Författare: miadfernando

Läsarfråga om ordinerat sängläge under graviditet

Läsarfråga om ordinerat sängläge under graviditet

Ordinerat sängläge under graviditet

Läsarfråga 1: Man hör ibland om gravida som blir ordinerade sängläge. Hur vanligt är det? Jag har en känsla av att det är vanligare i typ USA, stämmer det? Och varför ska kvinnan ligga till sängs?

Läsarfråga 2: Jag fick nyligen barn i v 29, utan förvarning. Det var varken havandeskapsförgiftning eller infektion, moderkakan var ok. Därmed finns det en risk att även nästa graviditet skulle bli kortare, enligt läkaren jag fick träffa för uppföljning. Jag frågade specifikt om träning och då sa hen att vid en eventuell graviditet kunde jag träna som vanligt fram till första sammandragningen och därefter inte alls. Det var också ganska troligt att det därefter skulle bli sängläge. Men det lät lite luddigt…Min fråga är nu: vet man någonting om samband mellan träning (rimlig mängd etc.) då det finns en högre risk att föda tidigt? Och finns det något sätt att förbereda kroppen på sängläge en längre tid?

Och, bonusfråga: Läkaren nämnde att det eventuellt fanns en koppling mellan att få barn tidigt och ha ”hjärtformad” livmoder, något som var ärftligt. Hur mycket varierar livmödrar i form? Och finns det annat som påverkas av formen på ens livmoder?

 

 Intressanta frågor det här!

Faktum är att det finns en svensk artikel från Läkartidningen  som tar upp ämnet. I den artikeln nämns först av allt att sängvila rekommenderats historiskt sett för ett stort antal sjukdomstillstånd – varav de allra flesta rekommendationerna reviderats kraftigt fram till modern tid. Enligt samma artikel uppges att upp emot 18 procent av alla kvinnor i USA rekommenderas sängvila någon gång under graviditeten, vilket måste skilja sig mycket mot siffrorna i Sverige. Sängläge rekommenderas kvinnor med hotande missfall, flerbörd, havandeskapsförgiftning, prematura sammandragningar med eller utan påverkan på livmoderhalsen och prematur vattenavgång.

I Sverige verkar sängvila ordineras kvinnor som drabbats prematur vattenavgång, ju tidigare i graviditeten desto större chans för ordinerad sängvila. Efter vecka 34 får de flesta igångsättning istället. Fördelarna med ordinerad sängvila är enligt artikeln i läkartidningen tveksamma, men de efterfrågar större studier på detta. Sängläge är inte enbart fördelaktigt då ökar risken för både blodpropp och ger upphov till förlorad muskelmassa. En Cochranestudie från 2014 konstaterade att evidensen för sängläge som behandling är vag och att det troligen finns fördelar med att minska på ordinerandet av detta.

Enligt en förhållandevis liten men intressant studie kan kvinnor som blivit ordinerade sängläge för att undvika risken för prematurförlossning med fördel träna vattengymnastik, utan att öka risken för förtida förlossning.

En annan studie från 2015 drar slutsatsen att det inte finns vetenskapliga belägg vare sig för eller emot sängvila för kvinnor gravida med bara ett barn som riskerar att föda för tidigt (gissar att flerbördsgraviditeter kan vara annorlunda?). Men även i denna studie efterfrågas mer forskning.

Livmoderformer

En följdfråga gällde det här med livmoderformer. Normalt ska livmodern vara päronformad, men vissa individer har en annorlunda form på sin livmoder. Förekomsten är lite oklar, eftersom många inte märker det alls. Jag hittar siffror på allt mellan en av 20 och en av 100 personer med livmoder. En av 13 som söker hjälp för infertilitet verkar ha en annorlunda form på livmodern, men det behöver inte vara synonymt att livmoderformen påverkar fertilitet eller graviditetsutfall. Hjärtformad livmoder, som frågeställaren undrar över, kallas bikornat livmoder och detta verkar var mycket ovanligt. Denna slags livmoderform kan göra det trångt för fostret på ett sätt som kan trigga igång för tidig förlossning.

Träningsprogram under ordinerat sängläge

På amerikanska sidor hittar jag flera träningsprogram för dem som fått ordinerad sängvila under graviditeten. Jag tror att det är så pass ovanligt här att det kallas in en fysioterapeut i de individuella fall som krävs, men jag vet inte.Att ha god muskelfunktion och mycket muskelmassa innan sängläget gör ju att den muskelmasseförlust som sker kanske inte påverkar din funktion så mycket.

 

Att vara rekommenderad sängläge under en graviditet bör inte innebära full inaktivitet. Inaktiviteten i sig innebära risk för ohälsa. Den motion du kan få till kan bidra till både optimera fysisk hälsa, men också hjälpa dig psykiskt. Fysisk aktivitet kommer hjälpa dig att hålla dina leder rörliga, hålla igång blodcirkulationen och minska förlusten av muskelmassa. Att hålla blodcirkulationen igång är det viktigaste för att förebygga blodproppar, och att undvika förlust av muskelmassa är viktigt på grund av föräldraskapet som väntar dig.

Gör alla övningar långsamt. Lyssna på kroppen. Dela upp träningen över dagen. Undvik att hålla andan, ta i så tungt att du nästan krystar och får sammandragningar. Doseringen vid varje övning gäller bara om du samtidigt mår bra medan du tränar. Börjar det kännas tungt kan du minska på antalet.

Bäckenbotten och bål

  • Bäckenbottenträning. Knip med bäckenbotten so matt du ska hålla in en fis och hålla in kiss. Lyft bäckenbotten något uppåt/inåt i kroppen. Ingen rörelse ska synas utanpå kroppen, du ska alltså inte lyfta rumpan eller knipa ihop insida lår. Håll ett par sekunder och släpp. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Djupandning. Håll händerna på nedre delen och på sidan av dina revben och andas djupt. Känn att revbenen expanderar i sidled när du andas. Försök få med bäckenbotten så att du kniper på utandning och släpper bäckenbotten på inandning. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Bäckentippning. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i madrassen. Tippa bäckenet så att du växlar mellan att ha en kraftig svank och en svank som är helt utplånad och pressad ner i madrassen. Gör rörelsen mjuk, det ska inte göra ont. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Knäfällning. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i madrassen. Fäll båda knäna åt höger sida, och sedan åt vänster sida. Andas långsamt medan du fäller knäna och drar upp dem igen. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.

Armar

  • Knäpp händerna i nacken och fäll ut armbågarna. Dra ihop dem igen, och sära på dem igen. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Ligg på rygg med böjda knäna och armarna längs sidorna. Spänn magens och ryggens muskler och dra ihop skulderbladen. Försök hålla kvar den spänningen medan du sträcker armarna långsamt upp över huvudet. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Knyt och spreta med händerna. Böj och sträck i armbågarna. Håll handen upp mot taket och rita en cirkel. Upprepa varje rörelse på var sida, 10 repetitioner i 3 omgångar.

Nacke/axlar

  • Dra in hakan mot bröstkorgen, frammana dubbelhakor. Rulla huvudet försiktigt åt sidorna. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.
  • Dra upp axlarna mot öronen. Rulla axlarna framåt och bakåt. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar.

Ben och fötter

  • Ligg på rygg med raka ben. Rulla fötterna först åt ena hållet 10 gånger och sedan åt andra hållet 10 gånger.
  • Ligg på rygg med raka ben. Pumpa fötterna kraftigt uppåt och nedåt. Detta ska ske minst 10 gånger i timmen!
  • Ligg på rygg med raka ben. Böj ett knä i taget och dra foten så långt in mot rumpan du kan. Sträck sedan benet så mycket att hälen lyfter lite från underlaget. Upprepa 10 repetitioner i 3 omgångar, per ben.

Kondition

Om du får sitta upp i sängen kan du promenera med fötterna i sittande, och på så sätt få en lättare konditionseffekt.

Övriga tips:

  • Gummiband som fästs i sängramen eller i något annat kan användas som ett motstånd för armarna för att röra armarna i olika riktningar. Om du får sitta upp är rodd en bra gummibandsövning
  • Om du får stå på alla fyra är katten/kon en skön övning som bibehåller rörlighet i ryggen.

 

 

Läsarfråga om coreträning

Läsarfråga om coreträning

Är coreträning bra?

”Kan du skriva om coreträning? Är det bra, hur ska man träna det osv. Jag har problem med min rygg och med bäckenbotten och tänker att coreträning vore bra (men kanske har fel) men hittar ingen coreträning som tar hänsyn till bäckenbotten. Såg att du tidigare skrev om bäckenledssmärta, vad är det, var sitter det och vad kan man göra åt det (tror att jag lider av det). Knipkulor, kan det vara ett bra komplement till knipträning? Vad ska man tänka på då? (Du kanske redan har skrivit om detta?)”

Svar

Jag har redan skrivit ganska mycket om coreträning! Kanske mest matnyttigt finns i inlägget om plankan och det om situps.

Andning och coremusklerna

Pudelns kärna: om det ”rätta sättet” att träna coremusklerna

Bålmuskler, CORE-träning och dess effekter

Transversusträning/ Plankans vara eller icke-vara

Finns det bra situps?

Du undrar ockå lite om bäckensmärta.

Graviditetsrelaterade bäckensmärtor, vad gör ont?

Smärtspiralen vid bäckensmärta

Behandling av graviditetsrelaterad bäckensmärta

Nu har jag ofta delat upp det i bäckensmärta under och efter graviditet, det finns alltså en hel kategori här på bloggen som också omfattar bäckensmärta efter graviditet.

Du frågar också om knipkulor, det har jag skrivit mer om här:

Träna med vaginala tyngder

Återkom gärna om du har följdfrågor eller inte får fullt svar på det du undrade genom länkarna!

 

Läsarfråga om hur knip ska kännas

Läsarfråga om hur ett knip ska kännas

Hur känns ett bra knip?

”Jag undrar över hur hårt ett bra knip ska kännas. Min pt som är inriktad på ”mamma-träning” tycker inte att mitt knip känns vid höftbenen och har bett mig att själv känna med ett finger. Jag tycker att det finns ett ganska tydligt knip och en (lite mindre tydlig) uppåt-rörelse men har ju inget att jämföra med. Ska det klämma åt hårt om fingret? Vad räknas som tillräckligt för att man kan anse sig återhämtad i bäckenbotten efter en förlossning?”

Jag skrev en serie inlägg om just detta med bäckenbottens funktion i höstas, vill hänvisa till dessa inlägg:

Hur kan jag uppfatta min egen bäckenbottens funktion?

Kan någon annan bedöma bäckenbotten genom magspänning

Jag vill vara oerhört tydlig:

Någon som känner på din mage KAN ALDRIG uttala sig om din bäckenbottenfunktion. Du själv ska lita allra mest på din egen bedömning av ett knip runt fingret. I serien jag länkar till ovan får du mer vägledning om hur det ska kännas.

Känn efter idag, fortsätt träna på och utvärdera sedan om någon månad.

Det viktigaste är att musklerna svarar på träning. Om de inte gör det kanske du antingen faktiskt kniper fel. Eller så är det möjligen något som inte är helt hundra i återhämtningen efter förlossningen. Jag brukar mäta enligt en 0-5 skala som jag beskriver i inläggen jag länkar till här ovan. För jag ska kunna rekommendera tyngre träning brukar jag vilja att bäckenbottenstyrkan ska var minst motsvarande en 3-4 på skalan. Vad som räknas som återhämtad efter förlossning är ju annars väldigt individuellt, men symtomfrihet vad gäller urinläckage, tyngdkänsla och ingen smärta är väl det viktigaste.

 

 

Läsarfråga om tyndkänsla

Läsarfråga om tyngdkänsla

Vad är tyngdkänsla?

”Kanske en dum fråga, men har resonerat med några vänner och vi verkar ha lite olika uppfattningar om vad tyngdkänsla faktiskt innebär/ känns. Om du hade haft möjlighet att hjälpa till att förtydliga så är vi ett gäng som sluppit en del huvudbry! 🙂”

Svar

Tyngdkänsla ÄR ett svårt begrepp. Jag brukar fråga lite olika saker:

  • Ser du att något buktar i slidan?
  • Känns det som att något buktar i slidan?
  • Blir du trött i musklerna när du står och går?
  • Känns det som att det blir svullet och tungt?
  • Känner du ”babiankänslan” som efter en vaginal förlossning?

Jag tror att olika människor menar att en eller alla av dessa kan vara tyngdkänsla. Gynekologer verkar tycka att tyngdkänsla är ett uruselt symtom som inte betyder något alls, just eftersom det kan bero på en sån himla massa olika saker.

Min alldeles egna privata tyndkänsla upplever jag vid mens, och då värker/tynger det och påminner jättemycket om just babiankänslan efter förlossning. Jag blir trött av att stå och gå, men mår bättre av att få ligga och vila.

Tyngdkänsla behöver alltså inte vara samma för alla.

Det kan vara viktigt att du själv analyserar vad det betyder för dig. En del individers tyngdkänsla är faktiskt bara mjöllksyra i trötta muskler, andras upplevelse hör ihop med ett framfall. Andras tyngdkänsla kan vara överspända muskler som liksom krampar. Jag brukar hävda att det normala är att du inte ska behöva känna av din snippa alls förutom när du typ kissar, bajsar eller är sexuellt upphetsad och en återkommande förnimmelse av tyngd är ett symtom. Dock vad det är ett symtom på vet vi egentligen inte förrän vi har analyserat det ytterligare.

Så, svaret är: troligen har både du och alla dina vänner rätt i era olika uppfattningar!

 

Läsarfråga om bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Läsarfråga om bäckensmärta och överspänd bäckenbotten

Jag tror att jag har  överspänd bäckenbotten, ska jag skippa knipövningar?

” Jag har 15 månader efter andra barnet fortfarande problem efter foglossning. Har ont över blygdbenet, på sidorna av blygdbenet, ”undertill” (bäckenbotten?) precis var insidan av låren möter bäckenbotten samt svanskotan. Kan bara gå kortare sträckor. Vad är det egentligen som gör ont i bäckenbotten där vid insidan av låren måntro? Muskler? Ligament? Där börjar det värka och kan hugga till om jag rör på mig för mycket. Där knakade det också hemskt när jag var gravid. Smärtan i svanskotan kom först efter förlossning.”

och

”För 9 månader sedan födde jag vårt första barn med ett planerat snitt (är stelop i SI-lederna och avrådes vaginal förlossning). Slapp foglossning och mådde bra under graviditeten. Allt gick bra och jag tycker att jag ”fått med mig kroppen” på att vilja börja träna igen. Jag har varit noggrann med bäckenbottenövningar och har tränat med både fysioterapeut och en pt som ska vara duktig på postpartum-träning. Men.. vareviga gång jag kniper och /eller kopplar på bäckenbottenmusklerna så får jag så infernaliskt ont i svanskotan. Jag har fått höra att detta nog ska gå över men det gör det verkligen inte. Det blir inte ens bättre. Jag tänker på min hållning och hur jag sitter för att inte belasta svanskotan men har ändå så ont. Har du någon uppfattning om vad det kan vara som ger sån smärta.”

Svar

Precis som i ett tidigare svar i den här frågeomgången vill jag till att börja med hänvisa tillbaks till en  serie om bäckensmärta efter förlossning.

20 November: Into och tips på var du kan hitta hjälp

21 November: Vad är bäckensmärta efter förlossningen egentligen?

22 November: Behandling av bäckensmärta efter förlossning

23 November: Hur avgör jag vad som är bra och dålig smärta?

24 November: Har bäckenbotten något med saken att göra?

Det här är frågor  som är svåra att svara på utan att jag själv gjort en bedömning, så det bästa svaret får du om du faktiskt bokar tid hos en fysioterapeut som kan klämma och känna på dig. Men min gissning är att bäckenbottens muskler som fäster vid svanskotan drar i den och provocerar en rörelse som ger smärta. Jag skulle därför rekommendera att du söker upp någon som gör en bedömning av din bäckenbotten. Är den generellt för spänd så kanske du överhuvudtaget inte ska knipa just nu, utan fokusera på avslappning och antiknip. Om det istället är ett problem i just svanskotan så kan bäckenbottenträning vara bra för att öka blodcirkulationen i området, men då tror jag att du ska försöka hitta en spänningsnivå som ändå känns smärtfri.

I det sista inlägget i ovan nämnda serie så skrev jag även om överspänd bäckenbotten. Om du har en överspänd bäckenbotten rekommenderar jag inte knipövningar utan istället avslappning, egenmassage och andra åtgärder. Tips på dessa hittar du här:

Egenvård vid överspänd bäckenbotten

Jag kan tyvärr inte alls svara på vilken struktur som gör ont utifrån dessa beskrivningar, det är alltid lättare att få känna själv och göra en bedömning.

Här finns läsning om smärta i svanskotan:

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan; undersökning och diagnos

Ont i svanskotan; behandling

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

 

Boka in ett besök hos en fysioterapeut är min rekommendation! Oftast hittar du bra hjälp om du ringer runt till de fysioterapimottagningar som finns i din närhet och frågar efter någon som jobbar med kvinnohälsa, bäckenbotten eller svanskotor!

 

Läsarfråga om stramande ärr

Läsarfråga om stramande ärr

Mitt kejsarsnittsärr stramar lite efter träning

”Du skrev tidigare om ärret efter kejsarsnittet (följde serien om snitt) och det var första gången jag fick veta att man ska massera ärret från efter 6-8 veckor efter snittet. Det är nu 15 månader sedan jag födde med akut snitt. Ärret är fint och läkte bra, men ena änden av ärret har ”växt fast” med underliggande vävnad och det smärtar och stramar lite efter magträning/löpning/längdskidåkning. Frågan är om det gör något att det gör ont? Vilka vävnader är det som växer ihop? Och går det att massera bort så här långt efter snittet?”

Stramande kejsarsnittsärr

Stramande ärr handlar ofta om adherenser, när de olika vävnadslagren liksom växer ihop efter exempelvis ett kejsarsnitt. Det är en del av den normala läkningen, men när när stramhet från ihoväxningen ger symtom kan det behöva behandlas. Det är en mängd olika lager som läkaren tar sig igenom för att komma in till livmodern, och några av dessa lager kan alltså växa lite samman i ärrvävnaden. Ibland är det en sammanväxning melllan huden och de strax underliggande lagren och ibland känns sammanväxningarna djupare in.

Sammanväxningar kan visa sig på olika sätt:

  • Diffus magsmärta under eller efter träning
  • Stramande känsla kring ärrområdet eller djupare in, när du sträcker dig bakåt

Små, nästan osynlig ärr har sällan mycket sammanväxningar . Ärr som är indragna, mycket utstående eller har annan mörkare färg än omkringliggande vävnad visar oftare tendenser till sammanväxningar.

Vad kan jag göra?

Du kan absolut jobba med ärrmassage litegrann varje dag, och dels försöka få huden att bli rullningsbar under fingrarna men också gå lite djupare in i magen med massagen vid behov. Enligt min erfarenhet så kan du börja när som helst. Ju längre ärret funnits desto längre tid kan det ta innan du märker resultat. Det låter inte som att du har några stora besvär, så du får väl värdera din tid. Om du tycker att besvären är värda att jobba bort kan du absolut lägga tid på att massera ärren. Ibland kan det ju dock bara räcka med tanken ”jaha, där stramar mitt kejsarsnittsärr och det är inget farligt”. För om du bara tycker att förnimmelsen är okej så är det ju inget dåligt med att ha kvar det som det är. Du kan välja att se stramandet som något positivt, som att känslan du får är en töjning/stretchning/mobilisering som faktiskt är rätt bra. Allting handlar alltså om HUR ont det gör.

 

 

Referenser:

Post-cesarean parietal scar characteristics are predictive of pelvic adhesions. A prospective cohort study
Abdominal scar characteristics as a predictor of intra-abdominal adhesions at repeat cesarean delivery.
A reliable way to predict intraabdominal adhesions at repeat cesarean delivery: scar characteristics.

 

Läsarfråga om genitala åderbråck

Läsarfråga om genitala åderbråck

Genitala åderbråck

”Jag undrar över vaginala/geniala åderbråck. Jag fick mitt 3:e barn för 3 månader sedan. Allt gick, precis som tidigare, snabbt och komplikationsfritt. Efteråt har jag däremot upplevt som en tyngdkänsla samt dov smärta i blygdläpparna (inga symptom från vaginalöppningen). Värst var det de första två månaderna, sen lättade värken. Kan dock märka att den återkommer efter ökat buktryck (ex magaktiveringsträning). När jag tittar ser jag inget särskilt avvikande men kanske att kärlen syns tydligare. Min tanke är därför att besvären berott på geniala åderbråck. Försökt hitta info på nätet men hittar inte särskilt mycket. Om ni har tid och lust skulle jag gärna vilja veta lite mer om genitala åderbråck – hur vanligt är det? Vilka symptom kan de ge? Prognos? Något man ska undvika för att inte förvärra besvären? Behandlingsmöjligheter och utfall av dessa?”

Vad är åderbråck?

Åderbråck består av svullna vener som buktar ut nära huden. De ser blålila ut när de finns under vanlig hud. Hemorrojder är en slags anala åderbråck. Åderbråck kan vara helt symtomfria, men de kan också ge en tyngande och värkande känsla. Huden runt omkring kan ibland klia eller bränna. Symtomen ökar oftast allt eftersom dagen går. Många i´får sina första åderbråck i samband med graviditeter, och de som finns kan också förvärras. Allt eftersom livmodern växer ökar trycket mot den stora venen som kallas inferior vena cava, och då ökar trycket generellt i benens vener.

Vener är de blodkärl som transporterar syrefattigt blod tillbaka till hjärtat, och venerna jobbar mot tyngdlagen. När du är gravid ökar den totala blodvolymen, vilket också kan belasta vensystemet något extra. Förekomsten av åderbråck är ärftlig, och de är vanligare hos kvinnor än hos män. Förekomsten verkar öka ju fler graviditeter du har, med åldern och om du är överviktig samt om du står mycket.

Går åderbråck att förebygga eller behandla under graviditet?

  • Konditionsträning som ökar kroppens blodcirkulation kan förebygga eller minimera åderbråcken.
  • Viktuppgången under graviditeten verkar höra ihop med förekomsten, så om du har haft stora besvär kan du möjligen behöva tänka över möjligheterna att hålla viktuppgången inom ett optimalt spann.
  • Håll fötterna högt när du vilar. Undvik att sitta med benen i kors för länge.
  • Sov på vänster sida för att ge maximalt utrymme för blodkärlen på höger sida i magen.
  • Använd stödstrumpor eller stödstrumpbyxor.

Är det farligt med åderbråck?

Åderbråck kan vara irriterande och ibland göra ont, men de är ofarliga. En liten andel av alla som har åderbråck kan också få små blodproppar i de ytliga kärlen på benen. Dessa är vårdkrävande, men inte farliga. Dessa är inte att missta för DVT, djup ventrombos, som är en annan venåkomma som ökar i förekomst under graviditet (1 av 1000 drabbas). Djup ventrombos ger en plötslig smärta och svullnad i benet och du kan ibland samtidigt ha feber. Då ska du söka vård direkt.

Hur blir jag av med mina åderbråck?

De flesta åderbråck försvinner och minskar de första månaderna efter graviditeten, men ibland tar det naturligtvis länge. För vissa försvinner de aldrig, detta är troligare om du fött många barn. För att underlätta återhämtningen kan du fortsätta att använda stödstrumpor elelr stödstrumpbyxor, undvika långvarigt sittande eller stående och hålla benen högt när du får tillfälle.

Vaginala/genitala åderbråck då?

Genitala åderbråck är bråck i småvener i de inre och yttre blygdläpparna, och det drabbar upp emot 10 % av alla gravida kvinnor. De uppstår oftast under andra och tredje trimestern. De uppstår som andra åderbråck oftast under graviditet och hör ihop med ökningen av blodvolymen och en förändring i det venösa återflödet. Som med andra åderbråck ger de ibland inga besvär alls, medan andra får en känsla av tyngd och utfyllnad i vulva. Långvarigt stående, träning och sex kan förvärra känslan. Sex ökar ju som bekant blodflödet i området.

Det finns inga stödstrumpor för vulvor, tyvärr. Råden blir därför:

  • att byta ställning
  • att undvika långvarigt stående
  • att simma som träningsform
  • att ligga med höfterna upp då och då för att öka återflödet till hjärtat från bäckenområdet.
  • Ibland kan också kyla minska obehaget, så att frysa ner bindor med någon matsked vatten i (sådana som de ofta har som smärtlindring på BB) kan vara en bra idé.

Genitala åderbråck och förlossningar

De ska inte påverka förlossningsutfallet alls, om jag har förstått det rätt. Eftersom det venösa återflödet är rätt långsamt så blir blödningar i detta området förhållandevis lättkontrollerade.

Kommer åderbråcken försvinna efter förlossningen?

De flesta genitala åderbråck försvinner spontant inom 6 veckor-4 månader  efter förlossningen. Ju fler graviditeter du genomgått desto mindre sannolikt är det att de försvinner helt.

Läsarens frågor

Jag tror att snäll och successivt ökad generell konditionsträning och att undvika långvarigt stående kan vara en del av din återhämtning. Tyngd och trötthet kring vagina/vulva /bäckenbotten kan ju dock bero på flera andra saker, så om besvären inte går över rekommenderar jag dig att uppsöka en vårdgivare.

 

Läsarfråga om snabb förlossning

Läsarfråga om snabb förlossning

Kan en snabb förlossning bero på en svag bäckenbotten?

”Jag undrar om en snabb förlossning kan bero på en svag bäckenbotten? Mitt första barn föddes 5 timmar efter att första värken kom och barn nummer två kom 50 minuter efter första värken. Detta  resulterade i att han föddes hemma, tack och lov var sambon oxå hemma! Fick i efterhand höra att det lät som om jag hade en svag bäckenbotten med tanke på hur fort det hade gått.”

Hej och svar!

Det är en komplicerad fråga! Vilken historia du har, skönt att höra att det gick bra. Det finns inget vetenskapligt stöd för påståendet om att det motsatta skulle finnas – alltså att en stark bäckenbotten skulle göra den förlossning länge. Det finns möjligen något litet stöd för att en välkontrollerad bäckenbotten kan påskynda en förlossning. Ingen vet riktigt varför så där riktigt snabba förlossningar sker. I vissa fall verkar snabba förlossningar höra ihop med högt blodtryck, att bebisen är liten för sin graviditetsvecka eller då moderkakan börjar lossna spontant innan själva förlossningen. Något samband kan också finnas med snabba förlossningar och fertilitetsbehandlingar, men jag har inte riktigt förstått det sambandet. Om livmodern har ovanligt kraftfulla och verksamma kontraktioner kan förlossningsarbetet också gå snabbare än annars. Om kvinnan inte känner smärtan riktigt på grund av olika orsaker kan också förlossningen upplevas som väldigt kort.

Omföderskor

Generellt sett så har ju omföderskor en snabbare förlossning andra gången. Det kan ju delvis förklaras med att vävnaderna redan gått igenom samma trauma en gång, och redan är lite utsträckta. Jag tror personligen inte att bäckenbottens styrka har så mycket med förlossningen att göra. De krafter som alla vävnader utsätts för är liksom övervinnande vilken styrka som bäckenbotten än skulle kunna uppbåda. Däremot är ju liksom konsistensen på muskler och stödjevävnad en påverkansfaktor, men detta behöver inte vara synonymt med styrkan. Mer om detta med bäckenbottens grundtonus kan du läsa i det här inlägget. 

Svamligt svar, kanske

Om du vet med dig att du tidigare haft symtom på en svag bäckenbotten så kan det möjligen vara en del i förklaringen till dina snabba förlossningar. Jag har svårt att tro att det skulle vara enda anledningen.

 

 

 

Menskoppar och buktande slidväggar

Menskoppar och buktande slidväggar

Läsarfråga om buktande slidväggar och menskopp

”Jag undrar hur försvagningar i slidan kan påverka möjligheten att använda tex menskopp, Jag upplever själv att menskoppen nu 5 månader efter 4e förlossningen bara vill ramla ut och har besvär med att få bajsa normalt  men barnmorskan besiktigade utan anmärkning vid efterkontrollen. Jag undrar även om försvagningar mot ändtarmen överlag. Jag har försökt leta information men hittar inget. Gärna träningstips också. ”

Svar

Utifrån din fråga kan jag ju naturligtvis inte diagnostisera dig, och det är ju absolut rimligast att vi både lyssnar på din barnmorska. Men när du frågar om försvagningar i slidan bak mot ändtarmen är min närmsta association rectocele. Om detta har jag skrivit mer här, här och här. Jag har även förklarat en del om utrymmet mellan ändtarm och slida här. Vad gäller träning har jag skrivit supermycket, mycket finns samlat här. Får du följdfrågor efter att ha läst vidare, ställ dem gärna!

Menskoppar och buktande slidväggar

Menskoppar kan i min mening vara ett ganska bra tillfälligt stöd för mindre buktningar av slidväggarna (cycstocele/rectocele). Speciellt de lite stelare kopparna kan faktiskt skapa ett gott stöd för vaginas väggar. Kanske använder du en för mjuk eller för liten menskopp? Är det samma som du använde innan du fick barn kan så absolut vara fallet.
Det är svårt att ge enkla svar om menskoppar, eftersom det finns så många olika varianter av bredd, höjd, hårdhet, material etc. Om du har ett kortare avstånd mellan vaginalöppningen och cervix kan du kolla efter en kortare kopp. Det viktigaste vad gäller kopp och buktande slidväggar kan vara att lära att få bort vakumet och ta ut koppen utan att krysta hårt och mycket. Om du har svårt att få ut koppen kan det vara bra att köpa en variant med lite längre pinne, och kanske också en liten knopp att dra i.

Hoppas detta svar var åtminstone lite vägledande. Berätta gärna hur det går! 

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

Läsarfråga om skadad svanskota vid förlossning

 

”Födde min dotter för 9 månader sedan och misstänker att jag fick en fraktur på svanskotan i och med förlossningen. Om jag skulle bli gravid igen, vet du hur stora riskerna är för ytterligare en fraktur vid eventuellt nästa förlossning?”

Svar

Min uppfattning är att det oftare handlar om förlossningspositionen, barnets storlek och själva utdrivningsförloppet  än om en viss individuell benägenhet att skada svanskotan under förlossningen. Jag har letat men inte hittat någon forskning som varken stödjer eller förkastar möjligheten att risken skulle vara lika stor eller ökad för ytterligare en fraktur efter förlossning. När jag läser i olika forum och från andra informationskällor verkar påståendet att risken för en återkommande skada vara vedertagen. Däremot så kan du med all sannolikhet få bättre vård/smärtlindring om det skulle hända igen, eftersom du säkerligen skulle känna igen symtomen och vara tillräckligt erfaren för att kunna begära adekvat smärtlindring etc. (Tyvärr är det lite så, att de som vet att fråga om hjälp får bäst hjälp…). Ganska dåligt svar alltså, men vi tar det från början!

Hur skadas svanskotan under en förlossning?

Svanskotan är ryggradens absoluta slut och består av några kotor som är allt mer avtagande i storlek. De flesta av kotorna sitter ihop, men svanskotan kan ha en eller flera små leder. I svanskotan fäster också flera muskler från bäcken/bäckenbottenregionen samt många ligament. När bebisen passerar genom födelsekanalen kan svanskotan stukas, luxeras eller till och med brytas. Benbrotten i svanskotan är sällsynta, men när det hörs ett ljudligt knakade/kraschande från svanskotan så är detta en signalen om att något händer. Risken för en skada på svanskotan ökar om bebisen är väldigt stor eller om ditt bäcken är smalt inuti. Svanskotans egen form och rörlighet spelar också roll.

Behandlingen

Behandlingen omfattar oftast vila och smärtlindring via is för att minska svullnad och smärta. Smärtlindrande läkemedel brukar också vara rekommenderat, detta ska du i så fall få förskrivet av läkaren på BB. I liggande brukar det vara bekvämast att ligga på sida. I sittande brukar svanskotan må bäst av att avslastas. Vi brukar rekommendera en handduk rullad som ett U med öppningen baktill på stolen, eller en nackkudde med små mikokulor att sitta på. Du brukar också känna av att besvären förvärras vid förstoppning, varför det är extra viktigt att hålla avföringen mjuk och smidig. Om detta kan du få anpassade råd på BB.

Hur lång tid tar det?

Själva benbrottet, luxationen eller stukningen brukar läka ut på 2-8 veckor. Däremot kan smärtan sitta i mycket längre än så, ofta hör detta ihop med en smärtreaktion och överspänning i bäckenbotten. Om du behöver hjälp rekommenderas du att söka hjälp hos en fysioterapeut som antingen jobbar med svankotor eller bäckenbotten, eller helst både och.

Vid kommande förlossningar då?

Redan när du blir gravid kan det vara bra att ta upp svanskoteproblemet med din barnmorska. Då kan ni redan tidigt börja diskutera förlossningssätt och hur du själv känner inför det som komma skall. Om du fick en stor bebis senast kan det finnas anledning att följa tillväxten något extra denna gång, för att minska risken för en ny skada hos dig. Om det blir tal om en vaginal förlossning kan du också undvika de förlossningsställningar som innebär att du ligger på din rumpa/rygg. Dessa ökar sannolikheten för tryck mot svanskotan när bebisen passerar. Barnmorskan kan guida dig till andra lämpliga positioner.

Stort grattis till 9-månadersbebisen! Jag hoppas innerligt att din svanskota inte hindrar dig från att skaffa syskon! 

 

I tre inlägg har jag tidigare skrivit om svanskotesmärta:

Ont i svanskotan efter förlossning

Ont i svanskotan; undersökning och diagnos

Ont i svanskotan; behandling