Kategori: Amning

Amning

Kategorin amning

Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.

Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.

Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin ”Postpartumträning” och ”Förlossning och kejsarsnitt”.

Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!

Tips för enklare bröstpumpning

Tips för enklare bröstpumpning

Hur ska jag göra för att få ut mjölk med bröstpumpen?

Jag bröstpumpade ju en hel del under amningsperioderna med båda barnen, men speciellt andra gången eftersom jag då också donerade bröstmjölk. Jag är inget proffs, två amningsomgångar gör mig inte till det. Mer till… ja någon med viss erfarenhet. Av mig och min egen kropp och min pump, såklart. Jag lärde mig dock en hel del på vägen som gjorde pumpande oändligt mycket enklare. Efter att jag också läst en kurs i amning har jag också en del fysiologiska kunskaper om själva det fysiska kring ämnet.

Det är inte helt enkelt det här med att få ut mjölk med pump. Många får också ett stresspåslag av att pumpa och att kunna mäta resultatet.

Jag tänkte därför dela med mig av mina tips för enklare bröstpumpning. Kanske kan det hjälpa någon?

  • Var inte stressad.

Jag har inte fått ut ett mer än enstaka milliliter de gånger jag har testat att pumpa tio minuter innan jag ska iväg någonstans och kommer på att det visst vore bra med en liten flaska mjölk i kylen… Pumpningssituationen vara lugn för mig. För att optimera bör du sitta ner ordentligt och liksom vara avspänd i både sinne och kropp. Detta kommer sig av att lugn-och-ro-hormonet oxytocin är tätt förknippat med utdrivningsreflexen av mjölk från bröstet. Det är klurigare att få till utdrivningsreflexen med pump än genom att barnet själv suger på bröstet. Därför kan det vara kinkigare med alla omkringliggande faktorer.

  • Stimulera bröstvårtorna. 

Det här är väl för att likna bebisens tillvägagångssätt lite, de liksom letar ju sig litegrann fram innan de suger sig fast. För mig har det räckt med att stryka över bröstvårtan några gånger och nypa ett litet försiktigt tag en gång.

  • Sätt över pumpmunstycket över bröstet och gör så det suger fast ordentligt.

Om det läcker luft någonstans kommer pumpen inte fungera. Med manuell pump pumpar du några gånger tills det bildas ett vacum.

  •  Nu när bröstet sitter bra fast i pumpmunstycket, dra då i hela bröstet några gånger med hjälp av pumpen. 

Det är också för att simulera barnets drag- och ryckande rörelser med bröstet. För mig har dessa drag varit avgörande för att jag ska kunna få till utdrivningsreflexen.

  • Vänta nu ett par sekunder tills du känner utdrivningsreflexen.

När du känner den är det dags att börja pumpa! Utan utdrivningsreflex kan du pumpa ut enstaka milliliter mjölk, men när du fått igång utdrivningen kommer det hela mängden mjölk.

  • Pumpa i samma takt som bebisens sugmönster

Pumpa ganska snabbt i början och långsammare på slutet om det funkar för dig. Annars: hitta ditt eget pumpningsmönster.

Andra råd som också funkat bra för mig är:

  • pumpa på ordinarie matningstider
  • pumpa ena bröstet först och låt bebisen amma ur det andra sen. Gör du tvärt om riskerar du att få svårt att få till utdrivningsreflexen. Har du väl fått en utdrivningsreflex  på ett bröst är min erfarenhet att det bara är bebisen som får igen den på andra bröstet.
  • Om det funkar logistiskt kan du ju amma från ena bröstet och pumpa från det andra, samtidigt, men detta kräver nästan en elektrisk pump.
  • Bli inte orolig om bebisen vill amma precis efter att du har tömt bröstet genom att pumpa. Bebisen är dels mycket bättre på att tömma brösten än vad pumpen är, och dessutom kommer suget stimulera tillflöde av ny mjölk.
  • Har du svårt att få ut mycket mjölk genom pumpning? Det är effektivare att pumpa korta stunder och ofta än att försöka evighetspumpa bara för att få ut tillräckligt mycket.

Hur förvarar jag mjölken sen?

Jag är ingen expert på just detta, som sagt, men detta är det jag följt:

  • Nypumpad bröstmjölk kan stå i rumstemperatur upp till någon timme om den ska ätas ljummen.
  • I kylskåp kan färsk bröstmjölk förvaras ett par dagar (någon stans läste jag upp till en vecka, men det har jag inte testat). Bröstmjölk som frusits ned och sedan tinats kan stå ett dygn i kylskåp.
  • Fryst bröstmjölk luktar peck när den tinar men är ändå helt okej för barnet. Bröstmjölk kan frysas upp till sex månader. Tinad bröstmjölk ska inte återfrysas.
  • Om du vill samla mjölk från flera olika pumptillfällen i en och samma behållare ska allting svalna i kylskåp först innan det blandas ihop. Det vill säga, blanda inte nypumpad mjölk med kylskåpskall mjölk. Detta är för att öka hållbarheten på mjölken och minimera tillfällen för bakterietillväxt.
  • Fryst mjölk tinas bäst i kylskåp eller rumpstemperatur. Den värms till 37 grader i vattenbad på spis, ej i mikrovågsugn.

Och:

Det är okej att gråta över spilld bröstmjölk. Du har ju kämpat hårt för den…

image

image

bilder från min enda erfarenhet av elektrisk pump. Ett minne från fornstora dar på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Har du andra tips? Berätta!

Amning och reumatisk sjukdom

Amning och reumatisk sjukdom

Läkemedel kan hindra amning, men inte sjukdomen i sig.

Det finns inga direkta hinder för att du som lider av reumatisk sjukdom ska kunna amma ditt barn, frånsett det som gäller läkemedelsövergång mellan din kropp och bröstmjölken. Du kan inte föra din sjukdom till barnet. Ibland kan kvinnor med reumatoid artrit få ett sjukdomsskov efter graviditeten. De flesta får en symtomförsämring inom de första fyra månaderna postpartum, men detta är inte en kronisk försämring. Ett år efter att barnet fötts brukar sjukdomsnivån vara tillbaka på den nivån som kvinnan hade före graviditeten.

Det finns inga evidens för att reumatisk sjukdom förvärras av hormonerna som är involverade i att producera och distribuera mjölk.

Smärtan får avgöra

Om smärtorna blir funktionsnedsättande är det bättre att sluta amma och börja med medicinering så att funktionsnivån blir okej. Oftast på grund av att kunskaperna om eventuella effekter på barnet inte forskats på, och man vill inte gärna chansa. Behandling av läkemedel kan behöva startas direkt efter förlossningen, och då avråds mamman eventuellt från att påbörja amning.

Ergonomi!

Oavsett om du ska amma eller mata med ersättning är ergonomin viktig. Försök att ha bebisens vikt mot din egen kropp eller understödd mot amningskuddar. Skona händer och armar genom att inte lägga tyngden mot något. Bebisen bör vara positionerad så att dina muskler och leder blir minimalt belastade. Använd kuddar, fotpall och andra stöd för att underlätta. Du kan också amma i många av de bärhjälpmedel som finns på marknaden (sjalar, selar etc). Ergonomin kring matandet handlar ofta om att vara lite uppmärksam på din egen kropp. Det kan låta självklart, men andelen mammor som helt glömmer bort att känna efter hur kroppen känns dagens sjuttielfte matningstillfälle är stor. Mer om ergonomi finns här.

Amningskläder

Amningsbh:ar och specifika amningskläder kan vara varierande bra för dig med reumatisk värk. Knäppningen på en amningsbh kan kräva väldigt snäva vinklar i handleden, vilket inte fungerar för alla. I början när amning kan vara en aktivitet som du sysslar med varje timme kan det vara smidigt med något lätt omlottplagg som du sveper upp eller ihop allt eftersom.

Har du egna erfarenheter? Berätta gärna!

Alla inläggen i serien:

  1. Inledande inlägg
  2. Tips om Lisens berättelse
  3. Gravid med reumatisk sjukdom
  4. Tidigt föräldraskap med reumatisk sjukdom
  5. Amning och reumatisk sjukdom
  6. Reumatism och att bära barn

 

Depression och nedstämdhet vid amningsslut

Depression och nedstämdhet vid amningsslut

Det är inte ovanligt att känna sig nedstämd eller ledsen när det är dags att sluta amma. För vissa är detta en brytpunkt och en omställning som kan trigga depression. För andra är omställningen efterlängtad och kommer som en lättnad. Många som upplever symtom av nedstämdhet kring amningsslutet upplever en ökad irritabilitet, oro, ångest eller humörsvängningar. Dessa känslor brukar återgå till normala nivåer inom några veckor. Vissa personer upplever att amningsslutet triggar en depression som kräver behandling. Om din nedstämdhet inte går över inom några veckor kan det vara klokt att be om hjälp och stöd på BVC.

Vad orsakar nedstämdheten?

Det finns väldigt sparsamt med forskning kring detta, men som vid så många andra tillfällen kan hormonomställningen delvis förklara fenomenet. När du slutar amma minskar prolaktin och oxytocinnivåerna, vilket kan påverka kvinnans mående. Oxytocin är ett hormon som är tydlig förknippat med lugn, ro och välmående och en nedgång i oxytocinnivåerna kan vara märkbart för en del.

Finns det någon som riskerar att drabbas mer än någon annan?

Ju snabbare amningsavslutet sker, desto mer abrupt kan omställningen bli. Detta gäller både rent hormonellt, men också känslomässigt. Om du måste sluta amma innan du egentligen vill kan risken för nedstämdhet vara större. Individer med tidigare depressioner kan också ha en ökad risk. Även du som helt och hållet varit redo för amningsslut kan uppleva känslor av förlust och sorg. Det är en normal reaktion, lika normal som känslan av befrielse som någon annan känner. Det är ofta så att en och samma individ kan känna hela spannet av känslor.

10 tips för att hantera nedstämdhet vid amningsslut

  • Var snäll mot dig själv

Oavsett anledning eller tidpunkt för amningsslut så har du gjort ett bra jobb. Bestäm dig för att försöka bryta negativa tankespiraler och att berömma dig själv för någonting, om än så litet. Under perioden du mår dåligt kan du också med gott samvete tacka nej till saker som får dig att känna olust. Gör saker som du mår bra av!

  • Ta dina känslor på allvar

En depression är en depression, oavsett om den kommer oprovocerat eller i samband med en viss händelse i livet. Om dina besvär inte går över inom någon vecka och ditt och din familjs liv påverkas av ditt mående bör du söka hjälp.Sök och ta emot hjälp. Läkemedel kan vara en del av behandlingen, liksom samtal. Om din dipp inte verkar vara övergående behöver du behandling!

  • Det är inte ditt fel

Det är inte ditt fel att du inte mår på topp just nu. Om du hade kunnat välja hade ju ju valt något annat mående. Om du själv har valt att sluta amma har du gjort det av goda anledningar. Om det är någon annan omständighet som gjort att amningen kommit till sitt slut, så ligger detta kanske utanför din möjlighet att helt styra över. Amning är ett samspel mellan dig och barnet, och om barnet väljer att sluta så handlar detta inte heller om något avvisande mot dig.

  • Träning kan hjälpa

Fysisk aktivitet och träning kan påverka dina depressiva symtom till det bättre. Du kan behöva få någon annan humörshöjare än det som amningshormonen gav dig, och träning kan efter hand ge en ersättningseffekt. Du kan behöva komma upp i puls och bli svettig för att få endorfinkickar av träning, men för vissa fungerar andra lågintensiva motionsformen också bra. Testa dig fram!

  • Prioritera att äta bra

Det kan kännas svårt och omotiverat att äta bra när du precis slutat amma, men det kan vara extra viktigt nu. Du kanske inte behöver äta samma mängd som när du ammade, men näringsinnehållet är precis lika viktigt. Om det finns skäl att misstänka att du eventuellt lider någon brist av något efter graviditet och amning kan du boka en tid på vårdcentralen för att få råd.

  • Andas!

När du är stressad eller orolig knyter det sig i bröstet och axlarna blir spända. Du andas troligen snabbare än vanligt och varken fyller eller tömmer lungorna riktigt ordentligt. Försök att slappna av lite någon stund dagligen och jobba med din andning. Sänk axlarna, blunda och försök andas djupt ner i magen. I början kan det öka stressen, men när du övat ett tag kommer lugn och lindring.

  • Ta stöd från anhöriga och eventuell partner

Det kan vara svårt för dina närstående att se hur du mår och förstå dina känslor. Berätta vad som försiggår inne i dig och förklara på vilket sätt du behöver stöttning. Behöver du sova? Egentid? Se en rolig serie? Det mesta går att lösa om vi förklarar våra behov för våra nära och kära.

  • Fokusera på det positiva

Det finns fördelar med att sluta amma! Skriv upp en lista med de saker du själv ser fram emot och vad du längtar efter. Du får känna att detta steg framåt är positivt och spännande, även om du samtidigt fylls av motsatta känslor.

  • Jobba med sömn och vakenhet

För ditt psykiska mående är det viktigt med sömn. Det kan vara så oerhört jobbigt att andra påtalar sömnens vikt när du har ett litet barn att ta hand om. Men sömn hjälper till att både kropp och psyke får återhämta sig. Försök att gå och lägga dig i tid, undvik skärmar vars ljus gör dig onödigt vaken kvällstid och släck ner så att du får det mörkt runt omkring. Försök att få ihop minst 7 timmars sömn per dygn, oavsett om det blir sammanhängande eller ej.

  • Försök få mycket oxytocin från annan källa än amning

Oxytocin frigörs av hudkontakt. Massage, kramar, gos och kyssar frigör oxytocin. Om du upplever att det är till stor del hormonomslaget som påverkar ditt mående kan du planera in mycket annan beröring, för att göra övergången så mjuk som möjligt. Har du råd kan du boka in massage. Kan du gosa med ditt barn på annat sätt? Har du någon energi till det så är beröring från och av en eventuell partner också en oxytocinkälla.

 

Fler inlägg om amning hittar du här.

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Hur du påverkas av låga östrogennivåer under amning

Östrogenniåver och amning

Kroppens hormonsystem är oerhört komplext, och det finns oändliga aspekter att se på amning utifrån. Jag har tidigare skrivit ett helt inlägg om oxytocin och ett inlägg som mer fokuserar på prolaktin och amning som preventivmetod.

Hur fungerar östrogen?

Östrogen är egentligen en grupp av tre olika hormon, och under en graviditet har du ungefär hundra gånger högre niåver av dessa än normalt. Normalt produceras östrogen i äggstockarna, men under en graviditet sker produktionen primärt i moderkakan. Östrogen ser till att moderkakan fungerar bra och att bebisen utvecklas som den ska, men östrogen kan också bidra till huvudvärk och ökade flytningar.

Östrogen är en viktig komponent i den kvinnliga reproduktionen och förser vaginas väggar med stuns och tjocklek samt lubrikation. Östrogen påverkar även sexuell lust. Östrogen är viktigt för bentätheten, och sänkningen av östrogennivåerna under amning minskar kvinnans bentäthet, men detta återhämtar sig sedan. Efter klimakterier då östrogenniåverna är kroniskt sänkta har kvinnor en ökad risk för benskörhet och benbrott.

Amning påverkar östrogennivåerna

Graviditeter innebär en stor hormonomställning i kroppen, och strax efter att barnet blivit förlöst minskar nivåerna av östrogen och progesteron kraftigt. Detta ger utrymme för prolaktin – hormonet som är ansvarigt för mjölkproduktionen – att istället få stå i centrum. Under amningsperioden kommer sedan prolaktinniåverna hållas höga. Detta bidrar till att ägglossning inte sker, och att östrogennivåerna hålls fortsatt låga.

Hur du märker av detta:

  1. Du har ingen mens. Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Om menstruationen är tillbaks så är detta tecken på att ägglossningen nyss varit, och detta är ett kvitto på att östrogennivåerna inte längre är sänkta.
  2. Sexlusten kan påverkas. Vissa studier har visat att föräldrar som ger sina barn ersättning återgår till sex tidigare än de som ammar, men orsaken är inte helt fastställd. Låga östrogennivåer tros ha en del i detta.  Livsomställningen och sömnbrist kan ju påverka i minst lika stor omfattning, men detta drabbar ju ofta ammande och flaskmatande föräldrar i lika stor utsträckning.
  3. Vagina är torrare än vanligt. Östrogen bidrar normalt sett till att vagina hålls fuktig, och bristen på östrogen kan göra att slemhinnorna känns torra, och penetrerande sex kan vara obekvämt. Detta kan påverka upplevelsen och möjligheten till penetrerande sex. Om inte glidmedel räcker till kan du prata med din barnmorska om du kan rekommenderas lokalbehandling i form av östrogenkräm.
  4. Östrogenbristen kan också ge en lokal torrhet i urinröret, vilket gör att det har svårare att sluta tätt. Detta kan göra att vissa kvinnor upplever att besvär med urinläckage upphör eller minskar när de slutar amma.

När du slutar amma kommer östrogenniåverna återställas.

Mens, ägglossning och slidans normala fuktighet kommer återvända, sexlusten kan återhämtas (även om tröttheten inte försvinner i samma trollslag). Du kan uppleva att urinläckage minskar något. De låga östrogenniåverna under amning gör också att kroppens kollagenproduktion inte är fullt så bra som vanligt. Detta gör att vaginas väggar kan få en skjuts i återhämtningen när östrogennivåerna kommer tillbaks till det normala. Allt detta sammantaget gör att många vårdgivare ber dig med besvär från vagina/bäckenbotten att avvakta menstruationens återkomst innan du fullt ut utvärderar ”hur slutresulatet blev” efter förlossningen. Om du slutar amma tidigt kommer kroppens egen återhämtning som bara kräver tid också fortgå. Summan av detta blir det något vaga rådet att vänta ett år efter förlossningen innan du drar för stora växlar på de besvär du upplever. Detta är dock en sanning med modifikation, för har du besvär har du också rätt att få en bra bedömning, råd och stöd.

Referens:

Hormonal Influence on the Neuromusculoskeletal System in Pregnancy

 

 

Bäckensmärta och amning

Bäckensmärta och amning

Påverkar amning återhämtningen från graviditetsrelaterad bäckensmärta?

 

En studie har visat att amning verkar ha en skyddande effekt mot kvarstående bäckensmärta postpartum. Det finns också en rad studier som visat att amningsavslut inte påverkar utfall av smärta postpartum alls.

Tidigare har den medicinska världen ansett och trott att amningens hormonella inverkan påverkar återgången av bäckensmärtor till det negativa. Teorin har varit att amning bibehåller en hormonnivå i kroppen som gör att lederna behålls i ett uppmjukat skick även efter förlossningen. Dock har man i flera studier de senaste åren sett ett helt motsatt resultat. I en norsk studie såg man inga samband mellan amningens längd och långvarig bäckensmärta. Amning kan till och med ha en liten inverkan för att minska risken för utveckling av långvarigta smärttillstånd från bäckenet.

Hormonernas inverkan fortfarande inte klarlagd

Den hormonella kontrollen av mjölkproduktion är en komplex process som involverar ett flertal olika hormon, men speciellt prolactin. Prolactin har nyligen visats hämma inflammatoriska processer och gynnar ledytornas återhämtning i inflammatoriska ledsjukdomar. Oxytocin har också visats reglera smärtupplevelsen och öka smärttoleransen i djurstudier. Oxytocinhalten sjunker snabbt efter avslutad amning och detta kan delvis förklara varför en kort tids amning kan följas av en uppfattad ökad smärta från bäckenet.

Det finns därför ingen anledning att rekommendera något annat än WHO’s generella riktlinjer gällande exklusiv amning i 6 månader för kvinnor med kvarvarande bäckensmärta efter graviditet och förlossning.

Referenser:

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Ergonomiska råd för amning och flaskmatning

Vilka ergonomiska principer bör ammande kvinnor tänka på?

Det viktigaste är att ryggraden ska vara i en så neutral position som möjligt, och den neutrala positionen skiljer sig något åt mellan individer. Syftet är att du ska sitta i en balanserad och bekväm situation som förebygger ytterlägen i leder och muskler, vilket kan leda till smärta. Ofta underlättas din sittandergonomi av en kudde i svanken.

Det är också viktigt att tänka på handlederna. Att hålla en liten bebis inbjuder till snäva vinklar i handlederna, vilket kan bli början till en irritation i handledens senor, vilket senare kan utvecklas till ett inflammationstillstånd (mb de Quervains). Andra kvinnor drabbas av karpaltunnelsyndrom, vilket innebär att medianusnerven kläms under karpaltunnelvävnaden i handleden. Symtomen är somninskänsla, känselbortfall och nedsatt gripstyrka i handen. Båda dessa tillstånd behandlas av arbetsterapeut i första hand, med skenor, övningar och ergonomiska råd. För dig med smärta i kroppen rekommenderas sidliggande eller halvliggande amningspositioner i första hand.

Hur du optimerar din amnings-/matningsergonomi

Jag skrev i ett tidigare inägg kan matningssituationen innebära rätt påfrestande positioner för dem som matar, och därför tänkte jag ge lite professionella råd.

Dåliga matningspositioner kan vara en del av orsaken till smärta i rygg, nacke, axlar och handleder. Mitt generella tips är att göra en analys av var du helst ammar och se till att den platsen är optimalt förberedd. Även om det kan kännas omöjligt, kan fem sekunder extra innnan bebisen får mat vara allt som behövs för att du sedan ska sitta mycket bättre.

Sittande

Om du sitter och matar med bebisens hela vikt på dina armar kommer belastningen för att skulderbladen dras framåt och samtidigt gör att den övre delen av ryggen kutas ut. Om du sitter såhär och samtidigt stirrar din bebis ömt i ögonen kommer du även få en jobbig belastning för nacken, likaså om du samtidigt kollar på mobilien.

Någon som känner igen sig att det här kan bli jobbigt under en maratonmatning?

Hur du förbättrar sittande amning:

 Använd en hög med kuddar (ofta räcker inte bara en amningskudde)för att stötta upp bebisens vikt och för att underlätta för din arm och axel. Försök att hålla nacken mjukt rörlig och lås den inte i en position. För att stötta ländryggen bör du ha fötterna i golvet och gärna en kudde i svanken. Undvik helst att korsa benen. 

Ett alternativ är det som kallas ”Fotbollsgreppet” och som många tvillingmammor lär sig. Det funkar bäst för dem som har ganska stora bröst, vad jag förstått. Det är också detta grepp som rekommenderas dig som har ont i handlederna, eftersom du då kan hålla dem ganska raka.

Bildresultat för breastfeeding football

Du placerar bebisen på kuddar på samma sida som det bröstet du ska amma ifrån. Du styr bebisens huvud med samma sidas arm. Om du ser till att ha bra ländryggsstöd och också kontrollerar axeln så att den inte glider framåt sitter du i en bra ergonomisk position. Titta såklart ner på bebisen då och då, men annars är det faktiskt bäst att titta ganska rakt framÄven i den här positionen ska du se till att fötterna når golv eller fotpall för bästa stöd.

För att ergonomioptimera sittande flaskmatning:

Placera en kudde under din vänstra underarm så att armbågen nästan nuddar ryggstödet på stolen. Hela skuldran ska kännas avlastad med understöd. Lägg bebisen så att ryggen lutar mot din vänstra underarm så att du har huvudet i din vänstra handflata. Handen ska vara avslappnad och öppen, med handleden så gott som rak. Skuldrorna ska vara så avslappnade som möjligt. Håll sedan flaskan med höger hand med så rak och adekvat spänd hand som du kan. Greppa inte för hårt i onödan. Växla gärna höger och vänster sida vid olika matningstillfällen. 

Halvliggande amningsposition

Bildresultat för breastfeeding positions

I halvliggande behöver du en kudde i svanken för att hålla ryggen i en neutral position. Denna position tillåter att barnets vikt till största delen ligger vilande mot din kropp, utan att du behöver lägga så mycket kraft på hållandet. Det kan också finnas en fördel för barnet, som lättare hittar rätt tag om bröstet i denna position. Denna position tror jag inte kommer som särskilt naturlig för dig som flaskmatar, men rätta mig gärna om jag har fel. 

Liggande

Att ligga och amma/mata är förstås skönast direkt efter förlossningen, när en inte gärna sitter. Det är också avlastande för ryggen. Det kan dock bli tungt för nacken om du inte ser till att ha nacken i en neutral position. Personligen ville jag ha den undre armen vikt som stöd under en eller två kuddar för att känna att jag kom i en bra position med huvudet. Och gärna en kudde mellan knäna. Och kanske en kudde bakom ryggen. Har du ont i handlederna är liggmatning att rekommendera eftersom du då slipper böja handleden i ett fast grepp om bebisen. Även för dig som flaskmatar kan sidliggande vara en ergonomiskt skön position, speciellt om du har ont i ryggen. 

Sammanfattningsvis:

  • Bär inte hela bebisens vikt i armarna. Använd kuddar.
  • Ha en neutral kurva i svanken, gärna understödd med en kudde.
  • Titta inte ner på bebisen (eller mobilen…) under hela matningsstunden. Håll nacken mjukt rörlig helst i ett neutralt läge, utan att böja huvudet framåt.
  • Sitt med fötterna i golvet eller på en fotpall. 
  • Håll handlederna så raka du kan.

 

Referenser:

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Existerar ”amningsreumatism”?

För något år sedan träffade en kollega till mig en nybliven mamma som patient, kvinna  vars personliga tränare hade sagt till henne att hon hade ”amningsreumatism”. Den stackars kvinnan hade naturligtvis ont, jag förnekar absolut inte hennes smärta eller besvär. Vi både förfasades och skrattade åt detta. Naturligtvis skrattade vi inte åt en kvinna som hade ont. Men för det första. En personlig tränare kan inte ge en diagnos. Det kan inte en massör eller någon annan kroppsterauept eller mammacoach heller för den delen. Inte ens en fysioterapeut får inte ens ge medicinska diagnoser. Vi får ge funktionsdiagnoser av typen ”alla tester tyder på att du har en meniskskada” eller ”alla tecken visar på att du har bakre bäckensmärta”.

Vad är reumatism?

Reumatism är en medicinsk diagnos som ges efter en noggrann medicinsk utredning. Reumatism är en riktig sjukdom som i de  flesta fall har autoimmun orsak, det vill säga att kroppens immunförsvar av någon anledning förstör kroppens egen vävnad. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning. Men det finns inga utoimmuna responser i amning/hormonerna kring amning som bryter ned vävnad på det sättet. Jag blir JÄTTEJÄTTEARG när en klåpare till gymnolla dunkar ut diagnoser till höger och vänster.

(En hel serie inlägg om just reumatism finns här)

Varför har ammande kvinnor ont i kroppen?

Ammande kvinnor har ofta anledning till att få besvär med nacke, skuldra, underarmar, handleder och ländrygg. Både graviditeten och småbarnsföräldraskapet kan orsaka dessa smärtor och besvär. Orsaken är ofta en blandning av kroppens rent fysiologiska förändringar, och den belastning kroppen utsätts för. En graviditet påverkar en kvinnas hållning: magmuskler och bäckenbotten sträcks ut, andra muskler blir försvagade och några andra blir mer dominanta. Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.

Smärta av statiska positioner

Ammande kvinnor kan få ont i kroppen, såklart. I både muskler och i leder. På flera ställen i kroppen. Ungefär i samma utsträckning som flaskmatande kvinnor.  Jag har verkligen inte hittat något som tyder på att just ammande kvinnor får mer generell värk i kroppen än andra nyförlösta. Här reserverar jag mig dock, jag har inte läst all forskning i hela världen. Hittar ni en studie som säger motsatsen så läser jag gärna! Det som INTE FINNS är forskning om diagnosen ”amningsreumatism”. För den existerar inte.

Däremot finns det kvinnor som har ont, som borde få gå till en riktig vårdgivare och få en bra bedömning och behandling.

  • Ont i handlederna verkar vara hyfsat vanligt bland de kvinnor som lider av ”amningsreumatism”.

Ont i handlederna kan bero på många olika saker, men för de flesta gravida brukat det vara CTS och för många nyblivna föräldrar kan det vara Mb Dequervain.

  • Smärtorsaken till ryggvärk hos ammande kvinnor är ofta bristande hållning.

Jag har skrivit om graviditetsrelaterad hållningsförändringar här och här. Amning och flaskmatning innebär ofta sittande med dålig hållning, och i och med att det upprepas både ofta och länge kan det bli ett smärtbildande vanemönster. Muskler som får jobba statiskt och leder som hålls i icke-optimala lägen gör ont. Ryggsmärta kan bero på en mängd olika orsaker, men kan också härledas till långvarigt sittande, sittande med bristande hållning och försvagad bålmuskulatur. Inget av detta är direkt sällsynta fenomen hos en nyförlöst kvinna.

Här har jag skrivit om nacksmärta. Just det inlägget handlade om arbetsergonomi, men sittande bebis-matnings-ergonomi är ungefär lika illa för nacken.

  • Smärtor i axlarna hos nyblivna föräldrar kan också handla om att musklerna är axelleden inte är tillräckligt stark eller uthållig för den nya belastningen som barnet innebär.

Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Även hållningen är ofta boven i dramat även här. En något framåtböjd sittande position med rundade axlar är vanlig när en matar en bebis. Förenklat uttryckt kan en säga att detta gör att musklerna som drar axlarna framåt kan bli spända (bröstmusklerna, främre armhålevecket) och musklerna som ska dra axeln bakåt och skulderbladen ihop blir svaga och utsträckta.

  • Samsovande med bebis gör att den undre armen hamnar i de märkligaste ytterlägen.

  • Knäsmärta kan bero på massor av olika saker.

Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv.  Många bäckar små kan göra att en får ont! Om en ska ge generella tips sådär utan vidare brukar jag tipsa om appen ”Knäkontroll” som finns gratis via app-nedladdningstjänster.

  • Fotsmärta efter graviditet har jag skrivit om här. Här finns också litegrann tankar om fötter och skor.

Fotsmärta kan också vara det som i folkmun kallas hälsporre . Det kan triggas igång av ökad vikt och belastning (bärande av barn) och att gå och stå mycket på hårt underlag.

Så, nu tog jag med er en liten guidning genom postgravitetsrelaterad smärta.

Inget av det här jag skriver och tipsar om ersätter en bra undersökning av en vårdgivare. Fysioterapeuter är proffs på just besvär från muskler och leder, jag tycker du ska gå till en bra sådan om du har besvär från kroppen som stör dig i din vardag. Om det gäller händerna och handlederna kan det vara bättre att gå till en arbetsterapeut.

Läs gärna även:

Referenser:

Amning och smärta

Amning och smärta

Finns det ett samband mellan amning och ledvärk?

Jag möter det ganska ofta, påståendet att amning kan orsaka ledvärk. Det är ett problematiskt uttalande och jag är en av dem som (i vissa lägen) påstår motsatsen. Jag ska ta er igenom ett resonemang om amning och smärta.

Först av allt, missförstå mig inte. Är det något jag tror på, så är det när människor säger att de lider av smärta. Jag skulle aldrig förminska människors problem, och i min kliniska vardag somfysioterapeut är det just smärtan jag försöker råda bot på.

Kan amning ge ledvärk?

Jag läste nyss ungefär detta i ett kommentarsfält: ”Jag har haft jätteont i kroppen när jag ammat mina barn, och när jag födde barn nummer två fick jag det bekräftat av läkaren på BB att amning kan ge ledvärk”. 

Det här är för enkelt uttryckt. För det första finns det inga medicinska studier som står bakom påståendet att ammande kvinnor har med ledvärk än andra. För det andra finns det heller inga svar på vad det i så fall skulle vara i amningen som ger smärta. Det inte går att dra enkla likamedstreck mellan amning och ledvärk. Alla ammande kvinnor har ju inte lika ont, eller hur?

Det är VÄLDIGT förenklat att säga att ledvärk kan uppstå av amning.

Låt oss prata lite om hormonerna

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytoxin. Prolakin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och  förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker.

En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tros det att låg nivå östrogen har ett samband med smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.

Östrogenbrist att det onda gör ondare?

Jag har verkligen letat efter studier som kan ge en grund för uttalanden om huruvida den hormonella cocktailen som en postgravid kvinna har i kroppen skulle kunna orsaka ledvärk. Det finns inga enkla svar. En rad i en lärobok löd ”In the postpartum female, the rapid decline of oestrogen after parturition may possibly contribute to joint pain”. Denna sänkning sker alltså under de första 24 timmarna och stabiliseras sedan, men fortsätter att ligga på en låg nivå hos kvinnor som ammar. Enligt vissa forskare kan denna drastiska sänkning av östrogen kunna påverka debuten av förlossningsdepression. Låga östrogennivåer verkar också ha tendenser att öka förekomsten av långvariga smärttillstånd hos kvinnor efter klimakteriet. Möjligen kan då den östrogenbrist som ammande kvinnor har leda till en ökad smärtupplevelse. För som jag förstått det är ger östrogen i sig inte mer smärta, men det kan göra att det som redan gör ont, upplevs ondare.

Östrogen verkar vara det mest bidragande hormonet till att kvinnor generellt är med ledrörliga än män, alltså i befolkningen i stort. Ammande kvinnor har inte ökad ledrörlighet till  följd av östrogenniåver. Relaxin, som är ansvarig för leduppmjukningen i bäckenet under graviditeten, är ett hormon som återställs förhållandevis snabbt efter förlossning oavsett amning eller ej. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi ej heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.

Men vad är det som gör ont då?

Jag som fysioterapeut anser att problemet ofta går att bryta ner och analysera. Det är för enkelt att   skylla allt på amningen.

  • Varför får kvinnan ont?
  • Var får hon ont?
  • När får hon ont?
  • I vilka leder och under vilken grad av påfrestning?

Ofta så går det att hitta andra, bidragande orsaker som också går att behandla.

Kan vi inte skylla på amningen?

Det finns inga vetenskapliga evidens för att ammande kvinnor har mer ledvärk än andra. Därför bör vårdpersonal inte av detta skäl råda kvinnor med ledsmärta att sluta amma på grund av hormonpåverkan. Jag menar inte att kvinnor ska fortsätta amma om de inte känner att det är bra för dem. Absolut inte. Men OM en kvinna vill fortsätta amma går ledvärk  att analysera och behandla. Jag tror aldrig att amning är ensamt orsak till problemet.

En kombination av orsaker

Graviditet och månaderna efter graviditeten är förenade med fysiologiska förändringar i kroppen som kan skapa förutsättningar för att utveckla smärta i muskler och leder. Fysiologiska förändringar under graviditeten omfattar svullnad i mjukdelar, ökad ledrörlighet, viktuppgång, en ökning av svanken, en rundning av bröstryggen och påverkan på bäckenets leder. Summan av dessa förändringar blir ofta att kvinnans tyngdpunkt förskjuts, vilket påverkar muskler att bli antningen kortare eller längre än normalt. Skuldrans främre muskler, ryggmusklerna och höftböjarna blir ofta kortare, medan magmuskler och bäckenbottens muskler töjt ut och försvagas. Spända nack- och skuldermuskler tillsammans med svaga bålmuskler tenderar att göra så att individen hamnar i en framåtböjd och något ihopsjunken position i sittande, allra minst under amning. Tillsammans kan detta bidra till att leder hamnar i ytterlägen, och musklerna arbetar icke-optimalt.

Amning och smärta

Kombinationer av en viss ökning av rörlighet, en muskelmasseförlust efter graviditeten och en ökad känslighet för smärta anser jag vara de bidragande orsakerna till ledsmärta efter graviditet. En viss individ kanske får enorm smärtlindrande hjälp av att sluta amma i det läget, för att återfå normala östrogennivåer. En annan individ kanske inte alls får samma effekt, utan behöver i första hand se över sin ergonomi. DÄRFÖR tycker jag inte att ledvärk ska skyllas på amning, enbart. En kvinna med smärta i kroppen bör få hjälp att analysera sina besvär. Kan det hjälpa med ergonomiska råd, kan det hjälpa med muskelträning, eller handlar det sist och slutligen om amningen?

En kvinna som inte trivs med amning ska inte behöva fortsätta göra det. Men en kvinna som vill amma, ska inte rådas att sluta med amningen på grund av icke-vetenskapliga påståenden att amning rätt av är lika med ledsmärta. Hon ska få hjälp och verktyg att se över sin situation, behandling och råd om träning och se om symtomen lättar då.

Jag har skrivit mer om mammor och ont i kroppen här och här. Läs gärna.

Referenser:

Amningsrådgivning

Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan och bad om era tankar kring bra och dålig amningsrådgivning. Det inlägget hittar ni här. Nu har jag skrivit klart hela min skoluppgift om detta och tänkte göra delar av den till ett inlägg. Jag tycker personligen att det är rätt intressant. Läs om ni vill!

Amning som problemområde…

Amningsfrekvensen i Sverige sjunker, och en stor del av de som slutar amma gör det på grund av bristande stöd från vård och omgivning. Lågutbildade mammor ammar i lägre utsträckning, kanske för att bristande amningsstöd drabbar dem hårdare. Socioekonomiska, kulturella och sociala faktorer påverkar amningens framgång och duration. Högre utbildningsnivå, att ha en partner, basamningskunskaper och stöd från omgivning påverkar amningsförekomsten positivt.

Sverige anslöt sig till den så kallade Innocentideklarationen 1990. Deklarationen  utformades av WHO och UNICEF och innehåller instruktioner för hur amningen kan skyddas och främjas inom hälso- och sjukvården. Certifieringen av amningsvänliga sjukhus avslutades 2006 i Sverige. De ”tio stegen för lyckad amning” utgör än i dag de grundläggande riktlinjerna för vårdpersonalens arbete med amningsrådgivningen.

Vad påverkar amningen positivt?

Det som har störst positiv inverkan på amning hos kvinnor är bland annat självförtroende, självrespekt och goda kunskaper samt stöd från omgivningen.

Gravida kvinnor bör ges möjligheten att beskriva sina förväntningar, tankar, kunskaper och/eller eventuella oro eller rädsla inför den första tiden med barnet och amningen. Omföderskor som upplevt att tidigare amning var traumatisk eller upplever skuldkänslor bör erbjudas extra amningsförberedande samtal på Barnmorskemottagning/Mödravårdscentral eller på Amningsmottagning. Kvinnans tillit till sin förmåga påverkas av tidigare amningsprestation. Kvinnor med låg, eller avsaknad av, tillit till sin amningsförmåga har högre risk att sluta amma än de med hög tillit. Problematisk amning kan ge upphov till känslor av dåligt samvete och skuld.  Det uppstår en krock mellan samhällets amningsuppmuntran och det stöd som ges från vården. När amningen inte fungerar så som mamman/familjen tänkt och hoppats kan det utlösa en krisreaktion hos mamman på samma vis som vid andra kriser i livet.

När en kvinna söker hjälp för amningsrelaterade problem bör hon tas på allvar. Att förlora känslan av kroppskontroll i en amningssituation kan många kvinnor beskriva som oerhört påfrestande, en känsla som lätt kan sänka självförtroendet.

Bemötandet är viktigt

Bemötande och ordval spelar stor roll för amningen. Kvinnor som upplevt gott stöd från omvårdnadspersonalen helammar längre. Om mamman upplever att hon inte har förmåga att amma barnet kan det leda till att hon känner sig misslyckad och får känslor av skam. Hon kan uppleva det som att hon inte har förmåga att realisera samhällets eller sina egna förväntningar på sig själv, självrespekten och självkänslan kan då rasa.

Auktoritärt förhållningssätt, ”pekpinnar” och ett omyndighetsförklarande förhållningssätt från vårdpersonalen upplevs som negativt. Forskning visar att självförtroendet hos kvinnor undermineras av motstridiga råd, vilket kan få en långvarig effekt på amningsupplevelsen samt ge känslor av misslyckande.

Med rätt bemötande kan mamman acceptera sin situation, vara välvilligt inställd till hjälp och börja se framåt igen. Så påbörjas en nyetableringsfas där mamman är öppen och villig att testa nya sätt.  Hur mamman blir bemött i den här situationen kan spela stor roll för hur hon upplever sin situation.

Rätt att få hjälp till att amma, och till att inte amma.

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”(Palmer, 2015)

Vårdens ansvar

En vårdgivare bör ej ge amningsråd genom att ta på kvinnans bröst och ge handgriplig amningshjälp. Detta beskrivs som både kränkande och obehagligt. Detta kan troligen försvåra barnets erfarande av amning. Barn som utsatts för detta reagerar mer kraftfullt och avvärjande med skrik och sparkar när mamman gör amningsförsök, flera månader efter händelsen, än barn som inte varit utsatta. Barnet har ett biologiskt amningsbeteende som inte kan forceras Istället kan hud mot hudkontakt mellan mamma och barn gynna barnets amningsbeteende och amningslängd.

Forskning visar att vårdare med egen negativ amningserfarenhet har sämre kunskap om amning än barnmorskor med egen positiv amningsupplevels. Även personliga erfarenheter av amning verkar påverka vårdpersonal när det kommer till amningsrådgivning. Amning kopplar till känslominnen – värme, närhet, krav, prestation. Individens problematiska erfarenhet av amning gör det svårt för henne att rent yrkesmässigt förhålla sig neutralt till amningsrådgivningen. Det är viktigt att vårdpersonal reflekterar över sina egna personliga attityder.

Hälso-sjukvårdspersonal kan påverka en kvinnas beslut om amning och har också ett etiskt ansvar att erbjuda kvinnan adekvat information om amningens fördelar och potentiella nackdelar med att inte amma, så att kvinnan själv kan fatta ett informerat beslut. Råd och information bör vara vetenskapsbaserad men förmedlas på ett lättfattligt sätt. Rådgivningen bör vara respektfull.När vårdpersonal uppfyller den enskilda kvinnans unika behov upplevs amningsstödet som positivt och baserat på henne som individ.

Fäder och partner

Fäder och partner känner sig ofta osedda i de konkreta vårdsituationerna. Att den icke-ammande föräldern hur hen mår kan räcka för att synliggöra någon i rollen som förälder. Det kräver öppenhet, kunskap och ett inlyssnande bemötande för att bättre kunna bemöta kvinnor i lesbiska förhållanden, speciellt där både kvinnor väljer att amma.

Många blivande och nyblivna pappor är missnöjda med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. Detta missnöje har ofta sin grund i en upplevelse av att vara förbisedd, överflödig, marginaliserad eller rentav motarbetad. Föräldraskapet utgörs (där föräldrarna leder i en parrelation) ett ”vi” som består av två personer som skall bli eller nyss blivit föräldrar till ett barn. Denna ”vi”-position innebär att den gravida kvinnans partner bör få plats i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. ”Vi” skall båda bli eller har nyss blivit föräldrar till ett barn.

wpid-20140621_133528.jpg
Behöver uppenbarligen ta fler amningsbilder om vi får en till bebis…

Referenser:

Tänker du något intressant när du läser detta? Berätta!!

Hormonernas roll i mjölkproduktion och amning

Hormonernas roll i mjölkproduktion och amning

Det finns två hormon som i störst utsträckning påverkar amningen – prolaktin och oxytoxin. När ett barn suger på bröstet kommer sensoriska impulser skickas från bröstvårtan till hjärnan. Som en respons på detta kommer en rad olika händelser utlösas.

Prolaktin

Prolaktin är ett hormon som ökar kraftigt under graviditeten, och som stimulerar tillväxt av brösten som en förberedelse inför mjölkproduktionen. Andra hormon, som också finns i hög dos under graviditeten (progesteron och östrogen) blockerar prolaktinets mjölkproducerande funktion just då och där. Efter förlossningen, när moderkakan släppt, faller nivåerna av östrogen och progestern drastiskt och prolaktin hindras inte längre från att vara med och framställa bröstmjölk.

Prolaktinnivåerna ökar av att barnet suger på bröstet, och nivåerna är som högst 30 minuter efter påbörjad amning. Dess största verkan är alltså att påbörja produktion inför nästa amningstillfälle. Under de första veckorna av amning kommer barnet stimulera bröstet pfta, och ju mer barnet suger på bröstet, desto mer prolaktin frisläpps och desto mer mjölk produceras. Därför är tät amning speciellt viktigt i början för att etablera amningen. Bara efter några veckor är sambandet mellan hög prolaktinhalt och hög mjölkproduktion inte lika tät.

Prolaktin produceras och frisläpps som mest på kvälls- och nattetid. Att amma mycket på kvällen är således en viktig del för att hålla upp mjölkmängden.

Amning som preventivmetod

Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Att amma mycket på kvällen är extra viktigt även för frisättningen av dessa, så önskar du att amningen ska vara även graviditetspreventiv så bör du satsa på mycket kvällsamning. Amning kan fungera som ett 98% preventivmedel (vilket är lika bra som alla andra) under förutsättning att tre kriterier uppfylls:

  • Barnet får enbart ammas och ammas under både dag och nattetid. Så fort det går 6 timmar eller mer mellan amningstillfällena kan ägglossning ske.
  • Mamman får inte ha mens. Menstruation betyder att det finns ägglossning och är synonymt med risk för att bli gravid. Vissa kvinnor återfår menstruation så snabbt som 2-3 månader efter förlossningen, även om de helammar.
  • Barnet får inte vara mer än 6 månader gammalt. Efter detta ökar sannolikheten för ägglossning, och ägglossning sker innan menstruationen. Så efter 6 månader är amning ingen pålitlig preventivmetod.

Oxytocin

Oxytocin är det andra stora amningshormonet, och detta hormon gör att mjölken frisätts. Oxytocin frisätts snabbare än prolaktin under amningen, och gör så att mjölken flödar ut ur bröstet. Om mamman har väldigt ont eller är känslomässigt ur fas, kan oxytocinreflexen störas. Då kan det bli svårt att få till utdrivningsreflexen under en period. Oxytocin kommer också bidra till att livmodern drar ihop sig efter förlossningen, och detta kan göra riktigt ont under amningen de första dagarna.

Oxytocin har en viktig roll för anknytningen mellan föräldrar och barn, och frisättning av oxytocin förstärker modersbeteende och ger lugn och ro. Oxytocin frisättt även vid hudkontakt.

Åter- eller nyproduktion av amning utan graviditet/förlossning

De flesta kvinnor kan få bröstmjölk igen oavsett hur många år som gått sedan de senaste ammade. Det är naturligtvis enklare för kvinnor som slutade för inte så länge sedan. Stimulering av bröst sker lättast genom att ett barn suger på bröstet ofta och mycket. Prolaktin frigörs av känselinputen som skapar tillväxt av mjölkgångar inne i bröstet och sätter igång produktion av bröstmjölk. En kvinna som önskar amma ett barn hon inte själv varit gravid med rekommenderas att börja stimulera brösten via handmjölkning eller pump några veckor till månader innan barnet kommer till familjen. Det kan ta allt från fyra dagar till sex veckor att börja producera bröstmjölk.

Referens:

Infant and young child feeding, WHO.

Amningsguiden