Författare: miadfernando

Läsarberättelse om partners psykiska ohälsa

”Min man är sjuk i huvudet”

Vi var en helt vanlig familj med en son på ett och ett halvt. Jag, gravid med vårt andra barn.

Min man är sjuk. Sjuk i huvudet. Så sa jag faktiskt till min chef på det nya jobbet, då jag satt gråtandes på hans kontor och precis hade fått ett samtal av min mamma som ber mig komma hem så snabbt jag kan.

Partner med psykoser

Min man får psykoser och vaknar på nätterna av ångest. Jag är trött och varje dag när jag kör hem från jobbet så gråter jag. Fasar för att möta min man. Är rädd att han är ännu sämre sen morgonen. Vi hamnar på psykakuten. Där sitter vi i väntrummet, jag med min stora mage och min man som bara stirrar ner i golvet. Min man skrivs in. De ska ge honom elchocker. Jag åker därifrån med en jätteklump i mitt bröst, vad har jag gjort? Jag känner mig som världens svikare, som den sämsta frun någonsin. Undrar när jag får träffa honom igen. Undrar vad för mediciner han ska få, vilka biverkningar de kommer ge. Undrar vad vår son ska känna när pappa inte är hemma längre. Undrar vem som ska vara mitt stöd vid den kommande förlossningen. Hemma gråter jag, men känner mig ändå lättad på nåt vis.

Min svärmor kommer på besök, hon kan inte förstå att hennes son är så sjuk. Efter några dagar besöker vi min man, vi möts i ett besöksrum. När han kommer in i sina sjukhuskläder ser han för bedrövlig ut. Han är blek och tittar ner i golvet. Vi pratar lite granna och under den timman vi är där tittar han inte ens på vår son. Det gör så ont i mig.

Sent i graviditeten

Veckorna går, jag är gravid i v 36 och är hos barnmorskan. Hon mäter magen och den växer som den ska men bebisen ligger på tvären. Hon ringer genast och bokar en tid till mig för ett vändningsförsök till veckan därpå. Min storasyster tar semester för att följa med som mitt stöd under vändningsförsöket. Det ska ske på samma sjukhus som min man är inskriven på så vi hämtar upp honom eftersom han också vill vara med.

Vändningsförsök

Jag skrivs in och det tas ett ctg som visar sig vara normalt. Jag får bricanyl intravenöst och vändnigen görs. Det gör ont och jag mår dåligt. Läkaren sa att bebisen vände sig rätt men jag skulle ligga kvar ett litet tag så att de kunde sätta ctg igen. De hissade ner huvudändan på sängen igen och det svartnar för mina ögon och jag ser blixtar. Jag blir alldeles yr och får svårt att andas. Jag ber dem hissa upp mitt huvud igen, men de kan inte få på ctg bandet då så jag får ligga kvar. Det är alldeles svart för mina ögon, men hör dem prata runtom mig. De pratar upprört. De hittar inga hjärtljud. De sa att de måste ta ut den. Att de hade larmat och att de skulle iväg med mig på en gång. Jag hör min syster fråga om hon och min man får följa med. Men det får de inte. Då grät jag. Jag oroande mig så för min man, trodde inte att han skulle klara mer nu när han är så sjuk.

Akutsnitt

Själv kändes det som om jag skulle dö. Och de få metrarna de rullade mig till operationsrummet upprepade jag bara ”åh gud, åh gud” om och om igen, medan tårarna rann. En mansröst bad mig öppna munnen för att svälja något som skulle smaka bittert. Jag fick hjälpa dem att flytta över mig till operationsbordet. De drog ner mina byxor och trosor, och jag minns att jag hann tänka att det var lite pinsamt samtidigt som jag tänkte att de har ju sett det här förr. De tvättade min mage och det kändes kallt. Sedan minns jag inget mer.

Jag sövdes.

När jag vaknade upp var det ljust i rummet och det kom in en sköterska. Jag frågade hur det gått. Jag visste nog innerst inne att han levde ändå. Hon sa att bebisen är med pappan i rummet intill. Sedan kommer kom min man in med vår son och även min syster. Jag fick min son bredvid mig på sängen, han var så liten och söt. Jag minns att min man grät och att min syster såg glad och lycklig ut. Hon tog en bild på oss tre. Min syster sa hejdå och åkte för att ta hand om vår andra son. Jag flyttades till BB och min man fick vara med oss där några timmar tills en sköterska kom och hämtade ner honom till hans avdelning.

Efter snittet

Jag hade väldigt ont efter kejsarsnittet och fick en morfintablett. Barnmorskan som var med på vändningsförsöket kom upp till rummet innan hon gick av sitt pass. Hon sa att de inte visste varför bebisens hjärtljud inte gick upp efter vändningen. Han intuberades några gånger och återhämtade sig ganska snabbt och fick sina 10or på apgar efter några minuter. Det var ett urakut kejsarsnitt och väldigt få vändningsförsök slutar på detta viset. De hade själva inte varit med om det förut men hört om andra.

Länge på BB

Jag stannade på BB längre än planerat för att min man skulle få en chans att träffa sitt barn. Men jag avskydde att vara där. Min man var så jobbig. Han var oerhört kärleksfull, men jag skämdes för saker han sa och gjorde. Jag och bebisen skrevs ut efter 4 nätter. Min man ville också bli utskriven från sin avdelning, och jag skämdes när jag sa till hans läkare att jag inte ville att min man skulle följa med mig hem. Att jag inte orkade ta hand om honom också. Jag grät. Jag ville bara att min man skulle bli som vanligt igen.

Fick hjälp hemma

De två första veckorna hemma fick jag hjälp av min andra syster och min svägerska för att ta hand om vårt andra barn och hjälpa mig i vardagen. Jag hade ont i såret och orkade inte gå så långt eller bära så mycket.

Maken kom hem men som ett tomt skal?

Min man kom hem till slut. Han mådde bättre. Men hela sommaren gick och jag kunde inte ha ett normalt samtal med honom. Jag visste inte hur mycket han skulle orka med eller om något jag sa skulle få honom att må sämre igen. Jag vågade inte lämna barnen med honom, jag litade inte på att han skulle klara av dem. Att ens trygga famn här i livet försvann. Det var som att leva med ett tomt skal. Ett tyst skal som satt mittemot mig och åt middag, som inte såg mig men log emot mig ibland. Jag blev arg på honom också. Förbannad över hans ältande. Att han inte förstod. Arg på honom för att han inte blev frisk. Känslan när han försvann in i sig själv gjorde mig alldeles kall. Och den lilla lycka jag kände när jag såg han komma tillbaka till mig igen. Rädslan för att nästa morgon han vaknade måste jag titta in i hans tomma skal igen. Hjälplösheten över att inte veta vad det är för fel på honom.

En gång sa jag att han var dum i huvudet. Jag ångrade det i samma sekund som det slank ur min mun. Jag visste ju att han var sjuk. Han kunde inte hjälpa att han var som han var.

Ingen bebisbubbla

Det känns som om jag måste vara tacksam över att vår son lever och mår bra, det är jag ju såklart men jag kan inte tillåta mig själv att känna att det var jävligt jobbigt då han föddes och min man var så sjuk. Jag har inte haft någon att dela mina känslor med. Min man minns inget från dagen då vår son föddes. Det är en stor sorg för oss båda. Någon lycklig bebisbubbla fanns inte.

Egen samtalskontakt

Några månader efter kejsarnittet fick jag träffa en psykolog. Det var en sån lättnad att äntligen få prata med någon. Kunna säga precis hur jag känner och hur jag mår. Berätta om alla mina tvivel och sånt jag oroar mig för. Få vräka ur mig all ilska jag samlat på mig. Mest handlade samtalen om min man och hur vi skulle gå vidare. Sekundärt handlade det om själva kejsarnittet, som skapat en dödsångest hos mig. Denna skulle följa mig långt senare och ge mig panikångestattacker.

Jag var ständigt orolig för att min man skulle bli dålig igen. Trots att min man faktiskt mått bra en längre tid nu. Jag var alltid på min vakt och minsta förändring i min mans ansikte eller något konstigt han sa kunde få mig att tro att han skulle bli sjuk igen.

Ett tredje barn!

Tiden gick, vi flyttade till ett hus närmare min familj. Hjälpen vi fått av dem var oumbärlig. Jag ville vara nära dem ifall något händer igen.

Tre år senare blir jag gravid igen. Min oro kom tillbaka. Rädd att min man ska bli sjuk igen, rädd för att barnet inte ska vända sig. Förlossningen närmar sig, jag mår bra, min man mår bra. Barnet ligger i tvärläge. Jag säger att jag vägrar vändningsförsök och förklarar varför. Får full förståelse av min barnmorska. Till slut vänder sig mitt barn på egen hand. Vi får en snabb, smärtsam men fin förlossning. Det var en sån lycka att få vara helt närvarande, med min man som det bästa stöd vid min sida.

Tiden läker inte alla sår?

Jag träffade en psykolog igen, för att kunna lägga min mans sjuktid bakom mig. Han som gått vidare för länge sen. Jag behövde bara bestämma mig för att lämna min oro för nu var min man frisk, det var bara jag som inte förstått det.

Det har snart gått fem år sedan min man blev sjuk. Han var riktigt dålig i tre månader, tog mediciner i ytterligare tre månader. Han blev hela tiden bättre och bättre. Men det tog ändå flera år för mig att inse att han faktiskt blev bättre och till slut helt frisk. Han har inte fått några återfall men också lärt sig att leva sitt liv annorlunda.

Det som hjälpt mig

Det som hjälpt mig, förutom kontakt med psykolog har varit att då och då ta en titt i backspegeln. Då har jag sett att vår tillvaro förändrats. Det har hela tiden blivit lite lättare och min man blivit friskare.

Vi har valt att öppet prata om hans sjukdomstid då psykisk ohälsa fortfarande inte är accepterat i vårt samhälle, men ändock den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Jag hade önskat att jag inte behövt att skämmas där och då för min man bara för att han var sjuk.

/For better or for worse. In sickness and in health…

Ergonomiska råd för dig som är gravid

Ergonomiska råd för dig som är gravid

Ergonomiska råd för dig som gravid

Du som är gravid kommer upptäcka att den växande magen förändrar hur du kan utföra de mest vardagliga aktiviteter. Att böja dig ner för att knyta skorna kommer bli tufft med tiden. Så småningom kommer du att märka att magen är i vägen för att sitta som du brukar vid datorn. Magens tillväxt, uppmjukningen i lederna och de hållningsförändringar som allt detta medför kommer ge dig en ergonomisk utmaning.

Du kommer märka att det krävs mer av musklerna får att hålla dig i en bra position. För att undvika smärta kan du följa dessa råd:

  • Ta frekventa små pauser genom att ställa dig upp och röra igång dig lite. Det håller igång blodcirkulationen och minskar svullnaden i benen.
  • Se till att din arbetsstol förser dig med tillräckligt bra ländryggsstöd. Om det stolen inte har räcker kan du kanske köpa en ländryggsrulle (googla!).
  • Se över om du behöver ändra höjden på skrivbordet för att komma så nära som möjligt utan att krocka med magen.
  • Om du har ett bord som du kan höja till stående arbetshöjd, växla. Flera korta stunder är bättre än en jättelång.

Graviditet och lyft

Om du har ett arbete som innebär tunga lyft kan du behöva be din chef om hjälp att få andra arbetsuppgifter. Går inte detta och ditt arbete anses olämpligt för dig som är gravid kan du ansöka om graviditetspenning. Läs mer på försäkringskassans hemsida och fråga din chef om hjälp.

Tunga lyft i arbetet kan påverka den gravida kvinnan på en rad olika sätt. Forskningen visar att frekventa lyft i arbetet ökar för smärtor och besvär. Man har tidigare trott att lyft också haft potential att påverka fostret och dess tillväxt. De flesta studier som påvisat ett sådant samband har dock skett i utvecklingsländer, och där kan nutrion istället vara den påverkande faktorn. Samma samband har nämligen inte påvisats i en dansk studie. Tunga lyft i arbetet i tidig graviditet har tidigare ansett påverka risken för missfall, men så verkar inte heller vara fallet. Magen kommer däremot göra att hävstången för tunga lyft blir lite annorlunda och den hormonella leduppmjukningen som sker kan också påverka stabiliteten kring lyften. Tunga lyft i arbetet verkar också höra ihop med ländryggs eller bäckensmärta under graviditet.

Finns tyvärr inga tydliga riktlinjer

Tidigare amerikanska riktlinjer har tillåtit repetitiva på upp emot 10 kg och enstaka lyft upp emot 24 kg fram till tredje trimestern. Nuförtiden är rekommendationen istället att göra en individuell bedömning av kvinnans hälsa och de lyft hon har att utföra.  Man menar ändå att det finns fog för att minimera antalet tunga lyft. Lyften bör vara optimala, det viss säga med tvåhandsgrepp, nära kroppen och utan vridning. Om arbetet innbära att lyfta från golvet, över huvudet eller långt ifrån kroppen innebär att arbetet bör omfördelas.

Det finns inte tillräckligt mycket forskning på lyft och gravida för att kunna ge generella råd som passar alla.

Utifrån det jag kunnat läsa mig till finns dessa råd, baserade på studier. Gravida bör efter graviditetsvecka 20 undvika följande lyft i arbetet:

  • Enkelsidiga lyft
  • Lättare lyft mer än 8 timmar per dag
  • Lyft av instabil karaktär
  • Lyft från golv där händerna går nedanför halva smalbenet
  • Lyft över huvudhöjd
  • Lyft över 10 kg 10 gånger om dagen
  • Lyft över 20 kg

Mitt kanske bästa tips

Den här övningar som jag brukar kalla ”svankpress mot vägg” är en av de övningar som jag upplevt att de flesta gravida klarar av och upplever som skön. Det är ett tips att ha den som en pausgympa-övning. Testa nästa gång du går på toaletten, använd dörren och pressa svanken lätt mot väggen.

Har du några egna tips eller erfarenheter av ergonomiska utmaningar under graviditet? Berätta!

Referenser:

 

Vill du delta i en studie om kroppsuppfattning?

BakingBabies hjälper till att efterlysa: 

Vill du delta i en studie om kroppsuppfattning?

Dagens kroppsideal är långt ifrån hur de flesta av oss ser ut och något som bidrar till både missnöje och psykisk ohälsa.

Vi vet också att det finns vissa könsskillnader, men mycket av kunskapen bygger på ett gammalt binärt perspektiv på kön.

Vi vill förstå hur man upplever och föreställer sig sin kropp, samt vad är idealet från ens eget och andras perspektiv. Vi behöver mer kunskap för att förstå missnöjet och hitta strategier för att motverka och förebygga det.

Vill du vara med och hjälpa oss?

  • För deltagande krävs att du är vuxen (18 år och äldre).
  • Det tar ca 40 minuter att gå igenom studien via Internet och de flesta tycker att det är intressant och givande.
  • Du är också välkommen att ta del av resultaten som vi publicerar offentligt när vi har sammanställt data på gruppnivå.
  • Deltagande är anonymt, vi samlar inga identifierande uppgifter och vi raderar även IP numret.
  • Om du vill delta kan du klicka på den här länken.

 

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till oss.

  • Anastasia Listova, Psykologikandidat Karolinska institutet: anastasia.listova@stud.ki.se
  • Emma Pereira Bastos, Psykologikandidat Karolinska institutet: emma.pereira.bastos@stud.ki.se
  • Ata Ghaderi, Professor, psykolog Karolinska institutet: 08-524 832 48, ata.ghaderi@ki.se

 

Mobilergonomi

Mobilergonomi

Vi börjar med en gång!

Medan du läser det här: Sträck på dig! Skrolla ner med pekfingret!

Mobilanvändning kan skapa smärtor i nacke, handled eller tummar. Idag kommer tips för att undvika detta! Varje dag tillbringar du troligen mellan 2 och fyra timmar med att ha huvudet framåtböjt för att läsa på din mobil eller andra skärmar. Detta troligen utanför ditt eventuella vanliga skärmarbete. Det blir tillsammans rätt mycket spänning och ansträngning i din nacke. Ryggraden är inte anpassad för att hållas statiskt i framåtböjd position, inte ens i nacken.

Can’t live with them, cant live without them

Vi kan inte leva utan våra telefoner. Men de är inte heller helt oskyldiga när det kommer till att ge oss smärtor och besvär. En sådan liten grej, kan den verkligen bidra till en belastningssmärta? Japp! Det handlar kanske inte om kraften vi lägger ner i rörelserna, men om upprepningen av dem. Framförallt våra tummar är inte helt anpassade till att göra upprepade rörelser över lång tid, på en sådan liten yta som en mobiltelefon.

Tips för att skona nacken när du använder mobilen:

  • Håll upp mobilen i ögonhöjd när du läser! Ingen gör så. Det ser lite töntigt ut. Men ergonomiskt är det sååå mycket bättre. Om du håller upp mobilen i ögonhöjd när du kollar på den kommer kroppen liksom säga ifrån med muskeltrötthet i axeln – en bra påminnelse om hur länge du håller den statiska positionen.
  • En drastisk åtgärd för dig som har ont i nacken ofta – släng alla spel och helst alla sociala medieappar från mobilen under en period när du samtidigt försöker bli av med smärtan genom rehabträning. Försök att stå vid en dator när du vill facebooka och läsa dina favoritbloggar.
  • Variera mellan tummen och andra fingrar när du skriver, scrollar och swipar.
  • Undvik att skriva med samma hand som du håller telefonen i.
  • Håll i mobilen med raka handeleder och ett neutralt grepp. Ett neutralt grepp är ungefär det som du har när du sträcker fram din hand för att ta emot något som blir sträckt till dig. . Om du håller din mobiltelefon med böjd handled får dina fingrar och din tumme ett svårare arbete än om du håller med en rak handled.
  • Undvikt alltid att titta neråt och runda axlarna och håll inte mobilen längre än brösthöjd.

 

Några ytterligare tips för att minska risken för belastningssmärtor i tummen:

  • Tala in meddelande istället för skriv dem
  • Använd fler emoijis och färre ord.

wpid-wp-1411758602949.jpeg

Såhär fina skenor fick jag ha i några månader medan jag var föräldraledig med Wilfred (Argfred på bilden) eftersom jag kombinerade amning, frekventa lyft av barn och ett öäääändligt mobilpillande på ett liiiite för intensivt sätt. Aj! 

En fråga från kollegor på smärtrehab

En fråga från kollegor på smärtrehab

Som vårdgivare inom vårdvalet tror jag inte att jag har rätt att ”ta ställning” eller tipsa specifikt om vissa vårdgivare, men idag skulle jag vilja lyfta ett bra ämne. Under hösten fick jag kontakt med två kollegor, en fysioterapeut och en psykolog. De jobbar på en Smärtrehab-enhet i Stockholm, och hade hade ett intresse för att kunna nischa sin rehabverksamhet för personer med långvarig bäckensmärta och långvariga gynekologiska smärtbesvär. De är inte helt hundra klara med sitt upplägg än, men jag ser detta som SÅÅÅÅ behövligt.

Smärtrehab

Smärtrehab är en slags sammansatt och flerprofessionell rehabprogram som riktar sig till personer med långvariga smärtbesvär, där tidigare insatser inte gett önskvärt resultat. Du behöver en remiss för att komma till en sådan enhet. Det går att göra en egenremiss. Den som blir aktuell för program kommer att träffa både läkare, psykolog och fysioterapeut. Ibland har patienterna även kontakt med arbetsterapeut och friskvårdare.

Det speciella med rehabprogram som dessa är att du har tillgång till flera olika professioner under en längre tid, ca 3-4 månader på ungefär halvtid. Man kan erbjudas anpassad träning, instruktion av fysioterapeut på gym,KBT eller ACT-behandlingsgrupper, föreläsningar, avslappningsgrupper och individuella besök hos de olika professionerna.

Kollegorna undrar

Du som har långvariga smärtor från bäckenet eller underlivet:

  • Vilka insatser inom vården har varit hjälpsamma?
  • Vad har du saknat?
  • Vad hade du behövt mer av?

Ta chansen att ge lite viktig input till vårdgivare som vill utveckla sin verksamhet till att bli bästa möjliga! 

Bli först med att köpa vår bok!

Köp ”Mammaroll och Snippkontroll” innan den ens finns i butik!

Det här är ett reklaminlägg om vår bok!

”Vad händer med kroppen efter en förlossning?

Detta är ett ämne många nyblivna mammor behöver och vill prata om. Många känner sig oroliga och osäkra, vad har hänt med min kropp egentligen? Man vet inte vart man ska vända sig och vad som är normalt eller inte. Mitt upp i alla de där funderingarna ska man ta hand om ett nytt litet liv och hela ens tillvaro har liksom gjort en kullerbytta. Det är lätt att känna sig ensam. Man ser på sociala medier hur ”alla andra” klarar allt galant. Inte en enda verkar ju ha ont i rumpan eller ett icke-existerande sexliv!

Vissa är jättebra på att ställa frågor, kräva hjälp, lyfta tankar och oro. En del är mindre bra på det, kanske är den här boken allra mest för dem. För de som bara vill veta lite mer om kroppen efter en graviditet och en förlossning. Som vill ha svar på sina undringar om det här verkligen är ”normalt”. Hur känns ett begynnande framfall? Hur ska min snippa se ut? Ska jag verkligen kissa på mig varje gång jag nyser? Hur mycket hemorrojder man stå ut med? Kommer jag någonsin vilja ha sex igen?”

Svaren finns i vår bok! 

Nu kan du förbeställa boken! Dessutom får du den billigare än i butik! Du köper den för 150 kronor plus 39 kronor i frakt. I bokhandeln kostar den över 200 kronor. Skriv ett mejl med namn, adress och telefonnummer till mamma@fritanke.se för att beställa. Böckerna levereras med faktura, och borde komma fram inom 5 arbetsdagar.

Kom och köööp! 

 

Sömnergonomi

Sömnergonomi

Har du ont i kroppen när du vaknar?

Det finns en rad olika orsaker till detta. En del patienter jag träffar har så mycket nattvak och stressorer i livet att deras kroppar har svårt att slappna av, även nattetid. En del smärtor har dock direkt samband med sovställning, säng och kudde. Med rätt stöd och position kan kroppen slappna av och få så mycket återhämtning som möjligt.

Känner du dig stel när du vaknar?

En del stelhet hör ihop med inflammationsreaktioner i den aktuella vävnaden. Annan stelhet Kan bero på att muskler, leder och ledband hamnat i ett läge där de varit spända eller utsträckta under längre tid. När de inte kunnat återställas till sin vilolängd under natten kan förnimmelsen bli en stelhet. Om du har ont i nacken eller huvudvärk när du vaknar behöver du kanske se över din kudde eller din sovposition.

wpid-20140730_063147_1.jpg

Kuddens funktion

Kudden bör vara sådan att den stödjer både huvudet och nacken. Nacken har i neutralläge en liten svank, och denna svank behöver kudden stötta. Om du sover på sida behöver istället kudden vara lite högre eftersom kudden måste fylla ut området mellan halskotpelaren och madrassen. Detta område är ju egentligen liga brett som axeln på den sidan. Om du sover på sidan kan du också använda en ”kramkudde” för att minska trycket på den axeln som du ligger på. Om du sover på rygg och kan se dina tår är kudden förmodligen för hög. Magsovare ska ha tunnast kudde, men detta påverkas också av madrassens fasthet.

Madrassens funktion

Madrassen bör för de flesta vara halvhård och fördela trycket jämnt mellan olika kroppsdelar. En åldrad madrass eller en madrass som genomgått en eller et par graviditeter tillsammans med dig kan ha insjunkna partier som medför att kroppen hamnar i en icke-optimal ergonomisk ställning.

Ergonomiska tips för att sova bättre.

Finns det några sovställningar som är bättre för kroppen än andra? Sanningen är väl egentligen den, att en sovställning som fungera för en viss person nödvändigtvis inte fungerar för alla. Men vissa saker är väl mer generella när det kommer till nack- och ryggbesvär.

  • Att sova på mage är inte särskilt skonsamt för nacken. Du måste i princip ta ut nacken i ett ytterläge för att kunna andas åt sidan. Dessutom väljer vi vanemänniskor också ofta samma sida natt efter natt, vilket kan resultera i onödigt slitage på nackryggraden. Om detta sedan förstärks av vanor dagtid (sitter och tittar på TV:n från ett hörn av soffan etc) kan det bli en del av orsakerna till smärtan.
  • Att sova på sida  kan också vara en grej som inte är optimalt i kombination med axelbesvär. Att sova med kroppsvikten på en axel kan ge upphov till smärta i axelleden eller till och med att nerver kommer i kläm. Om överarmen pressas framåt i ledhålan kan sidliggandet också vara en bidragande faktor till rotatorcuffsmärta eller impingement. Här får en vara lite kreativ och se om kuddar kan placeras för att avlasta den undre axeln.
  • Att sova på rygg och sidan medför oftast minst belastning på kroppen.

En genomsnittsperson sover ungefär en tredjedel av sin livstid. Det kan vara värt att se över sovergonomin!

Vissa trötta småbarnspäron får dock inte alls sova så mycket de behöver. Våra vänner Filip och Arvin sover på Rum för Barn.

 

Lite intressant input fanns här faktiskt! Tips!

Långvarigt sittande dödar

Långvarigt sittande dödar

I det här temat om ergonomi har jag hittills tjatat i vareviga inlägg om hur dåligt det är med långvarigt stillasittande. Utifrån ett ergonomiskt perspektiv pratar vi ofta om risken för överbelastning, smärta och värk. Men faktum är att stillasittande också är statistiskt förknippat med död. Personer som är fysiskt inaktiva har en högre risk att dö för tidigt jämfört med de som är fysiskt aktiva. Inaktiva personer  som satt stilla mer än åtta timmar per dag hade i en studie motsvarande 58 % ökad risk att död under uppföljningsperioden. I samma studie visade det sig att fysisk aktivitet motsvarande en rask promenad i 60-75 minuter varje dag eliminerade risken med att sitta stilla mer än 8 timmar per dag.

Fysisk aktivitet kan motverka de negativa effekterna med att sitta stilla!

Du kanske har ett fysiskt inaktivt arbete, och du behöver jobba 8 timmar per dag. Fine! Lägg då till en rask promenad eller annan fysisk aktivitet en timme per dag så minskar du risken för ohälsa! Det som kan vara viktigt att veta är att den fysiska aktiviteten inte behöver vara sammanhängande. Det kan vara en cykeltur till jobbet, en rask promenad på lunchen och en cykeltur hem. Du måste inte klämma in så mycket mer än så!

Vad kan du göra för att öka din vardagsmotion?

  • Anslut datorn till skrivaren längst bor på kontoret.
  • Ta ett extra varv i korridorerna innan du tar kaffe.
  • Ta alltid trapporna istället för hissen
  • Gör armhävning mot vägg och väggänglar innan du sätter dig igen efter en paus
  • Se om du kan får med dig kollegor på gående möten
  • Ta en rask promenad på lunchen
  • Stå vid skrivbordet om du har möjlighet

Fysioterapeuternas rörelselyft

Fysioterapeuterna (vårt fack) har tagit fram en rapport för att visa på vad vi som yrkesgrupp kan göra för att påverka hälsan i samhället. Den här rapporten är en bra läsning för dig som vill ha ett underlag för att påpeka för din arbetsgivare att ni behöver få hjälp och stöd i att vara mer fysiskt aktiva på arbetet.

 

Här kommer några enkla tips på övningar att göra som pausgympa!

 

Referenser:

Does physical activity attenuate, or even eliminate, the detrimental association of sitting time with mortality? A harmonised meta-analysis of data from more than 1 million men and women

Sitting time and all-cause mortality risk in 222 497 Australian adults.

 

Efterlyser undervisningspatienter (igen)

Efterlyser undervisningspatienter (igen)

Uppdatering: Nu har jag skickat iväg intresseanmälningarna och det är upp till kursansvariga att ta kontakt med de personer som de väljer. De kommer inte behöva i närheten av så många som anmält intresse. Jag lovar att återkomma om jag får förfrågan om att agera efterlysare fler gånger!

I november förra året hjälpte jag läkarna på Huddinge sjukhus att ragga undersökningspatienter. Det hålls ju regelbundet kurser för vårdpersonal för att förbättra diagnosticering och åtgärder av förlossningsskador. En ny sådan kurs är på gång, fast på Danderyd den här gången. Läkaren som håller kursen är dock från ett annat sjukhus.

För att lära ut bra undersökning (framförallt via ultraljud) behöver de ha riktiga personer att visa på.

Efterlyses:

Kvinnor som kan tänka sig att ställa upp som undervisningspatienter.

Information

Datumet som du behöver vara tillgänglig är  25/4. De behöver ett visst antal personer. Du behöver kunna ta dig till Danderyds sjukhus dagtid. Det är lättast om du kan vara barnfri under besöket, men om det krisar kan du ha med ett barn som någon annan kan titta till. Du kan inte hålla i barnet själv under undersökningen. Det hela tar runt 40 minuter. Om du önskar kommer du kunna få ett uppföljande individuellt besök med en läkare.

Hur går det till?

Det är en undervisande läkare och några stycken som tittar på. Även dessa är specialistläkare inom gyn/obstetrik. Du kommer få en ultraljudsundersökning i mellangården, ett vaginalt och ett analt. Undersökningen sker i en gynstol som är utvecklad speciellt med syftet att kvinnan i undersökningssituationen ska känna sig mindre utsatt. Detta genom att hon hellre sitter med benen fram och höjd överkropp än ligger med benen upp och huvudet ner. På så sätt kan hon vara är mer delaktig i processen.

Vad får jag ut av detta?

Det utgår ingen ersättning, men du får en förstklassig bedömning av din egen bäckenbotten. Du bidrar också med kunskaper så att andra kvinnor kommer få bättre undersökning och behandling. Om det framkommer något på undersökningen som gäller din bäckenbottenhälsa kan du få ett individuellt bokat möte med läkare efteråt.

Intresserad?

Skriv en kommentar här och var noga med att uppge din riktiga mejladress, så kan jag sedan sätta dig i kontakt med rätt person!

Jag är bara en efterlysande mellanhand och kan naturligtvis inte garantera att alla som ställer upp behövs och så vidare. Sist jag efterlyste så här kom det in så många intresseanmälningar att det skulle räckt för flera år…

Kom ihåg att detta är ett sätt för dig att göra ett bidrag till bättre kvinnosjukvård. Ta chansen om du har möjlighet! 

Ergonomiska råd om arbetsstolar

Ergonomiska råd om Arbetsstolar

Ergonomiskt sittande handlar om att stolen ska kunna hjälpa dig att ha en upprätt och fördelaktig kroppshållning genom att ge ett optimalt stöd, men utan att hindra din rörlighet. Kroppen är främst gjord för rörelse, och även om du har en optimal stol med perfekta inställningen innebär detta inte att du är förskonad från risken av belastningssmärta.

Arbetsstolar kan vara avanderade tekniska saker. Det kan också vara den stol du råkar sätta dig på när du ska arbeta.

Idag ska jag försöka ge råd och tips angående hur du kan tänka kring ditt ergonomiska sittande!

De grundläggande råden gällande ergonomiskt sittande är:

  • Du behöver ryggstöd, framförallt för svanken.
  • Din rumpa behöver nå ända in till ryggstödet utan att dina knäveck stryps av stolskanten
  • Dina fötter behöver nå golvet eller ett stabilt fotstöd
  • Höjden på din stol behöver passa bordet, så att dina armbågar kan få stöd och så att handlederna inte får en konstig vinkel mot tangentbordet.
  • Om du har en ”riktig” arbetsstol kan du tippa sitsen något framåt, tänk som att du skulle sitta lite mer som i en sadel.

Ryggens vinkel och bäckenets position

Du måste inte sitta rak i ryggen som en tennsoldat hela dagen. En del förespråkar att du snarare sitter något tillbakalutad i din arbetsstol. Det kan vara fördelaktigt att variera sig. Det kan också vara en poäng med att du ägnar en tanke åt ryggens position i förhållande till bäckenets position. På bilden här nedan visar jag (från ett annat inlägg i ett annat sammanhang) bäckenets vinklar och vad det kan göra med ryggen. Bäckenets vinkling kommer medföra en position som fortplantar sig hela vägen upp till huvudet. Att ha ett bakåtlutat bäcken medför att du kutar med ryggen och får en ”klassisk dålig hållning”. Att tippa fram bäckenet för mycket kan innebära att du blir alldeles för spänd. Ett neutralt men pyttelite framåttippat bäcken innebär ett bra sittande för de flesta.

god hållning vs dålig hållning

Överför vi detta till sittande så innebär detta att du med fördel kan ha ett extra svankstöd, för att hjälpa dig att bibehålla en liten framåttippning av bäckenet. Med detta kan du sedan luta ditt ryggstöd en bit bakåt, så du kommer ifrån det militäriskt rakryggade sittandet som du kanske trodde var det allra bästa.

Rörelse är viktigast

Oavsett hur bra du sitter kommer inte långvarigt sittande bli bra för kroppen. Men mer om detta imorgon!

Tips!

Här finns en enkel guide för dig som behöver hjälp att ställa in din arbetsstol