Kategori: Wilfred

Wilfred

Wilfred Fernando, född 2014, fick namnet efter sin sedan länge avlidne farfars far. Namnet är av brittisk-kolonialt ursprung då gammelfarfar Fernando var Sri Lankes.

Wilfred är en viljestark och glad person i sina bästa år. På bloggen förekommer Wilfred på porträttbilder fram tills han var två år fyllda.

Wilfred

Att natta våra barn på 60 sekunder

 

De Fernandoska nattningarna

Att natta (våra) barn på 60 sekunder

Vi får ibland frågor om det här med att natta barn, för vi nämner det ibland som en förutsättning för att typ kunna blogga och så. Vi brukar försöka att inte prata om det, för det är tämligen oförtjänt. Vi har fått barn som älskar att sova, typ. Eller i alla fall att gå och lägga sig. Det är i och för sig INTE som att de älskar att sova på mornarna. Och de vaknar ju och ska dricka, ha snuttefiltar, kissa, kramas och så vidare i all oändlighet ibland.

Vi har en bok där vi skriver upp saker om våra barn

Nu kommer vi till det där orättvisa.

30 september 2012, alltså exakt en månad efter att Wollmar föddes, skrev vi detta i boken:

Ända sedan vi kom hem från BB har Wollmar sovit från 8 till kvällen och fram till morgonen, med 3-4-måltider på natten. Han gråter aldrig utan ger bara ifrån sig ljud så att jag vaknar, han äter och somnar om. Han har sovit i egen säng sedan han var en vecka gammal, jag hämtar och lämnar honom till och från hans säng när han ska äta”.

Jag hör en del av er skära tänder redan nu. Barn är olika!!

När han var fyra månader står det så här:

Hans nätter sträcker sig mellan 19-08, men han äter flera gånger på natten. Dock somnar han om bra och gråter i princip aldrig nattetid. Han är lätt att lägga och somnar själv i egen säng efter att vi nattat honom,

Wollmar 8 månader:

Han sover fortfarande inte hela, ostörda nätter. Han vaknar oftast till och behöver nappas/vyssjas 3-4 gånger per natt, och ammar minst en gång. Han sover oftast mellan 19-05.30.

14 månader:

Han tycker mycket om sin säng och gosar gärna med mjukisdjur och kuddar. På kvällarna älskar han att titta på ”In the Night Garden” eller ”Pocoyo” efter det somnar han i egen säng med napp och snuttis efter att vi bett godnattbön.

(Vi började med kvällsTV som en del av vår kvällsrutin ganska tidigt, om ni känner funderingar kring detta kan ni läsa våra tankar här och här)

Wilfred då?

Vi har inte skrivit lika mycket om Wilfred, andra-barn som han är stackarn. Men när han var 3 månader skrev vi detta:

Hans nätter sträcker sig från åtta på kvällen tills han blir väckt av Wollmar på morgonen. Han började med snutte för några dagar sedan, oklart om han själv uppskattar den.

Vi har jobbat rätt hårt på att få barnen att gilla både napp och snuttis. Wollmar sov med napp och snuttis tills han var tre, sedan bara napp. Wilfred fyller 3 i maj och sover med napp, snuttis och två mjukisdjurspingviner. Han har stenkoll på alla sina prylar och vaknar om EN av dem är borta ur hans grepp. Riktigt så hade vi kanske inte riktigt velat ha det…Nappen behöver vi jobba bort snart, sa tandläkaren på 3-årskontrollen. Så det blir ett maj-projekt! Och till protokollet: Wilfred sov inte hela nätter vid tre månader, han åt en massa där också.

Anledningen till att vi inte skrivit så mycket om Wilfred och nattningarna är för att han införlivades i Wollmars rutiner. Jag var ensam med båda barnen när han var 3 månader och Wollmar 25 månader i några dagar och nätter, och skrev om det i ett gäng inlägg, länkar om någon är intresserad.

Kväll 1

Kväll 2

Kväll 3

Kväll 4

I vår kvällsrutin sedan barnen började kolla på TV:

  • Kvällsmat
  • Bad/dusch/badrumsfix
  • Nedsläckt i lägenheten ca en timme före sovdags
  • 30 minuter TV/läsning i soffan, fortfarande nedsläckt och förhållandevis lugna program på TV
  • Gå till sängs, be en godnattbön
  • Det har tillkommit att vi räknar till 50 innan vi säger ”Godnatt” och går från rummet, oklart varför. Wollmar vill att vi ska räkna tyst, Wilfred vill att vi ska räkna högt. Den som nattar Wilfred räknar då i hans öra, den andra vuxne är med Wollmar.
  • Sedan säger vi godnatt, att vi älskar dem, och går.
  • Barnen somnar själva.

Ungefärligt detta har funkat sedan vi började med Wollmar, men det har såklart funnits krångligare dagar/perioder också. Men alla våra föräldrar och närmsta vänner som varit med om våra nattningar påstår att vi har exakt världens mest lättlagda barn (typ), så jag gissar att det mest handlar om dem. Inte våra nattnings-skills-alltså.

Det här är alltså inte ett skryt-inlägg, för det är en extremt oförtjänt sak att skryta om. Men någon frågade och ville veta mer, och här är med.

Berätta, hur nattar du ditt/dina barn?

Spel och lekar för barn i förskoleåldern

Spel och lekar för barn i förskoleåldern

Den här bloggen kommer ju då och då att handla mer om oss och vårt föräldraskap och familjeliv. Bara för att vi uttalar oss som mer eller mindre experter i vissa frågor här på bloggen så får ni inte missta oss för att vara det inom andra områden. Föräldraskap är ju en sådan grej, även om vi  tycker att vi är kick ass-föräldrar till våra egna barn.

Idag tänkte vi därför ge våra bästa tips när det kommer till lekar/spel med barn i förskoleåldern. Alla dessa spel har vi hemma och har antingen köpt själva eller fått i present, inget är reklam/sponsrat. Länkar till inköpsställen är hejvilt framgooglade bara för att vara schyssta mot er.

Spel och lekar för 2-4 åringar

  1. Motsatspussel. Detta spel är grymt för att lära barnet motsatser. De är bilder som är parade två och två – stor/liten, uppe/nere, smutsig/ren etc. Vi har gjort så att vi samlat ena halvan av motsatsparen i en hög och låtit de andra vara utspridda över golvet. Så har vi tagit fram ett kort i taget och sagt ”Här har vi en katt som är trött, kan du hitta en katt som är pigg?”. Våra barn älskar den sortens lekar.
  2. Hammarset. Korkplatta, nubb och roliga former. Wollmar och Wilfred älskar att bygga ihop fantasifulla figurer, robotar och maskiner av dessa. Perfekt skapande för ett barn som länge inte älskat att rita.
  3. Mästerkatten i stövlarna-pussel. Det här har varit en favorit länge, inte för att just mästerkatten i stövlarna varit någon framgångsrik saga i vår familj. Men det är ett lagom stort pussel där föräldern kan hjälpa bygga den rektangulära ramen av kantbitar och barnet lätt kan hitta bitarna i mitten. Under föräldraledigheten med lillebror då storebror var 2-3 år var det detta pussel som användes mest då lillen sov och storebror behövde leka lite lugnt.
  4. Fjärilspel med stora tärningar. Tärningarna visar en färgkombination, den som snabbast får grepp om den fjärilen som har rätt färgkombinationen vinner ”omgången”. Var en favorit för vår store grabb. Den lille misstänker vi är färgblind, så det har inte riktigt gått att spela med honom.
  5. Hemmagjorda sångkort. Små tecknade bilder med favoritsångerna, att låta barnen dra fram ur en hög och välja sång.

Spel och lekar för 4-5 åringar

  1. Memory. Behöver ingen länk, va? Det är så sjukt att barn i förskoleåldern kan träna upp sig och bli helt fenomenala på memory.
  2. Fia med knuff känner ni ju också till. Det här spelet älskar vår store grabb (nu 4,5) men lillen mest bara snor åt sig pjäserna och förstör. Tips är att skaffa ett fia med magnetfunktion på brädet, underlättar lillasyskonshantering rejält.
  3. Möjliga familjen. Vi ska i ärlighetens namn säga att vi har en variant av ”lustiga familjerna” som bara är med djur som är från när jag själv var liten. Men spelidén är ju samma, och skulle vi köpa en ny hade det garanterat blivit denna!
  4. Uno junior. Uno som utöver siffror och färger också har djurbilder på sig. Det gjorde att vi kunde spela hela familjen på vår Sri Lanka-resa i januari. 2,5-åringen kanske behövde lite stöttning, men 4,5-åringen kunde i vissa stunder sitta och spela ett helt parti uno med sina låtsaskompisar.
  5. Råttfällan behöver väl heller ingen närmare presentation. Grymt roligt spel som vi kunnat ta fram när lillebror kommit upp i en ålder som tillåter småpluttiga saker som dräller omkring.

Spel och lekar för barn i förskoleåldern

Berätta nu! Din tur!

Vad har ni för lekar/spel på lager?

Mowgli och pingvinerna

De senaste två veckorna har vi ställt ner skötbordet i källaren och gjort oss av med barnvagnen med ståbrädan. 

Helt plötsligt blev barnen så stora? De kan springcykla/cykla/gå de flesta vardagssträckorna. 

(kvar har vi i och för sig en paraplysulky och en brio sittsyskonvagn för ner speciella tillfällen)

Detta föranleder i alla fall en fråga:

Vi titulerar ju oss titt som tätt ”Småbarnsföräldrar”. Men vad är ett ”småbarn”? Är vi snart bara ”föräldrar”? 

Hur tänker du?

Sommarbus

Igår var jag hos Mias mamma med barnen och plockade blåbär i skogen. Tyvärr inte sådär SUPERMASSA bär som alla pratat om, men det var en trevlig plockning utan mygg, med barn på gott humör och ändå ca 3 liter blåbär i slutänden. Efter en heldag där fick Wollmar stanna kvar för att sova över. Idag är de på torekäldsberget i Södertälje på utflykt.

Alltså fick vi med oss ett barn hem och har varit enbarnsföräldrar, vilket är jättemysigt. Wilfred och jag funderade mycket på vad vi skulle hitta på idag, men inga av mina idéer var bra. ”Inte gå stranden. Kallt vatten!”, ”Inte gå pool! Sluta daddy!”. Så efter först en förmiddag med lite brödbak, lite matlagning och mycket läsning drog vi ut för att parka (som vanligt…). Men för att spetsa till det hela gick fika-fred och jag till affären och köpte bakelse. Sedan lekte vi för fulla livet och sedan vill Wilfred prompt hem för att sova. Vi får väl se när storebror kan tänkas komma hem. Kanske hinner vi hitta på lite mer kul själva innan vi blir fler?

wp-1470218498832.jpg

wp-1470218506785.jpg

20160803_095948.jpgwp-1470218476418.jpgwp-1470218479778.jpg

Gone fishing!

… eller i alla fall så sticker vi nu till Italien!
image

Vi hoppas på att kunna hitta Wifi och blogga som vi brukar, men i och med att lägenhetsvakten inte lovat att hålla ställningarna vad gäller bloggandet så får ni eventuellt stå ut med dåligt uppdaterande.

Vi har dock tidsinställt en del inlägg, så oavsett ska ni inte vara helt utan er dagliga dos BakingBabies under denna junivecka.

Efter att ha avklarat maran känner vi oss oövervinnerliga och tänker att en flygresa med två barn kommer vara en piece of cake. Vi får välan se…

Vi har någon timme innan flyget lyfter, så skicka nu hit era bästa resa-med-barn-tips, eller resa-i-Italien-tips i sista minuten.

Up, up and away! 

Första gången jag sett honom ledsen

image

Alltså, Wilfred gråter naturligtvis flera gånger per dag. Men hans första känsla är ofta ilska. Han blir så arg och förorättad när något inte går hans väg att han gråter i rena ilskan.

Idag lånade Wilfred en traktor i parken och lekte glatt med den. Men sen skulle barnet som ägde traktorn gå hem tillsammans med sin mamma, och Wilfred blev tvungen att lämna tillbaka den.

Och då såg jag den, den rena känslan av sorg, i Wilfreds ansikte. Han grät enbart för att han var ledsen. Ledsen-ledsen, eller sorgen-ledsen. Oftast är han frustrerad-arg-ledsen, eller bara arg-ledsen eller förnärmad-ledsen.

Otroligt intressant. Wollmar blir sällan arg, men gråter för att han blir ledsen-ledsen lika många gånger som Wilfred är arg-ledsen. På så sätt är våra grabbar väldigt olika.

Fattar ni alls vad jag menar? När jag blir ledsen är jag oftast besviken-ledsen eller frustrerad-ledsen. Väldigt sällan arg-ledsen. Joseph är sällan ledsen över huvud taget, han blir mer orolig. Stress-orolig, prestations-orolig eller brödet-kommer-bli-misslyckat-orolig. (Det sistnämnda är något som jag skrattar åt med jämna mellanrum, efter som hans bröd ALLTID blir bra, och han likaväl drabbas av den där brödbaksoron typ en gång i veckan…) 

Hur blir du ledsen? Och människorna runt omkring dig?

Wilfred två år!

Idag fyller vår älskade lille Wilfred två år.

wpid-DSC01934.jpg

Wilfred föddes med planerat kejsarsnitt den 16 maj 2014 och kom ut arg som ett bi! Sedan insåg han ganska snabbt att han låg hos mig, och det var sedan där han i princip ville spendera sitt första år. Han var en nap-nappare av rang, hans favoritplats var sovande i någons famn.

Wilfred är ett barn med starka känslor. Han blir ofta JÄTTEARG eller JÄTTEFRUSTRERAD, men allra mest är han JÄTTEGLAD. Framförallt är hans morgonhumör väldigt kraftfullt just det ena, eller det andra.

wpid-dsc_0483.jpg

Han pratar mycket, men sjunger mer. Han äter allt, men tårta är hans absoluta favorit. Han älskar Wollmar över allt annat och vill allra helst vara med storebror tätt, tätt hela tiden – något som Wollmar inte är lika förtjust i.

wpid-dsc02773_1.jpg

Wilfred älskar också sina tre sovsaker: ”sinni” (snutte), ”sunnu” (soother, napp) och ”anka” (gosedjurspingvin).

wpid-wp-1426687349395.jpeg

Wilfred älskar också förskolan och är trygg och glad med sina pedagoger och kompisar.

Han leker helst med djur, gärna elefanter eller djur med vassa tänder.

wpid-wp-1433093925898.jpeg

Han har aldrig sovit en hel natt på sina två första år. Det är inte som att han vaknar och är otröstlig, men han vill dricka eller har tappat någon av sovsakerna eller bara vill ha närhet.

wpid-wp-1432930347282.jpeg

Wilfred är vår lilla solstråle, vår lilla nattstörning, vår lilla närhetstörstande fästing, vår glada busunge, vår vrålapa och den (tillsammans med Wollmar) allra största skatt som världen skådat.

Hurra för Wilfred på tvåårsdagen!

Nu börjar nattspring del 714

image

Idag öppnade vi upp Wilfreds spjälsäng. Egentligen hade han väl inte behövt spjälsäng alls nu förtiden, men vi vill gärna byta direkt till en våningssäng om typ ett år istället. Så han får sova kvar i spjälisen så länge det går.

Men nu börjar kanske en ny sån där eländig tid när vi lägger barn typ sju hundra gånger per kväll. Och i förlängningen kanske också att Wilfred själv börjar knata över till vår säng nattetid, precis som storebrorsan. Det har jag egentligen inget emot, men Joseph tycker inte att han kan sova bra om vi sover alla fyra i samma säng.

Vi har ju visserligen inte skaffat barn för sömnkvalitetens skull, men ändå.

Det känns som att vi får bita ihop och gå med huvudet före in i en prövningens tid.

Några visdomsord, någon?

30 + 2 fest

Idag har vi firat Mia och Wilfred. Lite i förskott, men det var ett måste för att vi ville kunna ha med Mias syster som är gravid i vecka 39. Vi har haft rätt fullt upp med att baka och förbereda, rätt skönt ändå när det är över… =).

image

Kall plockmatsbuffé; kyckling, varmrökt lax, devilled eggs, ajvar, tapenad, kikärtsröra, baba ganoush, pasta, lite olika dressingar, bulgur, vinbladsdolmar, corniche, sallad, oliver, majs, mango, rädisor, charkuterier, parmesan, brieost, knäckebröd, surdegsbröd med mera…

image

image

image

Efter maten lekte vi lekar. Mia hade förberett en femkamp.

image

Första grenen var krabbgång. 

image

Mias enda systerdotter försökte också vara med…

image

Sen kastade vi ärtpåsar i hink. 

image

image

De andra grenarna var inomhusbowling, sätta svansen på grisen, potatisstafett

image

Efteråt blev det tårta och småkakor… och presentöppning!

image

image

image

Mia fick en efterlängtad symaskin!

image

En lång dag är nu till ände. Vi är trötta och nöjda!

Att uppfostra feministsöner

Som föräldrar lär vi våra barn någonting hela tiden, eller hur? Ibland berättar och förklarar vi saker, men mest lär vi väl våra barn grejer genom livet vi lever. Jag hoppas att våra barn blir marinerade i kärlek och trygghet, och att det kommer göra dem till trygga och vänliga personer. Men trygg och vänlig räcker inte hela vägen, tänker jag. Våra söner måste växa upp till vettiga tonåringar och vuxna män, som inte dras med i någon läskig maskulinitetsnorm . Det är inte bara flickor och kvinnor som drabbas av sexism och ojämlikhet mellan könen, pojkar och män drabbas med. När jag tänker på mina pojkars kommande tonår oroar jag mig inte supermycket för ätstörningar och våldtäkter, men jag oroar mig för att de på något sätt ska dras med i en vålds- och machonorm. Jag vill inte tro det om dem, men i min värsta mardröm blir våra söner förövare. Det vänder sig inombords när en tänker så, eller hur? Men alla våldsmän har varit någons son.

Att vara feminist är att sträva mot människors lika värde. Fokus ligger kanske på könen, men som jag ser det handlar feminism också om att motarbeta annat förtryck. Feminism är inte en kamp för kvinnor. Jämlikhet är en kamp för människor. Flickor bör uppfostras till feminister, för att kampen inte är färdigkämpad. Pojkar bör uppfostras till feminister av samma anledning. Svårare än så är det väl inte.

Vi kräver inte att våra barn ska vara något de inte är. Vi pressar inte på dem en feministisk roll. Vi försöker lära dem värderingar.

Jag har försökt skriva en lista över saker vi vill lära våra söner. Om feminism. För vi tror att feminism är en väg att uppfostra våra barn till goda människor. Här är vad vi vill förmedla till Wollmar och Willfred:

  • Pojkar och män får gråta.
  • Alla måste få kunna visa alla slags känslor, men alla känslor får inte uttryckas på vilket sätt som helst. Känslouttringar kommer med ett ansvar, i alla fall när det kommer till ilska.
  • Att vara stark och att vara känslig är inte motsatser. Snarare tvärt om.
  • Pojkar och män kan vara vänner med flickor och kvinnor.
  • Om en pojke bär glittriga skor är dessa ”pojkskor”. Pojkens skor.
  • Det är lika okej att leka med fordon, superhjältar, rymdäventyr som med  princessor, tebjudningar och my little pony.
  • Fraser som ”ta det som en man” eller ”kasta som ej tjej” är värdelösa och ska ignoreras.
  • En snopp är en kroppsdel, inte ett karaktärsdrag.
  • ”Fitta” är ett enligt er mammas tycke ett ovärdigt namn på kvinnans könsorgan, och inte heller det ett karaktärsdrag.
  • Att hålla upp dörrar, hjälpa barnvagnar av bussen och tanter över gatan är inte hjältemodigt eller maskulint, det är folkvettigt.
  • Alla människor har alltid rätt att lämna ett veto om vad som ska göras med deras kroppar. Detta ska alltid, under alla omständigheter, respekteras.
  • Jobb av lika karaktär ska ge lika lön. Gör det till en grundlag under er livstid, grabbar! 
  • Kön, utseende, lön eller andra yttre egenskaper kommer inte definiera vem du är.
  • Som vita européer av manligt kön kommer ni ha privilegier som ni kommer ta för givna. Låt detta aldrig hindra er från att sträva mot att andra ska få samma privilegier.

20160321_060856.jpg

Det är vår lista så långt vi kan komma på såhär en måndagskväll.

Har vi missat något viktigt?!