Författare: miadfernando

Urinläckage hos män

Urinläckage hos män

Innan och efter en prostataoperation

Prostatan är en körtel som normalt är ungefär lika stor som en valnöt och som är placerad under urinblåsan runt om kring den övre delen av urinröret. Urinröret leder urin från blåsan ut ur kroppen. Med åldern kan prostatakörteln förstoras. Då kan urinröret tryckas ihop och urinen får svårare att passera. Prostataförstoring, både god- och elakartad kan ge symtom i form av svag stråle, svårigheter att tömma blåsan, behov av att kissa oftare och även urinläckage. Alla män med prostataförstoring behöver inte medicinsk vård, men alla rekommenderas atts öka hjälp på vårdcentralen. Då prostatan behöver tas bort  tar läkaren bort hela prostatan och sädesblåsorna. Operationen kallas radikal prostatektomi och kan göras på två olika sätt. Det ena alternativet är en öppen operation med ett snitt i magens nedre del och det andra är med så kallad titthålskirurgi, med stöd av en operationsrobot.

Efterdropp/svag stråle

Många män upplever blåsproblem som svårigheter att tömma helt, efterdropp och/eller svag stråle. Det definieras som en ofrivillig passage av urin efter att individen slutat kissa, ofta även efter att ha lämnat toaletten. Män kan ibland lära sig att ”mjölka ur” urinröret genom att stryka från penisens bas upp mot urinrörsmynningen. Bäckenbottenträning har dock i studier visats vara generellt mer effektiv när det gäller symtomlättnad än just denna tömmande massage.

Urinläckage efter operation

Nära prostatan finns många olika muskler, och dessa kan bli påverkade av en borttagning av prostatan. Muskelfunktionen kan bli nedsatt mannen kan därför få fortsatta besvär av urinläckage. Dessa muskler går att träna upp, men precis som muskelträning för någon annan muskel i kroppen kan det ta ett tag innan resultatet blir märkbart.

Urinrörets tillstängningsfunktion störs av alla former av prostatakirurgi och individen blir därefter mer beroende av den viljemässiga tillstängningsfunktionen som bäckenbottens muskler kan stå för. Kontrollen över blåstömningen kan bli nedsatt, och bäckenbotten kan behöva ta över en del av funktionen med viljemässig kontroll istället för som tidigare, reflexmässig.

Forskning visar att då bäckenbottenträning påbörjas redan en tid innan operationen kan besvären minska. Inkontinensbesvär efter prostatakirurgi kan också förbättras över tid, även utan behandling eller träning.

Urinläckaget uppstår ofta vid en ökning av buktrycket, så som vid hosta, nysning eller skratt samt vid plötsliga rörelser som uppresning från sittande. Det kan också handla om en ökad frekvens av behov att tömma blåsan.

 

Detta är en del av en serie inlägg. Länkarna till inläggen kommer fungera allt eftersom de publiceras:

  • Mäns anatomi
  • Urinläckage hos män
  • Underlivssmärta hos män
  • Besvär med erektion och utlösning
  • Bäckenbottenträning för män

 

Mäns anatomi

Mäns anatomi

Hur kommer det sig att det blir ”Tema: Män” på en blogg om kvinnohälsa? Jo, av den enkla anledningen att även mäns bäckenbottnar, urinvägar och anatomi ingår i min specialistkompetens. Ibland får jag frågan om män också har bäckenbottnar. Det har de absolut, och jag tänkte att det kanske ändå är intressant att veta lite mer? Den här serien är repostad, vi har haft den uppe förut. Av erfarenhet vet vi att dessa inlägg om män drar till sig diverse oönskvärda kommentarer. Därför stänger vi av kommentarsfunktionen på dessa inlägg, bara så ni vet.

Mäns anatomi

Urinvägarna

Till urinvägarna räknas urinledarna, urinblåsan och urinröret. Urinledarna går från njurarna där urinet bildas till blåsan och är ca 25-30 cm långa.När urinblåsan är halvfylld och musklerna i blåsans väggar blivit utsträckta sänds signalerna om kissnödighet. När blåsan töms drar musklerna i blåsans väggar ihop sig, samtidigt om de glatta musklerna runt urinrörets inre öppning slappnar av.

Urinröret är urinvägarnas sista del. Hos mannen är urinröret cirka 20 centimeter långt. Det går från urinblåsan, genom prostatakörteln och penis för att slutligen mynna på ollonet. Hos män är urinröret inte endast avsett för urinering utan utgör också den passage som sädesvätskan (sperma från testiklarna och sekret från prostata) passerar under utlösningen.

Prostatan

Prostatan är en körtel som sitter runt urinröret alldeles under urinblåsan. Den är i normala fall ungefär lika stor som en valnöt och dess uppgift att förse sädesvätskan med ett tunnflytande sekret som underlättar sädescellernas transport. Prostatan växer med åldern hos alla män. Prostataförstoring är en naturlig del av mannens åldrande, men hos många män skapar förstoringen problem. Godartad prostataförstoring utvecklas i den del av prostata som ligger närmast runt urinröret. När denna del tillväxer kan det ge upphov till urinträngningar samt ofullständigt tömning. Detta kan i sin tur leda till ökad risk för med urinvägsinfektion och blåsstenbildning som följd.

Sädesvätska

Sädesvätskan är en blandad vätska som kommer från lite olika håll. Den större mängden vätska produceras i prostatakörteln. Spermier som normalt finns i sädesvätskan är bara en mycket liten del av hela sädesvätskan. Vid utlösning kommer sädesvätskan ut i olika omgångar. Först kommer prostatavätska och spermier, därefter den mer trögflytande vätskan från sädesblåsorna. I samband med sädesuttömning upplever mannen oftast en orgasm. Ibland kan utlösningen komma utan orgasmkänslan, men det är ovanligt.

Spermierna

Spermier bildas inuti testikeln. Det bildas nya hela tiden, så spermierna kan inte ta slut. Det tar cirka tre månader för en spermie att bildas. Normalt bildas det runt 100 miljoner spermier per dygn.

Testiklarna

Normalt finns två testiklar i pungen. Testiklarna bildar spermier och manligt könshormon. Testiklarna är temperaturkänsliga och pungen reglerar värmen kring testiklarna genom att dra ihop sig och trycka testiklarna mot kroppen om det är kallt eller öka avståndet till kroppen om det är varmt. För att spermieproduktionen ska fungera optimalt bör temperaturen i testiklarna vara runt 34 grader, alltså lägre än övriga kroppens 37 grader.

Bitestiklarna

Bitestikeln är en cirka sex cm lång kanal som kopplar ihop testiklarna med sädesledarna. Bitestikeln går att känna som en förtjockning som ligger utanför testikeln. I bitestikeln sker den slutliga mognaden av spermierna. En spermie tillbringar ungefär tre veckor i bitestikeln innan den förs ut vid utlösning. Om du inte har utlösning rensas gamla spermier bort av kroppens renhållningsceller.

Sädesledare

Sädesledaren fungerar som en kopplingspunkt mellan bitestikeln och urinröret. Vid utlösning skickas sädesvätska ut via urinröret. Detta sker med hjälp av muskelceller i sädesledaren. När en man har stånd stängs öppningen till urinblåsan, så det finns ingen risk att det kommer urin i stället för sperma. Det innebär att sädesvätskan inte hamnar i urinblåsan vid utlösning.

Penis

Det manliga könsorganet är uppbyggt av ett ollon, en förhud, ett skaft och en pung med testiklar. Ollonet skyddas normalt av förhud. Penis är uppbyggd av tre svällkroppar. På höger och vänster sida sitter två av dessa svällkroppar. Runt urinröret ligger den tredje svällkroppen och bildar den yttersta delen av själva ollonet. Vid erektion fylls svällkropparna på höger och vänster sida med blod. Dessa gör så att penis blir hård. Den tredje svällkroppen håller urinröret öppet och möjliggör för sperman att komma ut vid utlösning.

Bäckenbotten

Precis som hos kvinnor är bäckenbotten den muskulära hängmatta som utför den faktiska bottnen i bålen. Skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller bäckenbotten gäller främst öppningarna. Kvinnor har tre öppningar (urinrör, vagina och ändtarm). Män har urinrör och sädesledare i samma öppning och har således bara två. De muskler som omger vagina hos en kvinna går runt och upp emot penis hos en man.

Referenser till serien

Detta är en del av en serie inlägg. Länkarna till inläggen kommer fungera allt eftersom de publiceras:

  • Mäns anatomi
  • Urinläckage hos män
  • Underlivssmärta hos män
  • Besvär med erektion och utlösning
  • Bäckenbottenträning för män

Bäckenbottenfunktion genom livet

Bäckenbottenfunktion genom livet

Hur förändras bäckenbotten under livet?

Bäckenbottendysfunktion är ett samlingsbegrepp för ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens, överaktiv blåsa, framfall och analinkontinens. Enligt en svensk studie på 5000 kvinnor har 46 % av alla kvinnor som fött barn någon eller några av de olika symtomen för bäckenbottendysfunktion. Vad som påverkar utvecklingen av bäckenbottendysfunktion är naturligtvis väldigt individuellt.

Schematiskt kan påverkansfaktorerna påvisas ungefär så här:

Den här modellen förklarar dock inte varför en viss individ drabbas av bäckenbottendysfunktion och visar inte heller de olika faktorernas olika dignitet i påverkansflödet.

Bäckenbottendysfunktion kan också visas mer schematiskt över ett livsspann.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Fas ett står här för predisponerande faktorer som bäckenbottenmuskeltillväxt och troligen även genetik. Fas två står i första hand för förlossningar, operationer och trauman som kan påverka bäckenbotten negativt.  Fas tre för faktorer som påverkar på sikt så som ålder, klimakteriet och livsstilsfaktorer. Dessa livsstilsfaktorer är bland annat tungt fysiskt arbete och tung belastning i form av övervikt.

Nu är detta en kurva som också visar att bäckenbotten återhämtar sig ” normalt” från en vaginal förlossning efter en mer akut dipp nedåt vad gäller funktion. Ordentliga muskelskador vid förlossning som inte lagas korrekt kan naturligtvis innebära att dippen blir mer permanent och förändrar kurvans förlopp. Detta innebär att den inte kommer upp till sin förväntade nivå utan ligger kvar vid dippen och går ner därifrån. Beroende på skadans art så kan också dippen bli så pass djup att den kommer ner till det röda strecket, vid tröskeln för symtom.

Bäckenbottenfunktion genom livet

Det är mycket som kan påverka vår bäckenbottenfunktion till det sämre, men skador kring förlossning är ju den stora avgörande faktorn. Visst blir det tydligt när vi ser på det såhär? Hos oss alla kommer bäckenbottenfunktionen bli sämre när vi blir äldre. Detta är anledningen till att jag ofta är FÖR kirurgi, alltså att laga de bäckenbottenmuskler som går att laga om de inte blev lagade efter att de gått sönder vid en vaginal förlossning. För att du troligen behöver allt stöd och all muskelfunktion du kan ha när du blir äldre. Du kanske klarar dig hyfsat när du är ung, men efter klimakteriet har bäckenbotten sämre förutsättningar.

Referenser:

 

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Dina erfarenheter: Kejsarsnitt

Dina erfarenheter: Kejsarsnitt

Jag håller på med olika projekt (böcker, föreläsningar, blogginlägg etc) som på olika sätt syftar till att både folkbilda och bidra till förbättringsarbete inom kvinnosjukvården. I detta arbete är det otroligt viktigt att kunna belysa fler perspektiv än mitt eget. Därför kommer jag i flera inlägg be er om era upplevelser, erfarenheter och tankar utifrån olika teman. Jag ber att både dela med er av positiva och negativa saker om det går!

Och jag kommer alltså kanske använda era citat, men har för regel att alltid avidentifiera så mycket jag kan. Jag kommer därför inte ge var och en av er cred för era bidra sådär ”offentligt”, men ni ska veta att jag är OTROLIGT tacksam för varje berättelse jag får ta del av.

Berätta om ditt kejsarsnitt!

  • Var det planerat? Varför?
  • Blev det akut? Varför?
  • Blev det ett omedelbart snitt? Varför?
  • Hur var processen att få snitt?
  • Hur upplevde du snittet?
  • Fick du några komplikationer?
  • Hur upplevde du eftervården?
  • Fick du tillräckliga svar på de frågor du kanske hade innan, under och efter?
  • Har du upplevelse av fler födslar? Likheter och skillnader?
  • Positiva och negativa händelser kring snittet?

Och;

  • Vilken information upplevde du att du saknade runt omkring kejsarsnitt? (Om någon alltså)
  • Vilken slags tränings/rehab hade du behövt ha råd om? (Om du hade behövt)

Berätta allt du kommer på och vill dela med dig av! 

Hjälp oss döpa boken!

När Louise och jag gjorde boken Mammaroll och snippkontroll fick vi många frågor om den även funkade för dem som fött med kejsarsnitt. Det gör den såklart! Men vi anade ett behov hos personer som fött via snitt och kände att detta var ett ämne att dyka djupare i. SÅ! I höst släpper vi en bok som riktar sig enbart till dig som fött via snitt. Planerat snitt eller ej. Den kommer att handla om kroppen efter ett snitt, sådant som kan vara bra att tänka på, övningar, råd och också om det där känslomässiga. Precis som i Mammaroll och snippkontroll så kommer det att finnas läsarberättelser och illustrationer också. Vi är så glada att vi får göra denna bok, det känns som att den behövs!

Hoppas ni ska tycka om den!

MEN! Vi har ingen titel än! Vad ska den heta? Vi vill gärna att den liksom påminner om Mammaroll och snippkontroll – du och din kropp året efter förlossningen. Hittills har vi bara mitt förslag: Shit pomfritt – kejsarsnitt!

GE OSS FÖRSLAG PLEASE!!

Rehab för muskelskador

Rehab för muskelskador

Rehabprogress för bäckenbotten

Ett rehabiliteringsprogram för muskelskador ska omfatta både kortsiktiga och långsiktiga mål.

Rehabiliteringsprinciper
Syftet med muskelskaderehab är att begränsa ärrbildning och att bevara och återfå styrka, elasticitet och kontraktionsförmåga hos musklerna och omkringliggande stödjevävnad. Målsättningen handlar om att:

  •     optimera rörelseomfång i leder och muskler
  •     återfå en optimal längd i  senor och muskler
  •     få en ökad styrka och uthållighet i musklerna
  •     få en ökad styrka och hållfasthet vävnaderna (=minska risken för ny skada)
  •     uppnå en förbättrad koordination, balans och kroppskontroll

Rehab efter bäckenbottenskador

Specifikt för bäckenbottenrehab vill vi då uppnå:

  •    Optimera rörelseomfång i musklerna i bäckenbotten och runt omkring höfterna/rumpan.
  •    Återfå normal spänningsgrad i bäckenbotten – den ska både kunna spännas men också slappna av helt.
  •    Erhålla en ökad styrka och uthållighet i knipet
  •    Få en ökad styrka och hållfasthet vävnaderna, det vill säga i bäckenbottens stödjevävnader.
  •    Du  ska våga träna kroppen generellt för att bibehålla koordination, balans och kroppskontroll, men också generell styrka och kondition.

Detta vet vi att tar minst 6 månader efter en förlossning, och eventuellt längre beroende på amning och hormonbalans.

Efter en gynekologisk operation kan vi anta att förhållandena är som följer: En vecka efter en operation är ärrvävnadens hållfasthet ca 3% av omkringliggande huds styrka. Efter tre veckor uppgår procentsatsen till 20% och till 80 % efter tre månader. Läkning tar alltså tid, oavsett vilken skada vi pratar om.

Rehab under den akuta fasen

Under den akuta inflammatoriska fasen handlar rehabiliteringen om att begränsa skadans omfattning och det viktigaste under denna period är relativ vila. Det handlar alltså inte om att ligga platt på sängen under tre dygn, men att de skadade området behöver ”immobiliseras”. Immobiliseringen påskyndar bildningen av ärrvävnad. Efter en skada ska svullnaden begränsas och den kroppsegna läkningen ska optimeras. Ofta får den skadade personen också antiinflammatoriska receptfria läkemedel. Kyla är den vanligaste behandlingen och effekten är en sänkning av temperaturen, ett minskat blodflöde och en minskning av svullnaden samt smärtlindring. Den första rehabaktiveringen innebär att personen ska spänna den skadade muskeln utan att utföra någon egentlig rörelse. Att stygn går upp är förhållandevis vanligt, och ofta beror detta på svullnad vid en infektion eller på en för hastig ökning av belastning efter immobiliseringsperioden. Noggrant anpassad träning är viktig ända ner på molekylnivå för muskelåterhämtning!

Bäckenbotten under den akuta fasen:

Prioritet är avlastning och vila. Bäckenbotten belastas av både stående och sittande, så ligg ner mycket och var uppe korta stunden där emellan. Ta de läkemedel du blivit rådd att ta, och ha på isbinda vid behov. Knip små och lätta knip då och då för att stimulera blodcirkulationen. Gör avlastade små övningar för armar och ben i liggande för att hålla igång resten av kroppen. Efter den första veckan kan mer aktiv knipträning, djupandning och aktivering av omkringliggande muskler påbörjas. Efter de första 6 veckorna, och vis större skador längre än så, kan mer aktiv rehabilitering påbörjas.

Rehab under reparationsfasen

Under rehabiliteringens andra fas är syftet att optimera läkningen, bibehålla funktion i övriga kroppsdelar och minska risken för minskning av kondition och styrka generellt. Vad gäller den skadade muskeln påbörjas nu försiktig rörlighetsträning och muskelstärkande övningar samt övningar för ökad balans och koordination. Nu har kan behandlingen ofta börja omfatta växelvis kyla och värme och ibland även mjukdelsmobiliseringstekniker så som massage och ärrbehandling. Muskeln kommer ha kvar ett ärr även efter sådan behandling, men uppmjukning av ärrvävnad kan normalisera funktionen i området.

Bäckenbotten under reparationsfasen

Under denna fas gäller det att fortsatt ha respekt för att ärrvävnaden inte är särskilt tålig än, och att muskelstyrkan i bäckenbotten till följd av skadan/operationen inte heller är på topp. Du ska knipträna och se till att bli så stark du kan. Du ska röra på resten av kroppen så att du bibehåller en god kondition och övriga hälsa, men utan att överbelasta bäckenbotten. Begränsa belastningen i stående, gående eller med hopp/stötar om du känner av svullnad i bäckenbotten av det. Läs gärna inläggen om bäckenbottenskonsam träning.

Rehab under remodelleringsfasen

Under rehabiliteringens sista fas, som också är så lång som upp till ett år, ligger fokus på att uppnå sidlik styrka, en god funktion och att komma tillbaks till idrott och aktivitet. Innan du återgår till tung fysisk aktivitet bör du vara smärtfri och ha ett gott knip.

Bäckenbotten under remodelleringsfasen:

Under den här perioden kommer du förhoppningsvis känna att bäckenbotten svarar bra på knipträning och att du successivt kan återta allt du önskar i aktivitetsväg. Fortsätt att lyssna på kroppens och bäckenbottens varningssignaler om trötthet, svullnad och utmattning och överansträng dig inte.

Referenser:

 

Alla inlägg i denna serie:

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

När björnen Stig gick till vården


– Det är fullt normalt att det ser ut sådär. Det är faktiskt jättevanligt! Men för säkerhets skull så får du aldrig mer springa, hoppa eller lyfta tungt.

– NEJ. Du kan inte räkna med att allt ska se likadant ut därnere som det gjorde innan du fick barn.

– Jag kan skriva ut en medicin du kan prova utan någon som helst uppföljning. Om du inte är nöjd kan du få numret till en telefonsvarare ingen verkar lyssna av

– Du inbillar dig det här, tror jag. Lite glidmedel kanske hjälper.

– Du ska vara tacksam för att du inte bor i Afrika, DÄR kan man snacka om dålig vård.

– Är du säker på att bäckenbotten inte bara är spänd för du är stressad? Jag rekommenderar antidepressiva!

– Stackars din partner, du verkar så gnällig

– Du fokuserar för mycket på din skada. Låt mig skicka remis till en psykolog som kan få dig att fokusera på annat.

– Kanske skulle du tänkt på det innan du särade på benen? Sånt här får man räkna med ändå!

– Hjärnan skickar signaler till dig att nu gör det ont, fast du har egentligen inte ont. Kanske hjälper det om du masserar?

– Har du testat att KNIPA?! Knip in stoppningen igen bara!

– Du säger att du känner och ser i spegeln att stoppningen sticker ut? Vi tittar tillsammans i spegeln tillsammans. Jag ser inget. Jag ska hämta in dr Andersson och dr Bengtsson med. Kolla här, ser ni något avvikande? Ser ni någon stoppning? Eller menar du det där som putar ut? Ja men DET ÄR PRECIS SÅ DET SKA VARA! Känns de inte bättre nu när vi pratat ut om det här!

– Du har FÖR mycket besvär för att det ska vara nått gynekologiskt alls. Det ser så fint ut!

– Stig, allt ser bra ut. Jag förstår faktiskt inte vad det är du säger dig känna.  Nej Stig. Du får helt enkelt sluta känna efter så mycket.

– Har du provat att ta en promenad, för att få motion? Du ska få några övningar för att stärka din bäckenbotten. Vaddå känns som allt ska trilla ur kroppen? Nä, du ska ju träna bäckenbotten! Sedan har vi Kettlebell, du kanske orkar den rosa vikten? Även marklyft ska du få prova, samt skivstång över axlarna. Gör det ont och är obehagligt? Jaha, men du behöver ju träna upp dig!

– Kan du inte ha samlag heller? Men de finns ju andra sätt! Vet du inte om det? Jaha du vill kunna få barn igen också? Men du kan ju använda en tub med glid och stå ut lite, det går nog bra ska du se!

– Nej nu är vi många som tittat och vi har alla konstaterat att det ser fint och helt normalt ut. Nu skriver jag en remiss för att jag är snäll. Du behöver fortsätta med knipövningarna medan du köar länge för väntetiden till specialisten är jättelååång.

– Oj, trodde du att det fanns en remis skickad hit för dig. Nej, tyvärr, här finns ingen remiss.  Surprise!

– Varför är det viktigt för dig att få veta om du har skador? Du har säkert väldigt ont för att ditt smärtsystem är överbelastat. Det är inte säkert att du är skadad, bara för att du har ont.

Till skeptikern

Jo, jajemensan. Det här är alltså alldeles sanna och riktiga saker som förlossningsskadade tjejer fått höra. Inte ens ett litet uns av överdrifter.

Muskelskadans olika faser

Muskelskadans olika faser

Återhämtning efter muskelskada

Den akuta fasen, dag 1-5

Den akuta fasen efter skadan innebär att gapet mellan de brustna eller nyopererade muskelfibrerna fylls med blod och ger upphov till en svullnad. Detta skapar i sin tur en inflammationsreaktion som fortgår i upp till 72 timmar. Den akuta fasen ger sig alltså uttryck i smärta, svullnad, rodnad och en lokal temperaturökning. Svullnaden i sig skapar tryck som skapar celldöd under de första 24 timmarna, och frisättning av nedbrytande proteiner skapar fortsatt svullnad, syrebrist och celldöd. Därför är den viktigaste åtgärder för att begränsa omfattningen av en akut skada att minska svullnaden. (Tänk på det om du stukar foten illa! Linda hårt!)

Läkningsprocessen kan störas av att inflammationsprocessen förlängs av en infektion, en blodutgjutning eller något annat. Om inflammationsprocessen blir omfattande och svullnaden stor kan stygn gå upp.

Reparationsfasen, 5 dagar till 6 veckor

Reparationsfasen, fas två, börjar 5-6 dagar efter skadan/operationen med att de döda cellerna successivt byts ut mot nya. De nya muskelcellerna  börjar bygga ärrvävnad i utrymmet efter skadan. Skadeområdet börjar också få nya blodkärl. Reparationsfasen börjar överlappande med den akuta fasen och återfinns mellan 48 timmar och 6 veckor efteråt. Edter cirka 10 dagar har ärrvävnaden mognat så att den inte längre är den skadade muskelns svagaste punkt.

Remodelleringsfasen, 6 veckor till 12 månader

Den tredje och sista fasen pågår kallas remodelleringsfasen och pågår mellan 6 veckor  till tolv månader efter skadetillfället eller operationen. Kollagenfibrerna lägger sig mer ordningsamt och skapar ett starkt och stramt ärr och funktionen återställs. Nu börjar de nya muskelcellerna mogna och bli funktionsdugliga. Reparationen pågår och gör så att ärrytorna dras ihop. Det tar dock lång tid innan muskeln är tillbaks till den styrka den hade innan skadan.

Kroppsegen återhämtning och rehabträning hellre än operationer

Inom idrottsmedicinen anses ”konservativ behandling” vara förstahandsalternativet för muskelskador, detta innebär att muskeln ska läka ihop av sig själv. Detta fungerar oftast bra för generella skelettmuskler. När det gäller bäckenbotten och muskelskador som uppstår efter förlossning är verkligheten lite annorlunda. Eftersom dessa muskler fäster i mittlinjen i mellangården kommer dessa muskler liksom dra ihop sig som små rullgardiner inne i bäckenet då de brister. Bäckenbottens muskler kommer i de flesta fall inte hitta tillbaks och läka på rätt anatomisk plats om de inte sys ihop korrekt.

Muskelskadans olika faser – bäckenbotten

Det finns dock studier som visar på att många av de mindre bäckenbottenskadorna läker ihop med gott resultat. Utifrån dessa faser kan man dra paralleller till en kvinnas mående efter förlossning. Eftersom bäckenbottens muskler sträcker ut sig upp emot 360 procent under en förlossning, så kommer det finnas mikroskador i åtminstone någon muskel hos de allra flesta. Utifrån ett idrottsmedicinskt perspektiv är den första veckans återhämtning av stor vikt. Vila och kylbinda är en viktig del av behandlingen första veckan!

När man sytt din bäckenbotten

Oftast så sys vaginala muskelskador och andra slemhinnebristningar med trådar som löses upp av sig själva inuti kroppen. Tråden löser upp sig av vätska och bryts ner. För att tråden ska försvinna behöver den alltså vara i en fuktig miljö. Därför kommer trådändar som sticker upp utanpå huden inte lösas upp som de ska, dessa behöver ofta tas bort om de råkar uppstå. Annars blir känslan som att gå omkring med taggtråd i underlivet.

Många blir stressade över hur kort, eller hur länge stygnen sitter.

Det är viktigt att veta att trådarna ger stöd så länge de sitter kvar, så att ha kvar trådar ett bra tag är sällan något dåligt. Slemhinnan läker ofta på bara någon vecka och huden i mellangården på 2 veckor. De djupare muskellagren tar mycket längre tid på sig. Därför väljer man ofta olika tråd för hur länge den ska sitta kvar och ge ett stöd. Tråden kan se ut som fiskelina eller som en pytteliten fläta och har olika nedbrytningstid utifrån en rad olika faktorer.

Om du läser i din journal kan du ofta få reda på vilka trådar man sytt med.

Det finns en massa olika, men här är några av de vanliga:

  • Monocryl ger stöd till såret i 20 dagar och bryts ner på 90-120 dagar.
  • PDS ger sårstöd i upp till 6 veckor och bryts ner fullständigt på 180 dagar.
  • Vicryl rapid ger stöd till såret i 10 dagar och har absorberats efter 42 dagar, ”vanlig” Vicryl  ger sårstöd i 30 dagar och absorberas på 56-70 dagar.

Källa till detta är (och en förteckning över fler trådar finns på) backenbottenutbildning.se

Alla inlägg i serien:

Muskler och muskelskador

Muskler och muskelskador

Muskelfysiologi

I detta första avsnitt börjar vi lite lättfattat med hur musklerna fungerar. Skelettmuskler består i huvudsak av två komponenter, muskelfibrer och stödjevävnad. Muskelfibrerna är ansvariga för musklernas kontraktila förmåga, det vill säga att muskeln kan dra ihop sig och förlängas under ansträngning. Stödjevävnaden utgör ramverket som binder ihop enskilda muskelfibrer och omsluter blodkärl och nerver inuti muskelstrukturen. Muskelfibrer varierar mellan några få centimeter till upp till 50 cm i längd (den längsta längden hos vältränade män i m. sartorius)! Varje muskelfiber binds samman med senvävnad i en muskel-sen-övergång. Mellan varje enskild muskelfiber finns membranet endomysium, mellan olika buntar med muskelfibrer skiljer perimysiumet. Runt hela muskeln finns epimysium, vilket är en senvävnad av betydande tjocklek. Hela muskeluppbyggnaden är konstruerad att tåla enorm belastning.

BakingBabies: Muskler och muskelskador

Muskelskador

En muskelskada uppstår antingen av ett trauma, en plötslig överbelastning/sträckning eller en successiv överbelastning.  90 % av alla idrottsskador kommer från kontusioner eller sträckningar. En kontusion innebär att en muskel utsätts för en plötslig kompressionskraft, så som vid ett fall eller en tackling. Sträckningar sker vanligtvis vid sprint och hopp och handlar om att kraften blir så stort i rörelsen att muskeln sträcks ut och skadas. Då är det muskelfibrerna som helt enkelt blir så utsträckta att det går sönder. Dessa skador drabbas oftast muskler som går över två leder, där rörelseomfånget kan bli riktigt stort.

Vanlig träningsvärk kallas ”delayed onset muscle soreness, DOMS” och innebär en låggradig muskelskada i vilken muskelfibrer och stödjevävnad runt omkring muskeln har drabbats. DOMS, träningsvärk, är smärta från en muskel och beror på en cellnedbrytningsprocess och en inflammatorisk reaktion till följd av detta. Reaktionerna är dock så små att de inte behöver behandlas.

Den vanligast förekommande platsen för en muskelskada är i övergången mellan sena och muskel, eftersom denna plats i muskeln får utstå hög belastning med relativt liten flexibilitet. Den näst vanligast förekommande platsen för muskelskada är övergången mellan muskelsenan och benet.

När en skada uppstår är det för att en (eller många) muskelfibrer utsätts för större belastning än vad de kan hålla emot. Fibrerna brister itu, och så även de skiljeväggar som skiljer fibrerna åt. På den översta bilden pekar jag på den synliga övergången mellan muskel och sena, men dessa bryggor finns alltså nere på cellnivå och kan befinna sig på flera olika ställen i muskeln.

Skadetyperna

De olika typerna av muskelskador kan alltså delas upp i följande tre grupper:

  • Akut skador– skador som uppstår plötsligt med en klart definierat tillfälle.
  • Överbelastningsskador – skor som uppstått gradvis efter långvarig repetitiv (över)belastning.
  • Långvariga skador – skador som har  gett upphov till symtom (smärta) i minst tre månader. De långvariga besvären har börjar som de två ovan, men smärtan har inte gett med sig och det finns en pågående smärtprocess.

Vad händer när en muskel skadas?

I en muskelskada uppstår blödningar från blodkärlen inne i muskeln. En större skada orsakar också att epimysiumet går sönder, och då sprids blödningen mellan olika muskler. En mild muskelskada drabbar bara några enstaka muskelfibrer och ger bara upphov till en liten svullnad och smärta. En mellanstor muskelskada innebär större funktionsbortfall (=minskad förmåga för muskeln att dra ihop sig) och en stor skada går över hela muskelns tvärsnitt och orsakar då naturligtvis ett totalt bortfall.

Skador i bäckenbotten

Bäckenbottens muskler är lite speciella då de inte består av muskelfibrer med senor som sitter fast i ben i vardera ände. En del av bäckenbottens muskler fäster i ben i ena änden, och i mellangården i andra änden. Det innebär att ena fästet på muskeln är i en mjuk senstruktur. Det är denna mjuka senstruktur som liksom kan ”sprängas isär” vid en vaginal förlossning, och muskler kan lossna från fästet i mellangården. Detta är en akut trauma som skapar ett helt eller delvis bortfall i drabbade muskelfibrerna.

Akut omhändertagande

Det finns olika akronymer som står för de akuta åtgärder som ska göras efter en muskel- eller senskada. I oliker perioder har dessa varit:

  • RICE står för Rest, Ice, Compression,Elevation
  • PRICE står för Protection, Rest, Ice, Compression, Elevation
  • POLICE står för Protection, Optimal loading, Ice, Compression, Elevation

Råden har förändrat en del över tid, men jag är nog mest såld på ”Police”. Jag vill hellre kalla immobiliseringsfasen för ”optimal loading” än ”rest”. Det har visat sig vara viktigt för läkningen att den skadade muskeln får vara förhållandevis stilla efter en skada, men det är minst lika viktigt att personen är uppe och rör på sig generellt. Det som idrottsmedicinforskningen i dagsläget menar är viktigast är den relativa vilan, kylan och kompressionen. Högläget verkar inte riktigt lika viktigt.

( För oss vanliga dödliga är fortledsstukningar de mest frekvent förekommande sen-muskelskadorna, och drabbas du rekommenderar jag läsning här för att optimalt hantera din skada!)

Imorgon kommer fortsättningen som tar oss vidare till bäckenbottenskador mer specifikt!

Alla inläggen i serien:

Inledning till inläggsserien
Muskler och muskelskador
Muskelskadans olika faser
Rehab för muskelskador

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

En serie inlägg om muskelskador

En serie inlägg om muskelskador

Bäckenbotten utifrån ett idrottsmedicinskt perspektiv

Muskelskador i bäckenbotten

I höstas hade jag en serie om bäckenbotten utifrån ett mer funktionellt perspektiv, om hur bäckenbotten är uppbyggd och hur vi gör för att behandla och utvärdera rehab av bäckenbotten. Men för att förstå muskelskador måste vi ofta ha ett idrottsmedicinskt perspektiv. I den här serien tänkte jag ta mig an skador på bäckenbotten igen, men ta avstamp i en hel muskelfysiologi och idrottsmedicin.

Vi kommer börja med muskeluppbyggnad och de mer grundläggande principerna för skada på muskler och rehabprogressen efteråt.

Syftet är alltså att du ska få en uppfattning om vad som händer med musklerna när de sytts efter en förlossningsskada eller en senare operation för att laga missade eller defektläkta muskler.

Den här serien är till för dig om just fått en skada i bäckenbotten på förlossning och som blivit sydd.

Eller för dig som ska genomgå eller har genomgått en operation där man lagat gamla muskelskador i bäckenbotten.

Tanken med serien är att förklara litegrann på djupet hur muskler och muskelskador fungerar, för att du ska hänga med i kroppens processer under återhämtningen. Jag tror att det är många som oroar sig i onödan, för att de inte fått förklaringen till varför läkningen känns som den gör, varför stygnen släpper när de gör och så vidare. Den här inläggsserien är en del av essensen till varför fysioterapeuter behövs inom kvinnosjukvården. Vi kan rehab!

Referenser:

Alla inlägg i serien:

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!