Kategori: Amning

Amning

Kategorin amning

Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.

Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.

Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin ”Postpartumträning” och ”Förlossning och kejsarsnitt”.

Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!

Påverkar träning amning?

Påverkar träning amning?

Tiden efter en förlossning kan utan motsvarighet vara den mest utmattande perioden i en kvinnas liv. Att bli mamma är inte bara en rosaskimrande bebisbubbla. Skimret kan fördunklas något av sömnbrist, kroppslig återhämtning och att lära känna en ny individ som inte alltid kommunicerar så man förstår.

Jag brukar förespråka balans och vila före hetsig träning under den första tiden. Men att motionera kan såklart ha viktiga hälsovinster. Det finns en dos-responsrelation mellan fysisk aktivitet och hälsa. Det betyder att göra något alls är bättre än att inte göra någonting. Det finns också en annan ände av kurvan där för mycket av ”det goda” också blir dåligt. En av frågorna kring den här balansen gäller motion och träning och dess effekter på amning. Och det tänkte jag ta upp med er idag!

Kan jag träna hårt när jag ammar?

När vi pratar om träning delar vi ofta upp det i lågintensiv, moderat och högintensiv. Gränserna är naturligtvis flytande, men enkelt uttryckt kanske vi kan kalla en rask promenad för lågintensiv, jogging för moderat och snabba intervaller för högintensiv. När det gäller annan träning blir gränserna ännu svårare, men du kan alltid utgå ifrån din egen upplevelse av intensiteten – din uppfattning brukar vara adekvat. Både amning och motion kommer kosta energi för kroppen, och det kan finnas oro att det ena kommer gå ut över det andra. Träning, som alltså är hådare än enbart ”fysisk aktivitet”, kommer orsaka att du svettas och förbrukar mer energi. I teorin kan både svett och energikostnaden påverka bröstmjölken.

Träning på moderat nivå förbättras en mammas hälsa på flera aspekter:

  • Förbättrar den kardiovaskulära konditionen
  • Optimerar insulin- och fettmetabolism
  • Förbättrar välmåendet genom att minska stressnivåer och optimera upplevelsen av att ha energi
  • Påverkar depressiva symtom till det bättre

Forskning har visat att träning på samma nivå inte påverkar amningen negativt

Träning på en moderat nivå kommer inte påverka mjölkproduktioner, mjölkens sammansättning eller barnets tillväxt negativt. Högintensiv träning och träning till utmattning kan dock påverka mjölkens sammansättning. Forskning har inte visat några negativa effekter på barnet om mamman tränar och sedan ammar. De flesta studier har inte heller kunna påvisa någon förändring i barnet acceptans av bröstmjölken, även efter högintensiv träning.

Vissa studier har fokuserat på nivåerna av mjölksyra som i bröstmjölken. Mjölksyra är en restprodukt som bildas vid högintensiv träning. Lågintensiv och moderat träning kommer inte påverka mjölksyranivåerna i bröstmjölk alls. Högintensiv träning kan ge mjölksyra i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att det i sig skulle innebära något dåligt för mamman eller barnet.

Träning på en lagom nivå kommer inte påverka:

  • Mjölkproduktionen
  • Immunfaktorer i bröstmjölken
  • Mineralförekomsten i bröstmjölken
  • Näringsförekomsten i bröstmjölken

Kommer inte påverka bebisens tillväxt

Att du som ammande kvinna tränar regelbundet kommer inte påverka bebisens tillväxt så länge du uppfyller en del parametrar. Du behöver äta tillräckligt mycket för att tillgodose både din kropps och bebisens behov. Du bör inte gå ner mer än 0,5 kg (med flit eller hur man nu ska säga). Den slags snabba viktnedgång som kroppen kan initiera helt av sig själv är inget du behöver oroa dig för.

Vätskebalansen

Om du dricker för lite kan mjölkmängden minska kortvarigt. Drick när du är törstig! Ett bra mått är färgen på ditt kiss. Ditt kiss ska vara gult, men klart.

BH-frågan

Att stötta upp amningsbröst kan vara en utmaning och vissa kan behöva två sportbh:ar för att känna att stödet blir tillräckligt. Att träna efter att du tömt brösten ordenligt kan också minska risken för obehag.

Amning, hormonerna och ökad rörlighet

Under graviditeten kommer hormonsammansättningen göra så att ligament och ledband i kvinnans kropp mjukas upp. Framförallt påverkas bäckenets leder. Detta syftar till att öka barnets framkomlighet genom bäckenet. Efter förlossningen kommer dessa hormoner successivt avklinga, även om efterverkningarna av graviditetens ökade rörlighet kan finnas kvar under en period. De hormon som står för rörlighetsökningen hör inte specifikt ihop med amningen. Det är en helt annan hormonprofil under graviditet och amning. Det finns ingen forskning som stödjer att amning spelar en roll i att orsaka, bibehålla eller förvärra smärttillstånd som uppstått i samband med en graviditet.

Tips för dig som ammar

  • Använd en bra sportBH som ger bra stöd åt brösten
  • En del barn gillar inte att ammas när brösten är svettiga/saltiga, testa att duscha före du ammar om du upplever detta som ett problem
  • Drick tillräckligt mycket! Amning och träning tillsammans kommer skapa ett större vätskebehov än vanligt.
Amning och träning
När jag sprang första gången efter kejsarsnittet 2014

Referenser:

Amning och anknytnining

Amning och anknytning

Anknytning

Jag har länge haft en väldigt irriterad känsla i kroppen när begreppet anknytning kommer upp. För mig har det kommit att bli ett begrepp som är dömande och används för att höja upp vissa sorters föräldraskapsbeteenden framför andra, på ett ganska osympatiskt sett. Nu pratar vi kommentarsfälts/forumkultur, där en del använder pseudevetenskapligt snack för att höja upp sig själva och trycka ner andra. Är jag ensam om att reagera på detta? När jag gick amningskursen hösten 2016 hade jag dock en kursuppgift om just detta. Det här inlägget handlar om det jag lärde mig när jag faktiskt läste in mig på ämnet.

Anknytningsteori

Anknytningsteorin utgår, som jag förstått det, mycket från samspelet mellan förälder och barn. Spädbarnet har ett medfött behov av att knyta an till minst en vuxen person vilket bottnar i barnets behov av närhet och beskydd. Då barnet inte kan förflytta sig eller klänga fast vid vårdaren är det beroende av att den vuxne svarar på de signaler (t.ex. gråt och leenden) som barnet sänder ut. Barnet lär sig då att handlingar utlöser förutsägbara reaktioner, och skapar därigenom sin bild av verkligheten. På så vis kommer våra erfarenheter och tidiga relationer påverka hur vi skapar relationer även i vuxen ålder. För en trygg anknytning krävs att föräldern är fysiskt och känslomässigt närvarande för att kunna svara adekvat och förutsägbart på barnets signaler.

Anknytning handlar om en lyhördhet och en finkänslighet för kommunikation. Till en början är människobarn helt beroende av kontakt med vuxna, hela deras överlevnad är beroende av att en vuxen person kan läsa av signaler om hunger och andra behov. Utifrån detta handlar anknytning mycket om den vuxne – att denne ska ha en finkänslig förmåga att lyssna och avgöra vad barnet behöver.

Inte bara den vuxne

Dock handlar anknytning också ganska mycket om barnet. Barnets hälsa och temperament är en viktig del av anknytningen. För tidigt födda barn kan vara mer lättstörda, svårare att trösta och lugna, och ha lägre grad av samspel med sina föräldrar jämfört med fullgångna barn. Detta kan naturligtvis försvåra relationen till föräldrarna. Barn med kolik eller barn som beskrivs som krävande får oftare mer stressade och frustrerade mödrar. Dessa mammor upplever sig också ibland mindre kompetenta än andra mammor. I forskningen betonas att föräldrar till för tidigt födda barn bör få extra stöttning i kommunikation och samspel med sina för tidigt födda barn.

Vad optimerar?

Något som också poängteras gång efter annan i studierna jag läst är vikten av att inte separera mor och barn efter förlossningen. En separation mellan mamma och barn efter förlossningen kan komma att påverka anknytningen negativt. Oxytocin frisätts hos mamma och barn vid förlossning och amning och skapar lugn, avslappning och känsla av tillit. Oxytocin förstärker det omvårdande beteendet gentemot barnet och gör oss mer känsliga för de signaler som barnet sänder ut Mamma-barn-par som får vara nära varandra hela de två första timmarna har visats ha bättre anknytning än andra. De uppmätta skillnaderna verkar också hålla i sig upp till ett års ålder. De är viktiga, de där första timmarna!

Under det första dygnet har modern en hormonomställning, och detta påverkar hennes känslighet, reaktivitet och mottaglighet för barnet. Den nyfödde själv är mer vaken, uppmärksam och interagerande med modern under det första dygnet än vad barnet är under efterföljande dagar. När både mamma och barn får ocytocinfrisättning vid samma tillfälle skapas känslan av kärlek, trötthet, eufori och smärtlindring.

Anknytning och amning

Forskning visar på olika sätt att amning är fördelaktigt för hälsan för både mammor och barn, sett till grupper. I olika individuella fall finns det mängder av skäl till att göra olika val, och de allra flesta gör informerade val utifrån det som upplevs allra bäst för dem. Jag vill gärna skriva om forskning och saker jag läser, men vill vara försiktig och inte trampa någon på tårna. Kom ihåg, det jag skriver här säger INGENTING om dig och din relation med ditt barn, om du av någon anledning valt att inte amma.

Men så här:

Studier har visat att känsligheten för barnets signaler ökar hos ammande kvinnor. Ammande mammor är enligt en studie känsligare i interaktionen med sina barn och kan vara mer benägna att titta på och röra vid barnet. Den nära fysiska kontakten bidrar till lägre stressnivå och färre depressiva symtom vilket underlättar för mamman att läsa av och svara på sitt barns signaler. En studie visade även att mammor som ammar reagerar starkare på sina barns skrik och uppvisar högre grad av ”moderlig känslighet” än de som inte ammar.

Detta kan förklaras genom att amning medför en parasympatisk påverkan hos den ammande kvinnan. Det verkar som att amning skapar aktivitet i de hjärncentra som ansvarar för omvårdnad och empati. Detta tar sig bland annat uttryck i att ammande kvinnor reagerar mer på när barnet gråter, än vad icke-ammande kvinnor gör. Detta är ändå intressant! Det handlar om den fysiologiska process som amning/oxytocinfrisättning sätter igång hos en kvinna.

Optimera anknytning?

Vad gäller anknytning optimerar du detta genom att i första hand försöka optimera kommunikation och samspel med ditt barn. Att barnet känner att du reagerar på dessa signaler, är lyhörd och visar ömhet. Möjligen kan amning göra något med kvinnan som gör att ett ”omvårdnadsprogram” i hjärnan lättare slås på. Vad jag kan läsa mig till så spelar det dock ingen roll för barnets anknytning egentligen om maten är bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Bara den ges med närhet och omsorg. Om du vill optimera anknytningsförutsättningarna bör du och din partner spendera mycket tid hud mot hud med barnet när den är nyfödd. Se till att söka hjälp om kommunikationen/samspelet med barnet verkar bli svårt på grund av barnets hälsa/kynne!

Hur tänker du kring detta?

Referenser:

Hormonernas roll i mjölkproduktion och amning

Hormonernas roll i mjölkproduktion och amning

Det finns två hormon som i störst utsträckning påverkar amningen – prolaktin och oxytocin. När ett barn suger på bröstet kommer sensoriska impulser skickas från bröstvårtan till hjärnan. Som en respons på detta kommer en rad olika händelser utlösas.

Prolaktin

Prolaktin är ett hormon som ökar kraftigt under graviditeten, och som stimulerar tillväxt av brösten som en förberedelse inför mjölkproduktionen. Andra hormon, som också finns i hög dos under graviditeten (progesteron och östrogen) blockerar prolaktinets mjölkproducerande funktion just då och där. Efter förlossningen, när moderkakan släppt, faller nivåerna av östrogen och progestern drastiskt och prolaktin hindras inte längre från att vara med och framställa bröstmjölk.

Prolaktinnivåerna ökar av att barnet suger på bröstet, och nivåerna är som högst 30 minuter efter påbörjad amning. Dess största verkan är alltså att påbörja produktion inför nästa amningstillfälle. Under de första veckorna av amning kommer barnet stimulera bröstet pfta, och ju mer barnet suger på bröstet, desto mer prolaktin frisläpps och desto mer mjölk produceras. Därför är tät amning speciellt viktigt i början för att etablera amningen. Bara efter några veckor är sambandet mellan hög prolaktinhalt och hög mjölkproduktion inte lika tät.

Prolaktin produceras och frisläpps som mest på kvälls- och nattetid. Att amma mycket på kvällen är således en viktig del för att hålla upp mjölkmängden.

Amning som preventivmetod

Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Att amma mycket på kvällen är extra viktigt även för frisättningen av dessa, så önskar du att amningen ska vara även graviditetspreventiv så bör du satsa på mycket kvällsamning. Amning kan fungera som ett 98% preventivmedel (vilket är lika bra som alla andra) under förutsättning att tre kriterier uppfylls:

  • Barnet får enbart ammas och ammas under både dag och nattetid. Så fort det går 6 timmar eller mer mellan amningstillfällena kan ägglossning ske.
  • Mamman får inte ha mens. Menstruation betyder att det finns ägglossning och är synonymt med risk för att bli gravid. Vissa kvinnor återfår menstruation så snabbt som 2-3 månader efter förlossningen, även om de helammar.
  • Barnet får inte vara mer än 6 månader gammalt. Efter detta ökar sannolikheten för ägglossning, och ägglossning sker innan menstruationen. Så efter 6 månader är amning ingen pålitlig preventivmetod.

Oxytocin

Oxytocin är det andra stora amningshormonet, och detta hormon gör att mjölken frisätts. Oxytocin frisätts snabbare än prolaktin under amningen, och gör så att mjölken flödar ut ur bröstet. Om mamman har väldigt ont eller är känslomässigt ur fas, kan oxytocinreflexen störas. Då kan det bli svårt att få till utdrivningsreflexen under en period. Oxytocin kommer också bidra till att livmodern drar ihop sig efter förlossningen, och detta kan göra riktigt ont under amningen de första dagarna.

Oxytocin har en viktig roll för anknytningen mellan föräldrar och barn, och frisättning av oxytocin förstärker modersbeteende och ger lugn och ro. Oxytocin frisättt även vid hudkontakt.

Åter- eller nyproduktion av amning utan graviditet/förlossning

De flesta kvinnor kan få bröstmjölk igen oavsett hur många år som gått sedan de senaste ammade. Det är naturligtvis enklare för kvinnor som slutade för inte så länge sedan. Stimulering av bröst sker lättast genom att ett barn suger på bröstet ofta och mycket. Prolaktin frigörs av känselinputen som skapar tillväxt av mjölkgångar inne i bröstet och sätter igång produktion av bröstmjölk. En kvinna som önskar amma ett barn hon inte själv varit gravid med rekommenderas att börja stimulera brösten via handmjölkning eller pump några veckor till månader innan barnet kommer till familjen. Det kan ta allt från fyra dagar till sex veckor att börja producera bröstmjölk.

Referens:er

Vad du behöver veta om oxytocin

Vad du behöver veta om oxytocin

Vad är oxytocin?

Jag tvekade till att ens börja skriva det här inlägget, och tänkte ”men, det här vet väl alla redan?”. Men så tänkade jag om. Innan jag började plugga till fysioterapeut back in the days hade jag nog aldrig hört talas om oxytocin. Jag tror kanske att det finns en och annan där ute som kan ha nytta av detta.

Oxytocin är ett hormon som produceras i hypofysen i hjärnan, och som har flera olika viktiga funktioner i människokroppen. Detta hormon skapar avslappning, sänker stress, oro och blodtryck och orsakar vissa muskelkontraktioner. Mest känt är oxytocin för dessa egenskaper som hör ihop med relationer: känsla av samhörighet, tillit och kärlek. Hos kvinnor kommer oxytocin vara nyckelspelare vid förlossning och amning.

Oxytocin and amning

När barnet suger på bröstvårtan går nervsignaler in till hjärnan och oxytocin frigörs. Detta skapar utdrivningsreflexen och kommer också göra så att livmodern sjunker i storlek efter förlossningen. Oxytocinfrisättningen från amning och närhet med bebisen kommer också göra så att både mamma och barn blir avslappnad, får högre kroppstemperatur och en upplevelse av nära anknytning. Oxytocinfrisättningen  kan dock orsaka kraftig törst och i vissa fall ge huvudvärk.

Oxytocin och amning under graviditet

För de allra flesta friska mödrar med okomplicerade graviditeter går det att fortsätta amma ett barn medan kvinnan är gravid. Men eftersom oxytocinfrisättning från amning kan ge sammandragningar av livmodern kan det finnas skäl till att kvinnor med riskgraviditeter inte bör amma. Det kan bland annat handla om att kvinnan tidigare haft stor risk att föda för tidigt eller att hon bär tvillingar eller fler. Det är viktigt att du pratar med din barnmorska om du har frågor om amning under graviditet, framförallt om du vet att du har någon riskfaktor för att föda för tidigt.

Saker som kan strula till det med oxytocinfrisättningen

Om du har mycket ont efter förlossning eller kejsarsnitt kan oxytocinfrisättningen hämmas av smärtan. Se till att vara ta den smärtlindring du blir rekommenderad, så optimeras förutsättningarna för oxytocinets verkan.

Stress, oro och förmågan att slappna av kan påverka oxytocinfrisättningen i kroppen, och däreigenom försvuåra för utdrivningsreflexen. Utsöndringen av oxytocin försenas och minskas om modern är trött, ledsen eller orolig. Det är bland annat därför det är svårt att amma/pumpa bröstmjölk när du är stressad eller ledsen.

Oxytocinläkemedel för dig som ammar

Syntocinon är en receptbelagd nässprej som ger en artificiell oxytocinfrisättning. Detta kan hjälpa utdrivningsreflexen och används för att sätta igång amning, lindra spända bröst och motverka mjölkstockning. Det kommer dock inte påverka mängden bröstmjölk, för detta styr inte oxytocinet.

Oxytocin och föräldraskap

wpid-DSC00985.jpg

Oxytocin startar igång ett ”omvårdnadsprogram” inom människan, och detta tillsammans med att kroppens belöningssystem slås på skapar ett ihophållande kitt i relationer. Amning sätter igång mer oxytocinfrisättning än andra närhetsformer, men ”hud-mot-hud” och annan fysisk beröring kommer ge oxytocinfrisättning.

Efter en tid kommer de kortariga effekterna som utlöstes vid varje enskilt möte övergå i kroniska förändringar. Då har nämligen oxytocinet påverkat aktiviteten i andra signalsystem på ett långvarigt sätt. En kvinna som fött flera barn har ett ökat skydd mot stressjukdomar (till exempel högt blodtryck och diabetes typ 2) genom att hon varit utsatt för oxytocinets inverkan under en lång tid av sitt liv. Oxytocinfrisättningen i samband med förlossning är kraftigare än under någon annan tidpunkt i livet.

Oxytocin och massage

Massage är en oxytocinkälla. För tidigt födda barn kan växa bättre om de får massage. Barn blir lugnare även på lång sikt om de regelbundet får massage av en person de litar på. Massage minskar oro, stress och depression, ökar välbefinnandet och förmågan till social interaktion, koncentration och inlärning.

För att beröring ska upplevas som angenäm och ge upphov till positiva effekter krävs att du blir berörd av någon som du känner eller av något annat skäl accepterar. En behandling måste ske med mjuka, varma händer och behandlaren måste vara mentalt närvarande och ha goda intentioner.

Vad du behöver veta om oxytocin

  • Det är lätt att få mer av. Du behöver ge – och få- närhet av något slag. Det kan vara en kram av en vän eller att klappa ett djur.
  •  Det är ett hormon som fungerar som ett relationsklister. Oxytocin, tillsammans med några andra signalsubstaner och hormon är de avgörande för mänskliga relationer. Närhet ger oxytocinutsöndring som skapar samhörighet.
  • Det är ett hormon som kommer underlätta ditt föräldraskap. Oxytocin startar igång ”omsorgsprogrammet” inom dig.
  • Det hjälper dig att bli mindre blyg. Oxytocin ökar förmågan att lita på andra människor. Se till att få ordentligt med närhet innan nästa tillfälle du ska utmana dig socialt.
  • Det kan göra dig mer generös. Kanske därför barnen kan få dig till vad som helst…

 

Referenser:

Vad ska en med partnern till egentligen?

Vad ska en med partnern till egentligen?

Haha, det finns naturligtvis många saker man behöver sin partner till. I vårt fall:

  • För att bli gravid.
  • För att få en dräglig tillvaro för mig och barnen under en inte toppen-härlig graviditet.
  • För att sköta markservice och uppbackning under amningsintensiv tid efter att bebisen fötts.
  • För att vara världens bästa daddy till våra barn.

För ungefär exakt två år sedan…

För två år sedan började jag läsa en högskolekurs i amning. Kuriosa: Jag läste amningskursen 2016 och Wilfred föddes alltså 2014. Jag ammade honom i ganska exakt 10 månader innan han slutade tvärt över dagen bara. Jag orkar inte räkna exakt antal månader, men det hade ändå gått ganska lång tid mellan att jag slutade amma och jag började amningskursen. Kursen hölls i Högskolan i Kristianstad. När jag satt på tåget på vägen hem från första kursträffen och läste kurslitteratur började jag plötsligt läcka bröstmjölk. Jag gjorde det sedan under hela den hösten när jag läste eller skrev om amning. Jag är ju en mjölkko!

Det här tyckte jag är intressant:

“The father is a primary source of support to the breast-feeding mother and can influence and/or contribute to decision-making regarding initiation, continuance, maternal breast-feeding confidence, and weaning. “

Socialt stöd i den ammande kvinnans nätverk kan vara avgörande för hur amningsutfallet blir. Mammor som har en amnings-stödjande partner har en större sannolikhet att planera att amma, att amma vid utskrivning från BB och ammar under längre tid. Pappor (partnern är väl mest korrekt att säga, men faktum är att jag inte sett någon endaste studie om andra sorters partners) verkar vara den mest inflytelserika yttre personen. Mer än vad BVC-sköterskor och BB-personal är. Därför bör varje partner till en ammande kvinna bli uppmuntrad att vara delaktig och kommunicera med sin partner angående amning och hur hen bäst kan bli involverad.

Vad tänker ni om detta?

När jag skrivit om amning tidigare har jag fått höra många historier som gäller brist av stöd från BB och BVC. Men det är sällan någon som faktiskt nämner brist på stöd av sin partner. Är det en för personlig sak att berätta om i ett sånt här sammanhang, tror ni? Eller har forskningen fångat upp något som ingen annan gör?

Hälso-sjukvårdspersonal måste involvera, inkludera och stödja papporna och se deras värde i amningssituationen, eftersom de visat sig vara otroligt viktiga. En förutsättning för att män ska bli mer involverade är att de får mer kunskap om amning.

Skinship

Det finns ett begrepp som kallas ”embodiment of care”. I det här sammanhanget att föräldraskap utgörs fysiskt av kroppsliga förutsättningar, tekniker (typ för att bära, lyfta etc) och förmågan att omprogrammera sig till en ny repertoar eftersom allting ständigt utvecklas. Skinship handlar i sammanhanget om ett omfattande ansvarstagande i vardagens alla aktiviteter kring barnet; bära, natta, byta, leka, prata, mata, sköta nödvändiga inköp etc etc. Föräldraskap utgörs av ett komplext pussel av aktiviteter som fäder/partners kan göra för att ta del av omsorgen för barnet. Konsekvensen av detta innebär för den vuxne att hen får en internaliserad känsla för barnets rytm, att hen har en förmåga att avkoda barnets skrik/ljud samt förmåga att avläsa signaler/rörelser/kroppsspråk. Det innebär också att utveckla en förmåga till multi-tasking (anses väl traditionellt typiskt ”mammigt”) samt att utveckla en förmåga till att hålla koll på sina känslor som ilska, frustration, stress (som kanske annars hört till i en manlig uppfostrar-roll, tänk Emils pappa…).

Genom att vara nära barnet rent fysiskt, men också i tillräcklig mängd tid kan alla lära in detta. Det handlar ganska lite om biologi om vilken förälder kommer vara bäst i omsorgen av barnet.

Vill ni fundera på detta med mig?

  • På vilket sätt kan hälso-sjukvården bättre ge stöd till ammande kvinnors partners?
  • På vilket sätt kan en partner till en ammande kvinna uppmanas att vara involverad i amningen?
  • Vilket stöd tror du att du själva hade behövt? Vilket stöd fick du?
wpid-20120829_080127.jpg
En pappa flaskmatar med pumpad bröstmjölk

Vår tidiga amningshistoria med första barnet var så här:

Jag var typ morfin-hög första gången jag ammade, tror jag. Joseph tog emot alla instruktioner och fixade och donade, lyfte bebis och hjälpte mig att vända mig i sängen. Sedan var jag chockad, ledsen och smärtpåverkad resten av BB-vistelsen. Att amningen funkade utan problem handlar 1) om att jag som ammande producerar väldigt mycket mjölk 2) Wollmar fattade galoppen direkt och 3) att Joseph tog in instruktioner, tips och råd. Jag hade inte haft de psykiska resurserna att ta in den informationen. För oss var det avgörande att Joseph var en engagerad partner. Detta har jag insett nu, när jag läst in mig på detta.

Kortfattat:

  • Partnern upplever sig ofta åsidosatt av amning.
  • En del upplever att det är okej.
  • En del upplever att barnet blir en konkurrent.
  • En del upplever att barnet stjäl den ammande kvinnans hela fysiska närhet.
  • En del stöttar sin ammande partner för att de upplever att amning är bäst.
  • En del tänker att det hade varit roligare om de flaskmatat, så hade de kunnat dela på matandet.

Partnern vill gärna vara mer delaktig.

Det som vårdenofta uppmuntrar till är att denne ska ta ett större ansvar för hem och hushåll, eftersom den ammande faktiskt är uppbunden med att just amma. Vi hade en man i vår bekantskapskrets som tog jätteilla upp av detta. Tror att han kände sig nedvärderad, typ ”är det här det enda jag duger till?”

Men det verkar alltså som att det finns studier som visar att partnern faktiskt är den största supporten till en ammande kvinna. Partnern är den person som faktiskt påverkar mest huruvida en kvinna kommer börja och fortsätta amma över huvud taget. Den påverkansgraden verkar vara mer än vad BVC-personal och barnmorskor på BB och allihop tillsammans har.

Kan man inkludera partnern mer?

Generellt tänker jag att det är oerhört viktigt att ha ett familjeperspektiv på allt som rör omvårdnad av barn. Det är galet att bara rikta information till den nyförlösta när det gäller amning.  Jag träffar ju sällan mina patienters eventuella significant other överhuvudtaget. Och har inget att göra med hur mina patienter matar sina barn heller. Mer än om det kommer till belastningssmärtor, förstår. Jag har ju inte heller ansvar för familjer så som personal på MVC och BVC har. Men jag tycker ändå att det är relevant att reflektera kring detta. Kanske också inför att vi ska få vårt tredje barn. Nu har ju Joseph en helt annan, självskriven, föräldraroll. Det ÄR stor skillnad att bli flerbarnsföräldrar jämfört med förstagångsföräldrar, ändå.

Jag skulle gärna höra era tankar och erfarenheter kring detta!

Ammande som icke-ammande!!

När det kommer till matning av bebisar, vilken är partnerns roll tänker du? 

Referenser:

  1. Fathers experiences of supporting breastfeeding: challenging for breastfeeding promotion and education.
  2. Breastfeeding in the 21st century. Epidemiology, mechanisms and lifelong effect.
  3. Postnatal care –Outcomes of various care options in Sweden.
  4.  The influence of fathers’ sociaecnomic status and paternity leave on breastfeeding duration: A population-based cohort study.
  5. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa
  6. Impact of Male-Partner-Focused Interventions on Breastfeeding Initiation, Exclusivity, and Continuation.
  7. The breastfeeding team: The role of involved fathers in the breastfeeding family.
  8.  Why invest, and what it will take to improve breastfeeding practices?
  9. Social contexts of infant feeding and infant feeding desicions.
  10. Engaging and supporting fathers to promote breast feeding: A concept analysis.
  11. sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen?
  12. Fathers and parental support in everyday family life.
  13. Male involvement and maternal health outcomes: systematic review and meta-analysis.

Om smärta och amning

Om smärta och amning.

I en stor andel av alla samtal jag hamnar i med patienter som efter en graviditet har kvarvarande värk kommer vi i något skede att prata om amning. Det är ganska vanligt att det antas finnas ett samband mellan amning och ledvärk. Evidensmässigt finns inget sådant samband. Oavsett om det handlar om biomekanik, belastning och hållning eller om olika känslighet till olika hormonstatus så är vi generellt oerhört olika som individer. Men på befolkningsnivå finns det ingenting som tyder på att ammande kvinnor har mer smärta än exempelvis flaskmatande kvinnor.

 

wpid-DSC01003.jpg
Hej min älskade unge, känner du igen denna dunge? Det var här jag satt och amma, när jag just blivit din mamma. (En fin skylt på en bänk på Södermalm, som jag råkade hitta under en av mina egna första amningsstunder i början av föräldraskapet)

För det mer vetenskapliga resonemanget vill jag hänvisa till några specifika inlägg

Den kortfattade sammanfattningen: Det finns inga vetenskapliga evidens att amning ger ledvärk. Jag sökte i den medicinska databasen PubMed igen alldeles nyss, bara för att vara säker på att jag inte missat något nypublicerat. Det finns inget jag kan hitta (men känner du till en studie som jag inte sett, tipsa mig! Jag erkänner gärna att jag har fel bara det finns studier som motbevisar…)

Individuella skillnader ändå

Jag kommer aldrig förneka att människor UPPLEVER smärta och sammanknippar det med amning. Det finns dessutom människor vars kroppar  reagerar mer kraftigt på hormonerna kring graviditet och amning än andra. Smärta från amning som hör ihop med ergonomi, hållning och amning kan behandlas. Det är alldeles för förenklat att bara skylla på amningen. Jag har skrivt om det förr, och skriver det igen. Folk som har ont så att de blir påverkade i sin vardag, och i sina beslut om att fortsätta amma eller inte, HAR RÄTT ATT FÅ KOMPETENT HJÄLP.

Ledvärk efter långvarig eller repetitiv belastning

Värk i kroppen generellt handlar ofta om belastning på leder och muskler. Ofta är värken du känner en slags trötthetsvärk. Att detta kommer under en tid då du ammar ofta och länge är inte konstigt.

Amning lägger belastning på nacke, skuldra, rygg, handleder och armbågar. Denna belastning tillsammans med trötthet och sömnbrist gör att du kanske också saknar viktiga möjligheter till återhätmning.

Behandling?

Massage, avslappning och träning kan alla upplevas lindrande och sköna. Det handlar ofta om att få in syre i de spända musklerna. Den mer långsiktiga lösningen är ofta att variera belastningen mer. Du kanske inte ska sluta amma, men du kanske måste variera belastningen i amingspositionerna mer.

Berätta gärna om alla era bra tips!

Jag gissar att det i läsekretsen här finns enorma mängder bra tips! Berätta gärna i kommentarsfältet!

Feminism, amning och skuldbeläggande

Feminism, amning och skuldbeläggande

Jag återkommer ibland till det här med att mata barn, amning och feminism. Det är ett otroligt intressant ämne!

WHO och alla stora barnläkar-sammanhang rekommenderar exklusiv amning för barn upp till sex månader, och som komplement till annan föda amning upp till två år. Jag vet att när det kommer till nätdiskussioner så går det ofta hett till när det ska debatteras huruvida amning faktiskt är bäst eller inte. De allra flesta forskare OCH kritiker menar ändå att det faktiskt finns vetenskapliga bevis för att amning har fördelar. Sedan hur stor skillnaden detta faktiskt gör för individen är ett omdebatterat ämne. Trots detta följer i princip alla stora sjukhus och vårdorganisationer WHO:s rekommendationer och promotar i första hand amning när det kommer till val av näringskälla för spädbarn.

Feministisk kritik

Feministisk kritik menar att amningsförespråkandet sker på bekostnad av att kvinnor skuldbeläggs så fort de väljer något annat än just amning. Amningsförespråkandet är organiserat på sådant sätt att kvinnor inte ens får känslan av att det finns ett bra alternativ till amning. Det ”bästa” alternativet helt definieras utifrån hälso-sjukvårdens perspektiv och inte utifrån kvinnans eget mående. Kvinnoförtryck är en social konstruktion som finns även underförstått i hälso- och sjukvård och framförallt i ett medicinskt patriarkalt system där kvinnor antas ha sämre utgångsläge för att förstå och tolka både sig själv och sin omgivning, just därför att de är kvinnor. Forskning tyder på det en del sjukvårdspersonal uppfattar att kvinnor som väljer att inte amma gör ”irrationella och outbildade” val. När vården lägger fokus på amningens biomedicinska och nutritionella fördelar och inte på mammans välmående har ett tydligt ställningstagande gjorts – barnets väl prioriteras före moderns. Detta bidrar till idealbilden av en osjälvisk moder som ammar sitt barn utan att be om något som återgäld. Detta trots att det finns forskning som visar på att de allra flesta förstagångsmödrar som ammar, tycker att amning upplevs smärtsamt, onaturligt och krävande. Amning har i flera studier visats uppfattas som konstant krävande och utan någon större belöning för kvinnan själv samt att det kan ske en ”loss of self”.

Hur kan det blir bättre?

Citat:

”In caring for families in maternal child settings, clinicians must provide care that balances optimal infant nutritional needs with the psychological needs of the mother . Breast feeding promotion as it is currently practiced oppresses maternal choice and voice in infant feeding decisions, thus acting to instil perceived feelings of guilt. In light of this, it is critical that the traditional hierarchical relationship that is employed by nurses and other health care providers when providing breast feeding education and support is shifted to a collaborative partnership between the woman and care provider.” (1)

”By establishing a relationship and being present and open to discussing implications and concerns related to breast feeding and maternal well-being, clinicians are facilitating exploration of women’s understanding, needs, and experiences related to breast feeding” (1)

Flytta fokus!

Fokus behöver flyttas från varför kvinnor bör amma sina barn, till att istället ligga på hur det ska kännas när en amning är välfungerande. Kvinnor som inte vill amma bör uppmuntras att själva bestämma hur de vill använda sina kroppar, istället för att anses vara själviska. Vårdgivare som träffar kvinnor med spädbarn bör centrera och fokusera frågan om hur barnet får till sig mat utifrån hur mamman själv ser på saken. Kvinnans behov och upplevelser måste gå i första rummet.

”However, breastfeeding will not truly be fair to women until it represents a true choice for all women, regardless of race or class. Breastfeeding advocacy should include working for policies to promote the physical, social, and economic welfare of both the mother and the child, and avoid any negative effects for women who choose to breastfeed. Breastfeeding research should examine not only the biomedical aspects of breastfeeding but the sociocultural context as well. Breastfeeding support must go beyond information and encouragement to include political action that values women’s productive and reproductive work, women’s bodies, and their choices, and ultimately promotes and supports the value of children and families of all kinds.” (3)

Okej, shoot! Ge mig dina tankar och reflektioner!

Referenser:

  1. Infant feeding and maternal guilt: The application of a feminist phenomenological framework to guide clinician practices in breast feeding promotion.
  2. Expressing yourself: a feminist analysis of talk around expressing breast milk.
  3. Is breastfeeding fair? Tensions in feminist perspectives on breastfeeding and the family.

Dysforisk utdrivningsreflex

Dysforisk utdrivningsreflex

Dysforisk utdrivningsreflex är min fria översättning av begreppet D-MER, eller Dysphoric Milk Ejection Reflex. Det är ett engelskt begrepp som handlar om en ovanlig företeelse som drabbar vissa ammande kvinnor. Det är ångest, olust och nedstämdhetskänslor i samband med och strax innan utdrivningsreflexen. Utdrivningsreflexen är alltså när mjölken strömmar till och ut till barnet.

Individuellt och varierat

Som med allt annat när det gäller kroppar och psyke så kan även detta komma i en variation av styrka och uttryck. En del blir ledsna, andra arga och en del får känslor av ångest. Känslorna kan variera i styrka. Det verkar också finnas samband med någon slags mer fysisk känsla i magen, lite ont eller en känsla av att det vänder sig i magen. Fenomenet håller i sig bara några sekunder för de allra flesta.

Varför?

Mekanismen bakom fenomenet är oklar, men kan höra ihop med en nivåsänkning på dopaminet i kroppen i samband med utdrivningen av mjölken.Den dysforiska utdrivningsreflexen hör inte ihop med negativa känslor kring amning i stort. Det verkar alltså vara en långt med fysiologisk företeelse. Det är inte heller enbart en isolerad fysisk känsla av obehag, smärta, huvudvärk eller törst. Det verkar heller inte ha något samband med postpartumdepression. Men kvinnor kan ha båda samtidigt – dock oberoende av varandra.

Finns det någon lindring?

Det finns ingen medicinsk åtgärd för detta besvär. Eftersom drabbade individer i stort är friska finns det heller inte övertygande skäl att försöka med medicinering för ökade dopaminnivåer. De flesta behöver heller ingen behandling. Att få förståelse och kunskap om besvären kan räcka långt. I en av studierna jag hänvisar till i referenslistan längst ner testades det ganska hejvilt vad som påverkade fallstudiens huvudpersons tillstånd. Rökning och stora mängder chokladglass hjälpte, men kaffe och familjemiddagar förvärrade tillståndet. För en del kvinnor verkar tillståndet kunna minska med tiden om kvinnan trots allt ändå fortsätter att amma. Vissa inte känner av någon minskning alls förrän de slutar amma helt.

Ett citat från en fallstudie:

”Direct nipple stimulation was not needed for the onset of negative emotions. Anything that caused a milk release, expected or unexpected – breastfeeding, mechanical or manual milk expression, the release of milk caused by thinking about her baby or by breast fullness – generated the same negative feelings. AH experienced very frequent spontaneous (no nipple stimulation) milk releases during the early months. If she was shopping when a spontaneous milk release occurred, she suddenly felt that she was choosing ugly clothes. If she was cooking, she knew instantly that she was preparing a meal that her family would hate. If she was doing nothing at all when one occurred, she immediately believed herself to be worthless or worse.”

Någonstans läste jag att den dysforiska utdrivningsreflexen kändes som en dementorskyss. Det låter verkligen inte som något trevligt. Det är också en källa till oro och ensamhet för en del mammor, och många söker inte hjälp.

Citat igen:

”The emotions were directed toward herself, not toward her child; her bond with this child, following such a good birth, was her strongest yet. However, she anticipated feedings not with pleasure or indifference, but with a certain dread.”

Dysforisk utdrivningsreflex

 

Jag  tänker att detta problem förmodligen kommer med ett stort spann. Allt ifrån kvinnor som känner de här känslorna några enstaka gånger någon gång ibland och inte alls reflekterar över det, till de kvinnor som helt slutar amma för att det känns för knepigt. Sammanfattningsvis.

  • Amning är en potentiell trigger till en stark negativ emotionell upplevelse
  • Emotionella amningsproblem behöver inte vara uttryck för en postpartumdepression
  • Att förstå sina problem hjälper ofta och ger möjlighet till hantering av upplevelsen på ett konstruktivt sätt.

Erfaenheter? Berätta gärna!

Referenser

Läsarberättelse om dysforisk utdrivningsreflex

Läsarberättelse om dysforisk utdrivningsreflex

 

En läsare sker för ett tag sedan och ville berätta sin historia om ångest vid amning. Det här är ett repostat inlägg från 2016. Genom en läsare blev jag uppmärksammand på ett amningsfenomensom kallas D-Mer och som jag fritt översatte till ”dysforisk utrivningsreflex” och skrev ett faktainlägg om. Imorgon kommer detta inlägg repostas. Som försmak kommer denna läsarberättelse om dysforisk utdrivningsreflex!

Du har erfarenhet av en ovanlig amningskomplikation, berätta!

Ja! Jag drabbades av Dysphoric Milk Ejection Reflex. Det betyder att man drabbas av någon slags negativ känsla vid amning. Ångest, olust eller nedstämdhet dyker upp någon gång under amningen. Det är olika starkt och olika länge för olika kvinnor.  Under min första månad med amning tyckte jag att jag kände ångest då och då och försökte förstå varför, att amma gick ju väldigt bra. Googlade ”amning + ångest” och hittade pyttelite information om något som kallades D-MER men förstod på det lilla att det måste vara det jag upplever.

Berätta mer, kunde känslorna variera i styrka och/eller i uttryck? Hade du något annat symtom?

Jag fick en intensiv känsla av ångest, en slags meningslöshet, i max 10 sekunder ganska tidigt i amningen. Efter sekundrarna var känslan puts väck och jag kunde inte ens försöka framkalla eller känna något liknande. Känslan var oerhört stark, även om den var kort.

Fick du något stöd eller någon hjälp från BVC?

Nej, vår BVC-sköterska hade aldrig hört talas om det och det kändes som att hon lyssnade på mig för att vara snäll. Det var en bidragande faktor till att vi bytte BVC tillslut, jag kände mig inte riktigt sedd och lyssnad på.

Påverkade besvären dig något utöver själva amningsstunderna?

Nej, inte alls. Jag hade egentligen inga andra besvär med min amningen i början.

Fortsatte du amma så länge som du tänker att du hade velat?

Jag ammar fortfarande! Mitt barn är snart tre månader. Men har inte längre någon känsla av ångest. Det försvann efter kanske en och en halv månad för mig.

Har du några råd eller tips för den som upplever samma sak?

Det jag upplevde var inte ”jättestort” men jag tyckte att det var otroligt skönt att förstå vad det handlade om. Att förstå att det är något fysiskt snarare än psykiskt gjorde att det gick att hantera lättare för mig. Så kolla upp, är mitt råd! Eller prata med din barnmorska eller BVC för mer information. Och fortsätt amma (om du kan), med stor sannolikhet försvinner det då.

Tack Amanda för din berättelse!

 

Observera att alla läsarberättelser som vi publicerar här är just privata upplevelser. Det betyder att vi inte kräver att dessa inlägg ska vara lika vetenskapligt grundade som andra inlägg. Det betyder heller inte att berättelsen är på något sätt icke-adekvat. Bara ett annorlunda sorts inlägg. Vi önskar också att kommentarsfältet alltid hålls respektfullt och peppande när det kommer till läsares berättelser. 

Tips för enklare bröstpumpning

Tips för enklare bröstpumpning

Hur ska jag göra för att få ut mjölk med bröstpumpen?

Jag bröstpumpade ju en hel del under amningsperioderna med båda barnen, men speciellt andra gången eftersom jag då också donerade bröstmjölk. Jag är inget proffs, två amningsomgångar gör mig inte till det. Mer till… ja någon med viss erfarenhet. Av mig och min egen kropp och min pump, såklart. Jag lärde mig dock en hel del på vägen som gjorde pumpande oändligt mycket enklare. Efter att jag också läst en kurs i amning har jag också en del fysiologiska kunskaper om själva det fysiska kring ämnet.

Det är inte helt enkelt det här med att få ut mjölk med pump. Många får också ett stresspåslag av att pumpa och att kunna mäta resultatet.

Jag tänkte därför dela med mig av mina tips för enklare bröstpumpning. Kanske kan det hjälpa någon?

  • Var inte stressad.

Jag har inte fått ut ett mer än enstaka milliliter de gånger jag har testat att pumpa tio minuter innan jag ska iväg någonstans och kommer på att det visst vore bra med en liten flaska mjölk i kylen… Pumpningssituationen vara lugn för mig. För att optimera bör du sitta ner ordentligt och liksom vara avspänd i både sinne och kropp. Detta kommer sig av att lugn-och-ro-hormonet oxytocin är tätt förknippat med utdrivningsreflexen av mjölk från bröstet. Det är klurigare att få till utdrivningsreflexen med pump än genom att barnet själv suger på bröstet. Därför kan det vara kinkigare med alla omkringliggande faktorer.

  • Stimulera bröstvårtorna. 

Det här är väl för att likna bebisens tillvägagångssätt lite, de liksom letar ju sig litegrann fram innan de suger sig fast. För mig har det räckt med att stryka över bröstvårtan några gånger och nypa ett litet försiktigt tag en gång.

  • Sätt över pumpmunstycket över bröstet och gör så det suger fast ordentligt.

Om det läcker luft någonstans kommer pumpen inte fungera. Med manuell pump pumpar du några gånger tills det bildas ett vacum.

  •  Nu när bröstet sitter bra fast i pumpmunstycket, dra då i hela bröstet några gånger med hjälp av pumpen. 

Det är också för att simulera barnets drag- och ryckande rörelser med bröstet. För mig har dessa drag varit avgörande för att jag ska kunna få till utdrivningsreflexen.

  • Vänta nu ett par sekunder tills du känner utdrivningsreflexen.

När du känner den är det dags att börja pumpa! Utan utdrivningsreflex kan du pumpa ut enstaka milliliter mjölk, men när du fått igång utdrivningen kommer det hela mängden mjölk.

  • Pumpa i samma takt som bebisens sugmönster

Pumpa ganska snabbt i början och långsammare på slutet om det funkar för dig. Annars: hitta ditt eget pumpningsmönster.

Andra råd som också funkat bra för mig är:

  • pumpa på ordinarie matningstider
  • pumpa ena bröstet först och låt bebisen amma ur det andra sen. Gör du tvärt om riskerar du att få svårt att få till utdrivningsreflexen. Har du väl fått en utdrivningsreflex  på ett bröst är min erfarenhet att det bara är bebisen som får igen den på andra bröstet.
  • Om det funkar logistiskt kan du ju amma från ena bröstet och pumpa från det andra, samtidigt, men detta kräver nästan en elektrisk pump.
  • Bli inte orolig om bebisen vill amma precis efter att du har tömt bröstet genom att pumpa. Bebisen är dels mycket bättre på att tömma brösten än vad pumpen är, och dessutom kommer suget stimulera tillflöde av ny mjölk.
  • Har du svårt att få ut mycket mjölk genom pumpning? Det är effektivare att pumpa korta stunder och ofta än att försöka evighetspumpa bara för att få ut tillräckligt mycket.

Hur förvarar jag mjölken sen?

Jag är ingen expert på just detta, som sagt, men detta är det jag följt:

  • Nypumpad bröstmjölk kan stå i rumstemperatur upp till någon timme om den ska ätas ljummen.
  • I kylskåp kan färsk bröstmjölk förvaras ett par dagar (någon stans läste jag upp till en vecka, men det har jag inte testat). Bröstmjölk som frusits ned och sedan tinats kan stå ett dygn i kylskåp.
  • Fryst bröstmjölk luktar peck när den tinar men är ändå helt okej för barnet. Bröstmjölk kan frysas upp till sex månader. Tinad bröstmjölk ska inte återfrysas.
  • Om du vill samla mjölk från flera olika pumptillfällen i en och samma behållare ska allting svalna i kylskåp först innan det blandas ihop. Det vill säga, blanda inte nypumpad mjölk med kylskåpskall mjölk. Detta är för att öka hållbarheten på mjölken och minimera tillfällen för bakterietillväxt.
  • Fryst mjölk tinas bäst i kylskåp eller rumpstemperatur. Den värms till 37 grader i vattenbad på spis, ej i mikrovågsugn.

Och:

Det är okej att gråta över spilld bröstmjölk. Du har ju kämpat hårt för den…

image

image

bilder från min enda erfarenhet av elektrisk pump. Ett minne från fornstora dar på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Har du andra tips? Berätta!