Författare: miadfernando

Sociala-medielistan

Sociala-medie-listan

Här kommer mina svar på ett gäng frågor om sociala medier. Svara gärna själv på frågorna i kommentarsfältet! Jag är nyfiken på er!

1. Vad gillar du minst att läsa om på bloggar?

Jag ogillar perfekta ”livsstilsbloggar” som är som att bläddra slött i en blank tidning. Sådana tidningar bläddrar jag igenom hos frisören och konstaterat ”här fanns ju inget att läsa”. Jag kan älska obekanta personers bloggar om liv och vardag, men då måste det lysa igenom både verklighetsförankring och svärta när det är aktuellt. Jag ogillar också ofta träningsbloggar. Det här är dubbelt, det här kan ju på något sätt vara en blogg som är besläktad med en träningsblogg. Det finns träningsbloggar som är bra, men jag orkar inte med den där perfekta ytan som ofta hör ihop med hälsa=träning=snygg=perfekt klädd.

2. En emoji du aldrig använt:

Haha, Jag skickar glada gubbar, glad-gråtande gubbar, sneda gubbar, ”skriet-gubbar” och bajs. Och hjärtan. Väldigt få andra. Så någon jag aldrig använt= 99 % av alla som finns.

3. Hur många följer du på Instagram?

Tror vi följer 400-någonting på instagram. Har ett privat/personligt konto också, men den glömmer jag liksom bort att använda eftersom vi postar som Bakingbabies hela tiden. Vi följer människor vi känner, en del andra fysios, en del medicinska konton och ett gäng svenska kändisar. Typ det.

4. Läser du någon blogg bara för att du retar dig lite på personen bakom den?

Haha, ja. En. Så dumt egentligen.

5. Om du bara får välja en, väljer du då Instagram, Facebook eller bloggar?

  • Facebook fått helt annan innebörd för mig de senaste åren. I början var ju Facebook ett sätt att typ hålla kontakten med gamla bekanta och kunna spana på gamla klasskompisars nuvarande liv. Nu tycker jag att instagram mera har tagit över den rollen för mig. Facebook ger mig i dagsläget stor behållning genom olika grupper och sidor jag följer (kvinnohälsa-relaterade grejer, grupper för förlossningsskadade, mammagrupper, grupper för träning etc). Jag hittar oändligt mycket blogg-inspiration där.
  • Men bloggar är ju mer läsning för läsningens skull, ett nöje. Jag läser bloggar när barnen kollar på kvällsTV. Det har ett underhållningsvärde.
  • Instagram tycker jag är lättast att hålla kontakt med läsare/följare och ofta blir det roligast diskussioner där.
  • Om jag bara fick välja en grej för underhållning skulle jag välja bloggar. Om jag bara fick välja en grej att skriva/driva skulle det vara bloggen.

Vad det ens ett svar?

6. Vad tycker du är svårast med sociala medier?

Att det är så svårt att se igenom till en persons riktiga vardag, liv och mående när allt alla lägger ut är valt med sådan omsorg. Och att det är lätt att ”alla andra” är lyckligare eller mer lyckade än en själv.

7. Tipsa om ett roligt Instagramkonto:

Senast jag tipsade någon om ett instagramkonto var det Medicaltalks, men ”roligt” är nog inte det jag skulle säga om det kontot. Intressant och anatomi-nördigt, snarare. (Jag brukar skicka deras hjärn-bilder till Louise med jämna mellanrum. Hon älskar det… kanske inte.)

Ps:

Följ oss på Facebook här.

Följ oss på Instagram här. 

Fysioterapeutens roll inom kvinnohälsa

Fysioterapeutens roll inom kvinnohälsa

Jag dör lite inombords när jag läser den ena och den tjugofemte träningsbloggen med tyckanden om hur mammor ska och inte ska träna, leva och behandlas för eventuella symtom. Trender och produkter som ska säljas. Den kommersiella världen tar över fältet ”kvinnohälsa” och gör det kanske inte alltid efter hjärtats godhet eller fullt vetenskapsbaserade kunskaper. Personer som inte har kunskaperna att faktiskt bedöma och behandla ohälsa ska hålla sig inom friskvården. Det är dock en fin gräns mellan vad som är friskt och vad som är symptomatiskt, och jag förstår att det kan vara svårt att skilja på ibland.

Inte tagit vår plats

Problemet har länge varit, och är fortfarande, att vi fysioterapeuter inte kunnat tillräckligt och inte tagit vårt ansvar. Vi har inte vågat ställa frågor om kiss, bajs, sex och livskvalitet utifrån kvinnohälsarelaterade aspekter och därför har våra patienter inte vågat prata med oss om detta. Vi har länge tänkt att gravida bara behöver information och inte behandling.  Vi har inte berättat vad vi kan. Inte funnits där, för det oändliga antal kvinnor som behövt oss.

Tillgång och efterfrågan

Kräver kvinnor fysioterapi som en del av kvinnosjukvården tvingas vården tillslut omfördela resurser. Jag kan tycka att det finns alldeles tillräckligt antal fysioterapeuter som är idrottsmedicinskt inriktade och som vill träna upp småfeta medelålders mäns knän efter en meniskoperation sedan den där brännbollsmatchen förra året spårade ur… Det finns en stor andel fysioterapeuter där ute som gärna skulle nischa om sig! Jag tänker att ni söker hjälp och vägrar ge med er med bristfällig sådan så…

Jag folkbildar och påverkar

… Fortsätter jag dra mitt strå till stacken. Jag skriver, jag läser, jag kommenterar på andra bloggar, jag lägger mig i andras diskussioner, jag kämpar på.
Mitt mål är ändå någonstans att sprida kunskaper och inspirera: Våga sök hjälp. Det är viktigt att få rätt slags stöd och råd. Graviditeter, förlossningar och kejsarsnitt lämnar inte en kvinnas kropp oberörd och det finns sätt att behandla de eventuella skador och spår som uppstår. Jag blir ibland enormt personligt ledsen när jag får möta kvinnors frustration över att vården erbjudit dem så lite. Jag vet, det är eländigt. Men jag i min egen lilla person försöker i alla fall så gott jag kan. Jag får mejl från kollegor nästan varje dag nu, kollegor som vill veta mer om hur de kan börja jobba med kvinnohälsa.

Min dröm

Min dröm är att det ska finnas minst en fysioterapeut kopplad till varje barnmorskemottagning. Jag skulle vilja att ersättningsnivåerna anpassades så att det går att ”gå ihop ekonomiskt” som fysioterapeut inom ett område som i princip kräver individuella och ganska tidskrävande besök. (En vaginal undersökning görs inte i grupp, och heller inte utan inledande samtal.) Jag skulle önska att vi hade någon slags logistiskt samarbete med bäckenbottencentrum (som jag dessutom skulle önska skulle minst fyrdubbla sin kapacitet). Min dröm är att det ska vara en naturlig del av kvinnosjukvården att besöka en fysioterapeut för gynekologiska smärttillstånd, slidkramp, förlossningsskador, efter gynekologiska operationer eller olika besvär kring graviditeter. Att vi ska räknas in, och att vi ska vara några att räkna med.

 

Efterdropp hos kvinna

Efterdropp hos kvinna

Jag fick en fråga, om en slags urinläckage efter att en redan har tömt blåsan på toaletten. Jag fick beskrivet för mig att det inte handlade om efterdropp direkt när hon ställde sig upp, utan lite mer efteråt än så. Jag hade inget svar, och kvinnan i fråga skulle gå till en gynekolog vilket jag anser vara befogat. Detta gav mig ändå anledning att skriva om kvinnligt efterdropp.

Efterdropp

Efterdropp anses generellt sett vara ett besvär som drabbar män. Det gör ihop med deras långa urinrör och ibland också med prostatabesvär. Efterdropp hos kvinnor brukar höra ihop med någon annan slags inkontinens. Det är sällan ett ensamt symtom. Besvären kan finnas på många olika nivåer. Problemet kan ligga i allt ifrån hur urinblåsans nervkommunikation med hjärnan är (signalerar fullhetsgrad etc), till om det finns några mekaniska hinder i urinblåsan, till om något är fel i urinröret eller om det handlar om en inkontinens och en försvagad bäckenbotten. Eftersom det finns många olika möjliga felkällor behövs förmodligen en riktigt utredning för att kolla var besvären sitter, varför de uppstått och hur det kan åtgärdas.

bäcken 004

Om efterdroppet kommer efter en förlossning kan det naturligtvis vara troligast att det beror på en försvagad bäckenbotten. Att musklerna som omger urinröret inte klarar av att ge ett komprimerande tryck hårt nog. En ammande kvinna har också en viss skörhet i slemhinnevävnaden till följd av låga östrogenhalter och ”packningen” i urinröret kan liksom vara otät.

Den simplaste orsaken till kvinnligt efterdropp är att det är en mekanisk grej. Detta kan bidra till att lite urin ligger kvar i vagina och läcker ut senare. Att det kan underlättas med total tömning om du drar ner byxorna lite till, så att du kan sära mer på benen. Eller att du mekaniskt kan tömma blåsan lite ytterligare genom att att böja dig framåt några gånger.

Kvinnligt efterdropp

  • I de flesta fall handlar det om en svag bäckenbotten, efterdropp kan vara ett första symtom på inkontinens. Bäckenbottenträning är då ofta åtgärden.
  • Personen behöver en gynekologisk undersökning om symtomen inte går att lindra med enkla medel och knipträning. Eventuella tendenser till framfall bör utredas.  Ett framfall där urinblåsan sjunkit ner i position skulle kunna bidra till efterdropp.
  • Man behöver utesluta urinvägsinfektioner.
  • Man behöver vid en mer omfattande problematik kolla hur urinröret ser ut och fungerar och hur urinblåsan ser ut och fungerar. Det finns bland annat ett fenomen som kallas ”divertiklar”, små fickor på urinröret. Dessa är ofarliga men kan vid komplikationer avlägsnas kirurgiskt om jag förstått det rätt.

Berätta gärna du som läser har egna erfarenheter eller funderingar!

 

Ont på utsidan av höften

Ont på utsidan av höften

Trokanterit, bursit, inflammation i rumpmusklerna…

Det händer ganska ofta att jag träffar kvinnor, både gravida och o-gravida som tror att de har ont i bäckenet men som istället har ont på utsidan av höften. Jag träffar minst lika ofta lite äldre kvinnor som går och oroar sig för att de lider av höftartros, men som också har ont på utsidan av höften. (Besvären drabbar också män, men faktiskt oftare kvinnor – det kan beror på kvinnors relativt sett bredare bäcken).

Nu är verkligheten aldrig helt svartvit och symtom kan komma från flera områden samtidigt, men låt mig förklara.

 Bild lånad härifrån

Bäckenlederna som kan göra ont framförallt hos en gravid kvinna,  är mitt fram på bäckenet och på båda sidorna om bäckenets leder mot ryggraden där bak. Höftledssmärta, typ artros, känns djupt inne i ljumsken. Smärta på utsidan av höften känns just där du ligger på höften om du ligger på sida, där du är som bredast över höfterna. Det är ”trochanter major”, ett utskott på lårbenet där flera stora och viktiga muskler fäster.

Smärta på utsidan av höften kan bero på flera olika orsaker, och jag tror inte att den medicinska världen är helt överens om vad som är hönan och vad som är ägget. Ett begrepp på engelska är ”Greater trochanteric pain syndrome”, och då menas att smärtorna beror på ett syndrom med flera möjliga orsaker. Ibland kan det handla om en muskelöveransträning, ibland om en inflammation i en slemsäck, ibland kan det handla om en åldrandeprocess i muskelsenorna.

Mycket mekanisk friktion i området

Utsidan av höften är ett område med mycket friktion. Muskelsenor och stödjevävnadsband som glider fram och tillbaka över höftens benutskott medan vi går eller springer. När vi böjer höften kommer muskeln som heter Tensor Facia Latae dra det iliotibiala bandet fram så att det snäpper över benutskottet. När vi för benet bakåt kommer det iliiotibiala bandet åka bakåt när gluteus maximus (stora rumpmuskeln) drar bakåt.

Fikonspråk för dig som inte är anatomisk kunnig – men tänk att det är ett senstråk som åker fram och tillbaka över ett benutskott och skapar friktion. Friktionen ska normalt minimeras  av en slemsäck, en bursa, som ligger emellan de olika muskel- och senlagren. Men ibland blir retningen och friktionen för stor, och då kan en inflammation uppstå. Vanligt är att friktionen skapar mikroskador i gluteus medius, men även minska gluteusmuskeln samt tensorn kan skadas. Och mikroskadorna skapar en sekundär inflammation i bursan, om jag fattat det rätt.

Oavsett orsak till smärtan hittar en fysioterapeut ungefär samma saker vid en undersökning; smärta när vi trycker på området, smärta vid rörelser med benet  i vissa ytterlägen, smärta när vissa av rumpans muskler spänns och smärta när vissa muskler sträcks ut i en stretch. Vissa faktorer verkar höra ihop och med besvären – ryggsmärta, artros, ömhet på utsida lår och övervikt.

En person som lider av smärta på utsidan av höften brukar uppleva:

  • smärta vid liggande på den onda sidan
  • smärta vid långvarigt stående
  • smärta vid sittande med benen i kors
  • smärta vid trappgång
  • smärta vid jogging eller löpning
  • smärta vid andra upprepade rörelser som innefattar höften, ibland även vanliga promenader

Gå till en fysioterapeut och få dina besvär undersökta

Behandlingen är ofta fysioterapi (träning och stretching framförallt), viktnedgång om övervikt kan vara en av orsakerna i ditt fall, och ibland också inflammationsdämpande läkemedel. Vi brukar också prata om relativ vila, att du ska undvika de repetitiva rörelser som irriterar igång dina besvär. Du ska inte sluta vara fysiskt aktiv, men du kan behöva hitta andra sätt att motionera under en period.

Hemövningar du kan göra finns bland annat här, men jag vill ytterligare igen rekommendera dig att uppsöka en fysioterapeut/sjukgymnast för att få individuellt anpassade råd.

Rumplyft med boll
Rumplyft med boll mellan knäna
Raka benlyft åt sidan med gummiband
Raka benlyft åt sidan med gummiband
Musslan
Musslan

 

 

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen

Många kvinnor jag träffar känner otroligt blandade känslor inför sex efter graviditet och förlossning, och frågan är laddad och ibland även kravfylld. Att få en ändrad familjesammansättning kan göra att behovet av ”sammankittning” av föräldrarna är extra viktigt, och där har sex en naturlig del. Men samtidigt kan det vara oändligt svårt att komma tillbaks på det sexuella planet. Jag tänker ta er med på ett resonemang om varför.

Vår sexualitet kan delas in i tre områden (kanske fler?)

  • Sexuell identitet – vem jag är, hur jag känner mig, vad som triggar igång mig etc.
  • Sexuell funktion – hur min kropp reagerar på sexuellt stimuli, hur kroppen medvetet och omedvetet förbereder sig inför, eller skyddar sig emot, samlag.
  • Sexuell relation – sexualitet i förhållande till en partner, om relationen är bra eller dålig i stort kan påverka mitt förhållande till sex inom samma relation.

Allt detta är som ni förstår varierande under livet och starkt påverkat av stora livshändelser som relationsingång, graviditeter, barnafödslar med mera.

Vi kan också se våra sexualitet utifrån var det möjligen kan uppstå problem:

  • Biologiska besvär – hormonell inverkan som vid graviditet, menopaus, under amning och vid sköldkörtelpåverkan etc. Blodbrist, depression, sjukdomar, läkemedel, smärta, urinvägsinfektioner, åldrande – det finns en stor mängd saker som kan inverka på kroppens förmåga till normal sexualitet
  • Psykologiska aspekter – Svägningar i humör och mående, övergrepp, självförtroende, trauma, identitetskris, smärta, förändrad kroppsfuppfattning, depression
  • Relationsproblem –  Konflikter, sexuell dysfunktion hos partner, missförstånd, brist på kommunikation, ekonomiska besvär

Mamman och sex efter förlossningen

Att vara nybliven förälder kan påverka sexualiteten på alla nivåer tänker jag. Graviditet och förlossningar innebär stora förändringar för en kvinnas identitet. Tidigare har kvinnan kanske bara sett sig som yrkesperson och partner, efter att ett barn kommit till världen ska hon också hitta sin identitet som mamma. Kroppen kan ha förändrats och det kan överhuvudtaget vara svårt att känna igen sin kropp, och det som tidigare varit sexuellt förknippat är kanske nu dominerat  av barnet – bröst av eventuell amning och vagina efter eventuell vaginal förlossning. Jag har skrivit mer om detta här och här.

Förlossningsskador och ”belastningsskador”

Förlossningsskador, men även bara ”belastningsskador” från graviditeten kan ha skapat negativ inverkan på den sexuella funktionen. Nerver kan vara stukade, muskler skadade, klitoris kan ha fått bristningar. Det kan finna sårläkning, ärrvävnad och smärta. Bäckenbottens spänningsgrad, styrka och uthållighet är av stor vikt när det kommer till kvinnlig sexualitet och bäckenbottenmusklerna spelar en roll i både när det gäller att bli upphetsad, nå orgasm och under ett penetrerande samlag (med penis)även för partnern. En nedsatt funktion hos bäckenbotten kan indirekt påverka möjligheten för kvinnan att bli upphetsad och negativa kopplingar så som smärta, skav och minskad sexuell  känslighet kan påverka en kvinna så att hon i stort upplever mindre lust och mindre tillfredsställelse, mer om detta här.

Att relationen påverkas av att få barn är ju ett ”no shit, Sherlock”-påstående.

Sömbrist, stress, omvälvningar i livet kan göra att sex känns som allt annat är prioriterat.

Vad kan jag göra om jag känner att jag besväras av tanken på sex efter förlossningen?

Jag tänker att du kan börja med att analysera ”problemet”.

Handlar det om din sexuella identitet, om din kroppsuppfattning och hur omvälvande den senaste tiden har varit för dig? Hur stort är ditt problem med detta, kan det vara en anledning till att söka samtalsstöd? Kan du prata med din partner?

Handlar det om funktionen, om underlivet som sådant?

Ta upp frågan med din barnmorska, ibland kan det vara så enkelt som att använda mer glidmedel, få en östrogenkräm utskriven eller ibland använda emla-kräm för ömmande ärr. Ibland kan det bara vara att vänta ut tiden, kroppens läkning och att du slutar amma.

Sitter problemet egentligen i relationen?

Ta upp detta med din partner, lyft frågan från just ”sex?” till ”hur har vi det tillsammans?” och se om ni kan lösa det på egen hand eller om ni kan få hjälp via BVC eller någon specifik parterapi.

Sex efter förlossningen – identitet, funktion och relation

Att ha sex efter förlossningen är inte alltid en lätt sak. Våga prata om hur ni känner och lyssna på varandra och era kroppar.

En del av de råd jag vill dela med mig av finns också i detta inlägg: Tokigheter om sex.

 

Choklad- och kanelbullar

Idag är det kanelbullens dag. Vissa tror att detta är en kommersiell dag instiftad av bagerierna för att få befolkningen att köpa mer bullar. Nu är det väl så att det kanske uppfyller det syftet men verkligheten är att Kaeth Gardestedt på Hembakningsrådet instiftade dagen 1999 för att uppmärksamma bulltraditionen som finns i Sverige. För att ära denna tradition, och för att jag var fikaansvarig på jobbet idag, blev det ett stort bullbak. Istället för klassiska kanelbullar blev det choklad- och kanelbullar eftersom det är så himla gott med choklad!

 

Choklad- och kanelbullar (4 kransar/längder)

Bulldeg:

250 g kall mjölk
250 g kallt vatten
25 g jäst
200 g rumsvarmt smör
100 g strösocker
5 g malen kardemumma
10 g salt
55 g (1 dl) rågmjöl (finmalen)
900 g (15 dl) vetemjöl

Fyllning:

175 g rumsvarmt smör
200 g hackad mörk choklad (eller chokladpellets)
1,5 dl socker
ca 4 msk malen kanel (eller efter smak)

Toppning:

1 ägg
Pärlsocker

Så här gör du:

  1. Lös jästen i mjölk och vatten i en degbunke eller degbladarens skål.
  2. Blanda i vetemjöl, rågmjöl, socker, kardemumma och salt. Tillsätt smör och knåda degen tills du har en slät och smidig deg som klarar gluten testet (ta en liten bit deg och dra ut den till en tunn film. Spricker den innan du ser ljus genom så är degen inte klar). Låt degen vila i 60 minuter eller kalljäs i kylskåp över natt eller i ca 8 h.
  3. Dela degen i fyra jämnstora bitar. Kavla ut en av bitarna på ett lätt mjölat bakbord till en rektangel som är ½-1 cm tjock (ca 25 x 35 cm). Bred ut en 1/4 av smöret över hela rektangeln. Strö över 1/4 av chokladen följd av motsvarande mängd socker och kanel. Rulla ihop rektangeln från ena långsidan till den andra. Se till att skarven sätts fast i rullen och flytta över den till en pappersklädd bakplåt.
  4. Krans: Skarva ihop rullens ändar genom att dra över en bit av manteln från ena änden och täcka den andra. Sedan klipper du med ca 2 cm mellanrum nästan hela vägen ner genom rullen (ca 1 cm från botten) så att du får ett gäng bullstumpar som sitter ihop med en gemensam bottenplatta. Alla bullstumpar vrids åt samma håll och läggs ner mot plåten så att kransen liknar ett lejons man. (VIDEO:Klippa en krans”).
    Längd: Klipp rullen med ca 2 cm mellanrum nästan hela vägen ner genom rullen (ca 1 cm från botten) så att du får ett gäng bullstumpar som sitter ihop med en gemensam bottenplatta. Varannan bullstump vänds åt höger och varannan åt vänster. Alla stumpar fälls ner mot plåten och samlas ihop så att stumparna på samma sida ligger omlott varandra. (VIDEO:Klippa en längd”).
  5. Upprepa punkt 3) och 4) för de andra 3 degbitarna med resterande fyllningsingredientser. Du får kanske plats med två kransar/längder per plåt.
  6. Jäs under en duk i ca 30 minuter.
  7. Slå på ugnen till 225 °C.
  8. Pensla med ägg och strö över pärlsocker.
  9. Grädda i mitten av ugnen i ca 15 minuter.
  10. Låt svalna på plåt i 5 minuter och sedan på ett galler i ca 10 minuter innan du skär upp och serverar.

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten

Några korta fakta du inte visste om din bäckenbotten. Fysioterapeuten berättar:

Bäckenbotten – hur den fungerar

  • Det bästa sättet att beskriva din bäckenbotten är som en korsning mellan en studsmatta och en hängmatta. 

Bäckenbottens slyngformade muskler kan studsa upp och ner samtidigt som vi rör oss. De lyfter samtidigt upp hela bukens innehåll mot tyngdlagen precis som en hängmatta. Det är inte en muskel utan flera stycken som går i olika riktningar och gör lite olika saker. Förutom bäckenbottens lyftkraft har den också en tillstängningsfunktion kring urinrör och analöppning.

bäckenbotten crope

  • Den vanligaste dysfunktionen i bäckenbotten är urininkontinens. 

Om bäckenbottens muskler är för svaga och inte kan hålla emot studsar och tryck med tillräckligt stor kraft kan det hända att bäckenbotten misslyckas med att hålla urinröret stängt i alla lägen. Urin kan läcka ut när trycket ökar i buken (som när vi hostar och nyser) eftersom bäckenbottens styrka inte räcker till att stå emot tryckökningen.

  • Svaghet i bäckenbotten kan bero på många olika saker.

Det är långt ifrån bara förlossningar som ger upphov till försvagad bäckenbotten. Det finns studier på nunnor som visar att de har nästan lika mycket urininkontinens som andra kvinnor när de kommer upp i en viss ålder. Vi får i alla fall anta att dessa nunnor inte fött några barn. En svag bäckenbotten beror på att ”hängmattan” blivit uttänjd och att ”studsmattan” tappat stuns. Graviditet, förlossning, övervikt och långvarig förstoppning kan alla orsaka försvagad bäckenbotten. Uttänjningen och stuns-tappet kan också handla om muskelskador som ej hittats och lagats efter förlossning.

bäcken 004

  • Även om bäckenbottenproblem är vanliga, är det inte normala delar av åldrandet. 

Om du nyser och läcker urin behöver du inte bara rycka på axlarna och tänka att tyvärr har kroppen blivit såhär nu… Bäckenbottenproblem kan och ska behandlas. Om inte tre till sex månaders intensiv bäckenbottenträning ger fullgott resultat ska du träffa en gynekolog som kan göra en bedömning. Det kan finns någon insats, något tarmreglerandeläkemedel eller någon slags kirurgi kan hjälpa dig. Mycket av kvinnors livskvalitet hör ihop med att vara trygg och avslappnad i förhållande till sin kontinens och bäckenbotten. Något annat ska du inte behöva acceptera.

  • Träna bäckenbottenträning i förebyggande syfte kan hjälpa dig att undvika framtida besvär.

Det kan knappast komma som en överraskning – bäckenbottenträning som fungerar gör dig stark, och kan förebygga besvär framöver. Även om du inte har barn, eller ens planerar att skaffa barn, vinner du och din bäckenbotten på att knipa regelbundet. Jag vill förtydliga ”bäckenbottenträning som fungerar”. Om du har en muskelskada i bäckenbotten som inte lagats bra efter en förlossning kan du inte knipa med fullgod effekt.

  • Men att alla ska knipa är en sanning med modifikation

Vi säger ibland slarvigt att alla kvinnor i alla åldrar ska knipa. Men det är inte sant. Kvinnor med slidkramp eller överaktiva bäckenbottnar med mycket smärta kan behöva lägga mycket tid och fokus på att lära sig att slappna av i bäckenbotten. Under tiden kan det vara direkt dumt att knipa en massa. Om du inte vet om du bör eller inte bör knipa kan du behöva en individuell bedömning av din bäckenbotten för att veta.

 

 

Enkät om mödravård och fysisk träning

Enkät om mödravård och fysisk träning

Två fysioterapeutstudenter från Luleå  Tekniska Universitet vid namn Helena och Nathalie skriver sitt examensarbete om hur den svenska mödravården informerar om fysisk aktivitet och träning till nyförlösta mammor. De har bett mig vara med och rekrytera folk som kan svara på deras webbaserade enkät. Och visst vill ni ställa upp? 

Du ska ha fött barn 2013 eller senare.

”Genom att delta gör ni era röster hörda och får vara med att eventuellt hjälpa framtida mammor att få en bättre tillgång till information och stöd efter förlossning när det gäller fysisk aktivitet och träning.”

Länk till enkäten här

 

Tankar om familje- och kvinnohistoria

Tankar om familje- och kvinnohistoria

Det vi gör just nu har aldrig har blivit gjort förut.

Kan vi prata kvinnohistoria en stund? Hur bra är du på din egen släkts historia? Jag insåg att jag är nästan skamligt dålig på min egen, och kände ett behov av att ringa mamma och be henne berätta. Den tanken tappades bort bland makaroner, en grävskopa (en FRONTLOADER, mamma!!) och flera avsnitt Octonauts.

Svenskfinland

Min farmor växte upp på ett stort gods med tjänstfolk. Där serverades säkert kärnmjölk och nybakta bullar, men jag kan inte tro att min gammelfarmor stod för lejonparten hushållsarbetet. Hon hade nog en yrkesroll på en skola på funktionshindrade som hon och gammelfarfar drev. Jag kan aldrig tänka mig att hon hade båda full tjänst på skolan och fullt ansvar för barn och hem. Aldrig i livet.

Min mormor växte också upp på en större gård, men hennes pappa var anställd förman på gården och drev den utan att äga den, om jag förstått rätt. Min mormors mor dog tidigt och det var tjänstfolk som skötte barn och hushåll.

Båda farmor och mormor växte upp i svenskfinland och deras barndom/ungdom skuggades av vinterkriget och andra världskriget. Kvinnohistorien inom min familj blir förändrad sedan. Alla fick jobba, alla fick slita. Ingen la någon större vikt på hemmets vård och matlagning kan jag anta, fokus låg på överlevnad och mättnad. Barnen fick bli stora och självständiga illa kvickt.

Förändringens vindar

Min mammas första år var även de i Finland, i ett efterkrigs-Helsingfors med arbetsbrist. Mormor och morfar flyttade till Stockholm. Min mormor hade min moster, min mamma och hennes tvillingbror, och var hemma med dem när de var små. Min mormor blev sedan sedan yrkeskvinna, men aldrig någonsin har jag hört henne eller min mamma berätta om ”vardagspussel”, matlagning och skötsel om hemmet. Jag tror att den nyfunna glädjen/stoltheten för min mormors generation att vara ute på arbetsmarknaden innebar att de blev kreativa och rätt avspända i förhållande till halvfabrikat, och lättvättade kläder och smörgås till middag. Och barn som lämnades rätt mycket ensamma när mamman väl började jobba.

Min familj

Min mamma har fyra döttrar födda på 70-och 80-talen. Hon var dagmamma våra första år och har sedan jag (som är yngst) blev fem år jobbat som förskolelärare. Jag hade en mysig uppväxt med en närvarande och pysslande mamma, men någon större matlagning var det aldrig tal om.  Vi drack oboy och åt skogaholmslimpa och hade halvfabrikat till middag. Jag nämner inte så mycket om papporna i min historia. Min morfar är en hjälte i många aspekter, men han lärde sig koka ris i 70-årsåldern. Min egen pappa stekte upp kinesisk riswok från frysen med jämna mellanrum. Som historiens övriga fäder så har min släkts pappor inte gjort sig kända för att vara hemmapappor eller ta något anmärkningsvärt stort ansvar för hem och hushåll.

Det vi gör är nytt

Det är historiskt sett rätt nytt att båda föräldrarna lönearbetar redan från att barnen är små. Och det är på liknande sätt ännu nyare det här med att de två arbetande föräldrarna dessutom ska frammana näringsriktiga, hemlagade middagsrätter varje dag samtidigt som de bollar med tvätt, ”egentid”, träning och tjuguhundratalsbarnens alla hundraelva aktiviteter.

Det vi gör idag, och de krav som vi sätter på oss själva (och varandra) idag, har inte många generationer före oss gjort. Jag tänker att det faktiskt kanske inte ens är riktigt resonabelt, att leva som vi lever nu. Jag tror inte att min mormors mor, min egen mormor eller min mamma för den delen haft några enkla liv. Jag förnekar inte tidigare generationers arbetsamma insats. Tro inte det. Men jag tänker att det vi själva gör, i vår nutid, är att lägga till en massa krav som egentligen kanske är orimliga. Vi lägger ändå sten på vår egen börda – trots att vi inte behöver tvätta för hand, eller kärna vårt eget smör.

Kan vi tänka tillsammans kring det här? Finns det orimligheter i vår vardag som skulle gå att ”skala bort”? 

Berätta gärna om din egen kvinnohistoria och hur du tänker kring det hela!

Ökad svank och framåttippat bäcken

Ökad svank och framåttippat bäcken

Många går omkring med en aning för mycket svank. Det kan höra ihop med hållningsförändringar som sker under en graviditet och som inte automatiskt går över, det kan handla om en hållning som kommer av ett sittande arbete eller kanske också i vissa fall om ett  rörelsemönster som många lägger sig till med över tid. Det här inlägget ska handla om ökad svank och framåttippat bäcken!

Graviditet och hållning

Under en graviditet kommer den hormonella uppmjukningen och magens vikt göra att bäckenet tippas framåt och att svankens kurvatur ökar. Ganska kort tid efter graviditeten kommer kroppen börja återställa balansen mer till det normala. Den belastning som kroppen får utav att vara nyförlöst och att vårda en nyfödd gör att hållningen får nya utmaningar. I min kliniska erfaenhet är ”normaliserad hållning” något som alla inte får tillbaks helt automatiskt. Jag upplever också att många inte riktigt känner igen sin kropp förrän de har landat i en mer pre-gravidliknande hållning.

Vad är hållning?

Hållning är inte en kroppsposition, utan ett dynamisk rörelsemönster. Det är dock ett slags grundtillstånd. Så fort du hamnar i en viss position kommer kroppen vilja relexmässigt engagera dina muskler till att hamna i ditt grundtillstånd. Hållning är din kropps ”comfort zone”, och som vi alla vet kan detta både vara en trygg hamn men ibland också något som vi skulle behöva utmana oss att komma ifrån.

Vad är dålig hållning?

En dålig hållning kan vara kulturellt värderat. Ni vet vad jag menar va? Någon som har dålig hållning kan anses vara slarvig och oattraktiv, men också flitig och hårt arbetande. Oavsett värderingar så har ”dålig hållning” ett mer biomekaniskt ursprung. Det handlar om kroppens viktfördelning, om hävstänger och om positioner som orsakar onödigt mycket belastning på kroppen.

Spelar hållning någon roll?

Alla som någon gång börjat massera axlarna och nacken efter ett gäng timmars statiskt arbete framför datorn brukar vara medvetna om att hållningen påverkar. Om du har bristande ryggstöd och inte tar bra stöd av golvet brukar din bröstrygg börja sacka ihop efter ett tag. Ryggen mellan skulderbladen börjar sjunka ihop och du får en framåtlutad hållning där nacken automatiskt skjuts framåt. Tyngdpunkten förskjuts och dina muskler får nu jobba hårt för att hålla din blick fäst på datorn framför dig. Tillslut säger musklerna ifrån, och hållningens effekter har kommit ikapp dig. Egentligen är hållningen inte problemet, utan den statiska positionen som du inte orkar hålla.

Belastning versus hållning

Människor kommer i alla former, även sett till hållning. Det är inte så enkelt att alla som har en viss kurvatur i ryggen också har ett smärtproblem. Om du är född med mycket svank, eller har en väldigt rak rygg. Ditt anatomiska grundläge är sällan ett problem. Kroppen anpassar sig. Det är alltså inte hur du är, som är problemet. Det är vad du gör. Upprepade belastningar du inte är stark nog för att utföra kan bli en risk. Statiska positioner där musklerna får för lite cirkulation är också ofta förenat med smärta.

En bra hållning

En bra hållning är ett grundläge där du inte har ont, och en kropp med grundinställningen att rörelse är bra. Istället för att fokusera för mycket på en bra hållning, fokusera mycket på rörelse. Du kan inte ”skärpa dig” till en rakare hållning, men du kan se till att byta position var tionde-var tjugonde minut. Istället för att försöka ta bort det dåliga, lägg till något bra. Lägg till den sortens rörelse som är motsatsen till det du brukar göra. Är sittande i soffan ammandes en bebis det du brukar göra? Då är motsatsen att sträcka i höften, att räta på ryggen och dra ihop skulderbladen. Är att bära barn i sele, med framåtskjuten mage, ryggen något bakåtlutad och axlarna framåtvridna? Då är motsatsen att tippa tillbaks bäckenet, placera bröstkorgen rakt över bäckenet och öppna upp bröstet.

Återställ hållningen efter graviditet

Muskler jobbar som marionetttrådar för att hålla ihop oss och skapa rörelse i skelettet. De muskler som kan hjälpa oss att  tippa bäckenet något bakåt är rumpmusklerna, musklerna i baksida lår samt de raka och sneda bukmusklerna på framsidan. De muskler som gärna är lite extra strama efter en graviditet är de som har varit med och tippat fram bäckenet – höftböjarmusklerna och en del av framsida lår-musklerna på framsidan.  Ryggradsmusklerna (filéerna på var sida om ryggraden) är också ofta lite överansträngda efter senare delen av graviditeten eftersom en höggravid kvinna också lutar en del bakåt för att parera magens vikt. Denna position liknar för övrigt den du slår på när du håller ett barn i famnen.

 

Kompensera med rörelse!

Muskler att stretcha:

  • Höftböjare
  • Framsida lår

Muskler att stärka:

  • Rumpa
  • Baksida lår
  • Skulderbladsmuskler
  • +Hitta balansen med en starkare rumpa och mer en avspänd rygg

DSC03095

 

Referenser