Kategori: Amning

Amning

Kategorin amning

Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.

Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.

Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin ”Postpartumträning” och ”Förlossning och kejsarsnitt”.

Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Existerar ”amningsreumatism”?

För något år sedan träffade en kollega till mig en nybliven mamma som patient, kvinna  vars personliga tränare hade sagt till henne att hon hade ”amningsreumatism”. Den stackars kvinnan hade naturligtvis ont, jag förnekar absolut inte hennes smärta eller besvär. Vi både förfasades och skrattade åt detta. Naturligtvis skrattade vi inte åt en kvinna som hade ont. Men för det första. En personlig tränare kan inte ge en diagnos. Det kan inte en massör eller någon annan kroppsterauept eller mammacoach heller för den delen. Inte ens en fysioterapeut får inte ens ge medicinska diagnoser. Vi får ge funktionsdiagnoser av typen ”alla tester tyder på att du har en meniskskada” eller ”alla tecken visar på att du har bakre bäckensmärta”.

Vad är reumatism?

Reumatism är en medicinsk diagnos som ges efter en noggrann medicinsk utredning. Reumatism är en riktig sjukdom som i de  flesta fall har autoimmun orsak, det vill säga att kroppens immunförsvar av någon anledning förstör kroppens egen vävnad. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning. Men det finns inga utoimmuna responser i amning/hormonerna kring amning som bryter ned vävnad på det sättet. Jag blir JÄTTEJÄTTEARG när en klåpare till gymnolla dunkar ut diagnoser till höger och vänster.

(En hel serie inlägg om just reumatism finns här)

Varför har ammande kvinnor ont i kroppen?

Ammande kvinnor har ofta anledning till att få besvär med nacke, skuldra, underarmar, handleder och ländrygg. Både graviditeten och småbarnsföräldraskapet kan orsaka dessa smärtor och besvär. Orsaken är ofta en blandning av kroppens rent fysiologiska förändringar, och den belastning kroppen utsätts för. En graviditet påverkar en kvinnas hållning: magmuskler och bäckenbotten sträcks ut, andra muskler blir försvagade och några andra blir mer dominanta. Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.

Smärta av statiska positioner

Ammande kvinnor kan få ont i kroppen, såklart. I både muskler och i leder. På flera ställen i kroppen. Ungefär i samma utsträckning som flaskmatande kvinnor.  Jag har verkligen inte hittat något som tyder på att just ammande kvinnor får mer generell värk i kroppen än andra nyförlösta. Här reserverar jag mig dock, jag har inte läst all forskning i hela världen. Hittar ni en studie som säger motsatsen så läser jag gärna! Det som INTE FINNS är forskning om diagnosen ”amningsreumatism”. För den existerar inte.

Däremot finns det kvinnor som har ont, som borde få gå till en riktig vårdgivare och få en bra bedömning och behandling.

  • Ont i handlederna verkar vara hyfsat vanligt bland de kvinnor som lider av ”amningsreumatism”.

Ont i handlederna kan bero på många olika saker, men för de flesta gravida brukat det vara CTS och för många nyblivna föräldrar kan det vara Mb Dequervain.

  • Smärtorsaken till ryggvärk hos ammande kvinnor är ofta bristande hållning.

Jag har skrivit om graviditetsrelaterad hållningsförändringar och här. Amning och flaskmatning innebär ofta sittande med dålig hållning, och i och med att det upprepas både ofta och länge kan det bli ett smärtbildande vanemönster. Muskler som får jobba statiskt och leder som hålls i icke-optimala lägen gör ont. Ryggsmärta kan bero på en mängd olika orsaker, men kan också härledas till långvarigt sittande, sittande med bristande hållning och försvagad bålmuskulatur. Inget av detta är direkt sällsynta fenomen hos en nyförlöst kvinna.

Här har jag skrivit om nacksmärta. Just det inlägget handlade om arbetsergonomi, men sittande bebis-matnings-ergonomi är ungefär lika illa för nacken.

  • Smärtor i axlarna hos nyblivna föräldrar kan också handla om att musklerna är axelleden inte är tillräckligt stark eller uthållig för den nya belastningen som barnet innebär.

Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Även hållningen är ofta boven i dramat även här. En något framåtböjd sittande position med rundade axlar är vanlig när en matar en bebis. Förenklat uttryckt kan en säga att detta gör att musklerna som drar axlarna framåt kan bli spända (bröstmusklerna, främre armhålevecket) och musklerna som ska dra axeln bakåt och skulderbladen ihop blir svaga och utsträckta.

  • Samsovande med bebis gör att den undre armen hamnar i de märkligaste ytterlägen.

  • Knäsmärta kan bero på massor av olika saker.

Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv.  Många bäckar små kan göra att en får ont! Om en ska ge generella tips sådär utan vidare brukar jag tipsa om appen ”Knäkontroll” som finns gratis via app-nedladdningstjänster.

  • Fotsmärta efter graviditet har jag skrivit om här. Här finns också litegrann tankar om fötter och skor.

Fotsmärta kan också vara det som i folkmun kallas hälsporre . Det kan triggas igång av ökad vikt och belastning (bärande av barn) och att gå och stå mycket på hårt underlag.

Så, nu tog jag med er en liten guidning genom postgravitetsrelaterad smärta.

Inget av det här jag skriver och tipsar om ersätter en bra undersökning av en vårdgivare. Fysioterapeuter är proffs på just besvär från muskler och leder, jag tycker du ska gå till en bra sådan om du har besvär från kroppen som stör dig i din vardag. Om det gäller händerna och handlederna kan det vara bättre att gå till en arbetsterapeut.

Läs gärna även:

Referenser:

Amning och smärta

Amning och smärta

Finns det ett samband mellan amning och ledvärk?

Jag möter det ganska ofta, påståendet att amning kan orsaka ledvärk. Det är ett problematiskt uttalande och jag är en av dem som (i vissa lägen) påstår motsatsen. Jag ska ta er igenom ett resonemang om amning och smärta.

Först av allt, missförstå mig inte. Är det något jag tror på, så är det när människor säger att de lider av smärta. Jag skulle aldrig förminska människors problem, och i min kliniska vardag somfysioterapeut är det just smärtan jag försöker råda bot på.

Kan amning ge ledvärk?

Jag läste nyss ungefär detta i ett kommentarsfält: ”Jag har haft jätteont i kroppen när jag ammat mina barn, och när jag födde barn nummer två fick jag det bekräftat av läkaren på BB att amning kan ge ledvärk”. 

Det här är för enkelt uttryckt. För det första finns det inga medicinska studier som står bakom påståendet att ammande kvinnor har med ledvärk än andra. För det andra finns det heller inga svar på vad det i så fall skulle vara i amningen som ger smärta. Det inte går att dra enkla likamedstreck mellan amning och ledvärk. Alla ammande kvinnor har ju inte lika ont, eller hur?

Det är VÄLDIGT förenklat att säga att ledvärk kan uppstå av amning.

Låt oss prata lite om hormonerna

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytoxin. Prolakin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och  förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker.

En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tros det att låg nivå östrogen har ett samband med smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.

Östrogenbrist att det onda gör ondare?

Jag har verkligen letat efter studier som kan ge en grund för uttalanden om huruvida den hormonella cocktailen som en postgravid kvinna har i kroppen skulle kunna orsaka ledvärk. Det finns inga enkla svar. En rad i en lärobok löd ”In the postpartum female, the rapid decline of oestrogen after parturition may possibly contribute to joint pain”. Denna sänkning sker alltså under de första 24 timmarna och stabiliseras sedan, men fortsätter att ligga på en låg nivå hos kvinnor som ammar. Enligt vissa forskare kan denna drastiska sänkning av östrogen kunna påverka debuten av förlossningsdepression. Låga östrogennivåer verkar också ha tendenser att öka förekomsten av långvariga smärttillstånd hos kvinnor efter klimakteriet. Möjligen kan då den östrogenbrist som ammande kvinnor har leda till en ökad smärtupplevelse. För som jag förstått det är ger östrogen i sig inte mer smärta, men det kan göra att det som redan gör ont, upplevs ondare.

Östrogen verkar vara det mest bidragande hormonet till att kvinnor generellt är med ledrörliga än män, alltså i befolkningen i stort. Ammande kvinnor har inte ökad ledrörlighet till  följd av östrogenniåver. Relaxin, som är ansvarig för leduppmjukningen i bäckenet under graviditeten, är ett hormon som återställs förhållandevis snabbt efter förlossning oavsett amning eller ej. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi ej heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.

Men vad är det som gör ont då?

Jag som fysioterapeut anser att problemet ofta går att bryta ner och analysera. Det är för enkelt att   skylla allt på amningen.

  • Varför får kvinnan ont?
  • Var får hon ont?
  • När får hon ont?
  • I vilka leder och under vilken grad av påfrestning?

Ofta så går det att hitta andra, bidragande orsaker som också går att behandla.

Kan vi inte skylla på amningen?

Det finns inga vetenskapliga evidens för att ammande kvinnor har mer ledvärk än andra. Därför bör vårdpersonal inte av detta skäl råda kvinnor med ledsmärta att sluta amma på grund av hormonpåverkan. Jag menar inte att kvinnor ska fortsätta amma om de inte känner att det är bra för dem. Absolut inte. Men OM en kvinna vill fortsätta amma går ledvärk  att analysera och behandla. Jag tror aldrig att amning är ensamt orsak till problemet.

En kombination av orsaker

Graviditet och månaderna efter graviditeten är förenade med fysiologiska förändringar i kroppen som kan skapa förutsättningar för att utveckla smärta i muskler och leder. Fysiologiska förändringar under graviditeten omfattar svullnad i mjukdelar, ökad ledrörlighet, viktuppgång, en ökning av svanken, en rundning av bröstryggen och påverkan på bäckenets leder. Summan av dessa förändringar blir ofta att kvinnans tyngdpunkt förskjuts, vilket påverkar muskler att bli antningen kortare eller längre än normalt. Skuldrans främre muskler, ryggmusklerna och höftböjarna blir ofta kortare, medan magmuskler och bäckenbottens muskler töjt ut och försvagas. Spända nack- och skuldermuskler tillsammans med svaga bålmuskler tenderar att göra så att individen hamnar i en framåtböjd och något ihopsjunken position i sittande, allra minst under amning. Tillsammans kan detta bidra till att leder hamnar i ytterlägen, och musklerna arbetar icke-optimalt.

Amning och smärta

Kombinationer av en viss ökning av rörlighet, en muskelmasseförlust efter graviditeten och en ökad känslighet för smärta anser jag vara de bidragande orsakerna till ledsmärta efter graviditet. En viss individ kanske får enorm smärtlindrande hjälp av att sluta amma i det läget, för att återfå normala östrogennivåer. En annan individ kanske inte alls får samma effekt, utan behöver i första hand se över sin ergonomi. DÄRFÖR tycker jag inte att ledvärk ska skyllas på amning, enbart. En kvinna med smärta i kroppen bör få hjälp att analysera sina besvär. Kan det hjälpa med ergonomiska råd, kan det hjälpa med muskelträning, eller handlar det sist och slutligen om amningen?

En kvinna som inte trivs med amning ska inte behöva fortsätta göra det. Men en kvinna som vill amma, ska inte rådas att sluta med amningen på grund av icke-vetenskapliga påståenden att amning rätt av är lika med ledsmärta. Hon ska få hjälp och verktyg att se över sin situation, behandling och råd om träning och se om symtomen lättar då.

Jag har skrivit mer om mammor och ont i kroppen här och här. Läs gärna.

Referenser:

Amningsrådgivning

Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan och bad om era tankar kring bra och dålig amningsrådgivning. Det inlägget hittar ni här. Nu har jag skrivit klart hela min skoluppgift om detta och tänkte göra delar av den till ett inlägg. Jag tycker personligen att det är rätt intressant. Läs om ni vill!

Amning som problemområde…

Amningsfrekvensen i Sverige sjunker, och en stor del av de som slutar amma gör det på grund av bristande stöd från vård och omgivning. Lågutbildade mammor ammar i lägre utsträckning, kanske för att bristande amningsstöd drabbar dem hårdare. Socioekonomiska, kulturella och sociala faktorer påverkar amningens framgång och duration. Högre utbildningsnivå, att ha en partner, basamningskunskaper och stöd från omgivning påverkar amningsförekomsten positivt.

Sverige anslöt sig till den så kallade Innocentideklarationen 1990. Deklarationen  utformades av WHO och UNICEF och innehåller instruktioner för hur amningen kan skyddas och främjas inom hälso- och sjukvården. Certifieringen av amningsvänliga sjukhus avslutades 2006 i Sverige. De ”tio stegen för lyckad amning” utgör än i dag de grundläggande riktlinjerna för vårdpersonalens arbete med amningsrådgivningen.

Vad påverkar amningen positivt?

Det som har störst positiv inverkan på amning hos kvinnor är bland annat självförtroende, självrespekt och goda kunskaper samt stöd från omgivningen.

Gravida kvinnor bör ges möjligheten att beskriva sina förväntningar, tankar, kunskaper och/eller eventuella oro eller rädsla inför den första tiden med barnet och amningen. Omföderskor som upplevt att tidigare amning var traumatisk eller upplever skuldkänslor bör erbjudas extra amningsförberedande samtal på Barnmorskemottagning/Mödravårdscentral eller på Amningsmottagning. Kvinnans tillit till sin förmåga påverkas av tidigare amningsprestation. Kvinnor med låg, eller avsaknad av, tillit till sin amningsförmåga har högre risk att sluta amma än de med hög tillit. Problematisk amning kan ge upphov till känslor av dåligt samvete och skuld.  Det uppstår en krock mellan samhällets amningsuppmuntran och det stöd som ges från vården. När amningen inte fungerar så som mamman/familjen tänkt och hoppats kan det utlösa en krisreaktion hos mamman på samma vis som vid andra kriser i livet.

När en kvinna söker hjälp för amningsrelaterade problem bör hon tas på allvar. Att förlora känslan av kroppskontroll i en amningssituation kan många kvinnor beskriva som oerhört påfrestande, en känsla som lätt kan sänka självförtroendet.

Bemötandet är viktigt

Bemötande och ordval spelar stor roll för amningen. Kvinnor som upplevt gott stöd från omvårdnadspersonalen helammar längre. Om mamman upplever att hon inte har förmåga att amma barnet kan det leda till att hon känner sig misslyckad och får känslor av skam. Hon kan uppleva det som att hon inte har förmåga att realisera samhällets eller sina egna förväntningar på sig själv, självrespekten och självkänslan kan då rasa.

Auktoritärt förhållningssätt, ”pekpinnar” och ett omyndighetsförklarande förhållningssätt från vårdpersonalen upplevs som negativt. Forskning visar att självförtroendet hos kvinnor undermineras av motstridiga råd, vilket kan få en långvarig effekt på amningsupplevelsen samt ge känslor av misslyckande.

Med rätt bemötande kan mamman acceptera sin situation, vara välvilligt inställd till hjälp och börja se framåt igen. Så påbörjas en nyetableringsfas där mamman är öppen och villig att testa nya sätt.  Hur mamman blir bemött i den här situationen kan spela stor roll för hur hon upplever sin situation.

Rätt att få hjälp till att amma, och till att inte amma.

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”(Palmer, 2015)

Vårdens ansvar

En vårdgivare bör ej ge amningsråd genom att ta på kvinnans bröst och ge handgriplig amningshjälp. Detta beskrivs som både kränkande och obehagligt. Detta kan troligen försvåra barnets erfarande av amning. Barn som utsatts för detta reagerar mer kraftfullt och avvärjande med skrik och sparkar när mamman gör amningsförsök, flera månader efter händelsen, än barn som inte varit utsatta. Barnet har ett biologiskt amningsbeteende som inte kan forceras Istället kan hud mot hudkontakt mellan mamma och barn gynna barnets amningsbeteende och amningslängd.

Forskning visar att vårdare med egen negativ amningserfarenhet har sämre kunskap om amning än barnmorskor med egen positiv amningsupplevels. Även personliga erfarenheter av amning verkar påverka vårdpersonal när det kommer till amningsrådgivning. Amning kopplar till känslominnen – värme, närhet, krav, prestation. Individens problematiska erfarenhet av amning gör det svårt för henne att rent yrkesmässigt förhålla sig neutralt till amningsrådgivningen. Det är viktigt att vårdpersonal reflekterar över sina egna personliga attityder.

Hälso-sjukvårdspersonal kan påverka en kvinnas beslut om amning och har också ett etiskt ansvar att erbjuda kvinnan adekvat information om amningens fördelar och potentiella nackdelar med att inte amma, så att kvinnan själv kan fatta ett informerat beslut. Råd och information bör vara vetenskapsbaserad men förmedlas på ett lättfattligt sätt. Rådgivningen bör vara respektfull.När vårdpersonal uppfyller den enskilda kvinnans unika behov upplevs amningsstödet som positivt och baserat på henne som individ.

Fäder och partner

Fäder och partner känner sig ofta osedda i de konkreta vårdsituationerna. Att den icke-ammande föräldern hur hen mår kan räcka för att synliggöra någon i rollen som förälder. Det kräver öppenhet, kunskap och ett inlyssnande bemötande för att bättre kunna bemöta kvinnor i lesbiska förhållanden, speciellt där både kvinnor väljer att amma.

Många blivande och nyblivna pappor är missnöjda med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. Detta missnöje har ofta sin grund i en upplevelse av att vara förbisedd, överflödig, marginaliserad eller rentav motarbetad. Föräldraskapet utgörs (där föräldrarna leder i en parrelation) ett ”vi” som består av två personer som skall bli eller nyss blivit föräldrar till ett barn. Denna ”vi”-position innebär att den gravida kvinnans partner bör få plats i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. ”Vi” skall båda bli eller har nyss blivit föräldrar till ett barn.

wpid-20140621_133528.jpg
Behöver uppenbarligen ta fler amningsbilder om vi får en till bebis…

Referenser:

Tänker du något intressant när du läser detta? Berätta!!

Hormonernas roll i mjölkproduktion och amning

Hormonernas roll i mjölkproduktion och amning

Det finns två hormon som i störst utsträckning påverkar amningen – prolaktin och oxytoxin. När ett barn suger på bröstet kommer sensoriska impulser skickas från bröstvårtan till hjärnan. Som en respons på detta kommer en rad olika händelser utlösas.

Prolaktin

Prolaktin är ett hormon som ökar kraftigt under graviditeten, och som stimulerar tillväxt av brösten som en förberedelse inför mjölkproduktionen. Andra hormon, som också finns i hög dos under graviditeten (progesteron och östrogen) blockerar prolaktinets mjölkproducerande funktion just då och där. Efter förlossningen, när moderkakan släppt, faller nivåerna av östrogen och progestern drastiskt och prolaktin hindras inte längre från att vara med och framställa bröstmjölk.

Prolaktinnivåerna ökar av att barnet suger på bröstet, och nivåerna är som högst 30 minuter efter påbörjad amning. Dess största verkan är alltså att påbörja produktion inför nästa amningstillfälle. Under de första veckorna av amning kommer barnet stimulera bröstet pfta, och ju mer barnet suger på bröstet, desto mer prolaktin frisläpps och desto mer mjölk produceras. Därför är tät amning speciellt viktigt i början för att etablera amningen. Bara efter några veckor är sambandet mellan hög prolaktinhalt och hög mjölkproduktion inte lika tät.

Prolaktin produceras och frisläpps som mest på kvälls- och nattetid. Att amma mycket på kvällen är således en viktig del för att hålla upp mjölkmängden.

Amning som preventivmetod

Att barnet suger på bröstet frisätter andra hormon som bidrar till att hålla ägglossning och menstruation borta. Att amma mycket på kvällen är extra viktigt även för frisättningen av dessa, så önskar du att amningen ska vara även graviditetspreventiv så bör du satsa på mycket kvällsamning. Amning kan fungera som ett 98% preventivmedel (vilket är lika bra som alla andra) under förutsättning att tre kriterier uppfylls:

  • Barnet får enbart ammas och ammas under både dag och nattetid. Så fort det går 6 timmar eller mer mellan amningstillfällena kan ägglossning ske.
  • Mamman får inte ha mens. Menstruation betyder att det finns ägglossning och är synonymt med risk för att bli gravid. Vissa kvinnor återfår menstruation så snabbt som 2-3 månader efter förlossningen, även om de helammar.
  • Barnet får inte vara mer än 6 månader gammalt. Efter detta ökar sannolikheten för ägglossning, och ägglossning sker innan menstruationen. Så efter 6 månader är amning ingen pålitlig preventivmetod.

Oxytocin

Oxytocin är det andra stora amningshormonet, och detta hormon gör att mjölken frisätts. Oxytocin frisätts snabbare än prolaktin under amningen, och gör så att mjölken flödar ut ur bröstet. Om mamman har väldigt ont eller är känslomässigt ur fas, kan oxytocinreflexen störas. Då kan det bli svårt att få till utdrivningsreflexen under en period. Oxytocin kommer också bidra till att livmodern drar ihop sig efter förlossningen, och detta kan göra riktigt ont under amningen de första dagarna.

Oxytocin har en viktig roll för anknytningen mellan föräldrar och barn, och frisättning av oxytocin förstärker modersbeteende och ger lugn och ro. Oxytocin frisättt även vid hudkontakt.

Åter- eller nyproduktion av amning utan graviditet/förlossning

De flesta kvinnor kan få bröstmjölk igen oavsett hur många år som gått sedan de senaste ammade. Det är naturligtvis enklare för kvinnor som slutade för inte så länge sedan. Stimulering av bröst sker lättast genom att ett barn suger på bröstet ofta och mycket. Prolaktin frigörs av känselinputen som skapar tillväxt av mjölkgångar inne i bröstet och sätter igång produktion av bröstmjölk. En kvinna som önskar amma ett barn hon inte själv varit gravid med rekommenderas att börja stimulera brösten via handmjölkning eller pump några veckor till månader innan barnet kommer till familjen. Det kan ta allt från fyra dagar till sex veckor att börja producera bröstmjölk.

Referens:

Infant and young child feeding, WHO.

Amningsguiden

Påverkar träning amning?

Påverkar träning amning?

Kan jag träna hårt när jag ammar?

När vi pratar om träning delar vi ofta upp det i lågintensiv, moderat och högintensiv. Gränserna är naturligtvis flytande, men enkelt uttryckt kanske vi kan kalla en rask promenad för lågintensiv, jogging för moderat och snabba intervaller för högintensiv. När det gäller annan träning blir gränserna ännu svårare, men du kan alltid utgå ifrån din egen upplevelse av intensiteten – din uppfattning brukar vara adekvat.

Träning på moderat nivå förbättras en mammas hälsa på flera aspekter:

  • Förbättrar den kardiovaskulära konditionen
  • Optimerar insulin- och fettmetabolism
  • Förbättrar välmåendet genom att minska stressnivåer och optimera upplevelsen av att ha energi
  • Påverkar depressiva symtom till det bättre

Forskning har visat att träning på samma nivå inte påverkar amningen negativt

Träning på en moderat nivå kommer inte påverka mjölkproduktioner, mjölkens sammansättning eller barnets tillväxt negativt. Högintensiv träning och träning till utmattning kan dock påverka mjölkens sammansättning.

Forskning har inte visat några negativa effekter på barnet om mamman tränar och sedan ammar. De flesta studier har inte heller kunna påvisa någon förändring i barnet acceptans av bröstmjölken, även efter högintensiv träning.

Vissa studier har fokuserat på nivåerna av mjölksyra som i bröstmjölken. Mjölksyra är en restprodukt som bildas vid högintensiv träning. Lågintensiv och moderat träning kommer inte påverka mjölksyranivåerna i bröstmjölk alls. Högintensiv träning kan ge mjölksyra i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att det i sig skulle innebära något dåligt för mamman eller barnet.

Träning på en lagom nivå kommer inte påverka:

  • Mjölkproduktionen
  • Immunfaktorer i bröstmjölken
  • Mineralförekomsten i bröstmjölken
  • Näringsförekomsten i bröstmjölken

Amning, hormonerna och ökad rörlighet

Under graviditeten komme hormonsammansättningen göra så att ligament och ledband i kvinnans kropp mjukas upp. Framförallt påverkas bäckenets leder. Detta syftar till att öka barnets framkomlighet genom bäckenet. Efter förlossningen kommer dessa hormoner successivt avklinga, även om efterverkningarna av graviditetens ökade rörlighet kan finnas kvar i form av hållningsförändringar eller sekundärt ihophörande med någon smärta eller inkontinens. De hormon som står för rörlighetsökningen hör inte specifikt ihop med amningen. Det är en helt annan hormonprofil under graviditet och amning. Det finns ingen forskning som stödjer att amning spelar en roll i att orsaka, bibehålla eller förvärra smärttillstånd som uppstått i samband med en graviditet.

Viktnedgång

Om du strävar efter viktnedgång anses det vara säkert för amningen att gå ner 0,5 kg i veckan.

Tips för dig som ammar

  • Använd en bra sportBH som ger bra stöd åt brösten
  • En del barn gillar inte att ammas när brösten är svettiga/saltiga, testa att duscha före du ammar om du upplever detta som ett problem
  • Drick tillräckligt mycket! Amning och träning tillsammans kommer skapa ett större vätskebehov än vanligt.
Amning och träning
När jag sprang första gången efter kejsarsnittet 2014

Referenser:

”Evidence from this review suggests that both diet and exercise together and diet alone help women to lose weight after childbirth. Nevertheless, it may be preferable to lose weight through a combination of diet and exercise as this improves maternal cardiorespiratory fitness and preserves fat-free mass, while diet alone reduces fat-free mass.”

 

“It appears that mothers can exercise and breastfeed without detriment to the growth of their infants, but this is based on limited evidence, and more research is required before this finding is confirmed.”

“ Based on the current evidence, it is recommended that once lactation is established, overweight women may restrict their energy intake by 2092 kJ/d and exercise aerobically 4 d/week to promote a weight loss of 0·5 kg/week.”

“Exercise does not affect breast-feeding outcomes at the usual levels of activity undertaken by mothers. Breast-feeding and exercise are important for maintaining and promoting health, and this study provides reassurance to health professionals wishing to encourage mothers to continue both behaviours.”

“These results suggest that women consuming adequate amounts of LC-PUFA can exercise moderately without decreasing the LC-PUFA in their breast milk.”

“Exercise improves cardiovascular fitness, plasma lipids, and insulin response in lactating women. However, exercise alone, without caloric restriction, does not promote weight loss. Once lactation is established, over-weight women may restrict their energy intake by 500 kcal/day to promote a weight loss of 0.5 kg/week without affecting the growth of their infants. Moderate exercise does not affect maternal immune status or levels of sIgA, lactoferrin, and lysozyme in human milk. Further research is needed to determine the effect of exercise and energy restriction on maternal bone health and immune status and composition of human milk.”

“The results of this study suggest that women may exercise moderately during lactation and increase their fitness level without impairing their immune function.”

”Moderate exercise during lactation improves cardiovascular fitness without affecting levels of IgA, lactoferrin, or lysozyme in breast milk.”

“These data support the hypothesis that moderate or even high-intensity exercise during lactation does not impede infant acceptance of breast milk consumed 1 hour postexercise.”

“In conclusion, maximal exercise did not alter concentrations of phosphorus, calcium, magnesium, potassium, or sodium in milk. Thus, with respect to mineral concentrations in milk, there is no contraindication for exercise during lactation.”

Amningsrådgivning?

Till inlägget jag postade imorse har det både här och på vår instagram kommit massor av kommentarer om amning. Just ikväll sitter jag och skriver en uppgift i min amningskurs med rubriken ”Komunikation med föräldrarna under amningsrådgivning”.

Jag hör era berättelser, jag ser era kommentarer. Min egen amningshistoria är typen ”99% okomplicerad” (en tendens till bröststockning en gång typ) så jag har typ ingen egen erfarenhet av amningsrådgivning. Minns typ att de på BB kom in, hälsade och gick. Och sen var det aldrig mer och jag behövde aldrig mer.

Ni får alltså gärna berätta!

  • Hur hade den idealiska amningsrådgivningen sett ut på BB tycker du?
  • Vilka råd hade du behövt höra?
  • Vilka kommentarer hade du gärna undanbett dig?
  • Vilket stöd hade du behövt när du kom hem?
  • Påverkade förlossningen som sådan din upplevelse av amning?

Och ni, berätta lika gärna om den BRA amningsrådgivningen som ni fått som den dåliga!

Jag kommer troligen aldrig jobba direkt med amningsrådgivning, men tänker att det ändå är vettigt att tänka ett varv om ett ämne som är närbesläktat till mitt eget.

Och på tal om ingenting behöver jag bara få berätta en sak…

Joseph är bortrest med jobbet, och jag är själv med grabbarna. Mitt i middagen behövde en av dem gå och bajsa, och efter en stund kommer det ett rop från badrummet ”Mamma, jag har bajs på benet!”. Mycket riktigt, det var en regelrätt sanitär olägenhet, om vi ska säga det fint. Efter en dusch och sanering högt och lågt gick vi både tillbaks till matbordet. Jag kan konstatera att lukten har spridit sig i hela den delen av lägenheten, och inte så lite.

PlingPlong, plötsligt ringer det på dörren. Vår matleverans som snöade inne i går, kom då istället. Och stackars chauffören får leverera vår veckohandling i en hall som fullkomligen STINKER AV BAJS. Fy, stackarn! Jaja, han fick i alla fall lämna eländet…

Det var mitt ”dagens lågvattenmärke”…

 

Men nu, rå hit med alla era kloka amningserfarenheter! 

 

Amning och anknytnining

Amning och anknytning

Anknytning

Jag har länge haft en väldigt irriterad känsla i kroppen när begreppet anknytning kommer upp. För mig har det kommit att bli ett begrepp som är dömande och används för att höja upp vissa sorters föräldraskapsbeteenden framför andra, på ett ganska osympatiskt sett. Nu pratar vi kommentarsfälts/forumkultur, där en del använder pseudevetenskapligt snack för att höja upp sig själva och trycka ner andra. Är jag ensam om att reagera på detta?

När vi hade en uppgift om anknytning i kursen jag går just nu kände jag att det var en god chans att få läsa lite mer vettigt om ämnet.

Anknytningsteori

Anknytningsteorin utgår, som jag förstått det, mycket från samspelet mellan förälder och barn. Spädbarnet har ett medfött behov av att knyta an till minst en vuxen person vilket bottnar i barnets behov av närhet och beskydd. Då barnet inte kan förflytta sig eller klänga fast vid vårdaren är det beroende av att den vuxne svarar på de signaler (t.ex. gråt och leenden) som barnet sänder ut. Barnet lär sig då att handlingar utlöser förutsägbara reaktioner, och skapar därigenom sin bild av verkligheten. På så vis kommer våra erfarenheter och tidiga relationer påverka hur vi skapar relationer även i vuxen ålder. För en trygg anknytning krävs att föräldern är fysiskt och känslomässigt närvarande för att kunna svara adekvat och förutsägbart på barnets signaler.

Anknytning handlar om en lyhördhet och en finkänslighet för kommunikation. Till en början är människobarn helt beroende av kontakt med vuxna, hela deras överlevnad är beroende av att en vuxen person kan läsa av signaler om hunger och andra behov. Utifrån detta handlar anknytning mycket om den vuxne – att denne ska ha en finkänslig förmåga att lyssna och avgöra vad barnet behöver.

Inte bara den vuxne

Dock handlar anknytning också ganska mycket om barnet. Barnets hälsa och temperament är en viktig del av anknytningen. För tidigt födda barn kan vara mer lättstörda, svårare att trösta och lugna, och ha lägre grad av samspel med sina föräldrar jämfört med fullgångna barn. Detta kan naturligtvis försvåra relationen till föräldrarna. Barn med kolik eller barn som beskrivs som krävande får oftare mer stressade och frustrerade mödrar. Dessa mammor upplever sig också ibland mindre kompetenta än andra mammor. I forskningen betonas att föräldrar till för tidigt födda barn bör få extra stöttning i kommunikation och samspel med sina för tidigt födda barn.

Vad optimerar?

Något som också poängteras gång efter annan i studierna jag läst är vikten av att inte separera mor och barn efter förlossningen. En separation mellan mamma och barn efter förlossningen kan komma att påverka anknytningen negativt. Oxytocin frisätts hos mamma och barn vid förlossning och amning och skapar lugn, avslappning och känsla av tillit. Oxytocin förstärker det omvårdande beteendet gentemot barnet och gör oss mer känsliga för de signaler som barnet sänder ut Mamma-barn-par som får vara nära varandra hela de två första timmarna har visats ha bättre anknytning än andra. De uppmätta skillnaderna verkar också hålla i sig upp till ett års ålder. De är viktiga, de där första timmarna!

Under det första dygnet har modern en hormonomställning, och detta påverkar hennes känslighet, reaktivitet och mottaglighet för barnet. Den nyfödde själv är mer vaken, uppmärksam och interagerande med modern under det första dygnet än vad barnet är under efterföljande dagar. När både mamma och barn får ocytocinfrisättning vid samma tillfälle skapas känslan av kärlek, trötthet, eufori och smärtlindring.

Anknytning och amning

Nu läser jag en kurs om amning, och jag har sagt det och jag säger det igen: Forskning visar på olika sätt att amning är fördelaktigt för hälsan för både mammor och barn, sett till grupper. I olika individuella fall finns det mängder av skäl till att göra olika val, och de allra flesta gör informerade val utifrån det som upplevs allra bäst för dem. Jag vill gärna skriva om forskning och saker jag läser, men vill vara försiktig och inte trampa någon på tårna. Kom ihåg, det jag skriver här säger INGENTING om dig och din relation med ditt barn, om du av någon anledning valt att inte amma.

Men så här:

Studier har visat att känsligheten för barnets signaler ökar hos ammande kvinnor. Ammande mammor är enligt en studie känsligare i interaktionen med sina barn och är mer benägna att titta på och röra vid barnet. Den nära fysiska kontakten bidrar till lägre stressnivå och färre depressiva symtom vilket underlättar för mamman att läsa av och svara på sitt barns signaler. En studie visade även att mammor som ammar reagerar starkare på sina barns skrik och uppvisar högre grad av moderlig känslighet än de som inte ammar.

Detta kan förklaras genom att amning medför en parasympatisk påverkan hos den ammande kvinnan. Det verkar som att amning skapar aktivitet i de hjärncentra som ansvarar för omvårdnad och empati. Detta tar sig bland annat uttryck i att ammande kvinnor reagerar mer på när barnet gråter, än vad icke-ammande kvinnor gör. Detta är ändå intressant! Det handlar om den fysiologiska process som amning/oxytocinfrisättning sätter igång hos en kvinna.

Optimera anknytning?

Vad gäller anknytning optimerar du detta genom att i första hand försöka optimera kommunikation och samspel med ditt barn. Att barnet känner att du reagerar på dessa signaler, är lyhörd och visar ömhet. Möjligen kan amning göra något med kvinnan som gör att ett ”omvårdnadsprogram” i hjärnan lättare slås på. Vad jag kan läsa mig till så spelar det dock ingen roll för barnets anknytning egentligen om maten är bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Bara den ges med närhet och omsorg. Om du vill optimera anknytningsförutsättningarna bör du och din partner spendera mycket tid hud mot hud med barnet när den är nyfödd. Se till att söka hjälp om kommunikationen/samspelet med barnet verkar bli svårt på grund av barnets hälsa/kynne!

Hur tänker du kring detta?

Referenser:

Continuous feelings of love? The parental bond from pregnancy to toddlerhood. 

Utvecklingspsykologi (2 ed. Vol. 2). Stockholm: Natur och Kultur.

Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa (Statens Folkhälsoinstitut). Stockholm.

Maternal-Infant Bonding: A Review of Literature. 

Breastfeeding, brain activation to own infant cry, and maternal sensitivity. 

Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. 

Risk and resilience during the neonatal period. 

The experience of Middle Eastern men living in Sweden of maternal and child health care and fatherhood: focus-group discussions and content analysis. 

Amning och existens – moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning. 

The breastfeeding team: the role of involved fathers in the breastfeeding family. 

Why invest, and what it will take to improve breastfeeding practices? 

Socialstyrelsen. (2014). Har sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen? 

Närhetens hormon: Oxytocinets roll i relationer (1 ed.). Stockholm: Natur och Kultur.

Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. 

Är amning en kvinnlig rättighet?

Är amning en kvinnlig rättighet? Jag har nyligen läst en jättespännande avhandling som jag vill tipsa er alla om. Speciellt er som kanske fortfarande ammar eller som har mycket funderingar om amning och moderskap, den är verkligen läsvärd!

Avhandlingen heter ” Amning och Existens – Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning”

och ni hittar den här. Jag vill alltså vara tydlig, det här är typ ett referat. Här nedan kommer en massa jättspännande och intellektuella tankar som inte är mina egna. Men vi kan väl diskutera dem?

Ett möte mellan kroppar

wpid-photogrid_1400866865327.jpg
En nykläckt Wilfred vid bröstet

Amning handlar för mammans del både om att förstå och möta barnets behov, och sina egna behov. Precis i början upplevs amning som en kroppslig prestation och kroppen som en bröstmjölkproducent. Om amningen inte fungerar utan problem kan kvinnan får en tveksamhet gällande den egna kroppens förmåga att producera mjölk.

Problem med amningen under den första tiden kan göra att mammans självbild som just mamma får sig en törn. I avhandlingen beskrivs en känsla av att misslyckas i moderskapet. Kvinnan kan också känna att behoven krockar. Hon upplever amningen som svår, barnet behöver få mat. Dessutom kan det tillkomma upplevelser av att ha krav på sig från andra vad gäller att ”prestera” amning. En reaktion på detta kan bli att det uppstår gränser för mammans gemenskap till, och närhet med barnet. I Lisa Palmers text beskrivs det som en desperat kamp att bli fri från svårigheterna och istället hitta stillhet och harmoni i livet.

Kvinnor som får trubbel med amningen till en början kan uppleva sig invaderade av barnets behov och krav. Mamman befinner sig i en sårbar situation när amningen inleds, och mamman är också beroende av ett bra samspel med barnet för att amningen ska fungera. På samma vis är också mamman beroende av sitt sammanhang och stöd från omgivningen. När amningen upples svår kan det trigga igång en krisreaktion som försvårar moderskapet. Amningsupplevelsen kan kopplas samman med kvinnans identitet som mamma. Den existentiella dimensionen av moderskap och amning ställs på sin spets när amningen upplevs som svår.

Amningstrubbel

När amningen orsakar smärta kan den skapa en rädsla för amningen hos kvinnan, en smärta och rädsla som gör att kvinnan ej heller kan uppleva närheten med barnet under själva amningen. Amningen byts från att vara den förväntade ömsesidiga relationen till en prestation där känslan av att vara en maskin som skall producera mjölk dominerar. Istället för att förena mamma och barn i en nära relation blir amning en barriär som förhindrar den förväntade känslan av glädjefylld närhet. Rädslan för amningen finns ständigt närvarande och etsar sig fast.

”Det finns en strävan efter att amningen skall fungera på ett sätt som gör att kvinnan känner sig som en bra och duglig mamma. Finns det då en risk att kvinnor som upplever att amningen fungerar väl känner moderskap och att kvinnor som har det svårt med amningen inte gör det? Svaret på den frågan är, utifrån kvinnans perspektiv i den här avhandlingen, ja. Det tycks alltså vara så att det är kvinnans upplevelse av amning som har betydelse, inte enbart det faktum att hon verkligen ammar eller inte, som avgör hur moderskapet upplevs.”

Amning måste ibland avslutas för att kvinnan upplever den alltför otrygg och påfrestande. I annat fall kan det få negativa konsekvenser för mammans upplevelse av sin relation med barnet. Sårbarheten hos mamman kan också tvärtemot detta göra att hon istället tvingar sig själv att fortsätta amma trots att det försvårar relationen till barnet. Detta faktum försvårar moderskapet.

Barnet och vårdgivarna

Dessutom tas barnets perspektiv upp i denna avhandling. Eftersom mamman upplever amningen som svår och utan ömsesidighet är innebörden för barnet troligen också kantad av svårigheter. En obehaglig amningssituation kan etsa sig fast i barnets kropp och eventuellt medföra en obehagskänsla även nästa amning och tvärtom.

Något som beskrivs tydligt  är hur fel det kan bli när en vårdgivare ger amningsråd, och tar på kvinnans bröst och ger handgriplig amningshjälp. Detta beskrivs som både kränkande och obehagligt. Använder en vårdare dessutom handgriplig amningshjälp mot barnet, som exempelvis att det skrikande barnet pressas hårt mot moderns bröst och hålls fast mot bröstet, kan det troligen försvåra barnets erfarande av amning.

Amning som en kvinnlig rättighet

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”

Inledande amning har alltså potential att stärka kvinnans existens som mamma och subjekt men det finns också en risk att kvinnan istället försvagas och övergår att uppfatta sig själv, eller uppfattas av andra, som ett dåligt objekt och en dålig mamma. Kvinnors amningsbeslut kan också förstås i ljuset av detta. Amningsbeslutet blir en konsekvens av den situation kvinnan befinner sig. I den existentiella kris som uppstår tvingas kvinnan till en vändpunkt där ett beslut om amningens fortsättning eller avslut måste fattas.

Kvinnors upplevelse av amning bör uppmärksammas och erkännas som ett existentiellt fenomen beroende av både biologi och kultur.

”Det är dags att se bortom statistik kring amning och rikta blickarna mot kvinnans existens, amning-som-levd och amningens påverkan på moderskapet för att förstå kvinnors amningsbeslut – ett kvinnoperspektiv på amning.”

Jag går igång på det här!

Det är något i den här som får mig att bli liksom feministiskt glad och peppad. Äntligen kan jag känna att jag har ett välgrundat feministiskt ställningstagande kring amning. ”Amning som en kvinnlig rättighet innebär rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”

Jag dör så bra!

Hur tänker du?

 

Partnerns roll vid amning

Partnerns roll vid amning

Jag har alldeles nyss lämnat in min kursuppgift om partnerns roll vid amning.

Det här tyckte jag var intressant:

“The father is a primary source of support to the breast-feeding mother and can influence and/or contribute to decision-making regarding initiation, continuance, maternal breast-feeding confidence, and weaning. “

Socialt stöd i den ammande kvinnans nätverk kommer vara avgörande för hur amningsutfallet blir. Mammor som har en amnings-stödjande partner har en större sannolikhet att planera att amma, att amma vid utskrivning från BB och ammar under längre tid. Pappor (partnern är väl mest korrekt att säga, men faktum är att jag inte sett någon endaste studie om andra sorters partners) verkar vara den mest inflytelserika yttre personen, mer än vad BVC-sköterskor och BB-personal är. Därför bör varje partner till en ammande kvinna bli uppmuntrad att vara delaktig och kommunicera med sin partner angående amning och hur hen bäst kan bli involverad.

Studier har också visat att partnerns  delaktighet i föräldraskapet minskar förekomsten av postpartumdepression.

När familjen utökas sker en stor påfrestning i parrelationen. Kvinnor menade i en studie på att småbråken och irritation var en stor orsak, medan männen menade att de kände sig satta på undantag. Det verkar som att åsidosättandet har mycket att göra med upplevelsen när kvinnan ammar.

Hälso-sjukvårdspersonal måste involvera, inkludera och stödja papporna och se deras värde i amningssituationen, eftersom de visat sig vara otroligt viktiga. En förutsättning för att män ska bli mer involverade är att de får mer kunskap om amning.

Skinship

På min kurs har vi också pratat om ”embodiment of care” och att föräldraskap utgörs fysiskt av kroppsliga förutsättningar, tekniker (typ för att bära, lyfta etc) och förmågan att omprogrammera sig till en ny repertoar eftersom allting ständigt utvecklas. Skinship handlar i sammanhanget om ett omfattande ansvarstagande i vardagens alla aktiviteter kring barnet; bära, natta, byta, leka, prata, mata, sköta nödvändiga inköp etc etc. Föräldraskap utgörs av ett komplext pussel av aktiviteter som fäder/partners kan göra för att ta del av omsorgen för barnet. Konsekvensen av detta innebär för den vuxne att hen får en intenaliserad känsla för barnets rytm, att hen har en förmåga att avkoda barnets skrik/ljud samt förmåga att avläsa signaler/rörelser/kroppsspråk. Det innebär också att utveckla en förmåga till multi-tasking (anses väl traditionellt typiskt ”mammigt”) samt att utveckla en förmåga till att hålla koll på sina känslor som ilska, frustration, stress (som kanske annars hört till i en manlig uppfostrar-roll, tänk Emils pappa…).

Genom att vara nära barnet rent fysiskt, men också i tillräcklig mängd tid kan alla lära in detta. Det handlar ganska lite om biologi om vilken förälder kommer vara bäst i omsorgen av barnet.

Vill ni fundera på detta med mig?

  • På vilket sätt kan hälso-sjukvården bättre ge stöd till ammande kvinnors partners?
  • På vilket sätt kan en partner till en ammande kvinna uppmanas att vara involverad i amningen?
  • Vilket stöd tror du att du själva hade behövt? Vilket stöd fick du?
wpid-20120829_080127.jpg
En pappa flaskmatar med pumpad bröstmjölk

Vår tidiga amningshistoria med första barnet var så här:

Jag var typ morfin-hög första gången jag ammade, tror jag. Joseph tog emot alla instruktioner och fixade och donade, lyfte bebis och hjälpte mig att vända mig i sängen. Sedan var jag chockad, ledsen och smärtpåverkad resten av BB-vistelsen. Att amningen funkade utan problem handlar 1) om att jag som ammande producerar väldigt mycket mjölk 2) Wollmar fattade galoppen direkt och 3) att Joseph tog in instruktioner, tips och råd. Jag hade inte haft de psykiska resurserna att ta in den informationen. För oss var det avgörande att Joseph var en engagerad partner. Detta har jag insett nu, när jag läst in mig på detta.

Referenser:

  1. Fathers experiences of supporting breastfeeding: challenging for breastfeeding promotion and education.
  2. Breastfeeding in the 21st century. Epidemiology, mechanisms and lifelong effect.
  3. Postnatal care –Outcomes of various care options in Sweden.
  4.  The influence of fathers’ sociaecnomic status and paternity leave on breastfeeding duration: A population-based cohort study.
  5. Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa
  6. Impact of Male-Partner-Focused Interventions on Breastfeeding Initiation, Exclusivity, and Continuation.
  7. The breastfeeding team: The role of involved fathers in the breastfeeding family.
  8.  Why invest, and what it will take to improve breastfeeding practices?
  9. Social contexts of infant feeding and infant feeding desicions.
  10. Engaging and supporting fathers to promote breast feeding: A concept analysis.
  11. sociodemografin betydelse för amningsfrekvensen?
  12. Fathers and parental support in everyday family life.
  13. Male involvement and maternal health outcomes: systematic review and meta-analysis.

 

Vad du behöver veta om oxytocin

Vad du behöver veta om oxytocin

Vad är oxytocin?

Jag tvekade till att ens börja skriva det här inlägget, och tänkte ”men, det här vet väl alla redan?”. Men så tänkade jag om. Innan jag började plugga till sjukgymnast back in the days hade jag nog aldrig hört talas om oxytocin, och tror kanske att det finns en och annan där ute som kan ha nytta av detta.

Oxytocin är ett hormon som produceras i hypofysen i hjärnan, och som har flera olika viktiga funktioner i människokroppen. Detta hormon skapar avslappning, sänker stress, oro och blodtryck och orsakar vissa muskelkontraktioner. Mest känt är oxytocin för dessa egenskaper som hör ihop med relationer: känsla av samhörighet, tillit och kärlek. Hos kvinnor kommer oxytocin vara nyckelspelare vid förlossning och amning.

Oxytocin and amning

När barnet suger på bröstvårtan går nervsignaler in till hjärnan och oxytocin frigörs. Detta skapar utdrivningsreflexen och kommer också göra så att livmodern sjunker i storlek efter förlossningen. Oxytocinfrisättningen från amning och närhet med bebisen kommer också göra så att både mamma och barn blir avslappnad, får högre kroppstemperatur och en upplevelse av nära anknytning. Oxytocinfrisättningen  kan dock orsaka kraftig törst och i vissa fall ge huvudvärk.

Oxytocin och amning under graviditet

För de allra flesta friska mödrar med okomplicerade graviditeter går det att fortsätta amma ett barn medan kvinnan är gravid. Men eftersom oxytocinfrisättning från amning kan ge sammandragningar av livmodern kan det finnas skäl till att kvinnor med riskgraviditeter inte bör amma. Det kan bland annat handla om att kvinnan tidigare haft stor risk att föda för tidigt eller att hon bär tvillingar eller fler. Det är viktigt att du pratar med din barnmorska om du har frågor om amning under graviditet, framförallt om du vet att du har någon riskfaktor för att föda för tidigt. 

Saker som kan strula till det med oxytocinfrisättningen

Om du har mycket ont efter förlossning eller kejsarsnitt kan oxytocinfrisättningen hämmas av smärtan. Se till att vara ta den smärtlindring du blir rekommenderad, så optimeras förutsättningarna för oxytocinets verkan.

Stress, oro och förmågan att slappna av kan påverka oxytocinfrisättningen i kroppen, och däreigenom försvuåra för utdrivningsreflexen. Utsöndringen av oxytocin försenas och minskas om modern är trött, ledsen eller orolig. Det är bland annat därför det är svårt att amma/pumpa bröstmjölk när du är stressad eller ledsen.

Oxytocinläkemedel för dig som ammar

Syntocinon är en receptbelagd nässprej som ger en artificiell oxytocinfrisättning. Detta kan hjälpa utdrivningsreflexen och används för att sätta igång amning, lindra spända bröst och motverka mjölkstockning. Det kommer dock inte påverka mängden bröstmjölk, för detta styr inte oxytocinet.

Oxytocin och föräldraskap

wpid-DSC00985.jpg

Oxytocin startar igång ett ”omvårdnadsprogram” inom människan, och detta tillsammans med att kroppens belöningssystem slås på skapar ett ihophållande kitt i relationer. Amning sätter igång mer oxytocinfrisättning än andra närhetsformer, men ”hud-mot-hud” och annan fysisk beröring kommer ge oxytocinfrisättning.

Efter en tid kommer de kortariga effekterna som utlöstes vid varje enskilt möte övergå i kroniska förändringar. Då har nämligen oxytocinet påverkat aktiviteten i andra signalsystem på ett långvarigt sätt. En kvinna som fött flera barn har ett ökat skydd mot stressjukdomar (till exempel högt blodtryck och diabetes typ 2) genom att hon varit utsatt för oxytocinets inverkan under en lång tid av sitt liv. Oxytocinfrisättningen i samband med förlossning är kraftigare än under någon annan tidpunkt i livet.

Oxytocin och massage

Massage är en oxytocinkälla. För tidigt födda barn växer fortare om de får massage. Barn blir lugnare även på lång sikt om de regelbundet får massage av en person de litar på. Massage minskar oro, stress och depression, ökar välbefinnandet och förmågan till social interaktion, koncentration och inlärning.

För att beröring ska upplevas som angenäm och ge upphov till positiva effekter krävs att du blir berörd av någon som du känner eller av något annat skäl accepterar. En behandling måste ske med mjuka, varma händer och behandlaren måste vara mentalt närvarande och ha goda intentioner.

Vad du behöver veta om oxytocin

  • Det är lätt att få mer av. Du behöver ge – och få- närhet av något slag. Det kan vara en kram av en vän eller att klappa ett djur.
  •  Det är ett hormon som fungerar som ett relationsklister. Oxytocin, tillsammans med några andra signalsubstaner och hormon är de avgörande för mänskliga relationer. Närhet ger oxytocinutsöndring som skapar samhörighet.
  • Det är ett hormon som kommer underlätta ditt föräldraskap. Oxytocin startar igång ”omsorgsprogrammet” inom dig.
  • Det hjälper dig att bli mindre blyg. Oxytocin ökar förmågan att lita på andra människor. Se till att få ordentligt med närhet innan nästa tillfälle du ska utmana dig socialt.
  • Det kan göra dig mer generös. Kanske därför barnen kan få dig till vad som helst…

 

Referenser:

Närhetens hormon – oxytocinets roll i relationer

Obstetric and Gynecologic Care in Physical Therapy