Kategori: Joseph, Mia och barnen

Joseph, Mia och barnen

Familjen Fernando

I den här kategorin hittar du högt och lågt, vitt och brett om oss – Joseph, Mia och barnen. Vi driver den här sidan som en blogg och utöver kvinnohälsa som är ett stående tema så lär du som läsare känna oss. Det här är en levande blogg och vi vill ha det så.

Vi skriver om livet, vardagen, föräldraskapets högpunkter och lågvattenmärken och om resor och andra saker vi företar oss. Vi är hemskt vanliga, men många beskriver också bloggens styrka att den just har en blandning av innehåll.

Vi är hemskt glada om ni vill läsa och följa! Vi finns också på instagram och på senare tid har vardagsbetraktelserna kommit att hamna där i stor utsträckning.

Ett brev till mitt eventuellt kommande tredjegångsgravida jag

Ett brev till mitt eventuellt kommande tredjegångsgravida jag

I maj skrev jag ”Ett brev till mitt förstagångsgravida jag”. En läsare önskade att jag skulle skriva ett kompletterande brev till mig själv, om jag blir gravid en tredje gång. Och er vilja är ju min lag, så här kommer det!

Hej Mia.

Jag vet inte alls hur jag ska börja. Det var mycket enklare att börja ett snusförnuftigt brev till hon den där Mian som var gravid för första gången. Nu sitter jag ju här med alla svaren på hur det blev. Men om jag ska skriva till Mian som om månader eller år blir gravid igen, vad vill jag säga då?

Ta det lugnt

Jag misstänker att du (jag säger du, fast det väl egentligen är mer korrekt att skriva jag?) kommer vara oroligare den här gången. Du vet en sån himla massa mer nu. Om missfall, om graviditeter, om komplikationer. Och kanske också tänker du ”det har gått så himla bra med två frisk barn, inte kan det väl lyckas lika bra en tredje gång?”. Men så kommer du då, liksom jag nu, lugnas av att din mamma fött fyra friska barn, dina systrar tillsammans nio, det borde alltså gå vägen för dig också. Du lugnas ofta av att tänka på din familj, din mamma och dina systrar. Din flock och de som delar genuppsättning.

Du kommer inte lyssna på dina egna råd

Om du börjar må så där gruvligt illa, eller om du börjar få ont i kroppen. Det finns ju ändå inte riktigt på världskartan att du kommer vara en duktig patient och lyssna på dina egna råd. Du kommer jobba ända in i kaklet, och det är först i efterhand du kommer förstå hur dumt det var. Snälla, Mia. Kan du bara bestämma dig för att lyssna på kroppen den här gången? Äh, tänker du nu. Det är ju inte som att jag fått några men av det tidigare. Nä, men dåså, du är ju omöjlig att argumentera mot.

Fast du kommer också vara en perfekt patient

Du kommer knipträna som en tok och följa alla riktlinjer vad gäller träning. Du kommer äta järn och du kommer ha stenkoll på kost och blodtryck och allt annat som är mätbart. Du gör det för känslan av kontroll, för att försöka förstå och begripa vad som händer. Kommer du förstå mer den här gången? Kommer det vara en speciell känsla av att ”det här har jag känt och gått igenom förut”? Jag vet inte, men hoppas det. Och jag unnar dig att kunna njuta av graviditeten. Du är ju för rastlös för det egentligen, och för obekväm i gravidkroppen. Men försök! Det är ju ändå så välsignat, det där tillståndet.

Jag undrar också en himla massa

Hur kommer ni berätta för barnen? När berättar ni för dem? När berättar ni på bloggen? Och om ni verkligen får en trea, vem blir det dåååå? Kommer du må okej? Kommer du känna av bäckenbottenrekonstruktionen under graviditeten? Kommer nästa kejsarsnitt bli lika okomplicerat som det förra? Fler frågor än goda råd, har jag ändå.

Så, nu er tur!

Om du blir gravid igen, vad vill du att ditt framtida jag ska tänka på?

 

Läkemedel och barn – del 1 – Paracetamol

Läkemedel och barn – del 1 – Paracetamol. Repostat inlägg från 2015. 

Hur är det egentligen med barn och paracetamol?

Här kommer en första del i en planerad serie blogginlägg med en lite fördjupad inblick i läkemedel. Det här är också ett av mina (Josephs) första riktiga vetenskapsgenomgångar här på bloggen. I ett gäng inlägg om läkemedel och barn där jag låter er ta del av mina yrkeskunskaper!

Generellt om läkemedel

Innan jag börjar på dagens ämne vill jag bara lägga ett ord in kring läkemedel generellt. Olika personer har olika förhållningssätt till läkemedel beroende på kunskap, uppfostran och erfarenhet. De finns de som är mycket skeptiska till läkemedel. De tror att läkemedel gör mer skada än nytta i kroppen och använder det på sig själv och sina barn i de allra yttersta fallen. Sedan finns de som tycker att medicin är lösningen till världens alla problem. För dem finns inget inte mycket som inte ett piller kan ordna till. Det ena diket leder till onödigt lidande och det andra diket kan i värsta fall leda till allvarliga biverkningar på grund av överdosering eller felaktiga kombinationer. De flesta människor befinner sig någonstans mitt emellan dessa ytterligheter.

Grundläggande sunt förhållningssätt till läkemedel

1) Lyssna till och följ din läkares råd
2) Lyssna till din apotekare och lyd även dennes råd
3) Läs bipacksedeln och gör inget som inte är okej enligt den.

Paracetamol

Paracetamol (Panodil, panadol, pamol, alvedon) har funnits på apotekshyllan sedan mitten av 1950-talet. Det var en av de första smärtlindrande och antipyretiska (febernedstättande) läkemedlen som också var ”snäll mot magen”. Den då rådande huvudvärkskungen acetylsalicylsyra, (Apirin, Magnecyl, Bamyl, Treo), förkortat som ASA i branchen, var känt för att vara oskonsamt mot magen vilket snabbt gjorde paracetamol till en ny favorit. Om man tittar på den kemiska sidan och hur läkemedel grupperas så är paracetamol är något av en ensamvarg. De övriga receptfria smärtstillande läkemedel (förutom ASA-liknande preparat) som vi ser i apotekshyllan idag tillhör en grupp som kallas NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska droger) och där finner vi kändisar som ibuprofen (Ipren) och diklofenak (Voltaren).

I Sverige säljs årligen ca 450 ton paracetamol vilket gör det till en av de mest förbrukade läkemedlen i vårt land.

Om man tittar till biverkningar så finns det inte några vanligt förekommande. Det man får se upp för att överskrida den rekommenderade dygnsdosen på 4 g/24 h. Detta kan detta leda till irreversibla skador (det vill säga skador som inte kan läka) på levern. Blandar du in alkohol i bilden så räcker det med en mycket längre dos innan levern tar skada. Man har även sett att regelbunden maxdos-användning av paracetamol leder till försämrade levervärden inom ett par dagar. Detta är inte irreversibelt, men USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) såg såpass allvarigt på dessa resultat att de sänkte den rekommenderade dygnsdosen från 4 g till 3,25 g/24 h.

Graviditet och smärtstillande:

Enligt Läkemedelsverket (LMV) är paracetamol förstahandsval vid smärtlindring och feberdämpande för gravida. Detta eftersom både ASA och NSAIDs kan leda till spontan abort under första trimestern eller ge missbildningar i bland annat hjärta och njurar hos det ofödda barnet (se rapport här). Men läkemedelsbehandling av paracetamol under graviditeten är inte riktigt så riskfritt som man skulle tro.

STOPP

Nu inser jag att det finns en viss risk att den här texten kan skapa viss oro. Dels hos de som är gravida för tillfället, men även hos de som har små barn och undrar om deras läkemedelsanvändning kan påverkat sitt barn på ett negativt sätt. Det är inte min mening på något sätt att vara skrämmande, dömande, utan enbart upplysande. Läkemedel tillhör på något sätt våra liv på ett eller annat sätt. Användandet av det och hur det eventuellt påverkar våra barn är liksom bara en av de många ting som ger oss dåligt samvete som föräldrar.

Dosfrågan

Det vi alla behöver förstå är att alla läkemedels verkan och biverkan är dosberoende. Alltså är riskerna mycket låga när en tar en tablett vid något enstaka tillfälle. Riskerna för biverkningar och allvarliga biverkingar ökar med hur mycket man tar i taget och om man äter läkemedel under en längre period. När det gäller paracetamol kommer jag att ge några exempel lite längre fram om vad det innebär att vara högkonsument.

image

Fortsätt läs!

Vidare måste jag be er som läser vidare att läsa allt jag skriver och inte sluta halvvägs och dra förhastade slutsatser.

Då fortsätter vi: Under slutet av 2013 publicerades ett par studier som fick mycket uppmärksamhet i såväl media som hos läkemedelsmyndigheter. LMV skrev följande i början av 2014:

Studieresultaten har inte bedömts motivera några omedelbara ändringar i rekommendationer för smärtstillande medel till gravida men är av sådan dignitet att frågan lyftes till den europeiska läkemedelsmyndighetens biverkningskommitté, PRAC, för fördjupad analys och för ett ställningstagande till om nuvarande rekommendationer behövde
ändras. Resultaten av denna utvärdering är ännu inte klar. Forskningsresultaten ger i dagsläget inte anledning till ändring av gällande rekommendationer avseende smärtlindrande farmaka under graviditet.

Vad kan vi dra för slutsatser?

Studierna som det hänvisas till är två danska studier varav en av dem är en kohortstudie utförd på ca 40 000 barn i Danmark. Man undersökte syskonpar och undersökte skillnader i deras neurologiska mognad vid tre års ålder beroende på hur mycket paracetamol deras gravida mamma åt, i vilket utsträckning (alltså dosfrågan) och under vilken period av graviditeten. Studiens resultat pekar på att barn till mödrar som tog paracetamol i 28 dagar eller mer under graviditeten var inte lika välutvecklade vid treårsåldern jämfört med barn vars moder ätit paracetamol i 1-27 dagar. Vidare fanns  antydningar till att risken för att utveckla ADHD eller ADHD-liknande syndrom var högre om modern åt paracetamol under andra och tredje trimestern.

PRAC gjorde sin utvärdering av dessa och skrev en rapport i februari 2015.

Deras utlåtande ledde till status quo med enbart en uppmaning att vara försiktig:

The current guidance that paracetamol can be used during pregnancy if clinically needed remains valid, however, as with any medicine, it should be used at the lowest effective dose for the shortest possible time.

Vad drar vi för slutsatser av detta då? Hur mycket vågar vi ta? Har du huvudvärk under graviditeten någon gång då och då (typ en gång varannan vecka) så är det klart att du ska ta en huvudvärkstablett (alltså då paracetamol, inget annat). Men innan du vänder dig till farmaka så börja med att uteslut andra orsaker. Dricka ett glas vatten, se till att vara utvilad, stressa inte, undvik buller och så vidare. Låt inte tabletter vara ditt första val.

Barn och smärtlindring samt febernedsättande:

Alla som har barn har varit med om känslan när ens barn blivit sjuk och febern stiger. Vi frågar oss: Är det okej att bara låta det vara? Hur högt är högt? Borde vi ringa 1177? Borde vi in till akuten? I de flesta fall tar föräldrarna ett stolpiller (alltså en tablett som går upp i rumpan) med paracetamol (typ 125 mg eller så beroende på barnets vikt) ger det till barnet och febern går därefter ner. När febern gått ner är allt frid och fröjd tills febern börjar stiga igen och så småningom är det dags för en ny dos. Jag ser ett par problem med detta:

1) Feber under 41 C är inte farligt (undantag barn under 3 eller 6 mån som har feber över 38 resp 39 C)

Feber är kroppens naturliga svar på infektion och gör så att immunförsvaret kan hantera infektionen mer effektivt. Det är mycket viktigare att du ser till ditt barns allmänna tillstånd. Enda anledningen till att ge feberdämpande är om ditt barn inte dricker något eller inte kan sova på grund av smärtan/febern. Här beror det så klart hur gammal barnet är, men ett äldre barn (alltså över 1 år) klarar sig utan mat i någon dag om den bara får vätska med näring, typ juice, soppa, mjölk osv.

2) Vad döljs bakom?

Som jag nämnde ovan så ska barn under 3 månader inte ha feber över 38 C. Detta beror på att hög feber hos spädbarn kan tyda på en allvarlig bakteriell infektion. I dessa fall så kan användandet av febernedsättande dölja den febern som skulle kommit. Använd inte läkemedel till barn under 6 månader utan att först kontaktat vården!

3) På senare tid har det dykt upp olika studier som visar på:

• Liknande neurogena störningar som eventuellt orsakar ADHD hos barn vid hög användning av paracetamol under det första levnadsåret
• Hormonstörande effekt som är mer potent än Bisfenol-A (BPA).
• Möjliga samband mellan paracetamol och astma
• Sämre effekt av vaccin
Dock är det inga studier som har tillräckligt signifikanta resultat så att de kan stå för sig själv och orsaka en ändrad rekommendation från myndigheten. Det behövs mer forskning! Men det är bland annat dessa resultatet som leder oss till slutsatsen att vi vill vara förhållandevis restriktiva med paracetamol till våra barn.

I det stora hela så mår ditt barn inte så himla dåligt av att ha feber. Det är en del av livet. Att vara sjuk innebär ju också att man får bli ompysslad och det är faktiskt värt något. Men använder du läkemedel för att ditt barn ska må bättre och den önskade effekten uteblir ska ni söka vård.

Tillägg kring alternativen:

Paracetamol är ett av de äldsta läkemedlen på marknaden för smärta (ASA är så klart undantaget). Det är också det rekommenderade smärtstillande preparatet för gravida idag. Det är det läkemedel som de flesta ger sina barn. När det gäller barn över 6 månader så finns alternativ, främst ibuprofen (Ipren) och som man kan övergå till eller alternera med. Vi vet inte om detta är ett säkrare alternativ då ibuprofen inte funnits lika länge. Det har inte heller använts i barnsjukvård i lika stor omfattning som paracetamol. Därför saknas tillräcklig data för att utröna långtidseffekter eller andra biverkningar. Detta innebär inte att vi ska vara rädda för och undvika allt som är nytt. Nyare läkemedel genomgår mycket mer rigorösa utvärderingar innan det släpps på marknaden. Ett tag sas att ibuprofen vad ett bättre alternativ till paracetamol då den dels har en bättre antiinflammatorisk effekt. Den saknade också den farliga leversviktsrisken som paracetamol har. Tyvärr har nya studier påvisat att ibuprofen kan vara minst lika farligt för levern som paracetamol vid överdosering. Men läser du bipackssedeln och följer de rekomenderade doserna ska du inte vara orolig.

Summering:

Jag kan egentligen inte summera det bättre än på det vis både LMV och PRAC skriver. Att paracetamol till gravida och barn ska användas med försiktighet och med måtta. Överväg ditt användande och se till att du brukar läkemedel och inte missbrukar det.

Slutsats i familjen Fernando:

Vi ger barnen febernedsättande om de har HÖG feber, alltså feber över 40 C. Vi ger smärtstillande om de har ont så att de inte kan sova eller inte vill äta under en längre tid. Vi växar alvedon och ipren för att sprida ut riskerna något och försöker annars att se feberepisoder som något lite positivt. De sover mer och blir rätt så mysiga!

Tips för enklare bröstpumpning

Tips för enklare bröstpumpning

Hur ska jag göra för att få ut mjölk med bröstpumpen?

Jag bröstpumpade ju en hel del under amningsperioderna med båda barnen, men speciellt andra gången eftersom jag då också donerade bröstmjölk. Jag är inget proffs, två amningsomgångar gör mig inte till det. Mer till… ja någon med viss erfarenhet. Av mig och min egen kropp och min pump, såklart. Jag lärde mig dock en hel del på vägen som gjorde pumpande oändligt mycket enklare. Efter att jag också läst en kurs i amning har jag också en del fysiologiska kunskaper om själva det fysiska kring ämnet.

Det är inte helt enkelt det här med att få ut mjölk med pump. Många får också ett stresspåslag av att pumpa och att kunna mäta resultatet.

Jag tänkte därför dela med mig av mina tips för enklare bröstpumpning. Kanske kan det hjälpa någon?

  • Var inte stressad.

Jag har inte fått ut ett mer än enstaka milliliter de gånger jag har testat att pumpa tio minuter innan jag ska iväg någonstans och kommer på att det visst vore bra med en liten flaska mjölk i kylen… Pumpningssituationen vara lugn för mig. För att optimera bör du sitta ner ordentligt och liksom vara avspänd i både sinne och kropp. Detta kommer sig av att lugn-och-ro-hormonet oxytocin är tätt förknippat med utdrivningsreflexen av mjölk från bröstet. Det är klurigare att få till utdrivningsreflexen med pump än genom att barnet själv suger på bröstet. Därför kan det vara kinkigare med alla omkringliggande faktorer.

  • Stimulera bröstvårtorna. 

Det här är väl för att likna bebisens tillvägagångssätt lite, de liksom letar ju sig litegrann fram innan de suger sig fast. För mig har det räckt med att stryka över bröstvårtan några gånger och nypa ett litet försiktigt tag en gång.

  • Sätt över pumpmunstycket över bröstet och gör så det suger fast ordentligt.

Om det läcker luft någonstans kommer pumpen inte fungera. Med manuell pump pumpar du några gånger tills det bildas ett vacum.

  •  Nu när bröstet sitter bra fast i pumpmunstycket, dra då i hela bröstet några gånger med hjälp av pumpen. 

Det är också för att simulera barnets drag- och ryckande rörelser med bröstet. För mig har dessa drag varit avgörande för att jag ska kunna få till utdrivningsreflexen.

  • Vänta nu ett par sekunder tills du känner utdrivningsreflexen.

När du känner den är det dags att börja pumpa! Utan utdrivningsreflex kan du pumpa ut enstaka milliliter mjölk, men när du fått igång utdrivningen kommer det hela mängden mjölk.

  • Pumpa i samma takt som bebisens sugmönster

Pumpa ganska snabbt i början och långsammare på slutet om det funkar för dig. Annars: hitta ditt eget pumpningsmönster.

Andra råd som också funkat bra för mig är:

  • pumpa på ordinarie matningstider
  • pumpa ena bröstet först och låt bebisen amma ur det andra sen. Gör du tvärt om riskerar du att få svårt att få till utdrivningsreflexen. Har du väl fått en utdrivningsreflex  på ett bröst är min erfarenhet att det bara är bebisen som får igen den på andra bröstet.
  • Om det funkar logistiskt kan du ju amma från ena bröstet och pumpa från det andra, samtidigt, men detta kräver nästan en elektrisk pump.
  • Bli inte orolig om bebisen vill amma precis efter att du har tömt bröstet genom att pumpa. Bebisen är dels mycket bättre på att tömma brösten än vad pumpen är, och dessutom kommer suget stimulera tillflöde av ny mjölk.
  • Har du svårt att få ut mycket mjölk genom pumpning? Det är effektivare att pumpa korta stunder och ofta än att försöka evighetspumpa bara för att få ut tillräckligt mycket.

Hur förvarar jag mjölken sen?

Jag är ingen expert på just detta, som sagt, men detta är det jag följt:

  • Nypumpad bröstmjölk kan stå i rumstemperatur upp till någon timme om den ska ätas ljummen.
  • I kylskåp kan färsk bröstmjölk förvaras ett par dagar (någon stans läste jag upp till en vecka, men det har jag inte testat). Bröstmjölk som frusits ned och sedan tinats kan stå ett dygn i kylskåp.
  • Fryst bröstmjölk luktar peck när den tinar men är ändå helt okej för barnet. Bröstmjölk kan frysas upp till sex månader. Tinad bröstmjölk ska inte återfrysas.
  • Om du vill samla mjölk från flera olika pumptillfällen i en och samma behållare ska allting svalna i kylskåp först innan det blandas ihop. Det vill säga, blanda inte nypumpad mjölk med kylskåpskall mjölk. Detta är för att öka hållbarheten på mjölken och minimera tillfällen för bakterietillväxt.
  • Fryst mjölk tinas bäst i kylskåp eller rumpstemperatur. Den värms till 37 grader i vattenbad på spis, ej i mikrovågsugn.

Och:

Det är okej att gråta över spilld bröstmjölk. Du har ju kämpat hårt för den…

image

image

bilder från min enda erfarenhet av elektrisk pump. Ett minne från fornstora dar på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Har du andra tips? Berätta!

Ord jag ogillar

Ibland kommer jag på mig själv med at verkligen ogilla vanliga svenska ord. Sådär så att jag inte kan använda dem i mitt vanliga språkbruk och känner en rysning varje gång jag ser någon annan använda dem. Jag vet att den här listan kanske säger mer om mig än om någon annan. Att det du kan läsa ut här mellan raderna kanske verkar osympatiskt på något sätt. Hey, så här är jag.

Powerwalk

Jag vet inte om det är att jag tycker att det är ett fånigt engelskt importerat ord, men så borde jag egentligen inte tänka. Vi är ju liksom familjen svenglish. Med Joseph som bara pratar engelska med barnen har jag sjukt mycket engelska ord även i mitt dagliga språkbruk. Det är ”grab lorry”, ”all done” och ”combine harvester” för hela slanten. (Intresset att kolla upp en massa fordonsnamn på svenska finns liksom inte…). Nä, jag tror att hela antipatin mot ”power walks” är att jag tycker att det är löjligt. Att folk går en rask promenad, men byter om och tar med en vattenflaska och då blir det helt plötsligt träning att gå en ”power walk”. Jag tror dessutom att det lurar folk, att de tror att de själva tränar när de i själva verkat motionerar. Det är det såklart inget fel på, men defenitionsmässgt är det en stor skillnad.

Tuttar

Det här är ett ord jag avskyr sedan barnsben. Tuttar är något stort och oformligt och liksom köttigt, inte alls något värdigt. Och jag är ganska angelägen om att känna att min kropp liksom är värdig, på något sätt. Jag menar inte att ordet tuttar är slampigt, utan mer… slafsigt. Jag har dock kallat mig själv ”tuttmamman” när jag typ hamnat i en situation där jag gått runt och (gjort något med barnen) med nerknäppt amningsbh och stora amnings…bröst uthängandes. Slafsigt. Jag har väldigt svårt för att folk kallar sina bröst för tuttar, tycker det låter nedvärderande.

Hopplös

Jag vet inte om det är skillnad på värderingen av detta ord på engelska och svenska, men jag reagerar starkt när Joseph suckar ”Oh, you are just utterly hopeless” till någon av barnen när de gör något fel för typ tusende gången. Vem är hopplös liksom? Sjukt tråkigt uttryck.

Drömmigt

Hela bloggävärden missbrukar ordet ”drömmigt”. Jag avskyr det! ”Åh en sån drömmig frukost”, liksom, för en en smoothie i skål med skivad banan uppepå. Totalfjantigt. Vad är det för fel med ”fantastiskt”? Eller drömlikt, ett mer korrekt ord att använda? Som en dröm. Jag tolkar det som att den som slänger sig med ordet ”drömmigt” menar att det är ”goalz” (lika fjantigt ord om du frågar mig), något som är fantastiskt och vackert och som genast hamnar på någon slags mental ”lista med mål”.

Och så det här:

wpid-wp-1440433534584.jpeg

Har du något ord du ogillar?

Gillar du de orden jag ogillar? Berätta!

 Wollmar 5 år

Igår fyllde vår Wollmar 5 år och som vanligt har vi firat detta med en sommarfest med vänner och familj. Tyvärr hade vi inte så mycket sommar som vi haft andra år, så denna gången fick vi hålla oss inomhus mestadels.

Mia, min brorsdotter och Wollmar pysslade en glassgirlang tillsammans innan kalaset.

Vi hade inget riktig tema utan satsade på några önskemål från födelsedagsbarnet, några favoriter och några saker som vi längtat på att få testa.

Stoppljuskakor, sega som kolasnittar.

Bärfoccacia
En himmelskt god 6 layered chocolat mousse cake.
Lagrerna uppifrån och ner: 1) Choklad mirror glaze, 2) Vit chokladmousse, 3) Mjölkchokladmousse, 4) Chokladcrunch, 5) Mörkchokladmousse och 6) Chokadkaka.

Jag tänkte först göra ett inlägg med receptet på tårtan, men vill istället ge bloggerskan som jag följde cred. Hela receptet fram till och med att mirror glazen ska hällas på (ca 2 timmar innan servering) finns HÄR. recept på chocolate mirror glaze och vad du ska tänka på finns HÄR.

Klassisk morotskaka
I övrigt var det frukt, popcorn, crostini och en alltid underbar crab dip.

I kojan (som vi alltså byggt av gamla brädor som mina föräldrar hade i garaget) hade vi både fiskdamm och glasskiosk. Det blev inte fullt så idylliskt som vi hoppas på eftersom det regnat och var plaskblött överallt.

Det blev fiskedamm och sedan glasskiosk vid kojan

 

Grattis älskade Wollmar!

 

Böcker jag läst hittills under semestern

Böcker jag läst hittills under semestern

Den här sommarens läsning har verkligen fått ske i tjuvade stunder här och var. Jag läste i hyrbilen medan vi åkte runt på Gotland och när barnen lyssnade på ljudböcker. Jag övertalade Joseph att barnen skulle få kolla på film hela tågresan mellan Stockholm och Göteborg, så att jag skulle kunna få läsa. Jag har snott till mig stunder i hängmattan i svärföräldrarnas trädgård. Tror inte att jag, tågresan undantagen, har läst mer än 10-20 minuter i sträck på hela semestern.

Ändå har jag tagit mig igenom de fem böcker jag laddade ner till läsplattan.

Jag började med ”Lejontämjaren”

Lejontämjaren

Den här boken var… sådär. Absolut inte dålig. Däremot var det ett tag sedan jag läste något i Fjällbackaserien och jag blev så infernaliskt snurrig över alla namn. En massa polisgubbar och deras inbördes relationer som jag inte riktigt hade koll på. Patrik och Erica känner jag ju till, men när de involverade i själva dramat också växte i antal blev det jobbigt att läsa. Det var också en väldigt svart och hemsk historia, jag är inte riktigt upplagd för sådana.

Sedan följde ”Järnblod

Järnblod

Jag har haft Liza Marklunds böcker som någonslags ”mys-läsning” under perioder. Mest kanske ”unnigt” på grund av att jag haft dem som ljudböcker. För mig, som inte har minsta lilla ansträngning att läsa snabbt och mycket, känns det lite konstigt/slött att välja ljudboksalternativen. Men jag lyssnade på mina första sådana böcker när Wollmar var liten och sov sig igenom timslånga promenader. Den här boken kändes dock lite konstig. Speciellt slutet var väldigt abrupt? Jag fick känslan av att det blev lite bråttom på slutet. Slutscenen på själva dramat faller lite platt, och sedan kommer en överslätande epilog. Men jag gillar de här böckerna, och jag gillar Annika Bengtzon som karaktär. Ändå lite tråkigt att den här serien är slut nu!

Trean blev ”Störst av allt”

Störst av allt

Min barndomsbästis tipsade om denna, och jag ska erkänna att jag inte blev überpepp av beskrivningen jag läste när jag laddade ner boken. Men _HERREGUD_ vilken bra bok! Jag hade så svårt sluta läsa när omvärlden kallade på mig. Otroligt fängslande (höhö) och spännande bok. Det här är onekligen årets boktips! Jag vill inte bekskriva så mycket av handlingen, eftersom det är en berättelse om liksom vecklar ut sig själv och vissa detaljer som känns självklara nu när jag läst klart, skulle kunna varit supetrista spoilers i början. det handlar om en skolskjutning och en rättegång, resten får du ta reda på själv!

”En tillfällig lösning” var sommarens fjärde bok

En tillfällig lösning

Alltså, jag förstår inte varför jag ens läser såna här ”chick lit-böcker”. Totalt meningslösa, platta karaktärer och typ noll handling? Jag fattar att den slags mycket avslappnande historia kan fylla en syfte för vissa, men för mig känns lämnar boken mig bara med känslan av ”varför läste jag det här?”. Du som läser denna slags kategori och gillar dem, berätta gärna vad det är som tilltalar dig. Jag förstår inte.

”Den osynlige mannen från Salem” blev semesterns sista bok

Den osynlige mannen från Salem

Den här boken är i mångt en tonårsskildring, och slår an lite samma ton som ”Störst av allt” gällande att spela upp historien bakom ett brott, ett brott som grundläggs i händelser som utspelar sig under gymnasieåren. Den här boken utspelar sig också i Rönninge/Salem som är bara två pendeltågsstationer från Tullinge, där jag är uppvuxen. Att en del av miljöerna är bekanta för mig förstärker intrycket av igenkänning och intresse. Den här boken var spännande, även om jag egentligen är oändligt trött på karaktärer av typen ”manlig svårmodig polis med missbruksproblem”.

Böcker jag läst hittills under semestern

Av sommarens alla böcker är det ”Störst av allt” som blir den som jag kommer rekommendera många att läsa. Hade jag haft böckerna i pocketform hade jag gett övriga till secondhandbutiken. Förutom ”Störst av allt” och ”Den osynlige mannen från Salem”, dessa hade jag gett vidare till min mamma och mina systrar, vi har ett ständigt pågående utbyte av böcker.

Vad har du läst i sommar och vilka är dina rekommendationer?

Småkakor till elvakaffet?

Småkakor till elvakaffet?

Inget slår en småkaka och en god kopp kaffe efter en tidig frukost. Jag är en riktig småkaksjunkie, och tänkte dela med mig av mina favorirecept! Vi hoppas att vi alla får många härliga fikastunder så här i  juli!

wpid-wp-1439667416471.jpeg

Små skurna syltkakor som också passar utmärkt i en del av ett sensommarkalas.

Småkakor med jordnötssmör

wpid-img_20141119_103741.jpg

Mias ginger biscuits

wpid-DSC01074.jpg

Nötchokladsnittar

wpid-img_20140827_131656.jpg

rtas

wpid-DSC00806.jpg

Toscagrottor

wp-1451650156049.jpeg

Mördegstrekanter med svartvinbärsmarmelad

wpid-20150729_114005-01.jpeg

Vilka är dina bästa småkakor? Berätta!

24 juli i arkivet

24 juli i arkivet

2016

För ett år sedan gjorde vi en utflykt från Öckerö till Hyppeln, en annan liten ö. Vi badade, lekte och köpte glass av en glasbåt som kom förbi. Den båten har gjort djupt intryck hos Wollmar, bara vi närmar oss en strand så undrar han om glassbåten kommer komma.

Mia var också inne i en liten miniserie med temat ”Nybliven mamma” och skrev den här dagen sin kejsarsnittsberättelse i korthet.

2015

Juli 2015 var vi på årets dejt på Tullhuset, den restaurang som vi alltid passar på att besöka medan vi ändå är på Öckerö och mina föräldrar kan passa barnen. Tullhuset är en fisk- och skaldjursrestaurang. Korven du ser på bilden var någon slags laxkorv och den var himmelsk som en del av en tapastallrik. På dagen innan vår dejt sprang jag och Mia en mil på under 50 minuter. Det var Mias första, och hon älskade det inte.

2014

Wilfred var två månader och några veckor och var på tvåmånaderskontroll. Han vägde 5780 gram och var 59 cm lång. Det var typ trehundragrader varmt ute. På bilden syns också Wilfred navelbråck rätt bra. Det har typ försvunnit nu, men har har en liten magmuskeldelning kvar.

Mia skrev ett blogginlägg om att tvåbarnslivet ändå verkade rätt okej, i jämförelse med ett blogginlägg som hon skrev innan Wilfred föddes då hon ändå hade lite kalla fötter. Hehe.

2013

Här var Wollmar inte ens ett år, och gjorde som smågurkor gör – äter sand. Han träffade också en av sina storkusiner och gosade järnet. Han var så blond där. Och så liten. Det är när vi gör sådana här återblickar som det blir så tydligt hur stora barnen faktiskt blir.

2012

Mias var JÄÄÄÄTTEGRAVID och låg hemma och läste böcker. Den dagen hade hon läst ut Les Miserables och börjat läsa andra boken i Haruki Murakamis triologi 1Q84 och hade fått graviditetsklåda. Jag jobbade mina sista dagar inför semestern och gick också och undrade när bebisen skulle komma…

Tåg och forntiden

Som vanligt går tiden fort när en har roligt! Nu har våra sista dagar på Gotland passerat för i år. I förgår roade vi oss med att åka gotlandståget och besöka Roma kloster. Gotlandtåget är som vi skrivit om förut en restaurerad tågbana som går mellan Hesselby i Dalhem och Roma. Det är ett 96 årigt ånglok, små söta pappbiljetter och tågentusiaster klädda i tidenliga kläder som gäller. Och barnen var HUUR nöjda som helst. Elvira och jag lämnade barnen, Mia och Filip i Dalhem och mötte upp dem i Roma.

Efter tågturen promenerade vi till Roma kloster, åt lunch där och sedan tittade runt lite grand.

Idag var sista dagen och den har vi ägnat åt att besöka Tjelvars grav och forntidsborgen i Boge. Det var också mycket uppskattat av alla med på turen. Att se och fantisera kring hur personer levde för 3000 år sedan är ganska häftigt trots allt. 

Nu på eftermiddagen startade vi det sista äventyret. Nämligen att grilla korv och sedan sova sista natten i tält. Elvira och jag tycker lite om detta med fridluftsliv, tältning, fjällvandring mm, vilket är något som Filip och Mia inte varit lika pigga på genom åren. Alltså är det ”vår plikt” att ge barnen denna typ av uppfostran/upplevelse. Nu är tältet mitt i trädgården och grillningen skedde under mycket kontrollerade former. Dessutom blev det TV/platta med dinosaurietåget som vanligt, fast i tältet. Men det är i alla fall en start. Nu sover barnen och snart ska även jag krypa ner i sovsäcken och sova ute i det ”vilda”. Imorgon bär det hem till Stockholm igen.

Beskriv föräldraskap och familjeliv med en filmtitel

Beskriv föräldraskap och familjeliv med en filmtitel

 

Här är våra spontana bidrag:

Mission impossible
Fight club
Monsters Inc
Love actually
Night shift
The hunger games
Scream
Is’s complicated
Ten things I hate about you
Anger management
Catch me if you can
Where the wild things are
The neverending story

Berätta!

Vilka filmtitlar kommer du spontant att tänka på?