Kategori: Amning

Amning

Kategorin amning

Under denna kategori kan du hitta inlägg om hormoner, amningsrådgivning, partnerns roll samt de inlägg som handlar om vår personliga erfarenhet av amning och pumpning. Vissa inlägg är mer fysioterapeutiskt inriktade och handlar om påverkan på kroppen – om ergonomi och belastningssmärta.

Under de senare inläggen finns vetenskapliga referenshänvisningar, men de mer personliga erfarenheterna är ju just personliga. Under hösten 2016 gick Mia en högskolekurs i ämnet och därför har inläggen så tydligt olika karaktär.

Om du är nybliven mamma och har frågor och funderingar om kroppen finns också mycket mer att läsa under kategorin ”Postpartumträning” och ”Förlossning och kejsarsnitt”.

Här finns råd och tips, men inga exakta rätt och fel. Välkommen att läsa, ställa frågor och diskutera med oss!

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Amnings- och flaskmatningsergonomi

Ergonomiska råd för amning och flaskmatning

Vilka ergonomiska principer bör ammande kvinnor tänka på?

Det viktigaste är att ryggraden ska vara i en så neutral position som möjligt, och den neutrala positionen skiljer sig något åt mellan individer. Syftet är att du ska sitta i en balanserad och bekväm situation som förebygger ytterlägen i leder och muskler, vilket kan leda till smärta. Ofta underlättas din sittandergonomi av en kudde i svanken.

Det är också viktigt att tänka på handlederna. Att hålla en liten bebis inbjuder till snäva vinklar i handlederna, vilket kan bli början till en irritation i handledens senor, vilket senare kan utvecklas till ett inflammationstillstånd (mb de Quervains). Andra kvinnor drabbas av karpaltunnelsyndrom, vilket innebär att medianusnerven kläms under karpaltunnelvävnaden i handleden. Symtomen är somninskänsla, känselbortfall och nedsatt gripstyrka i handen. Båda dessa tillstånd behandlas av arbetsterapeut i första hand, med skenor, övningar och ergonomiska råd. För dig med smärta i kroppen rekommenderas sidliggande eller halvliggande amningspositioner i första hand.

Hur du optimerar din amnings-/matningsergonomi

Jag skrev i ett tidigare inägg kan matningssituationen innebära rätt påfrestande positioner för dem som matar, och därför tänkte jag ge lite professionella råd.

Dåliga matningspositioner kan vara en del av orsaken till smärta i rygg, nacke, axlar och handleder. Mitt generella tips är att göra en analys av var du helst ammar och se till att den platsen är optimalt förberedd. Även om det kan kännas omöjligt, kan fem sekunder extra innnan bebisen får mat vara allt som behövs för att du sedan ska sitta mycket bättre.

Sittande

Om du sitter och matar med bebisens hela vikt på dina armar kommer belastningen för att skulderbladen dras framåt och samtidigt gör att den övre delen av ryggen kutas ut. Om du sitter såhär och samtidigt stirrar din bebis ömt i ögonen kommer du även få en jobbig belastning för nacken, likaså om du samtidigt kollar på mobilien.

Någon som känner igen sig att det här kan bli jobbigt under en maratonmatning?

Hur du förbättrar sittande amning:

 Använd en hög med kuddar (ofta räcker inte bara en amningskudde)för att stötta upp bebisens vikt och för att underlätta för din arm och axel. Försök att hålla nacken mjukt rörlig och lås den inte i en position. För att stötta ländryggen bör du ha fötterna i golvet och gärna en kudde i svanken. Undvik helst att korsa benen. 

Ett alternativ är det som kallas ”Fotbollsgreppet” och som många tvillingmammor lär sig. Det funkar bäst för dem som har ganska stora bröst, vad jag förstått. Det är också detta grepp som rekommenderas dig som har ont i handlederna, eftersom du då kan hålla dem ganska raka.

Bildresultat för breastfeeding football

Du placerar bebisen på kuddar på samma sida som det bröstet du ska amma ifrån. Du styr bebisens huvud med samma sidas arm. Om du ser till att ha bra ländryggsstöd och också kontrollerar axeln så att den inte glider framåt sitter du i en bra ergonomisk position. Titta såklart ner på bebisen då och då, men annars är det faktiskt bäst att titta ganska rakt framÄven i den här positionen ska du se till att fötterna når golv eller fotpall för bästa stöd.

För att ergonomioptimera sittande flaskmatning:

Placera en kudde under din vänstra underarm så att armbågen nästan nuddar ryggstödet på stolen. Hela skuldran ska kännas avlastad med understöd. Lägg bebisen så att ryggen lutar mot din vänstra underarm så att du har huvudet i din vänstra handflata. Handen ska vara avslappnad och öppen, med handleden så gott som rak. Skuldrorna ska vara så avslappnade som möjligt. Håll sedan flaskan med höger hand med så rak och adekvat spänd hand som du kan. Greppa inte för hårt i onödan. Växla gärna höger och vänster sida vid olika matningstillfällen. 

Halvliggande amningsposition

Bildresultat för breastfeeding positions

I halvliggande behöver du en kudde i svanken för att hålla ryggen i en neutral position. Denna position tillåter att barnets vikt till största delen ligger vilande mot din kropp, utan att du behöver lägga så mycket kraft på hållandet. Det kan också finnas en fördel för barnet, som lättare hittar rätt tag om bröstet i denna position. Denna position tror jag inte kommer som särskilt naturlig för dig som flaskmatar, men rätta mig gärna om jag har fel. 

Liggande

Att ligga och amma/mata är förstås skönast direkt efter förlossningen, när en inte gärna sitter. Det är också avlastande för ryggen. Det kan dock bli tungt för nacken om du inte ser till att ha nacken i en neutral position. Personligen ville jag ha den undre armen vikt som stöd under en eller två kuddar för att känna att jag kom i en bra position med huvudet. Och gärna en kudde mellan knäna. Och kanske en kudde bakom ryggen. Har du ont i handlederna är liggmatning att rekommendera eftersom du då slipper böja handleden i ett fast grepp om bebisen. Även för dig som flaskmatar kan sidliggande vara en ergonomiskt skön position, speciellt om du har ont i ryggen. 

Sammanfattningsvis:

  • Bär inte hela bebisens vikt i armarna. Använd kuddar.
  • Ha en neutral kurva i svanken, gärna understödd med en kudde.
  • Titta inte ner på bebisen (eller mobilen…) under hela matningsstunden. Håll nacken mjukt rörlig helst i ett neutralt läge, utan att böja huvudet framåt.
  • Sitt med fötterna i golvet eller på en fotpall. 
  • Håll handlederna så raka du kan.

 

Referenser:

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Finns det något som heter amningsreumatism?

Existerar ”amningsreumatism”?

För något år sedan träffade en kollega till mig en nybliven mamma som patient, kvinna  vars personliga tränare hade sagt till henne att hon hade ”amningsreumatism”. Den stackars kvinnan hade naturligtvis ont, jag förnekar absolut inte hennes smärta eller besvär. Vi både förfasades och skrattade åt detta. Naturligtvis skrattade vi inte åt en kvinna som hade ont. Men för det första. En personlig tränare kan inte ge en diagnos. Det kan inte en massör eller någon annan kroppsterauept eller mammacoach heller för den delen. Inte ens en fysioterapeut får inte ens ge medicinska diagnoser. Vi får ge funktionsdiagnoser av typen ”alla tester tyder på att du har en meniskskada” eller ”alla tecken visar på att du har bakre bäckensmärta”.

Vad är reumatism?

Reumatism är en medicinsk diagnos som ges efter en noggrann medicinsk utredning. Reumatism är en riktig sjukdom som i de  flesta fall har autoimmun orsak, det vill säga att kroppens immunförsvar av någon anledning förstör kroppens egen vävnad. Det finns inget som helst samband mellan amning och reumatisk värk i den bemärkelsen att en frisk person får allmän ledvärk av att amma. Såklart händer det i enstaka fall att en kvinna som ändå skulle få reumatism får debut av sjukdomen i samband med amning. Men det finns inga utoimmuna responser i amning/hormonerna kring amning som bryter ned vävnad på det sättet. Jag blir JÄTTEJÄTTEARG när en klåpare till gymnolla dunkar ut diagnoser till höger och vänster.

(En hel serie inlägg om just reumatism finns här)

Varför har ammande kvinnor ont i kroppen?

Ammande kvinnor har ofta anledning till att få besvär med nacke, skuldra, underarmar, handleder och ländrygg. Både graviditeten och småbarnsföräldraskapet kan orsaka dessa smärtor och besvär. Orsaken är ofta en blandning av kroppens rent fysiologiska förändringar, och den belastning kroppen utsätts för. En graviditet påverkar en kvinnas hållning: magmuskler och bäckenbotten sträcks ut, andra muskler blir försvagade och några andra blir mer dominanta. Resultatet blir ofta en lätt krumhet i ryggen i sittande, med en ökad benägenhet att få ont i nacke, skuldra och ländrygg. Nyförlösta kvinnor har också en predisponering för ledsmärta på grund av en lätt ökning av ledrörligheten generellt. Sömnbrist och minimal återhämtning är också sällan hjälpsamt när det kommer till smärta i muskler och leder.

Smärta av statiska positioner

Ammande kvinnor kan få ont i kroppen, såklart. I både muskler och i leder. På flera ställen i kroppen. Ungefär i samma utsträckning som flaskmatande kvinnor.  Jag har verkligen inte hittat något som tyder på att just ammande kvinnor får mer generell värk i kroppen än andra nyförlösta. Här reserverar jag mig dock, jag har inte läst all forskning i hela världen. Hittar ni en studie som säger motsatsen så läser jag gärna! Det som INTE FINNS är forskning om diagnosen ”amningsreumatism”. För den existerar inte.

Däremot finns det kvinnor som har ont, som borde få gå till en riktig vårdgivare och få en bra bedömning och behandling.

  • Ont i handlederna verkar vara hyfsat vanligt bland de kvinnor som lider av ”amningsreumatism”.

Ont i handlederna kan bero på många olika saker, men för de flesta gravida brukat det vara CTS och för många nyblivna föräldrar kan det vara Mb Dequervain.

  • Smärtorsaken till ryggvärk hos ammande kvinnor är ofta bristande hållning.

Jag har skrivit om graviditetsrelaterad hållningsförändringar och här. Amning och flaskmatning innebär ofta sittande med dålig hållning, och i och med att det upprepas både ofta och länge kan det bli ett smärtbildande vanemönster. Muskler som får jobba statiskt och leder som hålls i icke-optimala lägen gör ont. Ryggsmärta kan bero på en mängd olika orsaker, men kan också härledas till långvarigt sittande, sittande med bristande hållning och försvagad bålmuskulatur. Inget av detta är direkt sällsynta fenomen hos en nyförlöst kvinna.

Här har jag skrivit om nacksmärta. Just det inlägget handlade om arbetsergonomi, men sittande bebis-matnings-ergonomi är ungefär lika illa för nacken.

  • Smärtor i axlarna hos nyblivna föräldrar kan också handla om att musklerna är axelleden inte är tillräckligt stark eller uthållig för den nya belastningen som barnet innebär.

Även om du bara skulle hålla ut din arm framför dig i 20 minuter, skulle den statiska positionen vara nog för att ge belastningsvärk. Lägg på 4 kg bebis och du har ett överbelastningsproblem. Även hållningen är ofta boven i dramat även här. En något framåtböjd sittande position med rundade axlar är vanlig när en matar en bebis. Förenklat uttryckt kan en säga att detta gör att musklerna som drar axlarna framåt kan bli spända (bröstmusklerna, främre armhålevecket) och musklerna som ska dra axeln bakåt och skulderbladen ihop blir svaga och utsträckta.

  • Samsovande med bebis gör att den undre armen hamnar i de märkligaste ytterlägen.

  • Knäsmärta kan bero på massor av olika saker.

Hos nyblivna mammor handlar det ofta om en kompott av viktuppgång, snabb viktnedgång, förlust av muskelmassa, inaktivitet och ett långt träningsuppehåll. Lägg till lyft upp och ner från golv.  Många bäckar små kan göra att en får ont! Om en ska ge generella tips sådär utan vidare brukar jag tipsa om appen ”Knäkontroll” som finns gratis via app-nedladdningstjänster.

  • Fotsmärta efter graviditet har jag skrivit om här. Här finns också litegrann tankar om fötter och skor.

Fotsmärta kan också vara det som i folkmun kallas hälsporre . Det kan triggas igång av ökad vikt och belastning (bärande av barn) och att gå och stå mycket på hårt underlag.

Så, nu tog jag med er en liten guidning genom postgravitetsrelaterad smärta.

Inget av det här jag skriver och tipsar om ersätter en bra undersökning av en vårdgivare. Fysioterapeuter är proffs på just besvär från muskler och leder, jag tycker du ska gå till en bra sådan om du har besvär från kroppen som stör dig i din vardag. Om det gäller händerna och handlederna kan det vara bättre att gå till en arbetsterapeut.

Läs gärna även:

Referenser:

Amning och smärta

Amning och smärta

Finns det ett samband mellan amning och ledvärk?

Jag möter det ganska ofta, påståendet att amning kan orsaka ledvärk. Det är ett problematiskt uttalande och jag är en av dem som (i vissa lägen) påstår motsatsen. Jag ska ta er igenom ett resonemang om amning och smärta.

Först av allt, missförstå mig inte. Är det något jag tror på, så är det när människor säger att de lider av smärta. Jag skulle aldrig förminska människors problem, och i min kliniska vardag somfysioterapeut är det just smärtan jag försöker råda bot på.

Kan amning ge ledvärk?

Jag läste nyss ungefär detta i ett kommentarsfält: ”Jag har haft jätteont i kroppen när jag ammat mina barn, och när jag födde barn nummer två fick jag det bekräftat av läkaren på BB att amning kan ge ledvärk”. 

Det här är för enkelt uttryckt. För det första finns det inga medicinska studier som står bakom påståendet att ammande kvinnor har med ledvärk än andra. För det andra finns det heller inga svar på vad det i så fall skulle vara i amningen som ger smärta. Det inte går att dra enkla likamedstreck mellan amning och ledvärk. Alla ammande kvinnor har ju inte lika ont, eller hur?

Det är VÄLDIGT förenklat att säga att ledvärk kan uppstå av amning.

Låt oss prata lite om hormonerna

Progesteron och östrogen är viktiga hormoner under en graviditet, men så snart moderkakan lossnar så minskar halterna av dessa två. Nivåerna av dessa hormon går ner till ungefär samma nivå som hos en kvinna efter klimakteriet. Istället får kvinnan höga nivåer av prolaktin och oxytoxin. Prolakin gör så att mjölk bildas och vid själva utdrivningsreflexen av mjölken sker efter en frisättning av oxytocin. Prolaktinhalterna är höga under tiden kvinnan ammar och  förhindrar ägglossning. När amningen avslutas sjunker prolaktinnivåerna och nivåerna av progesteron och östrogen höjs igen och ägglossning sker.

En ammande kvinna kommer bibehålla sina låga nivåer av östrogen. Även om det inte finns extremt tydliga vetenskapliga belägg för det, tros det att låg nivå östrogen har ett samband med smärta. Östrogen tenderar skyddar mot smärta och eftersom det har en topp under graviditeten tror forskare att syftet är att minska kvinnans upplevelse av smärta under förlossningen.

Östrogenbrist att det onda gör ondare?

Jag har verkligen letat efter studier som kan ge en grund för uttalanden om huruvida den hormonella cocktailen som en postgravid kvinna har i kroppen skulle kunna orsaka ledvärk. Det finns inga enkla svar. En rad i en lärobok löd ”In the postpartum female, the rapid decline of oestrogen after parturition may possibly contribute to joint pain”. Denna sänkning sker alltså under de första 24 timmarna och stabiliseras sedan, men fortsätter att ligga på en låg nivå hos kvinnor som ammar. Enligt vissa forskare kan denna drastiska sänkning av östrogen kunna påverka debuten av förlossningsdepression. Låga östrogennivåer verkar också ha tendenser att öka förekomsten av långvariga smärttillstånd hos kvinnor efter klimakteriet. Möjligen kan då den östrogenbrist som ammande kvinnor har leda till en ökad smärtupplevelse. För som jag förstått det är ger östrogen i sig inte mer smärta, men det kan göra att det som redan gör ont, upplevs ondare.

Östrogen verkar vara det mest bidragande hormonet till att kvinnor generellt är med ledrörliga än män, alltså i befolkningen i stort. Ammande kvinnor har inte ökad ledrörlighet till  följd av östrogenniåver. Relaxin, som är ansvarig för leduppmjukningen i bäckenet under graviditeten, är ett hormon som återställs förhållandevis snabbt efter förlossning oavsett amning eller ej. Det verkar alltså i dagsläget nästintill omöjligt att säga huruvida hormonerna faktiskt orsakar eller bibehåller ett smärttillstånd hos en postgravid individ. Troligen reagerar vi ej heller likadant på de olika hormonomställningarna. Precis som vi alla är olika till att börja med och tål olika hormonella preventivmedel olika bra, exempelvis.

Men vad är det som gör ont då?

Jag som fysioterapeut anser att problemet ofta går att bryta ner och analysera. Det är för enkelt att   skylla allt på amningen.

  • Varför får kvinnan ont?
  • Var får hon ont?
  • När får hon ont?
  • I vilka leder och under vilken grad av påfrestning?

Ofta så går det att hitta andra, bidragande orsaker som också går att behandla.

Kan vi inte skylla på amningen?

Det finns inga vetenskapliga evidens för att ammande kvinnor har mer ledvärk än andra. Därför bör vårdpersonal inte av detta skäl råda kvinnor med ledsmärta att sluta amma på grund av hormonpåverkan. Jag menar inte att kvinnor ska fortsätta amma om de inte känner att det är bra för dem. Absolut inte. Men OM en kvinna vill fortsätta amma går ledvärk  att analysera och behandla. Jag tror aldrig att amning är ensamt orsak till problemet.

En kombination av orsaker

Graviditet och månaderna efter graviditeten är förenade med fysiologiska förändringar i kroppen som kan skapa förutsättningar för att utveckla smärta i muskler och leder. Fysiologiska förändringar under graviditeten omfattar svullnad i mjukdelar, ökad ledrörlighet, viktuppgång, en ökning av svanken, en rundning av bröstryggen och påverkan på bäckenets leder. Summan av dessa förändringar blir ofta att kvinnans tyngdpunkt förskjuts, vilket påverkar muskler att bli antningen kortare eller längre än normalt. Skuldrans främre muskler, ryggmusklerna och höftböjarna blir ofta kortare, medan magmuskler och bäckenbottens muskler töjt ut och försvagas. Spända nack- och skuldermuskler tillsammans med svaga bålmuskler tenderar att göra så att individen hamnar i en framåtböjd och något ihopsjunken position i sittande, allra minst under amning. Tillsammans kan detta bidra till att leder hamnar i ytterlägen, och musklerna arbetar icke-optimalt.

Amning och smärta

Kombinationer av en viss ökning av rörlighet, en muskelmasseförlust efter graviditeten och en ökad känslighet för smärta anser jag vara de bidragande orsakerna till ledsmärta efter graviditet. En viss individ kanske får enorm smärtlindrande hjälp av att sluta amma i det läget, för att återfå normala östrogennivåer. En annan individ kanske inte alls får samma effekt, utan behöver i första hand se över sin ergonomi. DÄRFÖR tycker jag inte att ledvärk ska skyllas på amning, enbart. En kvinna med smärta i kroppen bör få hjälp att analysera sina besvär. Kan det hjälpa med ergonomiska råd, kan det hjälpa med muskelträning, eller handlar det sist och slutligen om amningen?

En kvinna som inte trivs med amning ska inte behöva fortsätta göra det. Men en kvinna som vill amma, ska inte rådas att sluta med amningen på grund av icke-vetenskapliga påståenden att amning rätt av är lika med ledsmärta. Hon ska få hjälp och verktyg att se över sin situation, behandling och råd om träning och se om symtomen lättar då.

Jag har skrivit mer om mammor och ont i kroppen här och här. Läs gärna.

Referenser:

Amningsrådgivning

Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan och bad om era tankar kring bra och dålig amningsrådgivning. Det inlägget hittar ni här. Nu har jag skrivit klart hela min skoluppgift om detta och tänkte göra delar av den till ett inlägg. Jag tycker personligen att det är rätt intressant. Läs om ni vill!

Amning som problemområde…

Amningsfrekvensen i Sverige sjunker, och en stor del av de som slutar amma gör det på grund av bristande stöd från vård och omgivning. Lågutbildade mammor ammar i lägre utsträckning, kanske för att bristande amningsstöd drabbar dem hårdare. Socioekonomiska, kulturella och sociala faktorer påverkar amningens framgång och duration. Högre utbildningsnivå, att ha en partner, basamningskunskaper och stöd från omgivning påverkar amningsförekomsten positivt.

Sverige anslöt sig till den så kallade Innocentideklarationen 1990. Deklarationen  utformades av WHO och UNICEF och innehåller instruktioner för hur amningen kan skyddas och främjas inom hälso- och sjukvården. Certifieringen av amningsvänliga sjukhus avslutades 2006 i Sverige. De ”tio stegen för lyckad amning” utgör än i dag de grundläggande riktlinjerna för vårdpersonalens arbete med amningsrådgivningen.

Vad påverkar amningen positivt?

Det som har störst positiv inverkan på amning hos kvinnor är bland annat självförtroende, självrespekt och goda kunskaper samt stöd från omgivningen.

Gravida kvinnor bör ges möjligheten att beskriva sina förväntningar, tankar, kunskaper och/eller eventuella oro eller rädsla inför den första tiden med barnet och amningen. Omföderskor som upplevt att tidigare amning var traumatisk eller upplever skuldkänslor bör erbjudas extra amningsförberedande samtal på Barnmorskemottagning/Mödravårdscentral eller på Amningsmottagning. Kvinnans tillit till sin förmåga påverkas av tidigare amningsprestation. Kvinnor med låg, eller avsaknad av, tillit till sin amningsförmåga har högre risk att sluta amma än de med hög tillit. Problematisk amning kan ge upphov till känslor av dåligt samvete och skuld.  Det uppstår en krock mellan samhällets amningsuppmuntran och det stöd som ges från vården. När amningen inte fungerar så som mamman/familjen tänkt och hoppats kan det utlösa en krisreaktion hos mamman på samma vis som vid andra kriser i livet.

När en kvinna söker hjälp för amningsrelaterade problem bör hon tas på allvar. Att förlora känslan av kroppskontroll i en amningssituation kan många kvinnor beskriva som oerhört påfrestande, en känsla som lätt kan sänka självförtroendet.

Bemötandet är viktigt

Bemötande och ordval spelar stor roll för amningen. Kvinnor som upplevt gott stöd från omvårdnadspersonalen helammar längre. Om mamman upplever att hon inte har förmåga att amma barnet kan det leda till att hon känner sig misslyckad och får känslor av skam. Hon kan uppleva det som att hon inte har förmåga att realisera samhällets eller sina egna förväntningar på sig själv, självrespekten och självkänslan kan då rasa.

Auktoritärt förhållningssätt, ”pekpinnar” och ett omyndighetsförklarande förhållningssätt från vårdpersonalen upplevs som negativt. Forskning visar att självförtroendet hos kvinnor undermineras av motstridiga råd, vilket kan få en långvarig effekt på amningsupplevelsen samt ge känslor av misslyckande.

Med rätt bemötande kan mamman acceptera sin situation, vara välvilligt inställd till hjälp och börja se framåt igen. Så påbörjas en nyetableringsfas där mamman är öppen och villig att testa nya sätt.  Hur mamman blir bemött i den här situationen kan spela stor roll för hur hon upplever sin situation.

Rätt att få hjälp till att amma, och till att inte amma.

”Amning som en kvinnlig rättighet innebär då rätt att amma, rätt att sluta amma om så önskas, rätt att erhålla ett vårdande som gör det möjligt att utöva sin rättighet och framförallt rätt till vårdande som är utformat så att patientperspektivet bejakas.”(Palmer, 2015)

Vårdens ansvar

En vårdgivare bör ej ge amningsråd genom att ta på kvinnans bröst och ge handgriplig amningshjälp. Detta beskrivs som både kränkande och obehagligt. Detta kan troligen försvåra barnets erfarande av amning. Barn som utsatts för detta reagerar mer kraftfullt och avvärjande med skrik och sparkar när mamman gör amningsförsök, flera månader efter händelsen, än barn som inte varit utsatta. Barnet har ett biologiskt amningsbeteende som inte kan forceras Istället kan hud mot hudkontakt mellan mamma och barn gynna barnets amningsbeteende och amningslängd.

Forskning visar att vårdare med egen negativ amningserfarenhet har sämre kunskap om amning än barnmorskor med egen positiv amningsupplevels. Även personliga erfarenheter av amning verkar påverka vårdpersonal när det kommer till amningsrådgivning. Amning kopplar till känslominnen – värme, närhet, krav, prestation. Individens problematiska erfarenhet av amning gör det svårt för henne att rent yrkesmässigt förhålla sig neutralt till amningsrådgivningen. Det är viktigt att vårdpersonal reflekterar över sina egna personliga attityder.

Hälso-sjukvårdspersonal kan påverka en kvinnas beslut om amning och har också ett etiskt ansvar att erbjuda kvinnan adekvat information om amningens fördelar och potentiella nackdelar med att inte amma, så att kvinnan själv kan fatta ett informerat beslut. Råd och information bör vara vetenskapsbaserad men förmedlas på ett lättfattligt sätt. Rådgivningen bör vara respektfull.När vårdpersonal uppfyller den enskilda kvinnans unika behov upplevs amningsstödet som positivt och baserat på henne som individ.

Fäder och partner

Fäder och partner känner sig ofta osedda i de konkreta vårdsituationerna. Att den icke-ammande föräldern hur hen mår kan räcka för att synliggöra någon i rollen som förälder. Det kräver öppenhet, kunskap och ett inlyssnande bemötande för att bättre kunna bemöta kvinnor i lesbiska förhållanden, speciellt där både kvinnor väljer att amma.

Många blivande och nyblivna pappor är missnöjda med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. Detta missnöje har ofta sin grund i en upplevelse av att vara förbisedd, överflödig, marginaliserad eller rentav motarbetad. Föräldraskapet utgörs (där föräldrarna leder i en parrelation) ett ”vi” som består av två personer som skall bli eller nyss blivit föräldrar till ett barn. Denna ”vi”-position innebär att den gravida kvinnans partner bör få plats i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. ”Vi” skall båda bli eller har nyss blivit föräldrar till ett barn.

wpid-20140621_133528.jpg
Behöver uppenbarligen ta fler amningsbilder om vi får en till bebis…

Referenser:

Tänker du något intressant när du läser detta? Berätta!!

Amningsrådgivning?

Till inlägget jag postade imorse har det både här och på vår instagram kommit massor av kommentarer om amning. Just ikväll sitter jag och skriver en uppgift i min amningskurs med rubriken ”Komunikation med föräldrarna under amningsrådgivning”.

Jag hör era berättelser, jag ser era kommentarer. Min egen amningshistoria är typen ”99% okomplicerad” (en tendens till bröststockning en gång typ) så jag har typ ingen egen erfarenhet av amningsrådgivning. Minns typ att de på BB kom in, hälsade och gick. Och sen var det aldrig mer och jag behövde aldrig mer.

Ni får alltså gärna berätta!

  • Hur hade den idealiska amningsrådgivningen sett ut på BB tycker du?
  • Vilka råd hade du behövt höra?
  • Vilka kommentarer hade du gärna undanbett dig?
  • Vilket stöd hade du behövt när du kom hem?
  • Påverkade förlossningen som sådan din upplevelse av amning?

Och ni, berätta lika gärna om den BRA amningsrådgivningen som ni fått som den dåliga!

Jag kommer troligen aldrig jobba direkt med amningsrådgivning, men tänker att det ändå är vettigt att tänka ett varv om ett ämne som är närbesläktat till mitt eget.

Och på tal om ingenting behöver jag bara få berätta en sak…

Joseph är bortrest med jobbet, och jag är själv med grabbarna. Mitt i middagen behövde en av dem gå och bajsa, och efter en stund kommer det ett rop från badrummet ”Mamma, jag har bajs på benet!”. Mycket riktigt, det var en regelrätt sanitär olägenhet, om vi ska säga det fint. Efter en dusch och sanering högt och lågt gick vi både tillbaks till matbordet. Jag kan konstatera att lukten har spridit sig i hela den delen av lägenheten, och inte så lite.

PlingPlong, plötsligt ringer det på dörren. Vår matleverans som snöade inne i går, kom då istället. Och stackars chauffören får leverera vår veckohandling i en hall som fullkomligen STINKER AV BAJS. Fy, stackarn! Jaja, han fick i alla fall lämna eländet…

Det var mitt ”dagens lågvattenmärke”…

 

Men nu, rå hit med alla era kloka amningserfarenheter! 

 

Amningens fördelar

Amningens fördelar

Jag får nästan börja med en disclaimer här. Den här bloggen ska inte bli någon slags militant-amningsförespråkar-blogg. Jag tänker att folk generellt har väldigt väl grundade beslut till att amma/inte amma och lägger inte in några värderingar i det. Min ingång till att läsa en kurs i just amning är dels att jag vill börja jobba fysioterapeutiskt med mjölkstockning. Och dels att jag faktiskt vill ha en del av det som kursen erbjuder – teori och etiska resonemang om hur amningsrådgivning går till. Ska jag ge mig in i detta minerade mamma-samvetes-fält vill jag göra det bra.

Amning minskar risken för död

Men i min kurslitteratur har vi läst några rykande färska studier som publicerats i ”The Lancet” i år. Den vetenskapliga tidskriften är högt ansedd, så det som publiceras där är inget skräp. Två artiklar finns att läsa i fulltext här. En mer populärvetenskaplig sammanfattning finns här.

Det har varit en del diskussioner kring amning versus bröstmjölksersättning i Sverige på senare tid,  om att det inte finns några belägg för att amning är bättre än bröstmjölksersättning. Jag tänker att på individnivå finns det säkert verkligen bara marginella skillnader, men dessa nya studier konstaterar bland annat att:

  • Amning kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd, diarresjukdomar och luftvägsinfektioner hos barn. För kvinnan kommer amning minska risken för bröstcancer, äggstockscancer samt diabetes.
  • Om amningsfrekvens ökade världen över skulle 823 000 dödsfall bland barn under 5 år kunna förebyggas, och 20 000 kvinnor färre skulle avlida av bröstcancer.

Jag tycker att det här är intressant. Varför går amningssiffrorna ändå ner?

Hur tänker du?

Fantom-amning?

Kan det vara så att kroppen liksom hittepå-producerar bröstmjölk?

Förra veckan var en lång upptrappning mot att få mens. Det började liksom tidigt med blemmor, trötthet och en PMS-känsla. Jag tyckte att mensen dröjde lite, och att förvarnings-signalerna var lite extra kraftiga. När jag helt plötsligt en dag i förra veckan drabbades av akut bebis-sug höll jag på att gå och köpa ett graviditetstest. Nä, nu! Men sen väntade jag lite till, och som vanligt kom mensen med buller och bång.

Jag börjar ju precis en högskolekurs om amning, och till ovan nämnda tillkommer detta:

En kväll satt jag och läste ett gäng artiklar om amning som ingår som kurslitteratur i min kurs. Och så kände jag har jag liksom fick den där extremt tydliga och väldigt specifika känslan som brösten ger när det drar ihop sig till utdrivningsreflexen. Jag satt och höll mig om brösten en stund och tänkte att det väl var lite väl att börja få fantom-utdrivningsreflexer av att bara läsa om amning.

Men mycket riktigt, dagen efter kunde jag  pilla ut små mjölkkluttar från bröstvårtorna. Jag är ju en regelrätt mjölk-ko som ammande och har läckt bröstmjölk sen vecka 11 i både graviditeterna, så egentligen är det väl inte så himla konstigt. Men ändå. Det var ett bra tag sen jag slutade amma nu. 

Jag kommer säkert bli lite inspirerad och skriva en del om amning under hösten, i och med kursen jag går.

Jag hoppas ni tycker att det är okej?

wpid-20140621_133528.jpg
En amningsbild från juni 2014

På tal om kursen! Jag ska åka på kursträff i Kristianstad den 13 september. Får åka nattåg för att komma i tid och kommer alltså vara i Kristianstad typ 6 på morgonen när kursen börjar nio. Jag tänker att jag vill promenera till Högskolan i maklig takt och typ fixa i ordning mig lite på någon toalett där. Men känner någon av er läsare till Kristianstad? Finns det det något kaffeställe som är öppet megatidigt?

 

Kan kål underlätta spänningar och smärta i brösten efter förlossning?

Kan kål underlätta spänningar och smärta i brösten efter förlossning?

Kål för mjölkstockning och spända bröst

Jag ska ju snart börja läsa en kurs om amning och jag gjorde på skoj en sökning i den medicinska databasen pubmed efter artiklar om amning häromdagen. Jag hittade en alldeles nypublicerad studie om behandling av svullna/ömma bröst hos nyförlösta kvinnor.

Behandling med kylda kålblad.

Jag blev både skeptisk och nyfiken och gick in och läste.

Hantering av svullna och spända bröst under amningsperioder har traditionellt inkluderat behandling med värme, kyla, kålkompresser, massage eller akupunktur. Kålkompresser är en alternativ, traditionell behandling i många kulturer och den möjliga förklaringen till upplevda effekter är inte fastställd.

1993 publicerades en randomizerad, kontrollerad studie (2) över huruvida kålblad kunde förebygg utvecklingen av ömma/svullna bröst postpartum. Det fanns inga signifikanka skillnader mellan kål-gruppen och kontrollgruppen. Dock hade kål-gruppens kvinnor större sannolikhet att amma sex veckor postpartum än kontrollgruppen.

En studie från 1995 (3) jämförde behandling med kylbehandling med koldpack jämfört med kålblad, en behandlingstyp på vardera bröst. Resultaten visade samma minskning av smärta/obehag oavsett behandlingsform, men kvinnorna uppgav att de föredrog kålbehandlingen. (But why, blir min spontana tanke?)

2009 publicerades en indisk studie (1) där kålkompresser jömfördes med behandling med både värme och kyla. Där visade att både värme- och kylbehandlingen var mer effektiv för smärtan än kålbehandlingen.

Studie publicerad 2015

I den nypublicerade studie som gjorde att jag fick upp ögonen för ämnet (4)  inkluderades kvinnor som fött sitt första barn med kejsarsnitt.  22 kvinnor i en grupp som fick instruktion om en slags egenmassage, och 22 kvinnor som fick tillägg med kålkompresser. Massagebehandlingen började innan mjölken runnit till och brösten svullnat upp, dag två efter förlossningen. Behandlingen utgjordes av 10-minuterssessioner med egenmassage tre gånger om dagen dag 2-4 efter förlossningen. Det fanns också en kontrollgrupp på 22 kvinnor som inte fick någon specifik behandling.

Kål-gruppen fick, utöver massagen, tvättade och kylda kålblad över hela bröstområdet förutom vårdgården, tre gånger om dagen i 20 minuter från dag 2 till 4 postpartum.

Kvinnorna fick sedan mäta smärtan i bröstet, och hårdheten på brösten mättes med ett speciellt redskap. Kroppstemperaturen jämfördes också, både inuti örat men också yt-temperaturen på brösten. PH-värdet i kvinnornas bröstmjölk testades också.

Signifikanta skillnader

De två grupperna skattade ungefär lika mycket smärta under dag 2 och 3, men skillnaderna efter amning blev signifikant skilda i grupperna under dag 4. Massage-gruppen och kål-gruppen fick signifikant minskade smärtor jämfört med kontrollgruppen. Gällande bröst-hårdheten blev det inte så stora skillnader men kålgruppen hade ändå lägst uppmätt hårdhet. Det uppmättas inga skillnader gällande temperaturen eller mjölkens PH-värde.

Jag tycker att det här är lite roligt. Kål, asså. Personligen hade jag dragit mig för att börjar plocka ur något från kylen för att lägga på mina ömma bröst som alldeles nyförlöst. Men jag förstår också att det funnits tider/platser där kall kål kanske varit det enda som funnits till hands. Nu verkar inte evidensen för att kål skulle ge någon fantastisk effekt vara direkt superstor, men ändå. Det verkar funka bättre än ingen behandling alls.

Hade du kunnat tänka dig att testa med kål på brösten när de tokvärker och känns som att de ska sprängas efter en förlossning?

Varför? Varför inte?

Kål på brösten efter förlossning
Kallt som tusan kan jag berätta för er…

 

Referenser:

  1. Cabbage leaves vs hot and cold compresses in the treatment of breast engorgement.
  2. Do cabbage leaves prevent breast engorgement? A randomized, controlled study. 
  3. A comparison of chilled cabbage leaves and chilled gelpaks in reducing breast engorgement. 
  4. Cabbage compression early breast care on breast engorgement in primiparous women after cesarean birth: a controlled clinical trial.

 

 

Ångest vid amning

Ångest vid amning

Dysforisk utdrivningsreflex

En mamma sätter sig för att amma, lägger barnet till bröstet. Barnet suger tag, och i samma ögonblick som mjölken strömmar till drabbas kvinnan av en obeskrivlig ångest.

Jag skrev för några månader sedan två inlägg om fenomenet ”D-MER”, dysforisk utdrivningsreflex och ett ångestpåslag som drabbar vissa kvinnor i samband med att mjölken rinner till vid amningstillfällena.

Dysforisk utdrivningsreflex.

Läsarberättelse om dysforisk utdrivningsreflex

Och igår kom jag över denna mycket text på samma tema. Jag tycker att det här är grymt fascinerande.

Har du någon erfarenhet av detta? Berätta!

 

Andra grenen i bästa-mamma-tävlingen: amning

Andra grenen i bästa-mamma-tävlingen: amning

Är du en bättre mamma för att du ammar?

I mitt arbete träffar jag många nyblivna mammor. Vid vissa tillfällen blir det aktuellt att fråga om kvinnan ifråga ammar. Jag drar mig alltid för den frågan. Svaren verkar så laddade, speciellt om de är nekande. En kvinna som väljer att inte amma blir tvungen att motivera sitt val för kreti och pleti. En kvinna som egentligen ville amma, men inte fick det att funka, kanske dras med skuld- och skamkänslor.

Jag ammade, om ni undrar. Jag har haft oförskämt lätt för att amma. Och jag pumpade och donerade åskilliga liter. Jag är av naturen en mjölk-ko och det skulle bara varit besvärligt för mig att inte amma. Dessutom är jag snål och hade tyckt att det varit sjukt ovärt att köpa mjölk om jag nu kunde producera den själv i enorma mängder.

Om vi nu pratar om saker som jag inte tagit upp i samtal med andra mammor så är det detta. Att berätta att jag har bokstavligen sprutat mjölk sedan i vecka 11 på graviditeterna och när barnet väl fötts legat på nätterna och fantiserat om att knycka kvarterets alla bebisar för att kupp-amma dem bara för att  lätta på det där sprängande trycket, ger inte pluspoäng i mammaklubben.

Alla ska amma, men alla ska ha lite lagom svårt för det också, verkar det som

Ska du gå långt  i bästa-mamma-tävlingen så måste du amma, eller? 

WHO rekommenderar sex månaders uteslutande bröstmjölk till spädbarn och detta trycks upp i ansiktet på alla blivande mödrar redan någon sekund efter att graviditetstestet visar positivt. WHO stödjer sitt resonemang på att bröstmjölk är perfekt avsett för små nybörjarmagar, är väl anpassat i nutritionsinnehåll och överför en del skydd från mamman till barnet vad gäller vissa sjukdomar. Dessutom är fettsyrorna i bröstmjölk bra för utvecklingen av hjärnan.

Så långt är väl alla med.

Det som däremot också visats i senare studier är att en del av fördelarna med bröstmjölk lika mycket kan förklaras med hälsofaktorer och generell socioekonomisk status hos kvinnorna som väljer att amma. Totalt sett i världen är det en klassfråga där välbärgade och välutbildade kvinnor ammar i större utsträckning. Det finns studier som visat att övervikt, intelligens etc. kan höra ihop med amning, men det verkar alltså som att dessa ska tolkas mer i ljuset av vem den ammande modern är, än att bröstmjölk gör under för barnets IQ.

Det är också väldigt välbevisat att det är mycket bättre för ett barn att ammas i en situation där det riskerar att annars få ersättning blandat med orent vatten eller där pengar saknas för att köpa riktig ersättning.

De flesta forskare och läkare i idag verkar mena att en kvinna som har tillgång till rent vatten och industriell ersättning och som inte kan eller vill amma inte har någon som helst anledning till att ha dåligt samvete eller känna skuldkänslor. Skillnaderna är mycket små.

Min uppfattning är att när det kommer till amningsdebatten så kan en hitta fakta och forskning som stödjer alla påståenden i alla olika riktningar. Både de militanta amningsförespråkarna och de som hävdar att det inte spelar någon roll har vetenskapen på sin sida.

Men det verkar dock fortfarande finnas en liten fördel att bebisarna att ammas då bröstmjölken verkar ha fördelaktigt inflytande på risken att drabbas av vissa sorters infektioner, astma och eksem samt diabetes och leukemi.

Det finns naturligtvis många personliga anledningar till att inte vilja eller kunna amma för en kvinna. Dessa personliga skäl väger naturligtivs tyngst av allt i ett beslutsfattande.

På folkhälsonivå så finns det ett fåtal vetenskapligt fastställda skäl till att amning är bra för kvinnan själv:

  • minskad risk för typ 2 diabetes
  • minskad risk för bröstcancer
  • minskad risk för äggstockscancer

Det finns däremot inget fastställt samband mellan amning och viktminskning, vilket många fortfarande verkar tro.

Sen kommer hela debatten om hud-mot-hud och anknytning och att amning är positivt i dessa aspekter. Jag har ingen aning om de här sakerna. Jag vet bara att de argumenten aldrig skulle varit de som varit övervägande för mig, om jag funderat på att inte amma. På det sättet tyckte jag att amning kunde vara klaustrofobiskt och att det var oändligt skönt de gånger jag pumpade och Joseph gav flaska. Men även här vann latheten för det mesta, det är lättare att langa fram ett bröst på direkten än att pumpa, flaskmata, rengöra…

Vad är min slutkläm? Ja, vad tror ni?

Jag slutklämmer med en satir-länk: 

Grown Man Who Was Formula Fed Wants To Know Why