisk, inte ger några större biverkningar och anses vara effektiv för behandling av smärttillstånd i mjukdelar. Det finns få och små studier på just detta och resultaten är vaga. Det verkar finnas en smärtlindrande effekt av behandlingen men även här verkar risken att smärta återkommer vara förhållandevis stor.

Bäckenbottenfysioterapi som behandling

Sedan Thiele’s massage introducerades på 1950-talet har bäckenbottenanspänning ansetts vara en självklar del av uppkomsten av smärttillstånd kring svanskotan. I en pilotstudie från 2001 jämfördes behandling med Thiele’s massage, svanskotemobilisering och gradvis stretching av bäckenbotten. Alla dessa metoder hade förhållandevis goda kortsiktiga resultat, med massage och stretching som visade något bättre än mobilisering. I en annan studie på patienter med svanskotesmärta fann man att  122 av 124 inkluderade patienter ha överaktiva och ömma bäckenbottenmuskler. I studien behandlades patienterna med ”ned-träning” av bäckenbotten genom diafragmaandning, bäckenbottensänkningsövningar och extern, vaginal eller anal muskelbehandling av bäckenbotten. Behandlingen var individuellt anpassad, men ingen av patienterna erbjöds just mobilisering av svanskotan. Denna studies resultat visade att 93 personer genomgick hela behandlingen på i genomsnitt 9 besök hos fysioterapeut. För 79 individer blev symtomlättnaden stor. .

Behandling av annan profession än fysioterapeut

Läkare kan ge injektion av kortison eller lokalbedövning kring smärtande svanskotor, utöver att förskriva bruk av smärtlindrande läkemedel. När inga andra behandlingsmetoder fungerar kan man även amputera svanskotan. Jag har aldrig hört talas om att detta sker i Sverige, men internationellt sett verkar detta förekomma. Sett till smärtlindringsresultat verkar denna behandlingsmetod ofta fungera väl, men den innebär också risker med infektion, lång sårläkning samt ökad risk för framfall och inkontinens. Långtidsutfallet av denna behandling är också inte särskilt väl känt. Sett i ljuset av detta är det en behandlingsmetod som avråds från.

Behandling av svanskotesmärta

I avsaknaden av evidensbaserade rön att grunda behandling på är dte viktigt att du får träffa en vårdgivare som kan göra en individuell bedömning av dina besvär. Det verkar finnas något starkare vetenskapligt stöd för att mjukdelsbehandling av bäckenbotten är mer effektivt än mobilisering/ledbehandling av svanskotan. Min reflektion kring detta gäller att smärttillstånd sällan handlar om enbart en orsak (led versus muskel) och att vi sällan löser ett helt smärttillstånd med mobilisering. Om spänningen i bäckenbotten är för hög kommer dessa muskler medföra drag i svanskotan. Psykiskt mående verkar också vara delvis förknippat med svanskotesmärta. Oavsett om överspänning är uppkomsten eller en bieffekt av smärtan resonerar jag att psykiskt mående och muskelspänningar ofta hör ihop, även i bäckenbotten.

  • Din vårdgivare bör ha en helhetssyn på kroppen.

Ert gemensamma mål bör vara att du samtidigt med annan behandling ska försöka hantera din smärta på ett konstruktivt sätt. Vad menar jag med detta? Jo, såhär: När kroppen upplever smärta slår vår hjärna på varningssystemen med syfte om att informera oss om hotande faror. En person som har haft svanskotesmärta (eller annan smärta) under en längre tid utvecklar med tiden ett överkänsligt smärtsystem som slår på varningssystemen även för mindre ”hot” och resultatet blir smärta igen och igen. Att jobba med hur du hanterar din smärta, och hur du tolkar kroppens signaler och vad du gör med denna ”hotande information”,  är viktigt för att komma till rätta med problemen.

  • Som en förlängning på ovan nämnda smärthantering är det viktigt att försöka träna tillbaka ett normalt sittande och ett normalt spännings- och rörelsemönster.

Det handlar om att stegvis utmana kroppen till att ta tillbaks det sätt som kroppen användes före smärtdebuten. Eftersom bäckenbotten fäster in mot svanskotan kan individer med långvarig svanskotesmärta uppleva  besvär från bäckenbotten. Behandlingen kan även komma att involvera råd om egenvård för avförings-, urin- och sexualfunktionerna. Tips om tarmtömning finns här. Mer om smärta från bäckenbotten finns här. Bäckenbottenträning med fokus på avspänning mellan knipen är en viktig del i behandlingen. Om din vårdgivare gör vaginala och/eller anala behandlingar kan ni i samråd prata om mjukdelsbehandlingar av bäckenbotten.

  • Avspänningsträning och djupandning underlätta de spänningsmönster som du som lider av långvarig smärta ofta utvecklar.

Du spänner dig för att skydda mot smärta, men resultatet blir ofta låst andning och onödigt spända muskler. Ett bra tips på egenvård är att göra progressiv avspänning dagligen. Du kan även jobba aktivt på att sänka spänningsgraden i bäckenbotten. Tips finns bland annat i klippet här nedan. Det kan också vara en del av både behandling och egenvård att dagligen stretcha muskler som är spända i det smärtande området. Här finns mina tips. En viktig del i egenvården är att undvika långvarigt sittande. Det borde vi alla göra, i alla skeden i livet. Speciellt som du som har ont i svanskotan borde inte sitta mer än 15 minuter åt gången.

 

 

Egenvårdstips

Undvik att gå omkring att knipa med bäckenbotten och försök att lära dig att slappna av i dina knipmuskler. Träna alla muskler runt omkring, det vill säga bäckenbotten, rumpa, lår och bålmusklerna för att optimera blodcirkulation och stimulera läkning. Tänk på din hållning, undvik långvarigt sittande och vid behov försök gå ner i vikt.

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning

Har du fått ont i svanskotan efter förlossning?

Svanskotan heter coccyx på latin och är det spetsiga slutet på kotpelaren. I svanskotan fäster både bäckenbottenmuskler, ledband från bäckenet samt rumpans muskler. Trots att svanskotan är ett litet ben har den flera viktiga funktioner, bland annat  håller balansen i sittande tillsammans med bäckenets sittbensknölar. Att luta sig bakåt ökar trycket på svanskotan.

Ont i svanskotan efter förlossning

Den nästa vanligaste orsaken till svanskotesmärta är vaginala förlossningar (den främsta är fall).  Svanskotan utgör det bakre landmärket i bäckenutgången där bebisen ska passera. Svanskotan är den benstrukturen i bäckenet som faktiskt har förmågan att ge efter för att skapa utrymme under en förlossning. Det är samma slags rörelse som sker vid tarmtömning, fast under ett högre tryck. Under en vaginal förlossning kan svanskotan få sig en törn som kan resultera i ett benbrott eller att svanskotan går ur led. Risken för svanskoteskada ökar vid komplicerade eller instrumentella förlossningar. Om svanskotan gått ur led kommer kvinnan ofta märka detta först när hon sätter sig upp första gången efter förlossningen. Denna skada kommer se normal ut på röntgen så länge undersökningen inte görs i sittande. Faktiska benbrott är  mer ovanliga. I de fall svanskotesmärta kommer från ett akut trauma är förstahandsbehandlingen ofta smärtlindrande läkemedel och vila. Efter en förlossning behöver smärtlindringen anpassas till amning och behov av att undvika förstoppning.

Svanskotesmärta efter förlossning

Efter ett misstänkt trauma som inkluderar fraktur eller subluxation behöver svanskotan främst avslastas. Vila i liggande mycket. ,Ska du sitta kan du avlasta svanskotan genom att sitta på en ihoprullad handduk lagd som ett U på stolssitsen, men själva U:ets öppning bak mot ryggstödet. På sås sätt hamnar svanskotan att hänga i luften. Vi rekommenderar oftast inte till användning av speciella dynor, framför allt inte efter förlossning. Du kan också använda värme och kyla so smärtlindring. För kyla tar du en påse med smältande isbitar, blöter en handduk och lägger emellan ispåsen och huden. Kylbehandling bör pågå i 10-15 minuter och värmebehandling i 30 minuter. Du kan med fördel upprepa detta ofta. Om du ammar är de bra att göra detta i sidliggande så mycket som möjligt. Smärta från svanskotan förvärras ofta av långvarigt sittande, tillbakalutad position i sittande och uppresning från sittande.

Vad kan du göra mer?

I och med att svanskotan är en av de viktigaste skelettdelarna för vår sittbalans är det ibland fördelaktigt för denna kroppsdel att vara väl inbäddad. Har du ont i svanskotan kan det finnas en bra anledning att träna upp din rumpmuskelvolym samt att undvika för hastig viktnedgång. Smärta i svanskotan kan också bero på refererad smärta från andra områden, så som graviditetsrelaterad bäckensmärta eller från överspänning i bäckenbottenmuskulaturen. Om du är osäker varifrån din smärta faktiskt kommer kan du uppsöka en fysioterapeut som kan undersöka dig.

Läkning och behandling

Oftast går smärtan över av sig själv eller med lättare behandling i form av avlastning och smärtlindrande tabletter. Bäckenbottenträning med fokus på avslappning kan vara en del av behandlingen för att påverka eventuella spänningstillstånd i bäckenbotten. Viktnedgång i en lagom hastighet och smärtlindring vid behov är alltså det första man kan ta till när en lider av smärta i svanskotan efter förlossning.  Det kan också vara klokt att undvika långvarigt tillbakalutat sittande och vid behov använda en U-formad handduk som avlastning. Det kan vara av vikt att träna rumpmusklerna för att på sikt återfå en normal ”vaddering” för sin rumpa i sittande position. Många nyblivna mammor upplever ju också att rumpan liksom försvunnit efter graviditeten. Mer om detta här.

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan efter förlossning är en förhållandevis vanlig komplikation som oftast går över av sig själv inom några månader. Det viktigaste är att du som drabbas att du känner att varje vecka eller månad är bättre än den förra. Om återhämtningsprocessen stannar upp bör du söka hjälp via vårdcentralen eller hos närmsta fysioterapeutmottagning.

Ont i svanskotan

Ont i svanskotan

Vad är svanskotan?

Svanskotan är slutet på ryggraden och består av tre till fem kotpartier som oftast sitter helt ihop. Svanskotan heter coccyx på medicinskt språk, och smärta i svanskotan kallas coccycyni eller coccygodyni. Svanskotan har flera olika funktioner i kroppen. Den är fästet för en rad viktiga muskler och stödjevävnad i och i närheten av vår bäckenbotten. Många som har besvär från svanskotan känner av smärta när de tömmer tarmen, och detta har att göra med bäckenbottens muskler som fäster i svanskotan.

Förutom att vara ett viktigt fäste för muskler och stödjevävnad har svanskotan också en mekaniskt viktig roll i vårt sittande. Vid upprätt sittande sitter vi med vikten fördelad på tre punkter: vardera sittbensknöl och svanskotan. Vid bakåtlutat sittande ökar trycket mot svanskotan.

Svanskotans normala rörlighet omfattar att den böjer sig framåt/inåt  i sittande och en relativ sträckning bakåt i stående. Samma sträckning sker också när du ska tömma tarmen, genom en aktiv  avslappning i bäckenbotten. Det finns olika studier som har mätt rörligheten i svanskotan hos individer med och utan besvär och man har inte hittat ett samband mellan rörligheten och smärta generellt. Svanskotans utseende eller riktning verkar inte vara sammanhörande med symtom.

Varför får man ont i svanskotan?

Smärta i och kring svanskotan kan uppstå som följd av ett fall eller trauma eller vid en vaginal förlossning. Det finns också individer som får smärta kring svanskotan efter långvarigt sittande eller som en bieffekt av kirurgi i området. Symtomen visar sig ofta i form av samlagssmärta och smärta i sittande. Besvären kan även refereras ut till smärta ut i rumpa, rygg och bäckenlederna och hör dessutom ofta samman med muskulära obalanser om området. Kvinnor drabbas av svanskotesmärta tre till fem gånger så ofta som män. Övervikt är också en bidragande orsak till dessa besvär på grund av mekanism belastning främst i sittande. Det finns studier som menar att psykisk ohälsa kan vara samhörigt med svanskotesmärta och att oro och ångest kan bidra till något försämrad prognos. Nyare forskning verkar menar att svanskotesmärta antingen primärt eller sekundärt är förknippat med överspänning i bäckenbottenmuskulaturen.

Långvarigt sittande på hårt underlag är ibland en orsak

Det är långt ifrån alla fall av smärta kring svanskotan kan förklaras med trauma eller förlossning. Smärta kan upplevas kring svanskotan när den egentligen kommer från ländryggen eller bäckenbotten. Svanskotesmärta provoceras av sittande (framförallt på hårt underlag), smärta vid längre tids stående och smärta vid förflyttning från sittande eller stående (eller motsatt). Smärtan i sittande kommer från att svanskotan är en av tre punkter som vi faktiskt använder i vår sittbalans. Svanskotan tillsammans med bäckenets sittbensknölar utgör den ”tripod” som vår sittande balans grundas på. Sittande bakåtlutat ger mer belastning på svanskotan. Sittande rakt upp eller något framåt avlastar svanskotan. Att ständigt sitta på ett ”konstigt sätt” för att avlasta det smärtande området kan också skapa sekundära smärtor i ryggen eller i andra områden.

Hur sätts diagnosen coccydyni?

Diagnoskriteriet är smärta som kommer från svanskotan. Först behöver vårdgivaren utesluta rygg- och bäckenledssmärta. Sedan måste det göras en direkt undersökning av svanskotan, genom analen. Även om du som patient berättar att smärtan kommer från svanskotan behöver vårdgivaren verifiera detta genom denna förhållandevis obekväma undersökning. Det finns nämligen en del andra saker i området som kan ge liknande smärtor. Att ta reda på exakt vilka strukturer som smärtar är en viktig del i att kunna lägga upp en behandlingsplan.

Om du ska besöka en vårdgivare för att få din svanskota undersökt, var då redo att svara på följande frågor:

  • Vad tror du själv att orsakar smärtan?
  • Vad gör besvären bättre?
  • Vad förvärrar dina besvär?
  • Berätta om dina graviditeter och förlossningar – bäckensmärta, förlossningsförlopp, efterförlopp…
  • Berätta om eventuella symtom från blåsa och tarm. 
  • Berätta om eventuella symtom i samband med sexuella aktiviteter
  • Analysera gärna också ditt eget sittande  – sitter du ofta med korsade ben, i skräddare, halvskräddare… och vilket ben brukar vara överst eller böjt? Vad händer med ryggen och hållningen överlag? Berätta om något av detta kan höra ihop med mer eller mindre smärta för din del. 

Undersökning av svanskotan

Var också beredd på att först ta av dig i underkläder och få rygg, höfter och bäcken undersökta. För att få en bra koll på musklerna i bäckenbotten och svanskotan  är det bra att genomgå både en vaginal och en anal undersökning.  En anal undersökning görs ofta genom att du ligger på sida på en brits med knäna uppdragna. Undersökaren kommer ta på handskar, glidmedel och försiktigt föra upp ett finger tills hen når din svanskota. Genom att lägga ett litet tryck på svanskotan kan undersökaren få svar på om det är just där du har ont. Den här undersökningen är inte helt rolig för dig som patient, men faktum är att denna manuella undersökning oftast säger mycket mer än exempelvis en röntgenbild.

Ont i svanskotan -undersökning och diagnos

Summeringen från detta inlägg är att det inte måste vara själva skelettdelen svanskotan som gör ont, även när det känns som just det. Det finns muskler och nerver i området som kan ge ungefär samma smärta. Du kan behöva bli ordenligt undersökt av både läkare och fysioterapeut för att hitta smärtorsaken och få en effektiv behandling. Det saknas generellt välgjorda och tillräckligt stora studier för att ha till grund för fysioterapeutiska eller generellt medicinska riktlinjer för behandling av svanskotesmärta. Läkare kan ofta erbjuda behandling med smärtlindrande läkemedel och ibland injektioner. Fysioterapeut kan erbjuda både manuell behandling och hemövningar samt råd. Sådan behandling är effektiv i 90 % av fallen.

Referenser för alla inlägg i denna serie: