Författare: miadfernando

Bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

L

Två läsarfrågor om bäckensmärta och om överspänning i bäckenbotten

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.

Läsarfråga

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt (är stelop i SI-lederna och avrådes vaginal förlossning). Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Läsarfråga

Svar till första frågan

Jag vill till att börja med hänvisa till en  serie om bäckensmärta efter förlossning. Där tror jag att det finns mycket bra input till den första frågeställaren.

Behövs en bedömning

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig!

Svar till andra frågan

Min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och sänkning av bäckenbotten snarare än knip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Läsarfråga om snippans utseende efter förlossning

Återställa snippans utseende efter en bristning?

Jag undrar över detta med att bli sydd och möjligheten att återställa snippans utseende efter bristning. Till mig säger de att de inte vill sy hela vägen som jag var innan skadan, pga risk för samlagssmärta då ärrvävnaden är mindre töjbar än den tidigare oskadade vävnaden var. Är det vedertaget? Vad har du för erfarenhet, kunskap och åsikt i frågan?

Svar

Det här är en svår fråga, med flera olika lager av svar.

  1. Ärrvävnad kan ge samlagssmärta, men det kan vara behandlingsbart
  2. Man ska laga allt som behöver lagas om det är möjligt
  3. Utseendet kan ändå förändras, utan att det nödvändigtvis är bestående men

Utseende och funktion kan vara synonymt

Det som oftast ändrar utseende efter en vaginal förlossning är de inre blydgläpparna och förhållandet mellan dessa och mellangården. Att laga mellangården efter en bristning är inte en estetisk fråga, det är en funktionell sak. Om du fått en väldigt kort mellangård (och i relation längre blygdläppar) efter en förlossning kan detta ibland höra ihop med missade muskelskador under huden. Det är dock inte alltid så – det kluriga med mellangården är att man kan ha fått ihop alla muskler men ändå ha fått en något kortare mellangård. Eller så kan de ha sytt ihop huden långt och snyggt, men totalt missat musklerna där under.

Mellangårdens utseende ger ledtrådar

En kort mellangård, en ny ”längd” på blygdläpparna och en bristande muskelfunktion kan alltså betyda att det är något som är fel. Då kan du behöva en kirurgisk åtgärd för att återställa anatomin så gott det går. Men om alla muskler sitter där de ska och funktionen är bra, men ”bara” utseendet förändrats, då gör man ofta helst inget åt det. Eftersom en operation alltid innebär risker och i det faller bedömer man kanske inte att riskerna överväger fördelarna. En kort mellangård kan också (utöver de symtom som uppstår vid muskelbortfall) också innebära att bakterier från tarmen lättare når in till vagina och man får problem av detta.

Man ska sy, men man ska sy bra

Mellangårdmusklerna fäster ihop i varandra i utrymmet mellan vagina och anus. Om dessa muskler går sönder vid en bristning behöver de sys ihop igen i mitten för att återfå sin funktion.

Som jag uppfattat det så ska man sy det som gått sönder och det är inte vedertaget att lämna en bit osydd för att minska risken från ärrsmärta vid samlag. Men det kräver lite finess hur man syr och det är inte bara att tråckla på hejvilt. Så här säger bäckenbottenutbildning.se:

”Närmare hymen bör man inte sy ner vaginalväggen mot fascian eftersom det då kan bli en grop med stram ärrvävnad som kan orsaka dyspareuni. Sy därför i 2 lager här. Hymen är bra som referens för var suturraden ska stoppas. När man närmar sig hymen bör man vara försiktig eftersom vaginalslemhinnan här ofta är svullen. Om muskelfästena är adapterade och slidmynningens form återställts ligger själva hymen ihop och kan lämnas osuturerad om den är svullen. Risk finns annars att suturen skär.”

Bäckenbottenutbildning.se

Ärrbehandling

Ärrsmärta efter en primär lagning eller omoperation är behandlingsbar. Det innebär ju dock att operationen har skapat ett behov av ytterligare behandling. Då är vi tillbaks till att nyttan måste överväga riskerna. Och det beror ju som jag ovan nämnde helt på hur du mår och vad du har för symtom.

Mina åsikter

Jag har träffat patienter som genomgått operationer hos privata kirurger enbart för estetiska skäl. Jag har inte varit imponerad. De har visserligen kunnat återställa utseendet, men i flera fall har den som sydde ändå missat musklerna undertill. Om problematiken handlar om bäckenbottens muskler, och inte bara slemhinna och hud, då skulle jag aldrig under några som helst omständigheter låta någon som inte är en erkänt duktig bäckenbottenkirurg sätta kniven i mig. Det är för mycket som står på spel.

Lite mer om hur jag tänker kring ämnet finns också här, Bör vi förbjuda kosmetisk könskirurgi?

Var det ens ett svar på frågan?

Du får gärna berätta mer om hur din situation ser ut och hur du tänker!

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Stramande kejsarsnittsärr

Du skrev tidigare om ärr efter kejsarsnittet och det var första gången jag fick veta att man kan massera ärret. Det är nu 15 månader sedan jag födde med akut snitt. Ärret är fint och läkte bra, men ena änden av ärret har ”växt fast” med underliggande vävnad och det smärtar och stramar lite efter magträning/löpning/längdskidåkning. Frågan är om det gör något att det gör ont? Vilka vävnader är det som växer ihop? Och går det att massera bort så här långt efter snittet?”

Läsarfråga

Stramande kejsarsnittsärr

Stramande ärr handlar ofta om adherenser, när de olika vävnadslagren liksom växer ihop efter exempelvis ett kejsarsnitt. Det är en del av den normala läkningen, men när när stramhet från ihoväxningen ger symtom kan det behöva behandlas. Det är en mängd olika lager som läkaren tar sig igenom för att komma in till livmodern, och några av dessa lager kan alltså växa lite samman i ärrvävnaden. Ibland är det en sammanväxning melllan huden och de strax underliggande lagren och ibland känns sammanväxningarna djupare in.

Sammanväxningar kan visa sig på olika sätt:

  • Diffus magsmärta under eller efter träning
  • Stramande känsla kring ärrområdet eller djupare in, när du sträcker dig bakåt

Små, nästan osynlig ärr har sällan mycket sammanväxningar . Ärr som är indragna, mycket utstående eller har annan mörkare färg än omkringliggande vävnad visar oftare tendenser till sammanväxningar.

Vad kan jag göra?

Du kan absolut jobba med ärrmassage litegrann varje dag, och dels försöka få huden att bli rullningsbar under fingrarna men också gå lite djupare in i magen med massagen vid behov. Enligt min erfarenhet så kan du börja när som helst. Ju längre ärret funnits desto längre tid kan det ta innan du märker resultat. Det låter inte som att du har några stora besvär, så du får väl värdera din tid. Om du tycker att besvären är värda att jobba bort kan du absolut lägga tid på att massera ärren. Ibland kan det ju dock bara räcka med tanken ”jaha, där stramar mitt kejsarsnittsärr och det är inget farligt”. För om du bara tycker att förnimmelsen är okej så är det ju inget dåligt med att ha kvar det som det är. Du kan välja att se stramandet som något positivt, som att känslan du får är en töjning/stretchning/mobilisering som faktiskt är rätt bra. Allting handlar alltså om HUR ont det gör.

Referenser:

Post-cesarean parietal scar characteristics are predictive of pelvic adhesions. A prospective cohort study
Abdominal scar characteristics as a predictor of intra-abdominal adhesions at repeat cesarean delivery.
A reliable way to predict intraabdominal adhesions at repeat cesarean delivery: scar characteristics.

Fler inlägg på temat

Sammanvaxningar efter kejsarsnitt

Ärrmassage efter kejsarsnitt

Var med i en studie om normal-anatomi

Bakingbabies hjälper till att sprida info

Det pågår en studie via Bäckenbottencentrum på Karolinska i Huddinge. De kartlägger normalanatomin med hjälp av 3D-ultraljud hos kvinnor som inte har fött några barn.

Kvinnohälsa, ni vet

Det som är grejen är att den globala kunskapen om bäckenbottens anatomi och funktion är relativt låg och ny (om man jämför med exempelvis gallgångarna) och 3D-ultraljud som kartläggning ännu nyare. I hela världen finns inga referenser hur den ”normala” anatomin, dvs innan en förlossning, ser ut av perinealkroppen/mellangårdsmusklerna.

På Bäckenbottencentrum träffar de kvinnor med besvär efter förlossningsskador och de vet naturligtivis hur skadorna ser ut men har alltså inget säkert att jämföra med. Därför gör de den här studien, så att det ska finnas fler pusselbitar till kunskapen kring förlossningsskador.

Normalanatomi och referensvärden

Vi som jobbar inom området ser ofta hur det kan se ut anatomiskt hos de kvinnor som har defektläkta förlossningsskador men det existerar inga referensområden för mellangårdsmuskulaturen och levatorn, hur det ser ut innan kvinnor har fött barn.

Vem kan vara med?

Kvinnor som aldrig har fött barn!

Hur går det till?

När man kommer till Bäckenbottencentrum får man fylla i ett formulär kring symptom som vidhetskänsla, nedsatt sexuell känsla och inkontinens av olika slag. Det är samma formulär som de ger till kvinnor med förlossningsskador, vilket gör att någon enstaka fråga kan kännas konstig att svara på (när det står ”jämfört med tidigare”). Sedan görs två stycken ultraljud, ett vaginalt och ett genom ändtarmen.

Intresserad?

Kontakta gärna Nina om du vill delta!

Studieansvariga läkare: Nina Rose, ST-läkare Kontakt: nina.rose@sll.se Gunilla Tegerstedt, Överläkare PO Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Snabb förlossning

Kan en snabb förlossning bero på en svag bäckenbotten?

Jag undrar om en snabb förlossning kan bero på en svag bäckenbotten? Mitt första barn föddes 5 timmar efter att första värken kom och barn nummer två kom 50 minuter efter första värken. Detta  resulterade i att han föddes hemma, tack och lov var sambon oxå hemma! Fick i efterhand höra att det lät som om jag hade en svag bäckenbotten med tanke på hur fort det hade gått.

Läsarfråga

Svar

Det här är en fråga som du kanske skulle få lite olika infallsvinklar på svaret på beroende på om du frågar en läkare, en barnmorska eller mig – en fysioterapeut. Hoppas du och din bebis mår bra och att du ändå kände att det var en okej upplevelse!

Vad vi vet att vi inte vet…

Det finns inget vetenskapligt stöd för påståendet att en stark bäckenbotten skulle göra den förlossning längre. Så att påstå det motsatta tycker jag verkar lite magstarkt! Det finns ju många olika anledningar till varför så där riktigt snabba förlossningar sker. Snabba förlossningar kan höra ihop med ärftliga faktorer, att du fött barn tidigare, med havandeskapsförgiftning, högt blodtryck, att bebisen är liten för sin graviditetsvecka eller då moderkakan börjar lossna spontant innan själva förlossningen. Eller något annat. Något samband kan också finnas med snabba förlossningar och fertilitetsbehandlingar, men jag har inte riktigt förstått det sambandet. Om livmodern har ovanligt kraftfulla och verksamma kontraktioner kan förlossningsarbetet också gå snabbare än annars.

Kan bäckenbotten styrka/svaghet påverka?

Jag tror personligen inte att bäckenbottens styrka har så mycket med förlossningen att göra. Däremot är ju liksom konsistensen på muskler och stödjevävnad en påverkansfaktor, men detta behöver inte vara synonymt med styrkan.

En problematiskt svag bäckenbotten ger andra symtom

Om du har symtom från svag bäckenbotten (inkontinens, tyngdkänlsa etc) så kan du försöka träna upp det. Om du inte hade symtom innan förlossningen, och har fått det nu, är det troligare att det är en naturlig följd av förlossningen. En följd som förhoppningsvis ger med sig med tid, kroppsegen återhämtning och knipträning. Verkar du ha fått nya symtom som inte ger med sig tycker jag att du ska söka hjälp.

Svamligt svar, kanske

Jag har svårt att tro att en svag bäckenbotten skulle vara den enda anledningen till en mycket snabb förlossning.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Skadad svanskota vid förlossning

Födde min dotter för 9 månader sedan och misstänker att jag fick en fraktur på svanskotan i och med förlossningen. Om jag skulle bli gravid igen, vet du hur stora riskerna är för ytterligare en fraktur vid eventuellt nästa förlossning?

Läsarfråga

Stort grattis till 9-månadersbebisen!

Till att börja med vill jag tipsa om den här serien om svanskotesmärta:

Min uppfattning är att det skador på svanskota ofta handlar om en bladning av förlossningspositionen, barnets storlek och själva utdrivningsförloppet. Alltså inte om individen som sådan. Jag har letat men inte hittat någon forskning som varken stödjer eller förkastar möjligheten att risken skulle vara lika stor eller ökad när man föder nästa gång om man en gång fått en svanskoteskada. När jag läser i olika forum och från andra informationskällor verkar påståendet att risken för en återkommande skada vara vedertagen. Jag ska säga att jag inte vet. Däremot så kan du med all sannolikhet få bättre vård/smärtlindring om det skulle hända igen, eftersom du säkerligen skulle känna igen symtomen och vara tillräckligt erfaren för att kunna begära adekvat smärtlindring etc. Tyvärr är det ju ibland så, att de som vet vad de ska fråga om hjälp får bäst hjälp…. Ganska dåligt svar alltså, men vi tar det från början!

Hur skadas svanskotan under en förlossning?

Svanskotan är ryggradens absoluta slut och består av några kotor som är allt mer avtagande i storlek. De flesta av kotorna sitter ihop, men svanskotan kan ha en eller flera små leder. I svanskotan fäster också flera muskler från bäcken/bäckenbottenregionen samt många ligament. När bebisen passerar genom födelsekanalen kan svanskotan få sig en törn. Risken för en skada på svanskotan ökar om bebisen är väldigt stor eller om ditt bäcken är smalt inuti. Svanskotans egen form och rörlighet spelar också roll.

Behandlingen

Behandlingen omfattar oftast vila och smärtlindring via is för att minska svullnad och smärta. Smärtlindrande läkemedel brukar också vara rekommenderat, detta ska du i så fall kunna få förskrivet av läkaren på BB. I liggande brukar det vara bekvämast att ligga på sida. I sittande brukar svanskotan må bäst av att avslastas. Vi brukar rekommendera en handduk rullad som ett U med öppningen baktill på stolen, eller en nackkudde med små mikokulor att sitta på. Du brukar också känna av att besvären förvärras vid förstoppning, varför det är extra viktigt att hålla avföringen mjuk och smidig. Om detta kan du få anpassade råd på BB.

Hur lång tid tar det?

Själva skadan brukar läka ut på 2-8 veckor. Däremot kan smärtan sitta i mycket längre än så, ofta hör detta ihop med en smärtreaktion och överspänning i bäckenbotten. Om du behöver hjälp rekommenderas du att söka hjälp hos en fysioterapeut som antingen jobbar med svanskotor eller bäckenbotten, eller helst både och.

Vid kommande förlossningar då?

Redan när du blir gravid kan det vara bra att ta upp svanskoteproblemet med din barnmorska. Då kan ni redan tidigt börja diskutera förlossningssätt och hur du själv känner inför det som komma skall. Om du fick en stor bebis senast kan det finnas anledning att följa tillväxten något extra denna gång, för att minska risken för en ny skada hos dig. Om det blir tal om en vaginal förlossning kan du också undvika de förlossningsställningar som innebär att du ligger på din rumpa/rygg. Dessa ökar sannolikheten för tryck mot svanskotan när bebisen passerar. Barnmorskan kan guida dig till andra lämpliga positioner.

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Äta under förlossning?

Är det på något sätt dåligt eller farligt att äta under förlossningen?

På de flesta svenska förlossningssjukhus får du ta med och äta det du själv vill under förlossningen, men på en del rekommenderas enbart dryck. Några kliniker har så att kvinnan får äta och dricka det hon själv önskar fram till dess att en eventuell epidural läggs(1).

Energikrävande arbete

Förlossningsarbetet är fysiskt ansträngande för kroppen, och det kan vara av vikt att tillföra energi. När värkarna väl kommit igång är dock magens arbete förlångsammat. Magsäcken inte tömmer sitt innehåll ut i tarmarna med samma hastighet som vanligt. Det är detta som gör att en del kvinnor kräks under förlossningsarbetet. Ju längre fram förlossningen fortskrider, desto mindre brukar kvinnor äta.

Risk vid komplikationer

Anledningen til att man i vissa länder avråder kvinnor från att äta under förlossningen har att göra med att man vill vara förberedd ifall någon komplikation uppstår. Om man nyligen har ätit och behöver bli sövd finns risken att fast eller flytande föda, hamnar i vrångstrupen. Är man vaken är det ju bara att hosta upp. Är man sövd är detta är en potentiellt dödlig komplikation. Det förekommer dock oerhört sällan, men detta är också orsaken till att individer som ska genomgå planerade operationer ofta ombeds att fasta innan. Man kan i förväg inte alltid veta om det kommer bli ett akutsnitt. Detta är tanken bakom att man i vissa länder avråder från att äta under förlossningen.

Vad säger forskningen?

Nyare forskning menar att födande som själva väljer om och vad de ska äta och dricka kan få något kortare förlossningar (vi pratar minuter) och att det saknas stöd för att avråda kvinnor utan kända komplikationer att äta under förlossning. Slutsatsen är att kvinnor med lågriskgraviditet och – förlossningar bör få besluta själva hur hon vill äta och dricka under förlossningsarbetets gång (2, 3).

Gamla rön och nyare metoder

Rekommendationerna om att inte äta och dricka under förlossning härstammar från en tid då sövning medförde större risker än vad det innebär idag. Både amerikanska ”Association of Anestesiologists” och de brittiska kliniska riktlinjerna rekommenderar dryck och lättare måltider till kvinnor under förlossning. En lättare måltid definieras i det här sammanhanget som frukt, soppa, smörgås, juice och vatten(3,4).

Informerade val

Jag landar ofta i det här med ”informerat val” när det kommer till förlossningar och risker. Oavsett vad det handlar om. Folk har rätt att få god information! Man kan ju faktiskt utgå ifrån att kvinnor är kompetenta att fatta egna beslut utifrån sin egen kropp och den vård som erbjuds. Kroppen reglerar ju ofta själv när det är läge att sluta småäta under en förlossning. Kvinnor som är utsatta för en högre risk för komplikationer och kejsarsnitt bör kanske få veta att det vetenskapliga kunskapsunderlaget inte täcker deras situation. Det är viktigt med information om att det kan finnas en poäng med att inte äta under aktiv förlossningsarbete. (Detta verkar omfatta de som har eklampsi, havandeskapsförgiftning, ett BMI på över 40 och några grupper till.)

Ananas. Något jag åt på slutet av första graviditeten med förhoppning om att hjälpa förlossningsstarten. Funkade icke. =)
  1. Föda med föda? Rutiner kring kostintag på svenska förlossningskliniker
  2. Less-Restrictive Food Intake During Labor in Low-Risk Singleton Pregnancies: A Systematic Review and Meta-analysis
  3. Restricting oral fluid and food intake during labour.
  4. Most healthy women would benefit from light meal during labor
  5. Evidence Based Guidelines for Midwifery-Led Care in Labour

Vad har ni för erfarenheter?

Berätta gärna!

Kroppen vid amningsslut

För några veckor sedan trillade det in en fråga. En tjej beskrev att hon ammar ungefär en gång per dag, och undrade hur detta påverkar henne hormonellt och under träning. Jag hade inget bra svar då, och inget egentligen bra svar nu heller.

Antingen, eller

I all litteratur är det ganska svartvitt, antingen så ammar man (med amningshormonerna som dominerar och därför ingen ägglossning/mens) eller så ammar man inte (och är då tillbaka i hormonsnurran med ägglossning/ mens). Så kategorisk är ju inte världen egentligen. Det finns ju faktiskt helammande kvinnor som får tillbaka ägglossning och mens tidigt. Och det finns ju också dem vars ägglossning och mens inte fungerar så där som klockan, ändå. Och alla sorter, liksom.

Inget bra svar

Jag har fortfarande inte något bra svar på hennes fråga – hur kroppen reagerar på att amma, men bara ”lite”. Lite i det här sammanhanget hamnar obevekligt att stå i motsats som mycket, vilket blir knas när vi har en så snäv ram för vad som är norm. Att amma en tvååring ens en gång om dagen kan ju vara ”mycket”, men att amma en nyfödd en gång om dagen kan vara ”lite” enligt någons tycke. Men här: att amma 14 gånger per dag är mycket, att amma en gång per dag är lite. Sett till hur många utdrivningsreflexer som äger rum per dag osv (för det är delvis det som styr hormonerna).

Det hormonella gränslandet

Jag hamnar i att sätta rubriken som ”Kroppen vid amningsslut”, men egentligen är det ju också konstigt. Men jag vet heller inte att det är sluttampen på amningen för frågeställaren. Det kanske faktiskt funkar att ”bara” amma en gång om dag för det här mamma-barnparet i flera månader eller mer. Det vet ju inte jag. Men jag menar: ”Kroppen i det hormonella gränslandet mellan amning och inte amning”.

Brösten

Brösten kanske är helt med på noterna med nedtrappningsprocessen, eller så är de inte det. Det kan hända att de svullnar upp igen och får mjölkstas av någon annan stimulans än just bebis-sug. Finns det mer mjölk än vad som sugs ut i brösten kan kroppen återabsorbera den, men det är en nedbrytningsprocess på cellnivå och kan ta flera månader. Kort efter att mjölken slutat produceras kan brösten bli lite som skrumpiga ballonger, i och med att det finns mer brösthud och -vävnad än som används. Efter ungefär sex månader kommer brösten ha återhämtat sig och ha fått sin nya form.

Hormonerna

Prolaktin och oxytocin som är de stora hormonella spelarna under amning minskar till fördel för de ”vanliga” hormonerna östrogen, progesterin och follikelstimulerande hormon. Att sluta amma plötsligt kan ge en mer dramatisk hormonomställning än att långsamt fasa ut amningen. Att vara tillbaks i hormonsnurran med mer östrogen kan bland annat göra att din sexlust ökar. Som jag också skrivit om i ett helt eget inlägg så kan omställningen också göra dig nedstämd. Att återfå sin normala värld av hormoner kan också göra att det sista av återhämtningen i bäckenbotten kring slidväggarna får sig en skjuts. Du kan känna dig mindre torr, mer stabil och ibland också hålla tätt bättre.

Mensen då?

De första mensperioderna kan vara väldigt annorlunda än annars. Det kan innebära mer blod, längre blödning och mer smärta. Om det är mer annorlunda än du kan tycka är normalt och förändringarna håller i sig längre än bara några mensomgångar kan det vara ett symtom på myom. Myom är muskelknutor på livmodern och blir vanligare med ökad ålder. Det är ofarligt, men kan behandlas! Så om du har funderingar över mensen så besök en gynekolog.

Träning då?

Frågan jag fick gällde ju egentligen träning. Hur påverkar ”lite” amning träning? Jag hittar ingen forskning alls när jag söker. Vad jag tror: Kanske inte alls egentligen. Om du är återhämtad i kroppen, har fått tillbaka mens-snurran och känner att bäckenbotten är stark för det du gör så tror jag inte att amningen alls har någon inverkan som kan spela någon roll. Alltså vi vet ju att hormon kan påverka träningsutfall, men för en motionär som lever ett någorlunda vanligt liv blir variationerna inte så himla märkbara. Eller?

Här vill jag jättegärna ha input från er läsare!

Vad är era erfarenheter kring detta?

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Varför Mia blev fysioteraeput

wpid-img_20150127_135721.jpg

Ja, hur var min resa till att bli fysioteraeput?

Jag har alltid älskat att läsa, Jag mår otroligt bra av att läsa, koka samman information till ett sammanhang och presentera det tydligt för mig själv i form av anteckningar, mind maps, bilder eller flödesscheman. Jag har ALLTID gillat skolan. Det är något som får mig att känna mig i balans när jag har en pågående process av inlärning, det är så jag är skapad. Sedan jag gick ur gymnasiet har jag alltid pluggat, i någon form.

En äkta pluggis

Under alla skolår har jag kunnat sammanställa allt inför prov och tentor till en bunt papper med sammanfattande material, för att min studieteknik varit att sammanställa detta. För mina klasskompisar har det inneburit att jag kunnat langa plugghjälp till allt och alla… Jag fick en gång ett brev av en vän som raddade upp vilka av alla hans betyg han hade mig att tacka för… Jag vet inte om det stämmer, men jag tror ni som läser bloggen förstår nu varför jag bloggar som jag gör.

Det lönade sig

Jag gick ut gymnasiet med nära 20.0, jag tror att det var 19.7 eller nåt. Det som inte var full pott och MVG var matte C. Jag kan arbeta hårt för att få bra betyg i matte. Men det går inte alls lika lätt som allt annat. De flesta betyg kan jag verkligen inte minnas att jag jobbat hårt för.  Jag hade valt samhällsprogrammet, eftersom jag redan då visste att teorier, sammanhang och språk är min bästa sida. Inte matte och naturämnen.

Jag hade ingen som helst tanke på att plugga något ”medicinskt”.

Jag var fullt inställd på jurist, sökte och kom in.

Men. Jag hade dragits med ätstörningar en period i tonåren, inte så farligt till en början. Men det blommade ut till en träningshets/anorexihärva och jag fick behandling ganska snabbt inpå. Jag insåg i detta sammanhang att jag inte skulle må bra av ett yrkesval som var just grundat på ”karriär” och prestation. När jag i samma veva träffade Joseph som pluggade till apotekare som som kunde prata sig varm och kroppen, läkemedel och sjukdomar började jag fundera på fysioterapeut (då sjukgymnast). Ett yrke som knappt ens har en karrärsstege och som har väldigt ”hands on” arbetsuppgifter tilltalade mig. Arbetsdagar som har tydlig början och slut.

En riktningsändning

Det blev en ganska abrupt omstyrning av riktning i livet. På några månader sökte jag sjukgymnastprogrammet i Göteborg och flyttade till Öckerö där Joseph bodde. Hans program fanns bara i Göteborg (apotekarutbildning med en forskningsinriktning). Ville vi bo nära varandra var det läge att jag flyttade till honom.

Jag hade aldrig gått själv hos en fysioterapeut innan jag började plugga till en. Inte heller dade jag någon bakgrund inom elitidrott eller ens lagidrott som många andra i klassen. Jag hade en problematisk relation till min egen kropp men ett hejdundrans studiehuvud.

Var jag för ung?

Med några års åldrande och yrkeserfarenhet kan jag själv tycka att jag var för ung när jag började plugga. Fördelen är nu att jag fortfarande är hyfsat ung och börjar bli rejält erfaren. =)

Hamnade i äldrevården

Mitt första jobb var på ett äldreboende, något som jag vantrivdes med enormt. De gamla var oerhört rara, men elände vilket ensamt och tungt jobb det var många gånger. Jag fick jobb inom primärvården ganska exakt ett år efter min examen och har faktiskt jobbat för samma arbetgivare, men på lite olika mottagningar, ända sedan 2009.

Kvinnohälsanischen

I primärvården där jag jobbat i 10 år möter vi normalt personer med besvär från alla olika kroppsdelar, och både kroniska och akuta besvär. Unga och gamla. Sedan Wollmar föddes 2012 har jag ju valt att nischa mig allt mer mot kvinnors hälsa och är ju också specialistfysioterapeut sedan en tid tillbaka.

Ett nytt kapitel

Jag mår väldigt bra i både kropp och psyke sedan många år, även om jag har ett fortfarande i stort har ett prestationsbaserat självförtroende. Men nu är jag också sugen på nya utmaningar!

Jag har sagt upp mig!

Det har varit en process som mognat fram under flera år. Men nu har jag startat eget, och jag har sagt upp mig. I höst kommer jag börja träffa patienter igen, men som privatpraktiker med landstingsavtal (om allt går vägen!) . Jag kommer inte jobba heltid med patientarbete utan också lägga faktiskt tid på den här bloggen, på föreläsandet, bokskrivandet och andra konsulttjänster. Jag älskar att träffa patienter, men jag älskar också det andra.

En mer rimlig belastning

Som trebarnsmamma kan jag inte driva en blogg (som ett heltidsjobb) på fritiden, jobba som fysioterapeut 100% och ta andra uppdrag på tid som inte finns. Det går inte. Jag är så glad (och lite skrajsen) över de nya utmaningarna som väntar!

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Östrogenniåver och amning

Kroppens hormonsystem är oerhört komplext, och det finns oändliga aspekter att se på amning utifrån. Jag har tidigare skrivit ett helt inlägg om oxytocin och ett inlägg som mer fokuserar på prolaktin och amning som preventivmetod.

Hur fungerar östrogen?

Östrogen är egentligen en grupp av tre olika hormon, och under en graviditet har du ungefär hundra gånger högre niåver av dessa än normalt. Normalt producerar äggstockarna östrogen, men under en graviditet sker produktionen primärt i moderkakan. Östrogen ser till att moderkakan fungerar bra och att bebisen utvecklas som den ska, men det kan också bidra till huvudvärk och ökade flytningar.

Det är också en viktig komponent i den kvinnliga reproduktionen och förser vaginas väggar med stuns och tjocklek samt lubrikation. Östrogen påverkar även sexuell lust. Östrogen är viktigt för bentätheten, och sänkningen av östrogennivåerna under amning minskar kvinnans bentäthet, men detta återhämtar sig sedan. Efter klimakterier då östrogenniåverna är kroniskt sänkta har kvinnor en ökad risk för benskörhet och benbrott.

Amning påverkar östrogennivåerna

Graviditeter innebär en stor hormonomställning i kroppen, och strax efter att barnet blivit förlöst minskar nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt. Detta ger utrymme för prolaktin – hormonet som är ansvarigt för mjölkproduktionen – att istället få stå i centrum. Under amningsperioden håller kroppen sedan prolaktinniåverna höga. Detta gör att ägglossning inte sker, och att östrogennivåerna hålls fortsatt låga.

Hur du märker av detta:

  1. Du har ingen mens. Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Om menstruationen är tillbaks så är detta tecken på att ägglossningen nyss varit, och detta är ett kvitto på att östrogennivåerna inte längre är sänkta.
  2. Sexlusten kan bli påverkad. Vissa studier har visat att föräldrar som ger sina barn ersättning återgår till sex tidigare än de som ammar, men orsaken är inte helt fastställd. Man tror att låga östrogennivåer har en del i detta.  Livsomställningen och sömnbrist kan ju påverka i minst lika stor omfattning, men detta drabbar ju ofta ammande och flaskmatande föräldrar i lika stor utsträckning.
  3. Vagina är torrare än vanligt. Östrogen bidrar normalt sett till att vagina är fuktig. Bristen på östrogen gör att slemhinnorna känns torra, och penetrerande sex kan vara obekvämt. Detta kan påverka upplevelsen och möjligheten till penetrerande sex. Om inte glidmedel räcker till kan du prata med din barnmorska. Hon kan rekommendera lokalbehandling i form av östrogenkräm.
  4. Östrogenbristen kan också ge en lokal torrhet i urinröret, vilket gör att det har svårare att sluta tätt. Detta kan göra att vissa kvinnor upplever att besvär med urinläckage upphör eller minskar när de slutar amma.

När du slutar amma återställs östrogenniåverna

Mens, ägglossning och slidans normala fuktighet kommer återvända, sexlusten kan återhämtas (även om tröttheten inte försvinner i samma trollslag). Du kan uppleva att urinläckage minskar något. De låga östrogenniåverna under amning gör också att kroppens kollagenproduktion inte är fullt så bra som vanligt. Vaginas väggar frå en skjuts i återhämtningen när östrogennivåerna kommer tillbaks till det normala. Allt detta sammantaget gör att många vårdgivare ber dig med besvär från vagina/bäckenbotten att avvakta menstruationens återkomst innan du fullt ut utvärderar ”hur slutresulatet blev” efter förlossningen. Om du slutar amma tidigt kommer kroppens egen återhämtning som bara kräver tid också fortgå. Summan av detta blir det något vaga rådet att vänta ett år efter förlossningen innan du drar för stora växlar på de besvär du upplever. Detta är dock en sanning med modifikation, för har du besvär har du också rätt att få en bra bedömning, råd och stöd.

Referens:

Hormonal Influence on the Neuromusculoskeletal System in Pregnancy

Swishdonation
Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden ovan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa.
Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!