Kategori: Föräldraledigt

Föräldraledigt

Kategorin ”föräldraledigt” använde vi flitigt under våra hemmaperioder med barnen. Kategorin får vara kvar eftersom den symobiliserar en kär period av våra liv, och vi är glada över möjligeheten att ha bloggens arkiv som en möjlighet att se hur livet faktiskt var.

Våra barn är födda 2012 och 2014 och var båda hemma med någon av oss föräldrar ca 18 månader var.

Jovars.

image

Efter att det i tre lägenheter i vårt hus bilats bort kakel och efter att det dessutom varit någon slags avloppssug här (alltså här, som i här, hemma hos oss också) softar vi nu i soffan.

Borrljud och bajslukt, den sista föräldralediga månaden ska gå storstilat till!

Nä, men rätt mysigt ändå.

Och ni som undrar hur det kommer sig att jag ändå kan posta grejer på bloggen, det tar ju alltid någon dag att förbereda lite seriösare inlägg, men när Wilfred sover får jag ofta chans att avsluta något eller några. Så funkar det.

Hoppas du har en fin måndag!

Nattens matematik

Vi, som alla andra småbarnsföräldrar, har perioder av (kanske konstant) brist på sömn. En ostörd, oavbruten god natts sömn är lika vanligt som en ”blue moon”. Nätterna kan hackas upp av allt från blöjbyten, ammning, toabesök, tröst, omnattningar och sängbök.

För att överleva och få ut så mycket och så bra sömn som möjligt skapar vi alla olika överlevnadsstategier, låt oss kalla det ett nattsystem. Nattsystemet är en summering av beslut och handling som förhoppningsvis ger oss ett visst utfall. Men vad är då resultatet? Vilket nattsystem är bäst? Låt oss ta en titt på några exempel.

1) Sikta in på 10-12 timmars sömn genom att gå och lägga sig vid barnens läggdags. Att lägga sig mycket tidigare än vad en vanligtvis gör är, ur ett sömnperspektiv, ett bra sätt att kompensera för den störda sömnen. Förlorad går dock värdfull egen-/partid som kan vara precis lika sällsynt som den goda sömnen. De flesta prioriterar ju därför lite egentid efter det att barnen lagt sig framför några timmars sömn extra. Om barnen mot förmodan skulle sova hela natten kan det ju dessutom hända att föräldrarna känner sig snuvade på kvällstimmarna. Detta är inte nödvändigvis något dåligt, och om barnen skulle sova längre än föräldrarna så finns ju potential till den perfekta stunden att kolla ikapp på favorit TV-programmet eller läsa morgontidigningen ifred.
Resultat:
Lägga sig tidigt = Ingen egen-/partid + men möjlighet till morgonpigghet hos föräldrarna

2) Ge upp och acceptera att sova alla tillsammans. Att ge upp om att barnet/barnen ska sova själva och istället ta dem med sig när en själv går lägger sig för att optimera den ostörda sömnen kan ibland vara det bästa alternativet. Detta under förutsättningen att en är välsignad med barn som sover stilla. En nackdel med detta är att det helt tar kål på möjligheten att göra fler barn. En annan nackdel är att sov-ergonomin blir kraftigt rubbad, och de ömma föräldrarna kan vakna bokstavligen talat ömma i rygg och nacke. Har en dessutom barn som rör på sig mycket, får en räkna med sparkar i mage, ansikte, skrev samt skallningar.
Resultat:
Hela klanen i samma säng, med stillsamma barn= no sex + ont i ryggen
Hela klanen i samma säng, med barn som är som monster trucks = dålig sömn + ont på valfri plats i kroppen

3) Alternativ tre går under namnet ”Divide and conquer”.. Variant tre funkar bäst om någon är föräldraledig. Eftersom den föräldralediga eventuellt kan sova på dagen, är det rimligt att den personen får vara ansvarig för natten (come rain och come shine). Detta kan en hantera på två sätt:
– Vara nitisk i att flytta tillbaka barnen till deras sängar och söva om dem (=Joseph)
– En lägger sig i barnens säng tillsammans med det stökiga/oroliga barnet (=Mia).
Resultat:
Spinga fram och tillbaka som en iller och hoppas på att barnen lär sig att sova i egen säng = dålig sömn + en ständig känsla att av barnuppfortingen är något som sker även nattetid.
Lägga sig i separat säng med stökigt barn = en förälder sover dåligt + en förälder sover gott

Detta är så klart inte den totala bilden av nattsömn med barn, ens i vår familj. I slutänden så handlar det mycket om vilka vi är och hur barnen är. Vissa barn sover helst från 18:00 – 08:00 (Wollmar), andra barn sover helst inte alls (Wilfred). Utöver detta finns det så klart hundra andra sätt att hantera nätter med barn och hundra olika utfall.

Jag vet att vi pratat om detta förrut, men dela gärna med er – Hur gör ni?

Trött snorunge

image

Natten var keff. Dagsömnen också, han är för snorig för att komma till ro.

Såhär har han legat och jag suttit sista tio minutrarna. Bilmassage och vila med allra käraste brandbilen.

Inte helt omysigt ändå. Snart ska vi ut på en promenad, måste gå ut för att inte somna sittandes snart.

Jomen slå den måndagskänslan

Natten var hemsk. Wilfred är snorig och ledsen och klängig. Jag är trött.

Idag börjar två badrumsrenoveringar i andra lägenheter i vårt hus och vilken sekund som helst börjar de bila bort kakel och grejer.

Förmodligen samma sekund som jag och Wilfred bestämmer oss för att sova.

Ååååh.

Chokladmuffins med Wollmar

Vi har ju lyckan av att ha två barn som fortfarande sover på dagtid. Wollmar kan utan problem sova två timmar på dagen och ändå somna prick klockan åtta på kvällen. Jag vet att de flesta treåringar inte kan det, och jag tänker inte klaga och bara tacka och ta emot så länge det varar.

Idag är båda barnen hemma och efter att vi lekparkat hela morgonen somnade Wilfred i vagnen på vägen hem. Jag och Wollmar bestämde då viskandes att vi skulle baka när vi kom hem. Sagt och gjort, vi hann baka en sats med muffins och äta några sedan de snabbsvalnat på balkonen. Och nu sover han. Hej lunchrast och skrivtid!!

Wollmars insats i bakandet var väl kanske mest detta:
image

Till 30 mindre muffins:

  • 1 dl socker
  • 1 dl kakao
  • 2 dl mjölk

Vispa ihop ovanstående i en kastrull, koka upp och låt svalna.

Sätt ugnen på 175 grader.

Rör ihop

  • 150 g smör
  • 1 dl socker

poröst och. Tillsätt sedan

  • 2 ägg.

Blanda ihop

  • 3 dl vetemjöl
  • 1 msk vaniljsocker
  • 1,5 tsk bakpulver

Tillsätt chokladmjölken och mjölblandningen växelvis i skålen med smöret.

Blanda hela smeten så den blir slät och fin.

Måtta upp ca 0,5 dl smet i varje muffinsform och toppa eventuellt med något gott.

Grädda i mitten av ugnen i 12-15 minuter.

Enkelt och gott!

image

Winter may be coming, but Frost is already here

Wollmar har verkligen börjat att bli ett stort barn som varje dag vill leka nya lekar. Antingen är det lekar som han själv hittat på, som leka bajsande hundar eller ”trasiga bilar”, eller så är det lekar som de större barnen på förskolan leker. Den mest poulära av dessa är ”Elsa-teater”, vilket går ut på att vara Elsa eller Olof från Disney-filmen Frost. Nu ställer jag följande retoriska frågor: Har någon i familjen Fernando sett filmen Frost?, svaret är nej, vilket gör leken väldigt diffus.
Hur som helst så turas Wollmar och jag om att vara Elsa och Olof och så räddar vi varandra från alla möjliga faror.

wpid-wp-1445016250698.jpeg

Jag som Elsa

Förutom Elsa så är det rymden som gäller. Det ska byggas raketer i duplo var tionde minut och Wollmar leker planeter och stjärnor och allt vad det kan vara. Wollmar pratar också en hel del om döden och att saker är är eller inte är levade och så. Alltså pratar vi mycket om dessa livets första existentiella frågor vilket är både läskigt och spännande.
image
Wollmar målar en raket med fingerfärg

Tidigare ikväll sa Mia till Wollmar att hon inte vill att han ska växa mer för att hon vill att han alltid ska vara vår lilla pojk. Vad tror ni att han svarade?
”Men mamma, jag växer ju och blir större hela tiden”. Out of the mouth of babes, eller hur?
image
Wilfred har i alla fall kommit in i någon slags lokal växtspurt på händerna

Vad gör folk hemma hela dagarna egentligen?

Jag vill att ni försöker läsa det jag nu kommer skriva med ett ödmjukt tonläge. För jag undrar verkligen. Jag vet att alla föräldrar inte är lika dana, alla barn definitivt är olika och att intressen och så vidare skiljer sig något otroligt.

Till att börja med: Såhär är jag. Jag gör en del saker _otroligt_mycket snabbare än de flesta. Något i min hjärna kan inte läsa-skriva-tänka-reagera långsamt när jag själv är intresserad, och när jag får organisera mitt arbete som jag själv vill. Hela min studietid har jag suttit av skoldagar och bara väntat, för att sedan gå hem och göra treveckorsuppgifter på en eftermiddag när jag får sitta ensam och klura. Jag är sådan och har alltid varit. Jag skulle tro att jag är normalstörd men åt hållet som en Aspergersperson på en del punkter.

Jag är snabb. Jag gör saker fort. Det är min grundpersonlighet.

Men en del saker tar vanligt, reellt, mycket tid. Saker med barn går inte att skynda eller hasta. Matlagning likaså (fast jag behöver inte läsa recept eller fundera säkert länge över hur jag ska gå till väga). Träning är också en sådan sak, som inte går att snabbspola. Men i alla fall, i min vardag finns alltså saker som kräver ”onormalt” lite tid, och saker som inte gör det.

Det är bakgrundsfaktan om mig, så en del av bakgrunden till varför jag undrar: Vad gör en del föräldralediga människor hela dagarna?

Vi träffar ibland andra föräldrar som menar att de omöjligt kan laga mat när de är ensamma med bebisen hemma.

Jag undrar verkligen, varför? Sover den aldrig? Går den aldrig att lägga ner? Fungerar adrig något bärverktyg (sjal/sele)?

Eller är nätterna så jobbiga att den föräldralediga behöver få vila när barnet vilar, alla gånger?

Personer som inte hinner sätta på en tvättmaskin under sina föräldralediga dagar. Vad gör de istället? Vad är det som gör att den tiden inte finns? Vilka omständigheter påverkar? (Igen, läs mig med ett ödmjukt tonläge, inte ett provocerande tonläge, för det är så jag menar när jag skriver det).

Och tiden där emellan? Vad gör folk?

Jag förstår också att det går att prioritera olika, och naturligtvis att sömn prioriteras högst om det verkligen är en bristvara. Men utöver det, är prioriteringar en del av svaret?

Hur ser dina föräldralediga dagar ut, och hur resonerar du om vad tiden du har ska användas till? (Förutom naturligtvis skötsel/omvårdnad av barn, men det kan nog vara väldigt olika vad det innebär). 

Såhär ser min typiska föräldralediga dag ut. Jag är mycket medveten om att vi har vårt stora barn på förskola rätt generösa tider, men även på hans hemmadagar ser agendan ungefär lika ut.

ca 06. 00 vakna, frukost, morgontoalett och påklädning*3.

07-08.30 leka, läsa. Om barnen leker harmoniskt börjar jag hacka/skala/förbereda middagsmaten

08.30 börjar klä på, hämta barnvagn, gå till förskolan

09.00 lämnat Wollmar, gå hem eller till park, leka slut på Wilfred. Ibland innebär detta att vi har tvättstugan. Wilfred får härja runt med en sopborste, medan jag fixar med tvätten.

11.00 Wilfred sover… allt från en till tre timmar. Jag äter lunch, skriver, läser, fixar med middagsmaten.

13.00 Wilfred vaken, äter, blöjbyte. Jag fixar i ordning mellis att ta med och kanske något sista med maten.

14.00 Vi går en promenad med Wilfred i vagn.

15.00 Hinner hem en stund eller stannar i lekpark.

16.00 Hämtar på förskolan, stannar på parkbänk och fikar fruktmellis, leker i parken

17.00 Joseph kommer hem, jag gör slutfinish på middagen, vi äter

Nattcirkus

Alltså. Jag vet inte vad det var med barnen i natt, men de vaknade och grät typ varannan timme hela natten. Ååååhh. Vid ett tillfälle kom Wollmar gåendes till vår säng, och när jag lyfte upp honom märkte jag att han istället för snuttisen bar på en ballong. Jag skojar inte, han hade tappat bort sin snuttis i sängen och troligen gått och hämtat en ballong istället. Man ba, jovisst vi knölar ihop oss två vuxna, två barn och en ballong i sängen…

De har inte feber, är inte anmärkningsvärt snoriga eller hostiga, men är gnälliga över alla rimliga gränser. Ont i halsen? Kanske. Inget som går att ta reda på, frågar vi Wollmar om han har ont någonstans svarar han godda-yxskaft-svar.

Han får gå till förskolan idag och jag och Wilfred åker hem till min före detta kollega Elin och hennes lilla My på lite förmiddagskaffe.

Annars hoppas jag på snabbspolning tills jag får gå och lägga mig igen.
Mvh tröttmian

Tvåbarnsonsdag, fem minuter innan Daddyn kommer hem..

image

image

Wollmar vill bygga tåg och skriker i panik när Wilfred river och sliter i hans saker.

Jag försöker läsa för Wilfred för att distrahera.

Då kommer istället Wollmar och vill bli läst för.

Wilfred går och pajar tåget.

Och så går allt i repeat.

Win!

image

Mitt jobb har den årliga planeringsdagen idag och landstingsanställd som jag är, är jag svältfödd på bjudlunch med bubbelvatten i glasflaska, små mintchoklad i metallpapper och lunch med civilklädda kollegor på lokal. Så idag trotsade jag spöregnet och föräldraledigheten och tog med Wilfred till planeringsdagen. Det sket sig naturligtvis med min plan att Wilfred skulle sova som han vanligtvis gör över lunchtid. Han somnade istället vid nio efter förskolelämningen och blev väckt när jag lyfte över honom i vagnen när vi skulle gå.

image

Men det gjorde tydligen inget! Wilfred var på sitt bästa humör och slevade in pannbiff med god aptit samtidigt som han flörtade med min kollegor och viftade med besticken.

image

Sen härjade vi runt lite, sprang runt och busade och utnyttjade de stora golvytorna. Och pratade lite med en Wilfred-stor uggla som vi hittade i ett hörn.

image

Och nu! Nu är vi på väg hem promenerandes vid Årstaviken. Wilfred somnade, trots alla mina katastroftankar om övertrötthet, sömnvägran, totaldäckning vid fem och tillslut omöjlig nattning till kvällen.

Jag borde kanske köpa en lott?

Medan jag går här nu känner jag hur träningsvärken från igår börjar krypa på mig. För första gången på flera år har jag lite inspiration till styrketräning igen. Jag har bara fokuserat på löpning ett tag nu, men nu känns gymmet roligt igen. Men det känns i benen…

Om du upplevt att vår blogg varit dig till stor hjälp får du gärna donera! Använd i så fall QR-koden nedan eller Swisha till nummer 1236340384 med valfri summa. Om du inte kan är det såklart lugnt, du kan istället visa tacksamhet genom att berätta om oss för dina vänner eller dela vår sida på sociala medier. Tack!